1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter sfi i ett tidigt respektive sent skede av utbildningen. Med tidigt eller sent skede i utbildningen avses före eller efter att man uppnår något godkänt resultat på kurs A, B eller C. Redogörelsen grundar sig på uppgifter om deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsår 2004/05 (20 596 stycken). Deltagarnas resultat har följts upp vid utgången av läsåret 2006/07, dvs. 24-36 månader efter studiestarten. För att göra materialet mer hanterbart har antalet avbrottsorsaker grupperats i större grupper. Följande avbrottsorsaker överensstämmer med Skolverkets benämningar: Arbete eller praktik Okänd orsak Perioder med koden Fortsätter, som sätts vid läsårssluten, har delats upp i två grupper: de som vid utgången av läsåret 2006/2007 fortfarande deltog i studierna, och de som har fått Fortsätter -koden vid utgången av läsåret 2004/2005 respektive 2005/2006 men sedan inte återkommit inför den följande terminen: Kvarstår i studier Återkommer ej efter terminsslut Ett antal studerande har avlagt godkänt på åtminstone någon av kursnivåerna A C, men sedan valt att inte fortsätta studierna. För dessa finns alltså ingen avbrottsorsak angiven. Dessa har grupperats under rubriken: Ej fortsatt efter godkänt på A, B eller C Slutligen återfinns de elever som fortsatt till ett godkänt på D-kursen under rubriken: Betyg på kurs D Ett antal avbrottsorsaker har förts samman under rubriken: Övrigt (personen har flyttat från kommunen, är gravid/barnledig, har övergått till annan utbildning, gör studieuppehåll, eller uppehåll på grund av sjukdom, och slutligen Annan orsak).
2 Andra avbrottsorsaker (Ej godkänd, Återvänt till hemlandet, Avskild från utbildningen, Direkttest) är av mindre intresse för analysen och utgör bara en liten minoritet av alla studieavbrottavbrott. De utesluts därför helt ur redovisningen, varför tabellerna omfattar uppgifter om 19 614 individer. Eftersom dynamiken tycks skilja sig åt mellan avslut tidigt respektive senare under studierna redovisas bakgrundsfaktorernas inverkan på avslut i dessa dimensioner. För varje bakgrundsfaktor redovisas först en första tabell över studieavbrott för deltagare som avbrutit sfi utan att ha uppnått något godkänt betyg alls. I en andra tabell redovisas studieavbrott för deltagare som klarat minst en lägre kurs (A, B eller C) men avbrutit sfi innan ett godkänt resultat på kurs D uppnåtts. Slutligen redovisas vilka samband som kvarstår mellan den aktuella faktorn och måluppfyllelse när man konstanthåller för övriga faktorer. Könstillhörighet Män och kvinnor når olika resultat i sfi, och karaktären hos studieavsluten skiljer sig mellan könen. Andelen studerande som uppnår godkänt är högre hos kvinnor. Det finns också skillnader i avslutsfrekvens mellan män och kvinnor männen är i synnerhet överrepresenterade i gruppen som avbryter studierna med anledning av arbete eller praktik samt på grund av okänd anledning. Tabell 1. Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligt könstillhörighet (procent) Kön Man Kvinna Totalt Studieavbrott före något godkänt resultat Arbete, praktik 7 3 5 Okänd orsak 17 9 12 Återkommer ej efter terminsslut 7 5 6 Övrigt 10 12 11 Godkänt på någon kurs 56 68 63 varav D-kurs 29 36 34 Kvarstår i studier efter 2006/07 3 4 4 Antal observationer 7 905 11 709 19 614 Om man begränsar redovisningen till dem som uppnått godkänt resultat i någon kurs blir skillnaderna mellan könen betydligt mindre. Män avbryter dock fortfarande studierna på grund av arbete eller praktik i högre utsträckning än kvinnor. Skillnaden i andel studerande som uppnår godkänt på D-nivå är dock marginell.
