RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > > Styrdokument RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS ANTAGET AV: KOMMUNFULLMÄKTIGE DATUM: 2015-10-29, 179 ANSVAR UPPFÖLJNING: KOMMUNCHEF GÄLLER TILL OCH MED: 2018

Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar

Sammanfattning Risk- och sårbarhetsanalysen görs utifrån lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och syftar till att beskriva kommunens viktiga funktioner, dvs. vilka verksamheter som är av samhällsviktig funktion, samt att identifiera risker och sårbarheter i dessa verksamheter. Mot bakgrund av risk- och sårbarhetsanalysen ska sedan en åtgärdsplan göras. I Ulricehamns kommun har säkerhetssamordnare deltagit i sammanlagt 10 arbetsgrupper om i snitt 3 timmar styck. Arbetsgrupperna har formats sektorsvis eller verksamhetsvis med berörda funktioner i kommunens förvaltning och på Ulricehamns energi AB (UEAB). Utöver dessa 10 har Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) gjort en egen RSA och skickat in till kommunerna, då dess funktion och risker är likvärdiga över de 6 medlemskommunerna. Efter att samtliga workshops ägt rum sammanställdes informationen och förbereddes inför två sammanträden med riskhanteringsgruppen, vilken består av representanter från alla de tidigare arbetsgrupperna. Riskhanteringsgruppens uppgift är att bedöma vilka risker och sårbarheter som bedöms vara allvarligast för kommunen som helhet, samt hur kommunen som helhet fungerar vid olika tänkbara scenarion. I enlighet med FORSA-modellen användes begreppen prioriterade åtaganden och kritiska beroenden för att beskriva hur kommunens samhällsviktiga verksamheter påverkas och har förmåga att bedriva verksamheter under olika samhällsstörningar och extraordinära händelser. I risk- och sårbarhetsanalysen presenteras 5 oönskade händelser som riskhanteringsgruppen tagit ställning till där kommunens prioriterade åtaganden och dess förmåga att upprätthålla dessa bedömts. Resultatet visar att kommunen har god förmåga att hantera händelser som höga flöden, medan en kraftig storm eller en IT-krasch skulle leda till en mycket nedsatt förmåga. Risk- och sårbarhetsanalysen visar också att åtgärder behöver tas fram inom ett antal riskområden, som bl.a. är kopplade till kommunens förmåga att hantera de problem som uppstår vid t.ex. en IT-krasch eller en kraftig storm. En åtgärdsplan kommer att tas fram mot bakgrund av risk- och sårbarhetsanalysen. Åtgärdsplanen kommer att presentera vilka åtgärder som behöver tas för att öka kommunens robusthet och förmåga att motstå samhällsstörningar och extraordinära händelser.

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Introduktion till risk och sårbarhetsanalys... 3 3.1. Uppföljning hur ofta den görs och varför... 3 4. Övergripande beskrivning av kommunen... 4 5. Arbetsprocess och metod... 7 5.1 Insamlingsprocessen... 7 5.2. Bearbetning och urval... 8 6. Samhällsviktig verksamhet... 9 6.1. Prioriterade åtaganden... 10 7. Kritiska beroenden... 11 8. Risker, sårbarheter och brister... 12 8.1. Risk och förmågebedömning... 14 9. Programområde åtgärder... 19 9.1. Strömbortfall och avbrott i IT verksamheten... 19 9.2. Samverkan och kommunikation... 19 10. Referenser... 20 11. Bilagor... 21 11.1. Excelmall enligt FORSA modellen... 21 11.2. Kritiska beroenden och motivering till förmågebedömning... 21 1

Förkortningar och begrepp Extraordinär händelse FOI LEH LSO MSB Avser en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting Totalförsvarets forskningsinstitut Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2

