Informationsblad 1 (6) Elevhälsan Huvudmannen ska se till att det finns elevhälsa för alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om elevhälsa och vad myndigheten granskar i tillsynen och vid tillståndsprövning.
2 (6) Innehåll Skolinspektionens granskning av elevhälsan... 3 Elevhälsa en samlad funktion... 3 För vilka elever ska det finnas elevhälsa?... 3 Vilken personal ska det finnas tillgång till?... 4 Vad innebär elevhälsa?... 4 Hälsokontroll ersätts av hälsobesök... 5 Enkla sjukvårdsinsatser... 5 Överlåtande av ansvaret för medicinska insatser... 5 Samråd med elevhälsan vid utredning av behov av särskilt stöd... 6 Tillsynen över elevhälsan... 6
3 (6) Skolinspektionens granskning av elevhälsan Skolinspektionen granskar elevhälsan både i tillsynen och när en huvudman ansöker om att få starta en ny fristående skola. Granskningen vid tillståndsprövning och vid tillsyn skiljer sig åt: Vid tillståndsprövningen gör Skolinspektionen en bedömning av om huvudmannen har planerat för elevhälsa och har kunskap om vad som ska ingå i elevhälsan. I tillsynen kontrollerar Skolinspektionen att det finns tillgång till elevhälsa och hur den fungerar vid skolenheten. Utgångspunkt för Skolinspektionens granskning är att elevhälsan arbetar enligt uppdraget i skollagen och att rektorn använder elevhälsan i verksamheten på det sätt som framgår av lagen. Detta innebär att: Elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan används på skolan för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. I detta ligger ett individuellt inriktat arbete för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsan har ett kontinuerligt och strukturerat samarbete med pedagogisk och annan personal på skolan. Elevhälsa en samlad funktion Genom den nya skollagen som trädde i kraft den 1 juli 2011 infördes regler för elevhälsan. Här nedan kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna. Dessa tolkningar bildar utgångspunkt för Skolinspektionens bedömningar, både i tillsynen och vid tillståndsprövning. För vilka elever ska det finnas elevhälsa? För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. 1 Huvudmannen ska se till att det finns elevhälsa för alla elever i alla skolformer utom förskolan och vuxenutbildningen. Barnavårdscentralerna ansvarar för barn i förskoleåldern. Huvudmän får anordna elevhälsa för sina elever i kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för vuxna invandrare. 1 2 kap 25-28 skollagen (2010:800)
4 (6) Vilken personal ska det finnas tillgång till? Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator för de insatser som anges samt personal som kan tillgodose elevernas behov av specialpedagogiska insatser. Huvudmannen avgör omfattning och inriktning på personalens sammansättning och vilken kompetens som ska finnas utifrån lokala behov och förutsättningar. Vad innebär elevhälsa? Elevhälsan har en central roll för eleverna. Rektorn har ett särskilt ansvar för att undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan ska bidra till att det skapas miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsoch personliga utveckling. Lärande och hälsa påverkas ofta på många sätt av samma generella faktorer. Elevhälsan ska därför stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan i det individuella arbetet har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleven. Personal med specialpedagogisk kompetens kan utifrån de uppgifter som finns om elevens hälsa, sociala situation etc. bedöma och planera hur elevens problem bäst ska mötas i undervisningen. Syftet med en samlad elevhälsa är bland annat att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska åtgärder för eleven. Tillgång till specialpedagogisk kompetens behöver dock inte enbart syfta på personer med specialpedagogutbildning. Det kan också innefatta till exempel speciallärare eller en skolledare med särskilt ansvar för specialpedagogiska insatser på skolan. En väl fungerande elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper i skolan. Det måste också finnas kompetens att tillgå för detta arbete. Även samverkan med övrig hälsooch sjukvård samt med socialtjänsten är viktiga inslag. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig rör elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund som till exempel arbetet mot
5 (6) kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Elevhälsan har också ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor. Hälsokontroll ersätts av hälsobesök Tidigare hälsokontroller ersätts nu med hälsobesök. Namnbytet speglar ett synsätt; elevhälsa handlar inte i första hand om kontroller utan om ett hälsofrämjande arbetssätt. Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. 2 Det framgår inte av skollagen vad hälsobesöken ska innehålla eller uttryckligen vem som ska utföra dem. Socialstyrelsen har dock gett ut riktlinjer för detta. Enkla sjukvårdsinsatser Eleverna i de obligatoriska skolformerna kan utöver elevhälsoinsatser dessutom få enkla sjukvårdsinsatser som till exempel omplåstring eller preliminära bedömningar vid smärre olyckor under utbildningsmoment. 3 Överlåtande av ansvaret för medicinska insatser Staten, en kommun eller en enskild huvudman har möjlighet att överlåta ansvaret för de medicinska insatserna inom elevhälsan till en kommun eller ett landsting om parterna är överens om det. Det innebär inte att huvudmännen kan frånhända sig det yttersta ansvaret för att de medicinska insatserna kommer till stånd. 2 2 kap. 27 skollagen 3 2 kap. 28 skollagen
6 (6) Samråd med elevhälsan vid utredning av behov av särskilt stöd Elevhälsan har fått en tydligare roll i samband med utredning av elevers behov av särskilt stöd. Det finns en tydlig utredningsskyldighet för rektorn när en elev är i behov av särskilt stöd. 4 Grundregeln är att rektorn har ett ansvar för att samråda med elevhälsan. Undantagsvis kan rektorn avstå från samrådet där det är uppenbart obehövligt. Tillsynen över elevhälsan Både Skolinspektionen och Socialstyrelsen har tillsyn över elevhälsan. I vissa fall sammanfaller tillsynsansvaret. Socialstyrelsens tillsyn utgår från bestämmelserna i patientsäkerhetslagen (2010:659) och Skolinspektionens tillsyn utgår från bestämmelserna i skollagen (2010:800). Socialstyrelsens tillsyn omfattar såväl verksamheten som personal inom elevhälsan som avser hälso- och sjukvårdsverksamhet. Skolinspektionens tillsyn omfattar den del av elevhälsan som regleras i skollagen det vill säga att det finns tillgång till elevhälsa och hur den fungerar vid skolenheten. 4 3 kap. 8 skollagen.