3 Tabell 2. Avslutsorsakerbland deltagare som klarat någon kurs, redovisade enligt könstillhörighet (procent) Kön Man Kvinna Totalt Arbete, praktik 7 3 4 Okänd orsak 7 5 6 Återkommer ej efter terminsslut 4 3 4 Övrigt 7 9 8 Ej fortsatt efter godkänt på A, B eller C 16 15 15 Betyg på kurs D 52 54 53 Kvarstår i studier efter 2006/07 8 11 10 Antal observationer 4 414 7 901 12 315 I en samlad statistisk analys där kontroll sker för övriga förklaringsfaktorer framkommer att betydelsen av könstillhörighet bara undantagsvis är statistiskt säkerställd, och då på lägre konfidensnivåer. De direkta statistiska sambanden mellan kön och god måluppfyllelse är alltså svaga. Däremot kan kön ha indirekta samband med måluppfyllelse, genom att kön kan vara styrande för andra förklaringsfaktorer. Faktorer som påverkar studieresultat kan exempelvis vara vanligare bland kvinnor än bland män. Ålder Avslutsorsaker varierar relativt kraftigt mellan olika åldersgrupper. Sannolikheten att slutföra studierna med godkända resultat avtar snabbt efter fyrtioårsåldern. Samtidigt ökar sannolikheten för avslut, i synnerhet för avbrott av okänd anledning.
4 Tabell 3. Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligt ålderskategori (procent) Ålder -19 20-29 30-39 40-49 50-59 60 - Total Studieavbrott före något godkänt resultat Arbete, praktik 4 4 5 6 5 4 5 Okänd orsak 2 13 12 11 12 18 12 Återkommer ej efter terminsslut 8 6 5 6 8 7 6 Övrigt 19 12 10 11 16 29 11 Godkänt på någon kurs 66 63 65 62 55 39 63 varav D-kurs 32 37 35 29 23 12 34 Kvarstår i studier efter 2006/07 1 3 4 5 5 4 4 Antal observationer 225 7 590 7 212 3 318 1 011 258 19 614 Mönstren är desamma i den grupp som fortsatt studierna till godkända resultat på lägre kurser men avbrutit innan godkänt på D-nivå uppnåtts. Dessutom är det vanligare bland yngre och äldre att inte fortsätta studierna efter att ha erhållit godkänt resultat på lägre kurser. Tabell 4. Avslutsorsaker bland deltagare som klarat någon kurs, redovisade enligt ålderskategori (procent) -19 20-29 30-39 40-49 50-59 60 - Total Arbete, praktik 2 4 4 5 5 2 4 Okänd anledning 3 6 6 6 7 5 6 Återkommer ej efter terminsslut 4 3 3 5 5 3 4 Övrigt 10 8 8 9 9 19 8 Ej fortsatt efter godkänt på A, B, C 30 14 15 16 20 30 15 Betyg på kurs D 49 58 54 46 41 31 53 Kvarstår i studier efter 2006/07 2 7 10 12 14 11 10 Observationer 148 4 807 4 651 2 053 555 101 12 315 Ålder har ett statistiskt säkerställt samband med sannolikhet att avbryta studier innan man uppnått något godkänt resultat i sfi. Sambandet är statistiskt säkerställt för alla kategorier av avslutsorsaker under ett tidigt skede av studierna. Däremot är sambanden bara delvis säkerställda med avseende på sannolikheten att avbryta sfi i ett senare skede, och styrkan i sambanden är närmast obetydliga. Tabell över dessa uppgifter utelämnas därför.