1. Bakgrund I kap 2 1 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) anges att kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av verksamheten ska sammanställas i en riskoch sårbarhetsanalys (RSA). Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting (Lag 2006:544). 2. Syfte Syftet med Ulricehamns kommuns risk- och sårbarhetsanalys är att beskriva kommunens viktigaste funktioner, samt att bedöma dess förmåga att upprätthålla dessa funktioner vid kris. Vidare är syftet att risk- och sårbarhetsanalysen ska ge en övergripande och konkret bild av kommunens risker och sårbarheter. Analysen ska kunna användas som planeringsunderlag i kommunens förvaltning och dess bolag. 3. Introduktion till risk- och sårbarhetsanalys RSA syftar till att identifiera risker och sårbarheter i alla Sveriges kommuner. De kommunspecifika analyserna ska antas av kommunfullmäktige och skickas därefter till länsstyrelsen i Västra Götaland för sammanställning till en länsövergripande RSA. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap sammanställer därefter alla länsstyrelsers analyser till en nationell riskbild. Vissa myndigheter gör även sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalyser för sitt ansvarsområde enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (MSB, 2011). Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden, samt en planering för hur kommunen ska hantera en kris. I överenskommelsen mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) redogörs för att kommunen ska ta fram ett styrdokument för dess arbete med krisberedskap (MSB, 2015a). Styrdokumentet ska (1) bl.a., med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod innehålla en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Det ska (2) vidare innehålla en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden, samt (3) en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Kommunen ska (4) även beskriva hur den statliga ersättningen ska användas och särskilt redovisa hur samverkansersättningen används (MSB, 2015a). 3.1. Uppföljning hur ofta den görs och varför Kommunen ska utifrån risk- och sårbarhetsanalysen ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden. Kommunen avgör vidare vilken instans som beslutar om styrdokumentet. Kommunstyrelsen eller förvaltningsledningen bör också årligen fatta beslut om vilka åtgärder som ska genomföras och delegera vem som gör vad. Kommunen ska löpande följa upp de åtgärder som har genomförts i förhållande till det styrdokument som 3

beslutats. Uppföljningen kan leda till att nya behov och brister identifierats som kan initiera en revidering av planeringen. Vid sidan om kommunens eget ansvar att följa upp och utvärdera den egna förmågan är det länsstyrelsen som följer upp kommunens arbete med uppgifterna enligt LEH. Länsstyrelsen gör en bedömning av kommunens arbete och återkopplar till kommunen. Länsstyrelsen ska även rapportera vilka beredskapsförbindelser kommunerna har vidtagit till MSB. Detta ställer höga krav på en tydlig process för systematiskt krisberedskapsarbete (MSB, 2015b). 4. Övergripande beskrivning av kommunen Ulricehamn med omnejd omnämns i historieböckerna för första gången årsskiftet 1306/1307. Kommunens centralort har dock funnits som en namngiven plats ända sedan 1200-talet. Fram till 1741 var namnet Bogesund. Därefter bytte man till Ulricehamn efter dåvarande drottning Ulrika Eleonora den yngre. Ulricehamns kommun består idag av 21 mindre orter, varav några syns i figur 1 nedan och arealen uppgår till 1 122 kvadratkilometer. Ulricehamns kommun är till ytan den största kommunen i länet och den 105:e största i Sverige. Kommunen ligger i Sjuhäradsregionen med drygt 3 mil till Borås, 5 mil till Jönköping och 10 mil till Göteborg. Ulricehamns kommun är beläget till öster i Västra Götalands län och gränsar till Jönköpings län i öster. Angränsande kommuner till Ulricehamn är Tranemo i söder, Borås i väster, Herrljunga i nordväst och Falköping i norr. Till öster gränsar Ulricehamns kommun till Mullsjö och Jönköpings kommuner i Jönköpings län. Ulricehamns kommun hade den 31 december 2014 23 244 invånare, vilket är en ökning med 33 personer sedan 2013 och 491 personer sedan 2010. Befolkningsmässigt är kommunen den 110:e största och befolkningstätheten är 22 invånare per kvadratkilometer, vilket är 167:e tätast i Sverige (SCB.se). Ulricehamns kommun är i hög grad en landsbygdskommun där tätorterna är lokaliserade längs de större vägarna 40, 46 och 157. På riksväg 40 går den tyngsta trafiken mellan Göteborg via Borås och Ulricehamn till Jönköping och vidare genom landet. Ett antal sjöar finns i kommunen och av dessa är Åsunden den största. Ätran rinner genom kommunen via Åsunden för att sedan passera Svenljunga kommun och Falkenbergs kommun ut i havet. Gällande klassificeringen av farliga anläggningar enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) har kommunen endast en, IRO AB i Ulricehamn. Farligt gods genom kommunen transporteras i huvudsak på riksväg 40. Statistik visar att farligt gods på väg generellt har minskat de senaste två åren (MSB.se), men aktuell, mer precis information saknas i dagsläget, något som Trafikanalys och MSB arbetar för att ta fram (Trafikanalys, 2015) 4

Figur 1: Översiktskarta över Ulricehamns kommun Ulricehamns kommun är organiserad i en förvaltning, vilken leds av kommunchefen (se figur 2). Kommunens verksamheter finns samlade i fyra sektorer. Sektorerna är miljö- och samhällsbyggnad, lärande, välfärd och service. Verksamheten i sektorerna består framförallt av service till kommuninvånare, näringsidkare och besökare. Det finns även en kommunledningsstab med kommunens funktioner för ekonomi, kansli, kommunikation och personal. Kommunens tekniska förvaltning är till stor del förlagd i det kommunala bolaget Ulricehamns Energi AB (UEAB). UEAB är en av fyra elnätsägare i kommunen vid sidan om Vattenfall, Falbygdens Energi och Östra Kinds Energi. Vidare äger kommunen ett bolag för näringslivsutveckling, Näringsliv Ulricehamn AB (NUAB) och bostadsbolaget STUBO. 5

