Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 2 - april 2015

Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 2 - april 2015 1

BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND Ansvarig Innehåll: Framsida: Tyko & Milla Aktuellt s 03 Akut barn s 03 Nationell vaccinupphandling s 03 Navelgranulom s 04 Kränk inte barn på nätet s 04 Mamma, pappa, mobil! s 05 Hallå konsument s 06 FN:s konvention om barnets rättigheter s 07 Frågor & Svar till BHV-enheten s 08 BHV-journalen i Cosmic s 09 Dietist mödra- och barnhälsovård s 11 Om godis... s 11 Barnmässan 27-29 mars 2015 s 11 Frågor & Svar s 12 Matkultur s 13 Info från Livets tråd - aktuellt om amning s 14 Utbildning s 15 Nätverksträffar s 15 Grön barnmat s 16 Giftfria förskolor s 17 Våra viktiga barn s 18 Mat och motion s 19 Lästips för barn, föräldrar & personal s 20 Kontaktuppgifter s 21 2

Aktuellt Akut barn Text: Staffan Skogar, barnhälosvårdsöverläkare Det har inkommit en del frågor efter att vi har ändrat på rutinen akut barn. Vi följer nu anvisningarna som står i Rikshandboken men behöver dock ha den lokala anvisningen kvar då den fungerar som ett generellt direktiv för att få använda dessa läkemedel. Aktuella förändringar: Stesolid klysma har tagits bort. Adrenalinpenna rekommenderas men det är viktigt att man är förtrogen med den penna som finns till hands. För närvarande finns 3 olika pennor (Emerade, Jext och Epipen) den som rekommenderas av vår läkemedelskommite är Emerade som är billigast och har längst hållbarhetstid (18 månader) Två stycken pennor rekommenderas att finnas tillhands. Dosen av Aerius 1,25 mg är samma till alla förskolebarn vid begränsad allergisk reaktion men dubbel dos, 2,5 mg ges vid tecken på anafylaktisk reaktion. Samma dos betapred till alla. Det står även att det behövs vara ytterligare en person närvarande som kan larma förutom förälder. Det finns således inget krav att det ska finnas läkare eller annan sjukvårspersonal närvarande men detta är viktigt att diskutera lokalt med sin chef så att alla känner sig trygga och vet vad som sker vid akut situation. Det finns ej krav att det ska finnas syrgas eller bronkvidgande medicin utan den viktigaste åtgärden är att larma om akut anafylaktisk reaktion skulle uppstå. Värmland har anslutit sig den nationella vaccinupphandlingen från första april 2015 Ett litet fel smög sig in vid det tidigare utskicket om det nya vaccinavtalet, följande vaccin ingår: Pneumokockvaccin, Synflorix.(GSK) MPR, byte från M-M-RVAXPRO till Priorix (GSK) Fyrvalent vaccin, byte från Infanrix Polio till Tetravac. Sanofi Pasteur MSD (SPMSD) Femvalent vaccin, DTaPHiBIPV, Infanrix- Polio+ HiB (GSK) Sexvalent vaccin, Infanrix hexa (GSK) Hepatit B enbart, byte från Engerix-B till HBVAXPRO, barndos 0,5 ml (SPMSD) Aktuell leveranssituation för vacciner: Tetravac kommer inte kunna levereras fullt ut under året pga leveransproblem BCG kan åter komma att bli restat till sommaren Tuberculin PPD är restat men ersättningsprodukten Tubertest kan ansökas om via licens. Difterivaccin SSI är restat med det finns en ersättningsprodukt som kan ansökas om via licens. Tetanusvaccin SSI, även detta restat och även här finns en ersättningsprodukt via licens; Tetanol Pur. En lista på våra aktuella vacciner och priser kommer att ligga i våra lokala anvisningar 3

