Vem blir medborgare, och vad händer sen? ANNA TEGUNIMATAKA, LUNDS UNIVERSITET

Relevanta dokument
Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR

Vem blir medborgare och vad händer sen? Rapport 2015:6

Unika möjligheter med registerdata - exempel från IFAU:s forskning

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

Signaler och självselektion: Några nedslag i migrationen till Sverige efter det andra världskriget

0nQJDERVDWWHVLJSnJUXQGDYIDPLOMHVNlO 6WRUGHODV\OV NDQGHXQGHUYDUDVLDWLVNDHOOHU HXURSHLVNDPHGERUJDUH

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Marknadsstatistik & Trähusnytt #1 16 januari 2014

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Återutvandring efter. tid i Sverige. Befolkning och välfärd. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Medborgarskap, arbetsmarknaden

Återutvandring från Sverige

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Delegationen för migrationsstudier. Henrik Malm Lindberg

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund

Diagram 10 Antal skilsmässor Divorces

Arbetskraftens rörlighet i det

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Bilageförteckning Följande bilagor till Rapport Integration 2003 trycks separat. OBS att titlarna kan komma att ändras.

Döda. Hög medellivslängd. Definitioner och begrepp. För 0 åringar har dödsrisken bestämts enligt:

Policy Brief 2018:9. Medborgarskapslagar en global jämförelse. Medfött medborgarskap stora regionala skillnader

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Interkulturell kommunikation och ledarskap. Att leda framgångsrikt i en mångkulturell/internationell miljö

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools

Befolkning. Population

Högutbildade utvandrare återvänder. Utvandrade sjuksköterskor har återvänt. Många utrikes födda invandrare har hög utbildning

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Utbudet av arbetskraft den svenska modellen. Lars Calmfors Ekonomiska rådets möte 12 november Stockholm

Världsekonomin och vi - December Jan Bergstrand

vilka är skillnaderna? Attributes Influencing Self-Employment Propensity in Urban and Rural Sweden Kent Eliasson Tillväxtanalys

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Kärlek över gränserna

Peak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies

Smartare återvinningsteknik

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

SS-ISO Hållbar Upphandling - Vägledning. En översikt av standarden GreenS

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET

Invandrare och pensioner

Pressträff. Flyktingkrisen och finanspolitiken 21 december John Hassler: Ordförande

scales - översikt Mikael Exempel Testdatum: Rapport framtagen: Online Assessment Online Assessment

JAN EKBERG & DAN-OLOF ROOTH Är invandrare oprioriterade inom arbetsmarknadspolitiken?

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Förord. Stockholm i juni Yvonne Fredriksson Departementsråd

Från global hälsa till hälsa i Norrland. Helena Nordenstedt Norrländska Läkemedelsdagarna

Tillväxt genom mer arbete

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Mötesplats Open Access april 2007

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016

BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 2004 KF

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Vågar du prata om kulturella skillnader i ledarskapet?

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KDi:

Statistiska meddelanden Be 10 SM 8601

Liitetaulukko 1. Raskaudenkeskeytykset Pohjoismaissa Yhteensä Yhteensä Totalt Totalt Total Total , ,0 1972

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

RAISING THE RETURNS FROM R&D

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Befolkning och framtid

Fattigdom bland invandrarbarn Den nordiska modellens akilleshäl

Språk, krav och medborgarskap

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Flyttar EU-medborgare till Sverige för att arbeta?

Invandringen och invandrarna i Finland i ljuset av statistiken

Inresande studenter 1997/ / / /07

Egenföretagande bland utrikes födda

Utvärdering av försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare (FNI) - ett randomiserat experiment

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Jobbavdragets effekter på invandrarkvinnors arbetsutbud

Att lära av Pisa-undersökningen

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

3 Födda. SCB Befolkningsstatistik del 4, 2002

Vårdval i primärvården

Missuppfattningar om studier av ensamkommande barn

Finska näringslivets syn på kvaliteten i tekniska universitetens verksamhet

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

INTEGRATION: RAPPORT 5. Integration. utrikes födda i pensionsåldern. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga

Svenska lärosäten som verktyg för att attrahera högkvalificerad arbetskraft

Är arbetsmarknaden öppen för alla?