Figur 2: Ulricehamns förvaltnings organisationsschema 6

5. Arbetsprocess och metod Den modell som använts för RSA-arbetet bygger på ett arbete som startades av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2007 och resulterade 2011 i FORSA-modellen (FOI:s RSA-modell). Modellen är delvis scenariobaserad och delvis systembaserad, dvs. att verksamheterna först ska ta ställning till hur organisationen är uppbyggd och vilka skyddsvärda verksamheter som finns, för att sedan ta ställning till hur de påverkas vid eventuella händelser. Utgångspunkterna i modellen är att identifiera verksamhetens prioriterade åtaganden och kritiska beroenden (FOI, 2011). Dessa presenteras i senare kapitel men sammanfattas nedan. Prioriterade åtaganden är sådana som bedöms viktiga och skyddsvärda, samt kan vara samhällsviktiga, dvs. där ett bortfall eller en störning skulle få konsekvenser för samhället. Kritiska beroenden är sådana som är viktiga för att verksamheten ska kunna upprätthålla sina viktiga åtaganden och kan eventuellt skyddas genom disponibla resurser (resurser som ersätter ett beroende). Vidare i arbetsprocessen för FORSA-modellen kommer händelseanalys, vilket görs genom att analysera oönskade händelser och dess påverkan på verksamheterna (FOI, 2011). Händelseanalysen leder till en samlad bedömning av verksamhetens förmåga att upprätthålla viktiga funktioner. I slutet finns möjlighet till formulering av åtgärdsförslag för att åka verksamhetens förmåga. 5.1 Insamlingsprocessen För datainsamlingen till RSA krävs att man arbetar systematiskt och likvärdigt för att arbetet ska resultera i information med hög reliabilitet. Sjuhäradskommunernas säkerhetssamordnare har genom en arbetsgrupp tagit fram en excelmall som bygger på FORSA-modellen. Mallen är en konkretisering av modellen och syftar till att RSA-arbetet ska bli tydligt och jämförbart mellan förvaltningar/sektorer och kommuner. Excelmallen återfinns i sin helhet i bilaga 1. I Ulricehamns kommun har säkerhetssamordnare deltagit i sammanlagt 10 arbetsgrupper om i snitt 3 timmar styck. Arbetsgrupperna har formats sektorsvis eller verksamhetsvis med berörda funktioner i kommunens förvaltning och på Ulricehamns energi AB (UEAB). Utöver dessa 10 har Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) gjort en egen RSA och skickat in till kommunerna, då dess funktion och risker är likvärdiga över de 6 medlemskommunerna. Följande arbetsgrupper har sammanträtt under risk- och sårbarhetsanalysens arbetsgång: VA, UEAB El & fjärrvärme, UEAB Sektor lärande Sektor välfärd Sektor miljö- och samhällsbyggnad Verksamhet kost Verksamhet IT Verksamhet fastighet Verksamhet support Kommunikationsfunktionen SÄRF Arbetsgrupperna skiljer sig ibland rent organisatoriskt, vilket beror på att det inom sektor service är mycket olika typer av verksamheter. För att kunna fokusera på t.ex. fastighets roll i krishanteringen behövdes en egen grupp, medan sektor lärande, med färre samhällsviktiga åtaganden, kunde göras på sektorsnivå. 7

