Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Jenny Theander Malmö stad Marie Torstensson Levander & Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi Malmö högskola
Malmö områdesundersökning underlag för styrning i den kommunala planeringen Malmö stads kommunfullmäktigemål Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö
Malmö stads kommunfullmäktigemål Mål 12: Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet. Mål 13: Malmös äldre ska känna att de få den vård och omsorg de behöver Mål 14: Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Mål 15: Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Mål 16: I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor
Samverkansöverenskommelse 6 samverkansområden - Unga i riskzon och unga kriminella - Organiserad brottslighet och kriminella nätverk - Stöd till brottsutsatta - Våld i nära relationer - Drogförebyggande - Trygghetsskapande åtgärder i offentlig miljö och i trafiken
Malmö områdesundersökning Varför är den viktig för Malmö stad? Ger oss information om orsaker inte bara utfall Ger oss information på delområdesnivå
På vilket sätt kan underlaget från en trygghetsundersökning användas inom stadsplanering med syfte att bygga hållbara städer?
Malmö Områdesundersökning: Från beskrivning till förklaring Beskriva lokala variationer Förklara (identifiera orsaksmekanismer): Variationer i brott och trygghet (stadsdel/delområde/aktivitetsfält) Brottskoncentrationer Koncentrationer av otrygghet Instrument för uppföljning & utvärdering
Malmö områdesundersökning 2012 Vilka ingår i undersökningen? Population: Personer folkbokförda på adresser i Malmö stads olika delområden, i åldrarna 18-85. Urval: 7965 slumpmässigt utvalda personer från 104 delområden (områden med minst 100 stycken folkbokförda valdes ut) Svarsfrekvens: 53 % = 4195 personer (40 resp./delområde)
Variabel Malmö områdesundersökning 2012. Representativitet Registerdata (%) MOMS (%) Differens (%) Kön Kvinnor 50 54 4 Ålder 18-32 33 21-12 33-48 28 28 0 49-64 22 26 4 65-85 17 25 8 Utländsk bakgrund Född i utlandet 30 27-3 Utbildningsnivå (20-64 år) Förgymnasial 14 11-3 Gymnasial 39 32-7 Eftergymnasial 43 53 10 Sysselsättning (20-64 år) Förvärvsarbetande 62 71 9 Bostadsupplåtelseform Ägande-/bostadsrätt 52 60 7 Hyresrätt 46 35-12 Slutsats: Undersökningen speglar i relativt hög utsträckning den undersökta populationen
Malmö områdesundersökning 2012. Vad har vi frågat om? Upplevd otrygghet i det egna bostadsområdet -Otrygghet i det egna bostadsområdet -Oro för att utsättas för brott i det egna bostadsområdet (allmän otrygghet) Konsekvenser av otrygghet -Avstått från att delta i en aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla? Utsatthet för brott (personbrott och egendomsbrott) Förtroende för lokala myndigheter (Polisen, Malmö stad & Räddningstjänsten Syd).
Malmö områdesundersökning 2012. Vad har vi frågat om? Kollektiv styrka -den beredskap och förmåga som finns hos de boende i området att upprätthålla gemensamma normer, hantera problem samt ingripa för områdets bästa. Lokal problemnivå -upplevelse och förekomst av olika typer av sociala och fysiska ordningsstörningar. Nedskräpning på gator allmänna platser, Skadegörelse på omkringliggande byggnader eller allmänna platser, Nedgångna byggnader och misskötta platser, Ungdomsgäng som bråkar och stör ordningen, Störande grannar, Berusade personer utomhus, Folk som bråkar och slåss utomhus, Personer som kör vårdslöst.
Vad visar resultaten?
Resultat Otrygghet i bostadsområdet En majoritet (ca 70 %) av respondenterna känner sig trygga i sitt bostadsområde. De känner sig alltså trygga när de är ute sent på kvällen i bostadsområdet, de är inte rädda några speciella personer i området och de har inte gått några omvägar för att undvika en obehaglig plats eller person. Knappt 20 % av respondenterna känner sig delvis otrygga i sitt bostadsområde. Drygt 10 % av respondenterna känner sig mycket otrygga i bostadsområdet. Stor variation mellan olika delområden! Andelen mycket otrygga i Malmös delområden varierar mellan 0% och nästan 50 %.
Otrygghet i bostadsområdet Höga nivåer av otrygghet Innerstadsområden med mycket restauranger, butiker, arbetsplatser, knutpunkt för kollektivtrafik, blandning av hyresrätter och bostadsrätter Låga nivåer av otrygghet Segregerade bostadsområden, hög medelinkomst, hög utbildningsnivå, villor Höga nivåer av otrygghet Segregerade bostadsområden, låg medelinkomst, hög arbetslöshet, hög befolkningsomflyttning, företrädesvis hyresrätter
Oro att utsättas för brott
Oro att utsättas för brott
Kollektiv styrka
Lokal problemnivå
Viktig slutsats -oro att utsättas för brott samvarierar med kollektiv styrka
Och, oro att utsättas för brott samvarierar även med lokal problemnivå
Samband mellan allmän otrygghet och lokal problemnivå
Vilka områden är otrygga? Socioekonomiskt utsatta bostadsområden med hög problemnivå. I dessa områden tenderar den kollektiva styrkan att vara lägre vilket innebär att de boende i området har sämre förutsättningar för att gemensamt bemöta de problem som finns i området. Åtgärder för att minska otryggheten bör inriktas mot att reducera problemnivån och stärka den kollektiva styrkan.
Vilka områden är otrygga? Centrumområden med en koncentration av kommersiella faciliteter och nöjesaktiviteter. I dessa områden rör sig många icke-boende människor, vilket försvårar möjligheten att upprätthålla informell social kontroll. Här finns en förhöjd risk att det uppstår olika typer av konflikter eller ordningsstörningar på grund av koncentrationen av nöjesaktiviteter, alkoholförsäljning och mixen av människor. A tga rder som a r inriktade på att reducera problemniva n (ordningssto rningar) bo r ha en nyckelroll i strategier fo r att minska utsatthet fo r brott och upplevelse av otrygghet i centrumområden.
Hur kan resultaten användas? Underlag för resursfördelning. Vilka områden ska ha mer? Underlag för strategier med syfte att öka tryggheten (och förebygga utsatthet för brott). Vad ska vi göra? Utgångspunkt för uppföljning av åtgärder och strategiska satsningar. Hur ser förändringen ut över tid? Utgångspunkt för de aktörer som ska bidra till detta arbete. Vem ska göra vad?
Frågor?