5 Utbildningsbakgrund Skillnaden i andel deltagare som uppnått godkänt på D-kursen är markant mellan deltagare med olika utbildningsbakgrund. Däremot är variationen mindre med avseende på andel deltagare som uppnår godkänt på någon kurs. Individer som enligt Skolverkets uppgifter helt saknar utbildning (och återfinns i kolumnen 0 år ) tycks ha bättre resultat än övriga lågutbildade. Skillnaderna är betydande, varför det finns skäl att ifrågasätta om alla dessa individer verkligen saknar utbildning. Registrering av noll års utbildning kan möjligen i många fall tänkas innebära att uppgiften egentligen saknas. Tabell 5. Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligt utbildningsbakgrund (procent) Utbildning, antal år 0 år 1-3 år 4-6 år 7-9 år 10-12 år 13> år Totalt Studieavbrott före något godkänt resultat Arbete, praktik 2 3 5 5 5 5 5 Okänd orsak 9 9 10 12 12 13 12 Återkommer ej efter terminsslut 6 5 5 5 6 6 6 Övrigt 16 16 14 14 10 10 11 Godkänt på någon kurs 58 60 61 58 65 65 63 varav D-kurs 22 11 12 21 36 46 33 Kvarstår i studier efter 2006/07 8 8 6 6 3 2 4 Antal observationer 1281 447 1886 2730 6035 7235 19614 Av dem som har uppnått något godkänt resultat har många studerande med lägre utbildning inte har avslutat sin utbildning vid halvårsskiftet 2007. Lågutbildade har dock också avbrutit utbildningen i hög utsträckning. Andel godkända är därför lägst i lågutbildade grupper.
6 Tabell 6. Avslutsorsaker bland deltagare som klarat någon kurs, redovisade enligt utbildningsbakgrund (procent) Utbildning, antal år 0 år 1-3 år 4-6 år 7-9 år 10-12 år 13> år Totalt Arbete, praktik 3 7 7 6 5 3 4 Okänd orsak 7 6 7 8 6 5 6 Återkommer ej efter terminsslut 3 5 5 5 4 2 4 Övrigt 13 14 17 11 7 5 8 Ej fortsatt efter godkänt på A, B eller C 16 24 24 19 15 12 15 Betyg på kurs D 38 19 20 36 55 70 53 Kvarstår i studier efter 2006/07 21 26 21 15 9 4 10 Antal observationer 745 268 1142 1583 3891 4686 12315 I gruppen som inte avbryter sfi i ett tidigt skede ökar andelen godkända med längre utbildning. Sambanden mellan utbildningsbakgrund och måluppfyllelse är i huvudsak starka och statistiskt säkerställda, i synnerhet med avseende på sannolikhet att fullfölja sfi till godkänt resultat på D- kursen. Skäl för bosättning Skäl för bosättning i Sverige skiljer sig naturligtvis för olika sfi-studerande. Vissa är flyktingar och andra kommer för att de har anknytning till Sverige genom exempelvis familjeband eller arbete. Måluppfyllelsen varierar mellan grupper med olika skäl för bosättning. Andelen som klarar någon kurs är högre bland flyktingar och tillståndssökanden än bland övriga invandrare. Det finns också vissa skillnader i orsaker till avslut innan man uppnått något godkänt resultat. Avbrott av okänd anledning är lägre för flyktingar och tillståndssökande än för övriga deltagare. Flyktingar avbryter sfi på grund av arbete eller praktik i lägre utsträckning än övriga grupper.