Excelmallen som användes för att identifiera risker och sårbarheter under arbetsgruppernas sammanträden kan i efterhand sägas ha vissa begränsningar när det kommer till att identifiera kritiska beroenden och oönskade händelsers påverkan på kritiska beroenden. Detta framkom speciellt om en verksamhet hade flera prioriterade åtaganden men olika typer av kritiska beroenden. 5.2. Bearbetning och urval När alla workshops hade hållits började informationen sammanställas genom att alla prioriterade åtaganden, kritiska beroenden och disponibla resurser vägdes samman. Vidare gjordes en första prioritering av vilken information som skulle lyftas vidare till nästa nivå, riskhanteringsgruppen. Information slogs ihop eller prioriterades bort för att förtydliga och förenkla det återstående arbetet. Riskhanteringsgruppen består av kompetent personal från alla de tidigare gruppen som tagit fram de olika risk- och sårbarhetsanalyserna. Chefer och sakkunniga blandas beroende på vilken detaljkännedom som behövs för att representera den egna verksamheten. Riskhanteringsgruppens syfte är att lyfta det tidigare arbetet till en kommunövergripande nivå, där man tar ställning till kommunens viktigaste funktioner, dvs. de funktioner som kommunen måste se till fungerar. Generellt kan det alltså sägas att en ny och övergripande risk- och sårbarhetsanalys görs i riskhanteringsgruppen, men baserat på allt det material som samlats in under de tidigare arbetsgrupperna. Riskhanteringsgruppen ska existera i sin nuvarande utformning och bestå av samma befattningar under mandatperioden. Riskhanteringsgruppen ska också sammanträda årligen för att diskutera den kommande åtgärdsplanen, samt revidera risk- och sårbarhetsanalysen. Befattningar som ingick i riskhanteringsgruppen är: Säkerhetssamordnare Sakkunnig & driftschef fastighet Verksamhetschef förskola t.o.m. åk 6 Verksamhetschef kost Verksamhetschef Support Driftschef VA Elnätschef Utvecklingsledare sektor välfärd Verksamhetschef IT Kommunikatör/Kriskommunikatör Enhetschef Miljö Chef område skydd & samhälle SÄRF (fanns tillgänglig på telefon) Riskhanteringsgruppen sammanträdde vid två tillfällen om 4 timmar styck, då den gick igenom ett urval av all den information som tidigare samlats in. Med urval menas bl.a. att antalet oönskade händelser prioriterats utifrån vilka som kommit upp flest gånger och vilka oönskade händelser som resulterat i påtagligast potentiella konsekvenser. Riskhanteringsgruppen tog alltså ställning till de viktigaste frågorna om olika scenarions påverkan på kommunen och dess verksamheter. Rent praktiskt innebar riskhanteringsgruppen att personer från de tidigare arbetsgrupperna fick möjlighet att få svar på vilken ömsesidig påverkan s0m finns mellan olika verksamheter och hur de påverkas rent konkret vid olika händelser, något som de tidigare endast kunde uppskatta. Även arbetet med den klassiska riskmatrisen är något annorlunda i FORSA-modellen, där sannolikhet uppskattas utifrån ett tidsperspektiv om antal händelser i snitt över tid, vilket beskrivs ytterligare under kapitlet risker, sårbarheter och brister. Vidare har en bedömning gjorts kring behovet av sekretess i förhållande till sättet som informationen sammanställs på. I de fall då en mer detaljerad beskrivning av riskbilden 8

behövs, har informationen belagts med sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen 18 kap 13 enligt följande: Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs (Lag 2009:400). 6. Samhällsviktig verksamhet Definitionen av samhällsviktig verksamhet är en verksamhet där ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Den samhällsviktiga verksamheten är också nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att konsekvenserna i samhället blir så små som möjligt (MSB, 2015b). MSB beskriver i sin handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet att det finns 11 samhällssektorer där de samhällsviktiga verksamheterna ingår (MSB, 2013). De 11 samhällssektorerna presenteras i tabell 1 nedan. Vissa av de samhällsviktiga verksamheterna/funktionerna existerar endast på regional och nationell nivå, medan andra existerar lokal nivå och även i Ulricehamns kommun. Inom vissa samhällssektorer är dessutom kommunen en mycket viktig aktör, med ett tydligt ansvar att upprätthålla sådana viktiga funktioner. Exempel på samhällsviktiga verksamheter i Ulricehamns kommun kan vara vård av äldre, omsorg om barn, kommunalteknisk försörjning (vatten, avlopp), lokal ledning, m.m. (se tabell 1). Tabell 1: Exempel på vad som definieras som samhällsviktig verksamhet i Sverige (MSB, 2013). Samhällssektor Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning Ledningsfunktioner Stödfunktioner Skydd och säkerhet Exempel på samhällsviktiga funktioner Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel. Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystemet, värdepappershandel Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri Akutsjukvård, läkemedelsförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd för djur och människor Telefoni (mobil och fast), internet, radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier m.m. Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väghållning Distribution av livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel m.m. Lokal ledning, regional ledning, nationell ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, polis, räddningstjänst, tullkontroll, gränsskydd, bevaknings- och säkerhetsverksamhet m.m. 9

