för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet i vården har varit bra. Men när Stockholms vård nu står inför stora utmaningar har de bara en idé: fler privatiseringar och lägre skatter. Valet 2014 är tydligt: en fortsatt privatiseringslinje står mot en ny vårdpolitik som sätter vårdpersonalens tid med sina patienter framför nya privatiseringar. Vi vill skapa ordning och reda i vården och ge Stockholms läkare mer tid med sina patienter. För att kunna möta framtidens krav på sjukvården krävs långsiktig planering och ett tydligt politiskt ansvar för vården. Gemensamma resurser för välfärd ska också gå till välfärd. Vårt mål är att Stockholms sjukvård ska ge alla länets medborgare en jämlik tillgång till god vård. Det målet ska vi nå genom en ny vårdpolitik som utarbetas i nära samarbete med experter från både privata och offentliga vårdgivare, professionen, patientföreningar och läkemedelsindustrin. 1
Ordning och reda i sjukvården Sjukvården dras med en allt större byråkrati som stjäl tid från patienterna Stockholms befolkning växer, vi lever allt längre och den tekniska utvecklingen gör att sjukvården blir allt bättre. Det är en fantastisk utveckling. Samtidigt som vi lever längre blir vi allt fler multisjuka, fler kroniker och fler äldre, grupper som är i stort behov av en väl fungerande sjukvård. 2 Denna utveckling leder till nya utmaningar för vården. För att kunna möta framtidens krav på sjukvården krävs långsiktig planering, och ett konsekvent och målmedvetet arbete för att effektivisera vårdens arbetssätt. Procentuell utveckling av antal personer per åldersgrupp 2010 2050 i Sverige Det ökande antalet äldre ställer höga krav på Stockholms sjukvård Källa: Socialdepartementet, 2010, Den ljusnande framtid är vård Den ökade marknadsstyrningen av vården har lett till en snabbt växande administrativ börda för läkarna och vårdpersonalen utan att det går att se några kvalitetsförbättringar. 3 Alltför stor del av läkarnas och vårdpersonalens arbetstid går till administrativt arbete som skulle kunna utföras av någon annan, förenklas eller inte utföras alls. 4 Ersättningsystemen i
vårdvalen 5 gör att läkare och annan vårdpersonal måste ägna sig åt att fylla i olika listor för att få ersättning istället för att träffa patienter. 6 Det är mer lönsamt med många korta läkarbesök än att ta hand om en patient med flera eller svåra besvär som tar längre tid. Sjukvården har blivit uppstyckad mellan olika aktörer som konkurrerar med varandra istället för att samarbeta för patientens bästa. För att kontrollera och följa upp det stora antalet vårdgivare krävs en stor central byråkrati. 7 Läkarbesök per invånare 2010 Trots många läkare har svenska läkare väldigt lite tid för sina patienter Källa: Vårdanalys, 2013, Ur led är tiden Det råder brist på personal inom flera områden vilket innebär att all sjukvård inte är öppen och tillgänglig för patienterna och sliter hårt på personalen. Flera prognoser från bl.a. Socialstyrelsen och landstinget pekar mot ett ökande underskott de kommande åren av tjänstekategorier som allmänläkare, barnmorskor och specialistsjuksköterskor och barnläkare. 8 Ansvaret för bemanningen ligger idag uteslutande på utförarna, en sammanhållen strategi för hur hela sjukvården ska kunna bemannas så att all vård kan hållas öppen och tillgänglig saknas. Ersättningsystemens utformning har också inneburit att
forskningen har fått det svårare, t.ex. eftersom patientunderlaget delas upp på flera olika enheter med olika ägare. 9 Socioekonomisk bakgrund, kön, bostadsort, ålder, ursprung eller sexuell läggning spelar idag roll för såväl hälsa som behandling inom hälso- och sjukvården. På grund av etableringsfriheten har vi inom många vårdvalsområden sett att en överetablering av nya mottagningar sker i Stockholms innerstad trots att merparten av befolkningen bor utanför tullarna. 