Navelgranulom Text: Kerstin Werner, barnhälsovårdsöverläkare, Västmanland I Acta Pediatrica februari 2015 finns en artikel om behandling av navelgranulom skriven av Anne Brødsgaard med flera vid Barnkliniken i Köpenhamn. Totalt 109 fullgångna barn, minst 3 veckor gamla, gick in i undersökningen. Inga barn hade navelinfektioner eller hade fått någon tidigare behandling. Barnen lottades till tre behandlingsgrupper traditionell behandling med silvernitrat (Lapis) två gånger i veckan på mottagning, en steroidkräm (Dermovat) två gånger dagligen hemma, eller sprittvättningar vid varje blöjbyte. Totalt fullföljde 94 barn studien, 30 barn med silvernitratbehandling, 30 barn med Dermovat och 34 barn med sprittvätt. Behandlingen pågick så länge det behövdes, dock längst 30 dagar. I gruppen med lapisbehandling hade 29 av 30 barn blivit av med granulomet inom en månad. I Dermovatgruppen hade 27 av 30 barn blivit bra, de resterande tre erbjöds då lapisbehandling efter studiens avslut och blev bra. I gruppen med sprittvätt hade 11 av 34 barn kvar granulom efter 1 månad och erbjöds också lapis då. En del barn som behandlades med Dermovat fick lätt hudatrofi och hypopigmentering lokalt, detta försvann helt efter behandlingen Ju större granulomet var från början, ju längre tid tog det tills det försvann. Endast två barn som behandlades enbart med sprittvätt gick till operation. Man påvisar i studien ingen signifikant skillnad mellan behandling med silvernitrat (Lapis) och Dermovat, men klart sämre resultat med enbart sprittvätt. Vi fortsätter att i första hand be föräldrarna tvätta med fysiologiskt koksalt några gånger om dagen i minst tre veckor. Om granulomet då fortfarande finns kvar är silvernitrat ett bra alternativ, men många av er har nu svårt att få tag på engångsstickor. Då kan i stället Dermovat användas, men viktigt med uppföljning på BVC så att behandlingen inte blir onödigt lång. Kränk inte barn på nätet Text: Kerstin Werner, barnhälsovårdsöverläkare, Västmanland I Läkartidningen nr 1, 2015 skriver Tor Lindberg, barnläkare och professor emeritus, en tänkvärd debattartikel om hur föräldrar lägger ut berättelser och bilder på sina barn i sociala medier. Ofta positiva, men ibland direkt kränkande berättelser om barn som kissar på sig eller gråter för småsaker. Hur roligt är det för barnet om några år? Vi kanske kan bidra till att få föräldrar att tänka igenom vad de ska lägga ut på nätet! http://www.lakartidningen.se/opinion/debatt/2015/01/ Krank-inte-barnet-pa-natet/?id=19172 4

I Uppsalas Månadsblad för BHV nr 2, 2015 skriver logoped Anna Fäldt om skärmtid och mobiler: MAMMA, PAPPA, MOBIL! Ofta kommer frågorna hur mycket skärmtid får barn ha och Vad ska vi säga till föräldrarna som alltid pillar med mobilen? När det gäller barnets skärmanvändning finns det artiklar som talar om att barn under två inte alls ska ha skärmtid, att den starkt ska begränsas men också de som talar om de stora vinsterna med skärmaktiviteter. Vad är då skärmtid? Sitter barnet ensamt med skärmen? Är barnet i en aktivitet med en förälder eller ett annat barn? Tittar barnet på tecknad film skapad för vuxna eller spelar pedagogiska spel utformade för barnets ålder? Att tillsammans titta på foton eller spela spel skapar bra tillfällen till språklig utveckling och en trevlig stund tillsammans. Här kan föräldrar som har svårt att läsa böcker med sitt barn ändå ha pratläsning kring de egna fotona. Barnet får chansen att berätta om saker som händer utanför här och nu. Det finns många appar som i samspel med någon annan tränar förmågor hos barnet. Alltså ska vi kanske inte tala om hur lång tid barnet ska ha vid skärmen utan HUR! Och svaret på den frågan är tillsammans. När det gäller förälderns skärmtid är frågan mer känslig. Inte heller finns det forskning att ta stöd i. Kanske är det så att förälderns skärmtid påverkar barnet mer än barnets egen skärmtid. Vi vet att samtalet med spädbarnet utvecklar barnets språk och övriga utveckling. Fokus på barnet är av största vikt för att föräldern ska läsa av sitt barn och hjälpa det vidare i sin kommunikativa och språkliga utveckling. I Hitta språket -filmerna http://www.rikshandboken-bhv.se/texter/utveckling/sprakutveckling---filmer- Hitta-spraket/ visas fina exempel på hur man samtalar med barnet på olika nivåer. Här kan ni lustfyllt tala med familjerna om hur mycket det lilla barnet utvecklas i samtalet - och hur förälderns fokus på telefonen kan störa samspelet. Vi rekommenderar att ni på föräldraträffar pratar om vikten av att samtala med barnet och även tillsammans diskuterar kring telefonanvändning. Gör gärna detta i samband med att ni visar delar ur Hitta språket för att ge goda exempel. Nedan finns mer läsning, en filmsnutt som visar hur barnet upplever förälderns telefonanvändning. På pappas appar (se länk nedan) finns tips på pedagogiska appar där föräldern även kan sortera utifrån barnets ålder och vad man vill stimulera. Alla appar på sidan är utan reklam och in-app purchase. Alltså en tillförlitlig källa vad gäller utbudet av bra appar för barn. http://www.ipr.northwestern.edu/about/news/2014/waxman-human-speech-infants-learning.html http://barnombudsmannen.se/publikationer/bestall-och-ladda-ner/barnets-ratt-i-familjen/ http://www.lakartidningen.se/functions/oldarticleview.aspx?articleid=19078 http://archpedi.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1840251 http://www.pappasappar.se/ 5