Antalet som flyttar från Sverige ökar. Familjeskäl den största orsaken till uppehållstillstånd. Minskning av antalet asylsökande

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Fungerar integrationspolitiken?

Tankar om Bliss symbolspråk i dagens värld

Har invandrade kvinnor låg ålderspension?

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Utvandringen större än någonsin tidigare

Annex I Activity Details KA

Sjukfrånvaro efter invandring - tillgång till och nyttjande av sjukförsäkringen

De flesta invandrade kom till Sverige av familjeskäl. Antalet asylsökande ökade kraftigt

Från utvandrings- till invandringsland

Transkript:

Vem blir medborgare, och vad händer sen? ANNA TEGUNIMATAKA, LUNDS UNIVERSITET

Introduktion Två separata studier som båda jämför Sverige och Danmark. 1. I vilken grad erhåller utrikesfödda personer medborgarskap i respektive land och i vilken utsträckning påverkas individens belägenhet att naturalisera av kontextuella faktorer i både ursprungsland och destinationsland (här jämförs även med Norge).

2. Påverkar förvärvet av ett nytt medborgarskap den utrikesfödda personens ekonomiska integration?

Varför jämföra Sverige och Danmark? Skandinaviska välfärdsstater med många likheter MEN OLIKA» Migrationspolitik» Integrationspolitik» Medborgarskapslagstiftning Jämförbar registerdata

Svensk migrationshistoria 175 000 125 000 Number of individuals 75 000 25 000-25 000 1875 1878 1881 1884 1887 1890 1893 1896 1899 1902 1905 1908 1911 1914 1917 1920 1923 1926 1929 1932 1935 1938 1941 1944 1947 1950 1953 1956 1959 1962 1965 1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 Immigration Emigration Net migration -75 000

Dansk migrationshistoria -20000 0 20000 40000 60000 80000 100000 1928 1930 1932 1934 1936 1938 1940 1942 1944 1946 1948 1950 1952 1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Immigrants Emigrants Net migration

Ursprungsregioner Sverige 2 000 000 1 800 000 1 600 000 1 400 000 Number of individuals 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 Soviet Union Oceania Asia South America North America Africa Europe (exc. EU28 and Nordics) EU28 (exc. Nordics) Nordics (exc. Sweden) 400 000 200 000 0 1900 1930 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2016 Year

Dominerande ursprungsländer DK Table 2. Dominant immigrant groups in Denmark, 1980, 1990, 2000, 2010, and 2015. 1980 1990 2000 2010 2015 1. Germany 26333 1. Turkey 29431 1. Turkey 48773 1.Turkey 59216 1. Turkey 61634 2. Sweden 15979 2. Germany 23123 2. Germany 25446 2. Germany 30912 2. Poland 39465 3. Turkey 14086 3. Sweden 13708 3.Bosnia- Herzegovina 19727 3. Iraq 29264 3. Germany 31962 4. Norway 13872 4. Norway 13116 4. Lebanon 19011 4. Poland 28401 4. Iraq 30994 5. Pakistan 7845 5. Pakistan 12006 5. Pakistan 17509 5. Lebanon 23775 5. Lebanon 25572 6. UK 7598 6. Yugoslavia 10504 6. Yugoslavia 17176 6. Bosnia- Herzegovina 22221 6. Pakistan 23770 7. Yugoslavia 7452 7. Poland 9662 7. Iraq 14902 7. Pakistan 20392 7. Bosnia- Herzegovina 22697 8. Poland 6467 8. Iran 8591 8. Somalia 14856 8. Yugoslavia 16959 8. Romania 20226 9. USA 5769 9. Great Britain 8547 9. Norway 14647 9. Somalia 16831 9. Somalia 19707 10. Finland 4054 10. Lebanon 7938 10. Sweden 14604 10. Norway 16067 10. Iran 18572 Note: Own calculation based on the full population in Denmark, yearly, 1 st of January. Source: Statistics Denmark: Statistikbanken (FOLK2).