Socialförsäkringar Transporter Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik 6.1. Prioriterade åtaganden Samhällsviktig verksamhet (prioriterade åtaganden) i Ulricehamns kommuns verksamheter som faller under kategorin har identifierats under arbetet med workshops och presenteras nedan. Med prioriterade åtaganden menas att det är funktioner som vid bortfall skulle få stora konsekvenser enligt definitionen av samhällsviktig verksamhet. Ulricehamns kommuns samlade prioriterade åtaganden enligt MSB:s handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet redovisas i tabell 2. Tabell 2: Prioriterade åtaganden för Ulricehamns kommuns verksamheter Samhällssektor Energiförsörjning Finansiella tjänster Hälso- och sjukvård samt omsorg Livsmedel Offentlig förvaltning Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Skydd och säkerhet Prioriterade åtaganden Leverera el till Ulricehamns kommun Leverera fjärrvärme Leverera rätt lön till rätt person En fungerande hemsjukvård Omvårdnad av människor inom särskilt och ordinärt boende Omhändertagande av barn t.o.m. åk 6 Tillhandahålla boende vid särskild händelse Leverera säker mat till brukare och elever Ulricehamns kommuns ledning och krisledning Leverera rätt information till kommunens medborgare och medarbetare Leverera IT-stöd till kommunens anställda Applikationssystem till kommunens verksamheter Fast telefoni till kommunens verksamheter Ta emot inkommande samtal till Ulricehamns kommun Leverera vatten och rena spillvatten Förvalta och sköta kommunens fastighetsbestånd, samt att upprätthålla säkerhet genom lås och larm Genomföra räddningsinsatser enligt lagen om skydd mot olyckor Få ut viktigt meddelande till allmänheten 10

7. Kritiska beroenden Ett kritiskt beroende definieras som ett beroende som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Dessa beroenden karaktäriseras av att bortfall eller störningar på kort sikt eller omgående leder till nedsatt funktion och som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar (MSB 2015b). Bortfall av kritiska beroenden kan också förstärka redan uppkomna händelser. Kritiska beroenden i Ulricehamns kommuns verksamheter kan för t.ex. tidigare nämnda samhällsviktiga åtaganden vara personal, kompetens, fordon, el för att verksamheterna ska kunna sköta sina funktioner. För att IT ska kunna leverera IT-stöd och verksamhetssystem behövs t.ex. el och kompetens hos underhållande personal, medan fastighet är beroende av fordon och drivmedel för att kunna ta sig runt till geografiskt utspridda kommunala fastigheter. Med hänsyn till MSBDS 2015:5 presenteras i figur x nedan ett antal kritiska beroenden och dess förekomst, dvs. hur vanligt förekommande de varit i arbetsgrupperna som tagit fram kritiska beroenden. I figur 2 nedan presenteras de kritiska beroenden som identifierats och förekomsten av dessa, i enlighet med MSBFS 2015:5 4. Diagrammet visar vilka kritiska beroenden som identifierats, samt vanliga de varit. De vanligast förekommande kritiska beroendena är el, personal, kompetens, externa aktörer och IT-system. De vanligaste kritiska beroendena har spelat en stor roll i identifieringen av oönskade händelser och således också de oönskade händelser som tagits upp senare i riskhanteringsgruppen. Figur 3: Diagram över kritiska beroenden och dess förekomst i arbetsgrupperna 11

8. Risker, sårbarheter och brister I de ursprungliga arbetsgrupperna för RSA identifierades ett antal oönskade händelser, där en sammanställning sedan gjorts. Sammanställningen exkluderar de 2 redan förvalda oönskade händelserna otjänligt dricksvatten och trafikolycka med farligt gods. Arbetsgruppernas identifierade oönskade händelser har generaliserats till olika riskområden, vilka presenteras i figur 3. Anledningen till denna sammanställning är att det är möjligt att se kopplingar till de kritiska beroenden som varit vanligast förekommande i arbetsgrupperna. El är det vanligast förekommande kritiska beroendet och således är strömlöshet (händelser som på ett eller annat sätt leder till strömlöshet) det vanligaste riskområdet. Generaliseringen utgör ingen vedertagen klassificering utan är en uppskattning och sammanslagning av olika liknande händelser, vilka visar ett tydligt mönster över upplevd risk. Figur 4: Oönskade händelser som riskområden I MSB (2011) beskrivs bl.a. att oönskade händelser kan delas in i olika riskklasser, som representerar de generella typer av händelser som kan drabba samhället. Riskerna kan delas in i 5 klasser enligt följande: naturolyckor, olyckor, teknisk infrastruktur- och försörjningssystem, antagonistiska hot och social oro och sjukdomar. I figur 4 presenteras kommunens riskinventering utifrån denna klassificering. Indelningen i dessa klasser representerar också i hög grad vilka händelser som lyfts ut att analyseras i riskhanteringsgruppen, där 4 av 5 händelser berör antingen teknisk infrastruktur- och försörjningssystem eller naturhändelser. 12