10 Detta innebär att utbudet av hälso- och sjukvård inte fördelas utefter människors behov av hälso- och sjukvård utan utefter de enskilda utförarnas vilja att etablera sig. Det skapar en ojämlik tillgång till denna sjukvård i länet och innebär också längre resor för länets medborgare för att nå vården. Våra förslag Vi anställer mer personal i sjukvården Investeringar i sjukhusen är oerhört viktiga för en växande region, men den viktigaste resursen i vården är personalen. Stockholms läns landsting saknar idag helt en strategi för kompetensförsörjningen i framtiden. Det är grunden till att landstinget har ett stort behov av personal inom ett flertal yrken, t ex. läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Fram till år 2020 kommer mer än en fjärdedel av de som jobbar i sjukvården att ha nått pensionsålder. För att vända detta och klara framtidens vård krävs ansvarstagande och helhetstänk. Landstingets sjukvårdsverksamheter måste återigen bli attraktiva arbetsplatser. Därför går vi till val på att: Anställa fler sjuksköterskor och undersköterskor i vården. Ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan för Stockholms läns landsting. Förbättra löneutvecklingen för våra sjuksköterskor och undersköterskor. Kunskap, erfarenhet och kompetensutveckling ska premieras. Öka möjligheten för undersköterskor att specialisera sig. Vi ger vårdpersonalen mer tid med patienten genom minskad administration Målet för Socialdemokraterna är en god och jämlik hälso- och sjukvård för samtliga invånare i Stockholms län. För det krävs att man ser och förstår sambandet mellan en människas hälsa och omgivande förhållanden. Den enskilde patientens hälsa behöver återigen bli den vägledande principen när vi som politiskt förtroendevalda tillsammans med professionen bygger upp hälso- och sjukvårdens strukturer. Våra gemensamma resurser ska styras och fördelas utifrån varje enskild individs behov av vård.
Socialdemokraterna vill se en mer värdebaserad vård. Idag styrs sjukvården i allt för stor utsträckning mot att fokusera på många och korta läkarbesök, snarare än att ta ett helhetsansvar kring patienten. Ersättningssystemen hämmar utvecklingen av sjukvården då den detaljreglerar hur vårdpersonalen ska arbeta. Vi vill minska detaljstyrningen och på så vis skapa utrymme för proffsen att vara just proffs. Vårdpersonalen måste få mer tid med patienterna och mer tid att själva utveckla verksamheterna. Därför går vi till val på att: Minska detaljstyrningen och administrationen så att proffsen kan få vara proffs. Vi kommer att anställa fler medicinska sekreterare och annan personal i vårdnära miljö som kan avlasta läkare och övrig vårdpersonal så att de får mer tid för patienten. Ändra ersättningssystemen så att vården ersätts efter patientens behov och efter vårdens kvalitet istället för antal ingrepp eller antal ifyllda enkäter. Vi minskar trycket på akutmottagningarna genom ökade insatser i öppenvården Det pågår en stor omstrukturering av sjukvården i Stockholms län. Det är den största förändringen inom svensk sjukvård och en unik möjlighet för regionen att utveckla högspecialiserad sjukvård. Den mest avancerade sjukvården ska centreras till det nya universitetssjukhuset, Nya Karolinska sjukhuset (NKS), och specialistsjukvård som idag huvudsakligen finns på akutsjukhusen ska flyttas ut till närsjukhusen och på vårdval. Moderaternas inriktning för omstruktureringen är att all sjukvård som ska flyttas ut från akutsjukhusen ska utföras på vårdval. Socialdemokraterna vill att denna omstrukturering bättre ska skapa nytta för patienterna. Det genom ökad specialisering på t ex kroniska sjukdomar, närhet för behandling och minskad risk för vårdskador som vårdrelaterade infektioner. Våra sjuka äldre lider ofta av kroniska sjukdomar, de ska inte behöva åka till akuten utan direkt få plats på vårdavdelningar utanför slutenvården. För att uppnå en integrerad och patientcentrerad vård måste samverkan mellan akutsjukvård, geriatrik (äldresjukvård) och primärvård förstärkas. Det ska inte vara patientens uppgift att se till att den får rätt vård. Därför går vi till val på att: Sätta mål för sjukvården som styr mot ökad integration av vårdens aktörer för en patientcentrerad vård Upprätta ett helhetsansvar för patienternas sjukvård med ansvarig läkare Tydliggöra och definiera närakuternas uppdrag. Ökad övergång från slutenvård till öppenvård. Öka direktinskrivningen av sjuka äldre på vårdavdelningar så att de inte behöver vänta på akutmottagningarna på vård.