Del 1: Faktorer som påverkar naturalisering

Bakgrund Vilka faktorer påverkar den enskilda individen att söka om medborgarskap? Tidigare forskning indikerar att följande faktorer är viktiga. Individuella faktorer: civilstånd, utbildning Kontextuella faktorer i ursprungslandet: förlorade rättigheter, möjlighet till dubbelt medborgarskap, landets ekonomiska utvecklingsnivå, medborgerliga fri och rättigheter. Kontextuella faktorer i mottagarlandet: Skillnader i medborgarskapslagstiftningen

Denna studie fokuserar på följande: 1. Möjligheten att ha dubbelt medborgarskap, i både destinations och ursprungsland 2. Den ekonomiska utvecklingen i det forna hemlandet 3. Medborgerliga rättigheter i det forna hemlandet 4. Skillnader i utfall mellan Sverige och Danmark

Data Registerdata På individnivå Liknande Kontextuell data på landnivå Inkluderar åren 1990-2008

Deskriptiv analys: Andelen naturaliserade (%) av respektive födelseregionsgrupp, utifrån destinationsland och tid i landet

Andelen naturaliserade (%) av respektive land i Danmark, utifrån relativ BNP / capita (2007)

Andelen naturaliserade (%) av respektive land i Sverige, utifrån relativ BNP / capita (2008)

Andelen naturaliserade (%) av respektive födelseregionsgrupp, utifrån ursprungslandets grad av politiska och medborgerliga rättigheter (Asien och Afrika). I respektive destinationsland och tid i landet.

Andelen naturaliserade (%) av respektive födelseregionsgrupp, utifrån ursprungslandets lagstiftning gällande dubbelt medborgarskap (Asien och Afrika). I respektive destinationsland och tid i landet.

Fördjupad analys Multivariat analys: gör så att vi kan uttala oss om sambandet mellan två variabler, samtidigt som inflytandet från andra viktiga variabler hålls konstant. Viktigaste resultat: Sannolikheten att naturaliseras ökar då ursprungslandet har lägre BNP/capita Dubbelt medborgarskap (tillåts i Sverige 2001, leder till en ökad naturaliseringsgrad med 20%)

Del 2: Naturaliseringspremie på arbetsmarknaden

Introduktion Tidigare forskning visar att invandrare som är medborgare i mottagarlandet har ett bättre arbetsmarknadsutfall och högre inkomster (Bevelander & DeVoretz, 2008, OECD, 2011) Att underlätta för invandrare att bli medborgare kan därför ses som ett viktigt policyinstrument för att öka invandrares integration. MEN Finns det ett kausalt samband? En direkt effekt av naturalisering på inkomst? Eller är det vi ser selektion? Att de som naturaliseras är positivt selekterade(har bättre förutsättningar för integration redan innan de byter medborgarskap?)

Ländernas lagstiftning. Danmark Sverige Vistelsetid 9 år 5 år Dubbelt Ja (2015) Ja(2001) medborgarskap Språkkrav Ja Nej Kunskapskrav Ja Nej Hederligt levnadsätt För vissa brott saknas Väntetid möjlighet Ekonomisk självförsörjning Ja Nej

Teori: Medborgarskap och ekonomisk integration Assimilering eller multikulturalism? Naturaliseringspremium- ett direkt resultat? Arbetsgivares beteende- signal» Lojalitet» Mål att stanna i landet» Den sökande har investerat i humankapital Vissa typer av jobb(dock ganska få i Sverige och Danmark) Selektion? Naturaliserade individer individuals bessiter poitiva egenskaper som innebär att de har högre inkomster även före naturaliseringstillfället. Negativ selektion (inte särskillt sannolikt i skandinavien)