7 Tabell 7. Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligt skäl för bosättning (procent) Skäl för bosättning Flykting Tillstånds- Övriga sökande invandrare Total Studieavbrott före något godkänt resultat Arbete, praktik 2 6 5 5 Okänd orsak 5 8 14 12 Återkommer ej efter terminsslut 4 6 6 6 Övrigt 12 6 11 11 Godkänt på någon kurs 72 70 61 63 varav D-kurs 34 42 33 34 Kvarstår i studier efter 2006/07 5 4 4 4 Antal observationer 3 176 347 16 091 19 614 Om man begränsar redovisningen till dem som uppnått något godkänt studieresultat förändras bilden något. Andelen flyktingar som kvarstår i studier är högre än för övriga grupper. Andel deltagare som klarar D-kursen är lägst hos flyktingar och högst hos tillståndssökande. Avbrott av okänd orsak är mindre vanliga bland dem som avbryter studierna i ett senare skede, och varierar inte märkbart mellan grupper med olika skäl till bosättning. Tabell 8. Avslutsorsaker bland deltagare som klarat någon kurs, redovisade enligt skäl för bosättning (procent) Skäl för bosättning Tillståndssökande Övriga invandrare Flykting Total Arbete, praktik 3 7 4 4 Okänd orsak 4 5 6 6 Återkommer ej efter terminsslut 3 3 4 4 Övrigt 10 5 8 8 Ej fortsatt efter godkänt på A, B eller C 20 14 14 15 Betyg på kurs D 47 59 55 53 Kvarstår i studier efter 2006/07 13 8 9 10 Antal observationer 2 300 244 9 771 12 315 Sambanden mellan skäl för bosättning och måluppfyllelse är statistiskt säkerställda främst med avseende på sannolikheten att avbryta studierna innan man erhåller något godkänt resultat. Sannolikheten att avbryta
8 studierna är genomgående lägre bland flyktingar än i övriga grupper. När det gäller sannolikheten att avbryta studierna före godkänt på D-kursen efter godkänt på lägre nivåer är sambanden bara delvis säkerställda statistiskt och då gäller detta på lägre konfidensnivåer. Måluppfyllelse hos olika typer av anordnare Typ av anordnare är nära förbundet med i vilken typ av kommun som verksamheten bedrivs. Det kan därför vara svårt att separera effekterna av olika typer av anordnare från andra faktorer som påverkar resultaten i storstäderna. Tabell 9. Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligt typ av anordnare (procent) Kommun Studieförbund Övrigt Total Studieavbrotter före något godkänt resultat Arbete, praktik 5 4 4 5 Okänd anledning 9 15 20 12 Återkommer ej efter terminsslut 5 10 5 6 Övrigt 11 9 12 11 Godkänt på någon kurs 65 59 56 63 Godkänt på kurs D 35 37 29 34 Kvarstår i studier efter 2006/07 4 3 4 4 Observationer 13 855 1 253 4 506 19 614 Tabell 10. Avslutsorsaker bland deltagare som klarat någon kurs, redovisade enligt typ av anordnare (procent) Studieförbund Kommun Övrigt Total Arbete, praktik 5 3 4 4 Okänd anledning 5 4 8 6 Återkommer ej efter terminsslut 3 4 4 4 Övrigt 8 5 10 8 Ej fortsatt efter godkänt på A, B, C 17 10 11 15 Betyg på kurs D 53 63 53 53 Kvarstår i studier efter 2006/07 9 11 11 10 Observationer 9 057 735 2 523 12 315
9 I den fördjupade studie som Statskontoret låtit göra av de deltagare som påbörjade studierna under läsåret 2004/05 framkommer att typ av anordnare bara tycks ha ett genomgående signifikant förklaringsvärde beträffande sannolikheten för avbrott av okänd anledning bland studerande som avbrutit studierna innan de erhöll godkänt på någon kurs. Sannolikheten för sådana avbrott är lägre hos kommunala anordnare. Övriga skillnader som kan iakttas mellan olika typer av anordnare tycks bero på andra faktorer. Måluppfyllelse i olika regioner Måluppfyllelse varierar stort mellan olika typer av regioner. Nedan redovisas studieresultat och andra avslutsorsaker enligt den typologi av kommuntyper som Sveriges kommuner och landsting utformat, och som används av Skolverket i dess redovisning av sfi-statistik. I grupperna storstäder och förortskommuner varierar måluppfyllelse dock stort, varför de särredovisas enligt vilken storstad de tillhör. Grupperna glesbygdskommuner, varuproducerande kommuner samt övriga kommuner har sammanförts under gruppen övriga i tabellen. Tabell 11. Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligt kommuntyp (procent) Studieavbrott före något godkänt resultat Sthlm stad Sthim förorter Malmö stad Malmö förorter Gbg stad Gbg förorter Större städer Pendlkommun Övr. Total Arbete, praktik 3 5 4 7 5 4 5 7 5 5 Okänd anledning 29 16 11 5 13 11 7 4 6 12 Återkommer ej efter terminsslut 3 9 4 3 9 4 5 4 5 6 Övrigt 12 5 17 13 12 9 14 11 11 11 Godkänt på någon kurs 50 62 58 71 58 68 67 71 69 63 Godkänt på kurs D 23 34 32 39 35 42 36 34 36 34 Kvarstår i studier efter 2006/07 4 4 6 1 3 4 3 4 5 4 Observationer 3 079 2 548 1 119 93 2 022 315 5 106 838 4 489 19 609 Det mest slående är den höga andel i Stockholm stad, närmare femtio procent, som avbryter studierna utan att fullfölja till godkänt på någon kurs. Mer än hälften av dessa avbrott faller under rubriken okänd orsak. Motsvarande tendens kan ses också i de två övriga storstäderna och i förortskommunerna, men inte lika uttalat som i Stockholm. Tendenserna i Stockholm är desamma både för dem som avbryter sfi innan de uppnått något godkänt resultat och för dem som avbryter i ett senare skede.