Figur 5: Riskinventering utifrån riskklasser. Riskhanteringsgruppen diskuterade och tog ställning till sammanlagt 5 oönskade händelser, varav 2 tidigare valts ut av Sjuhärads säkerhetssamordnare att ingå i en gemensam jämförelse av förmågan att hantera dem. Dessa oönskade händelser presenteras först i tabellen nedan. Tabell 3: Oönskade händelser som riskhanteringsgruppen utgått ifrån. Nr Typ av händelse Beskrivning av oönskad händelse 1 Olycka Trafikolycka med farligt gods: Höstdag, tisdag kl. 13:00, klart väder, 5C 2m/s. Lastbil med klor välter på den nybyggda motorvägsbron på riksväg 40. Stor risk för läckage. Evakuering av säkerhetsradie sker. Ni behöver evakuera arbetsplatsen. Stor allmän oro bland stadens invånare. 2 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem / Antagonistiska hot och social oro Otjänligt dricksvatten: Tidigt i september, vardag efter semestern, 25C. Värmen väntas hålla i sig 4 dagar till. Ett ännu okänt giftigt ämne har spridits i vattenledningsnätet. 50 % av kommunens invånare, inkl. er verksamhet, har nu otjänligt vatten i kranen. 25 % personalen i er verksamhet är sjuka. Att rengöra ledningsnätet väntas ta 2 dagar. 13

3 Naturhändelse Kraftig storm: En kraftig storm drar in över Sjuhärad och orsakar stor förödelse med stormfällda träd över vägar och elledningar med strömavbrott och oframkomlighet som följd. Oframkomligheten gör att det tar mycket lång tid att reparera elledningar, samt att glesbygden blir isolerad. Strömavbrotten beräknas ta tre dygn att åtgärda och oframkomligheten varar i ungefär en vecka. 4 Naturhändelse Höga flöden: Höga flöden i Ätran och Åsunden. Nederbörden har varit kraftig under senhösten och vintern och i kombination med ovanligt varma temperaturer ligger inte nederbörden kvar som snö, utan bidrar till ständigt stigande flöden i hela avrinningsområdet. Vattennivån i Åsunden börjar bli kritisk på 166,9 möh, vilket är mer än 2 meter över dämningsgränsen på 164,7 möh. Dammägare uppströms klarar inte av att bromsa de höga flödena och dammägare nedströms kan inte tappa mer vatten förrän nederbörden upphör. Lågt liggande byggnader längs Ätran och Åsunden är redan påverkade och läget riskerar att bli ännu värre. 5 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem IT-krasch: En fredagskväll kl. 20.00. Anställd har gått hem för veckan. Felaktig kod gör att virusskyddet byter sida, vilket innebär att viktiga filer raderas från servrar och arbetsstationer. Detta leder till att servrarna blir obrukbara. Windowsfiler raderas och IT-system blir obrukbara. Ingen informeras om händelsen och ingen rycker därför in. På måndag när de anställda anländer är skadan redan skedd. 8.1. Risk- och förmågebedömning I riskhanteringsgruppen gjordes en slutlig förmågebedömning för att belysa de risker och sårbarheter som finns i kommunens samhällsviktiga verksamheter. I tabell 4 beskrivs kommunens förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet, samt längst ner, den snittliga förmågan vid respektive oönskad händelse. Tabell 4: Kommunens förmåga att upprätthålla prioriterade åtaganden. Klassificeras enligt följande: god, god med vissa brister, bristfällig, mycket bristfällig. Prioriterat åtagande Leverera el till Ulricehamns kommun Trafikolycka farligt gods God med vissa brister Otjänligt dricksvatten 14 Kraftig storm Höga flöden God Bristfällig God God Leverera fjärrvärme God God God med vissa brister Leverera rätt lön till God God Mycket rätt person bristfällig En fungerande God med vissa God med Mycket hemsjukvård brister vissa bristfällig Omvårdnad av människor inom God med vissa brister God God God IT-krasch God Mycket bristfällig God med vissa brister brister God Bristfällig God God med vissa brister

särskilt och ordinärt boende Omhändertagande av barn t.o.m. åk 6 Tillhandahålla boende vid särskild händelse Leverera säker mat till brukare och elever Ulricehamns kommuns ledning och krisledning Leverera rätt information till kommunens invånare och medarbetare Leverera IT-stöd till kommunens anställda Applikationssystem till kommunens verksamheter Fast telefoni till kommunens verksamheter Ta emot inkommande samtal till Ulricehamns kommun Leverera vatten och rena spillvatten Förvalta och sköta kommunens fastighetsbestånd, samt att upprätthålla säkerhet genom lås och larm Genomföra räddningsinsatser enligt lagen om skydd mot olyckor Få ut viktigt meddelande till allmänheten Samlad förmåga Bristfällig God med vissa brister Bristfällig God God Bristfällig God Bristfällig God God God God med vissa brister God med vissa brister Bristfällig God God God Bristfällig God Bristfällig God God God med vissa brister Mycket bristfällig God Bristfällig God Bristfällig God Mycket bristfällig God God Bristfällig God Mycket bristfällig God God Bristfällig God Mycket bristfällig God med vissa brister God Bristfällig God med vissa brister God med vissa brister Mycket bristfällig God med vissa brister God Mycket bristfällig Bristfällig Bristfällig God med vissa brister/bristfällig God God med vissa brister God med vissa brister God Mycket bristfällig God med vissa brister God med vissa brister God God God God God God God med vissa brister God med vissa brister Bristfällig God Bristfällig/ Mycket bristfällig Syftet med förmågebedömningen är att visa på de sårbarheter och risker som finns i kommunen. Detta innebär inte nödvändigtvis att de oönskade händelserna är de troligaste och inte heller att det bara är vid just dessa händelser som en försämrad förmåga skulle uppstå. Det innebär däremot att det med hjälp av de oönskade händelserna går att belysa de brister som finns, samt visa på de åtgärdsbehov som finns i samband med dessa. Kommunens samlade 15