Tidigare forskning Table 1. Review of studies on the effects of naturalisation on earnings Data Earned income Cross-sectional No control for selection effect Chiswick (1978): USA 0 Bratsberg et al. (2002): USA + Bevelander & Veenman (2006 and 2008): The Netherlands + DeVoretz & Pivnenko (2006 and 2008): Canada + Akbari (2008): 2008: USA + Cross-sectional Control for selection effect Bevelander & Pendakur (2012): Canada and Sweden + Longitudinal Bratsberg et al. (2002): USA + Scott (2008): Sweden 0 Engdahl (2011): Sweden 0 Bratsberg & Raaum (2011): Norway 0 + = positive significant effect, 0 = no significant effect

Metod Målet är att mäta den direkta effekten av naturalisering på inkomst Longitudionell data OLS med individa FE kontrollerar för tidskonstanta icke observerade variabler(t.e.x. generella färdigheter, ability ) Tidigare studier som använt metoden:» Bratsberg, Ragan & Nasir(2002), Bratsberg & Raaum (2011), and Steinhardt (2012)

Data Register data Fyra ursprungsregioner: Östeuropa., Latin Amerika, Afrika, Asien. Mitt sampel består av invandrare- som under sin tid i landet- får möjlighet att ansöka om medborgarskap. Sverige: De som har en vistelsetid på minst fyra år Danmark: De som har en vistelsetid på minst sex år till 2002 och minst åtta år efter det. Vi följer individer: 1986-2001 i Sverige 1986-2007 i Danmark

Naturalization rates Years Since Migration Sweden Asia Africa Eastern Europe Latin America Men Women Men Women Men Women Men Women 4 13.2 13.0 14.0 12.6 9.5 7.2 5.3 5.2 5 36.1 34.8 39.5 37.8 24.8 19.7 14.6 16.0 10 76.3 76.6 83.2 89.8 53.5 50.7 37.9 47.8 15 89.0 87.3 83.5 97.0 65.4 70.1 53.8 67.9 Years Since Migration Asia Africa Eastern Europe Latin America Men Women Men Women Men Women Men Women Denmark 6 0.9 1.9 2.4 2.1 2.1 1.9 2.4 2.1 7 4.8 6.6 8.2 6.8 6.3 6.6 5.8 6.7 12 53.7 51.8 60.7 61.0 48.8 47.1 30.8 37.3 17 71.2 68.8 72.1 79.6 49.9 45.0 44.3 59.2

Table 5a: OLS Individual Fixed Effect Estimates. Log labor income above two base amounts. Denmark Asia Africa Eastern Europe Latin America Men Women Men Women Men Women Men Women Naturalization 0.012** 0.012** -0.002 0.007 0.008 0.001-0.069** -0.013 Years before 0.011*** 0.005*** 0.004*** 0.008** 0.005*** 0.004*** 0.013*** 0.009*** Years after 0.005*** 0.003** 0.006*** 0.007*** -0.001-0.001-0.004-0.006 Observations 71091 55565 22968 9534 36215 37051 3518 4702 Individuals 10315 9492 3640 1934 4408 5531 442 718 All models control for year, age, age squared, years since migration, civil status, region of residence Table 5b: OLS Individual Fixed Effect Estimates. Log labor income above two base amounts. Sweden Asia Africa Eastern Europe Latin America Men Women Men Women Men Women Men Women Naturalization 0.018** 0.017* 0.043*** 0.027-0.008 0.009-0.002-0.003 Years before 0.005** 0.005* -0.002 0.001 0.014*** 0.005** 0.008*** 0.016*** Years after 0.009*** 0.001 0.010** -0.005-0.021*** -0.007*** -0.001-0.010*** Observations 23,645 15,511 7,450 5,172 18,026 20,067 11,444 8,528 Individuals 5,291 4,063 1,333 1,090 3,017 3,759 1,601 1,478 All models control for year, age, age squared, years since migration, civil status, region of residence

Slutsats Selektionsmekanismen är tydlig för de flesta grupper(years before) Studien fann också naturaliseringspremier för invandrare från Asien och Afrika i både Sverige och Danmark. Medborgarskapet betydelsefullt för invandrare som oftare diskrimineras på arbetsmarknaden Premie funnen för både män och kvinnor. Väldigt lika resultat i båda länderna- trots olikheter i lagstiftning.