10 Tabell 12. Avslutsorsaker bland deltagare som klarat någon kurs, redovisade enligt kommuntyp (procent) Sthlm stad Sthim förorter Malmö stad Malmö förorter Gbg stad Gbg förorter Större städer Pendlkommun Övr. Total Studieavbrott före godkänd D-kurs Arbete, praktik 5 3 3 5 3 4 5 6 4 4 Okänd anledning 15 9 4 9 4 7 4 3 3 6 Återkommer ej efter terminsslut 4 5 2 5 5 1 3 5 3 4 Övrigt 12 4 8 6 7 6 9 8 8 8 Ej fortsatt efter godkänt på A, B, C 4 16 20 17 7 15 17 19 21 15 Betyg på kurs D 46 54 55 55 61 61 54 47 52 53 Kvarstår i studier efter 2006/07 15 8 8 5 14 6 9 12 8 10 Observationer 1 535 1 570 644 66 1 174 214 3 414 594 3 100 12 311 Regiontyp har statistiskt säkerställda samband med måluppfyllelse. Sambanden är säkerställda för en huvuddel av regiontyper och avslutsorsaker, och är tydligast med avseende på sannolikheten för att avsluta sfi i ett tidigt skede av studierna. Andra faktorer som påverkar måluppfyllelse Arbetslöshet Att avslutsfrekvensen på grund av arbete är högre i regioner med god arbetsmarknad är en naturlig hypotes. Någon sådan samvariation kan emellertid inte konstateras med blotta ögat i tabellform.
11 Tabell 13. Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligt arbetslöshet i kommunen (procent) 0-5 5-7 7 9 9 - Total Studieavbrott före något godkänt resultat Arbete, praktik 6 5 4 5 5 Okänd anledning 13 16 9 8 12 Återkommer ej efter terminsslut 8 5 6 3 6 Övrigt 6 11 12 15 11 Godkänt på någon kurs 62 60 65 66 63 Godkänt på kurs D 35 31 35 36 34 Kvarstår i studier efter 2006/07 4 4 4 4 4 Observationer 2 354 7 812 6 450 2 990 19 606 Tabell 14. Avslutsorsaker bland deltagare som klarat någon kurs, redovisade enligt arbetslöshet i kommunen (procent) 0-5 5-7 7 9 9 - Total Arbete, praktik 4 5 4 4 4 Okänd anledning 5 8 5 3 6 Återkommer ej efter terminsslut 5 4 4 2 4 Övrigt 5 9 8 10 8 Ej fortsatt efter godkänt på A, B, C 18 12 17 19 15 Betyg på kurs D 56 52 53 54 53 Kvarstår i studier efter 2006/07 7 10 10 9 10 Observationer 1 469 4 673 4 196 1 972 12 310 I en statistiska analys, där inflytandet från andra faktorer hålls under kontroll, erhåller man ett klart utslag för att högre arbetslöshet ger färre avslut på grund av arbete. I kommuner med låg arbetslöshet är också andelen som avbryter studierna av okänd anledning högre än i kommuner med hög arbetslöshet. Detta tyder på att avbrott av okänd anledning i en inte obetydlig omfattning sker med anledning av att personerna erhållit arbete. Andel utrikes födda i kommunen Andelen utrikes födda i kommunen samvarierar med andel studerande som avbryter sfi-studierna före något godkänt resultat. Det är framför allt avbrott av okänd anledning som ökar med ökande andel utlandsfödda. I storstäderna där vi kunde konstatera samma tendenser - är andelen utrikes födda högre än i riket som helhet.