förmåga utifrån de olika händelserna blir t.ex. värst vid en IT-krasch, för att följas av konsekvenserna av stormen. Kommentarer och förklaringar till bedömningen av förmåga kring de olika oönskade händelserna presenteras i bilaga 2. Troligtvis blir de ekonomiska förlusterna större vid en storm än vid en IT-krasch, men de ITberoende verksamheternas förmåga drabbas ändå synnerligen hårt vid en IT-krasch. Vidare är det olika samhällsviktiga verksamheter som påverkas vid respektive händelse. T.ex. drabbas fysiska verksamheter som omhändertagande av barn och hemsjukvård hårdare vid en storm, medan information, driftsystem och verksamhetssystem drabbas hårt vid en IT-krasch. Riskmatrisen är uppbyggd kring begreppen sannolikhet och konsekvens, vilka klassificeras enligt skalorna i tabell 5 och 6. Det är också definitionerna som arbetsgrupperna utgått ifrån när de oönskade händelserna bedömdes. Riskmatrisen med de oönskade händelserna presenteras vidare i figur 6 och är en sammanvägning av nedan presenterade definitioner för respektive händelse. Tabell 5: Sannolikhetsskalan enligt FORSA-modellen. Sannolikhet Mycket hög sannolikhet Hög sannolikhet Medelhög sannolikhet Låg sannolikhet Mycket låg sannolikhet Intervall 1 gång per år eller oftare 1 gång per 1-10 år 1 gång per 10-50 år 1 gång per 50-100 år 1 gång per 100-1000 år Tabell 6: Konsekvensskalan enligt FORSA-modellen. Konsekvens Mycket begränsade Beskrivning Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö Allvarliga Mycket allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, skador på egendom och miljö Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, 16

bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter. Extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö Uppskattningen om sannolikhet och konsekvens är dock svår att göra, varför ytterligare ett element återfinns i FORSA-modellen kopplat till bedömningen av sannolikhet och konsekvens, nämligen osäkerhet i bedömningen. Denna osäkerhet kan kompensera för en potentiell felaktig bedömning av sannolikhet och/eller konsekvens genom att följande anges enligt tabell 7 nedan. Tabell 7: Beskrivning av osäkerhet i bedömningen Osäkerhet Ingen osäkerhet Mycket liten osäkerhet Tydlig osäkerhet Mycket stor osäkerhet Avstår i bedömning Förklaring Massiv erfarenhet eller annat underlag talar för bedömningen och det är närmast omöjligt att bedömningen skulle vara felaktig Omfattande erfarenhet eller annat underlag talar för den gjorda bedömningen, men det finns en viss möjlighet att den skulle vara felaktig Den bedömning som är gjord är den rimligaste, men det finns ett klart utrymme för att den skulle vara felaktig Det har nätt och jämt gått att göra en bedömning. Det finns ytterst lite att stödja sig på i frågan och möjligheten för fel är överhängande. En bedömning i frågan skulle vara en ren gissning Riskmatrisen illustrerar de olika händelserna och dess effekter som risker baserade på sannolikhet och konsekvens. Riskmatrisen är ett vanligt sätt att beskriva risker men det ska sägas att osäkerhetsgraden är mycket hög vid flera av de oönskade händelserna. I stort följer riskmatrisen den bedömning som presenteras i förmågebedömningen, men med vissa skillnader. Möjligheten att uttrycka händelsernas sannolikhet och konsekvens ger en annan dimension av brister och sårbarheter. Enligt riskmatrisen är inga oönskade händelser klassade som katastrofala, men 4 av 5 bedöms kunna få mycket allvarliga konsekvenser. Av dessa 4 bedöms händelsen med otjänligt dricksvatten kunna inträffa oftare än resterande 3, men med mindre konsekvenser. Dessutom blir förmågan att upprätthålla prioriterade åtaganden ofta inte lika påverkad vid otjänligt dricksvatten. De 3 som återstår klassificeras till att kunna inträffa en gång per 10-50 år med mycket allvarliga konsekvenser som följd. 17

Mycket hög Hög OH 5 Mycket låg risk Låg risk Medelhög risk Hög risk Medelhög OH 1, 2, 3 Mycket hög risk Låg OH 4 Mycket låg Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Figur 6: Riskmatrisen där de oönskade händelserna illustreras. 18

9. Programområde - åtgärder I enlighet med MSBFS 2015:5 4 och med bakgrund av den föreliggande risk- och sårbarhetsanalysen tas en åtgärdsplan fram som ska bidra till- och initiera kommunens riskreducerande åtgärder under mandatperioden. Under arbetsgruppsmötena som ägde rum under insamlingsarbetet identifierades ett antal riskreducerande åtgärder, som vid genomförande skulle kunna öka verksamheternas och således kommunens förmåga att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Risk- och sårbarhetsanalysen visar att följande åtgärdsområden särskilt behöver beaktas i den kommande åtgärdsplanen. 9.1. Strömbortfall och avbrott i IT-verksamheten I kapitlet om risker, sårbarheter och brister identifierades bl.a. att påverkan på kommunens förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet (prioriterade åtaganden) blir störst vid händelser som innebär fysisk isolering, utslagna IT-verksamhetssystem, kommunikationsmöjligheter, information och el. De två största riskerna är förknippade med händelser som orsakar strömbortfall, eller bortfall i hela eller delar av IT-verksamheten. Gällande förmågan hos IT, skulle den kunna stärkas med ett antal åtgärder, varav beredskap eller jour är ett tydligt alternativ. Behovet av reservkraft behöver ses över för att ha beredskap för- och ha möjlighet att hantera händelser som orsakar strömbortfall. Generellt klarar sig Ulricehamn tätort bättre än glesbygden med undantagen förvaltningsbyggnaden på Höjdgatan, Ulricehamns resurscentrum som blir utan både el och IT vid flera av de oönskade händelserna som analyseras i risk- och sårbarhetsanalysen. 9.2. Samverkan och kommunikation Vidare är kommunikationsglapp mellan Ulricehamns kommun, UEAB och Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund (SÄRF) ett potentiellt problem som lyftes under riskhanteringsgruppens sammanträde. Detta tas ibland i uttryck genom falsk trygghet på kommunens sida gällande resurser. Det kan också handla om kommunikation där relevant information inte alltid delas mellan UEAB och Ulricehamns kommun, eller för den delen mellan SÄRF och Ulricehamns kommun. Här kan informationsvärdet behöva förtydligas så att god samverkan och bra rutiner uppstår mellan Ulricehamns kommun, dess kommunala bolag, SÄRF, samt med andra externa aktörer där god kommunikation behövs. Åtgärder behöver tas för att uppnå god förståelse för respektive organisationers möjligheter och behov. 19

10. Referenser FOI. (2011). FOI:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (FORSA). Totalförsvarets forskningsinstitut. Stockholm. Hämtad från http://www.foi.se/reportfiles/foir_3288.pdf Lag. (2006:544). Om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser. Hämtad 2015-05-07 från http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2006544-om-kommuners-oc_sfs-2006-544/ Lag. (2009:400). Offentlighets- och sekretesslag. Hämtad 2015-06-16 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Offentlighets--och-sekretessla_sfs-2009-400/#K18 MSB. (2011). Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. Hämtad från https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/25893.pdf MSB. (2013). Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet. Hämtad från https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/27271.pdf MSB. (2015a). Processbeskrivning för uppföljning av kommunernas krisberedskap. Hämtad från http://skl.se/download/18.7e68266714c55acd8553ca19/1428419304158/processfor-uppfoljning-av-kommunernas-krisberedskap.pdf MSB. (2015b). Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). Hämtad från https://www.msb.se/externdata/rs/15e78831-767b-4714-9fa4-3b4fd0df92a8.pdf MSB.se. (2015). Väg Trafikanalys. Hämtad 2015-08-03 från https://www.msb.se/sv/forebyggande/transport-av-farligtgods/flodesstatistik/vag/trafikanalys/ SCB.se. (2015). Statistiska Centralbyrån. Hämtad 2015-05-21 från http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/start BE BE0101 BE010 1A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=28ffc7df-aa92-42a9-ac95- ce8bad61894c Trafikanalys. (2015). Möjligheter att kartlägga flöden av farligt gods i Sverige en förstudie. Hämtad från http://trafa.se/pagedocuments/pm2015_3_moejligheter_att_kartlaegga_floeden_av _farligt_gods_i_sverige_-_en_foerstudie.pdf 20

11. Bilagor Bilagorna presenteras som separata dokument och 11.2. är belagd med sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen 18 kap 13. 11.1. Excelmall enligt FORSA-modellen 11.2. Kritiska beroenden och motivering till förmågebedömning

11.1. Excelmall enligt FORSA-modellen 1

2

3

4

5

6

7