12 Tabell 15. Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligt andel utrikes födda i kommunen (procent) 0-10 10-20 20 - Total Studieavbrott före något godkänt resultat Arbete, praktik 5 5 5 5 Okänd anledning 5 15 13 12 Återkommer ej efter terminsslut 4 5 7 6 Övrigt 12 11 11 11 Godkänt på någon kurs 70 60 60 63 Godkänt på kurs D 38 30 35 34 Kvarstår i studier efter 2006/07 4 4 4 4 Observationer 5 412 9 276 4 921 19 609 Tabell 16. Avslutsorsaker bland deltagare som klarat någon kurs, redovisade enligt andel utrikes födda i kommunen (procent) 0-10 10-20 20 - Total Arbete, praktik 4 5 3 4 Okänd anledning 3 7 6 6 Återkommer ej efter terminsslut 3 4 3 4 Övrigt 8 9 6 8 Ej fortsatt efter godkänt på A, B, C 20 14 13 15 Betyg på kurs D 54 50 58 53 Kvarstår i studier efter 2006/07 8 10 10 10 Observationer 3 787 5 574 2 950 12 311 Av den statistiska analysen framgår att sambanden mellan måluppfyllelse och andel utrikes födda i kommunen kvarstår när man konstanthåller övriga förklaringsfaktorer. Modersmålshomogenitet En faktor som har stor betydelse för måluppfyllelse är om man studerar tillsammans med andra med samma modersmål. I den studie som Statskontoret låtit göra har det genomsnittliga antalet personer med samma modersmål inom samma kurs, studieväg och skola beräknats för varje studerande och period som den studerande deltagit i undervisningen. En hög språklig homogenitet, dvs. en hög andel deltagare med samma modersmål som den studerande, ökar sannolikheten för att en studerande ska avbryta studierna innan denne erhåller godkända resultat. Även sannolikheten att
13 kvarstå i studier vid undersökningsperiodens slut ökar. Ju högre andel deltagare med samma modersmål, desto mindre är alltså andelen deltagare med godkända resultat. Tabell 17. Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligt andel deltagare med gemensamt modersmål i klassen (procent) -10 10-20 20-30 30- Total Studieavbrott före något godkänt resultat Arbete, praktik 5 5 4 5 5 Okänd anledning 12 13 10 7 12 Återkommer ej efter terminsslut 5 6 5 6 6 Övrigt 10 12 15 18 11 Godkänt på någon kurs 65 59 60 55 63 Godkänt på kurs D 37 30 24 19 34 Kvarstår i studier efter 2006/07 3 4 6 9 4 Observationer 13 469 3 656 1 508 981 19 614 Tabell 18. Avslutsorsaker bland deltagare som klarat någon kurs, redovisade enligt andel deltagare med gemensamt modersmål i klassen (procent) -10 10-20 20-30 30- Total Arbete, praktik 4 5 6 5 4 Okänd anledning 6 6 7 5 6 Återkommer ej efter terminsslut 4 3 3 3 4 Övrigt 7 9 13 11 8 Ej fortsatt efter godkänt på A, B, C 14 17 16 27 15 Betyg på kurs D 57 50 40 34 53 Kvarstår i studier efter 2006/07 9 11 15 15 10 Observationer 8 696 2 170 911 538 12 315 Sambandet att en hög andel deltagare med samma modersmål i en klass innebär sämre resultat och fler studieavbrott är statistiskt säkerställda för flertalet avslutsorsaker.