Till dig som arbetar på BVC: Ny gratis tidning med nyttig information till småbarnsföräldrar Nu startar Konsumentverket upplysningstjänsten Hallå konsument som ger oberoende vägledning till småbarnsföräldrar och alla andra konsumenter. Vi har gjort ett magasin för att berätta om den nya tjänsten och ge tips till nyblivna föräldrar. Hallå konsument ger vägledning före och efter köp och svarar på frågor om hållbar konsumtion, säkra produkter och viktiga val som bilbarnstol eller bostadsaffärer, snåriga avtal eller att leva giftfritt. På den nya webbplatsen hallakonsument.se finns artiklar, frågor och svar, guider och andra verktyg. Våra checklistor är användbara om du ska klaga på en vara eller tjänst eller behöver guidning inför barnvagnsköpet. Våra vägledare finns på telefon 0771-525 525. De är redo att ge snabba svar eller hjälpa till att hitta rätt. Konsumentverket driver Hallå konsument i nära samarbete med andra myndigheter, konsumentbyråer och kommunernas konsumentverksamhet. Vill du beställa magasinet Hallå förälder, gå in på www.konsumentverket.se/publikationer och beställ på samma sätt som annat kostnadsfritt material från oss. Minimum 1 låda dvs. 180 ex. Har du frågor om magasinet eller Hallå konsument? Kontakta gärna malin.kornfeld@konsumentverket.se Tack för hjälpen! Postadress Fakturaadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/webbadress Bankgiro Org.nr Box 48 FE 64 Tage Erlandergatan 8A 0771-42 33 00 konsumentverket@konsumentverket.se 5050-2806 202100-2064 651 02 Karlstad 833 83 Strömsund 054-19 41 95 www.konsumentverket.se 6

FN:s konvention om barnets rättigheter < En lättläst skrift > Idén om barnets rättigheter: Idén om barnets rättigheter I början av 1900-talet var det ett stort krig i Europa, första världskriget. Barn hade det mycket svårt under kriget. Men regeringarna tyckte inte att de hade något ansvar för barnen i de länder de krigade mot. De barnen var fiendens barn. Några människor tyckte att det här var fel. Efter kriget startade de föreningen Rädda barnen i Storbritannien och Sverige. Rädda barnen sade att vi alla har ansvar för alla barn. Rädda barnen ville ha regler som skyddar barnets rättigheter. Efter första världskriget började länder att samarbeta för att det inte skulle bli krig igen. Länderna bildade Nationernas förbund. Men det blev krig igen. Efter andra världskriget bildade länderna Förenta nationerna, FN. I FN arbetar länderna tillsammans för fred. Både Nationernas förbund och FN har skrivit deklarationer om barnets rättigheter. I deklarationerna sade ledarna i världens länder att de tycker att det är viktigt med barnets rättigheter. Men regeringarna lovade ingenting. Därför arbetade Rädda barnen och andra föreningar för att få en konvention om barnets rättigheter. I en konvention finns det regler. Den regering som skriver på en konvention lovar att följa reglerna. 7

Frågor & Svar BVC-sjuksköterska: Ängsbacka föräldrar som nu vill vaccinera sin 3½ åriga son. De önskar mässlingen, polio och stelkramp. Kan tänka sig lite fler vaccin om det innebär mindre stick för pojken. Vad och vilka intervall ger jag? Mässlingvaccin separat? Staffan Skogar: Mässling finns ej enbart så det blir MPR. Polio och stelkramp finns som enskilda vaccin men för att minska antalet stick tycker jag att du kan rekommendera infanrix polio(eller tetravac i nya avtalet) då kommer difteri och kikhostan med som inte alls är fel. Tetravac ges som vanligt, 3 ggr med vanliga interval, 0, 2 månader och booster efter ytterligare 6 månader. Ny MPR i skolan och ny tetravac efter 3-5 år BVC-sjuksköterska: Jag har en fråga ang. vaccinering av två tvillingflickor, födda v. 38. De var tillväxthämmade båda två, drygt 30 %, men verkar vara friska tjejer vad man vet. Är BCG vaccinerade redan. Föräldrarna kommer ursprungligen från Pakistan och ska resa dit i början av juni månad. Vi ska vaccinera dem här på BVC med sedvanligt vaccin inkl. Hep. B är det tänkt. Jag undrar nu hur jag ska tänka kring tidpunkten för vaccineringen. Hade varit bra om det får två omgångar innan avresa. Eller hur? Ska jag vaccinera vid 2,5 månaddvs. mitten av april för att sedan ge efter 6 veckor igen, dvs. slutet av maj/början juni. En risk är väl om de inte är friska vid andra vacc. tillfället och familjen sedan ska resa att vi inte får till det här på BVC då. Hur ska jag tänka kring dessa flickor? Staffan Skogar: Jag tycker som du att ge första efter 2,5 månad och nästa efter 6 v. De behöver då ingen extra dos utan kan få booster som vanligt vi 1 åå. Det är sällan barnen reagerar så jag tycker inte att det ska vara något problem att vaccinera nära resan. Jag tycker att det är lämpligt att i detta fall ge råd även om rotavirusvaccination som utförs på vaccinationscentrum. Doserna ges (2alt3) ges då innan resan. BVC-sjuksköterska: Har en pojke som är 4 månader gammal. Familjen ska åka till Tyskland i maj. Han hinner få andra omgången av Hexa och Synflorix innan de åker. Mamman undrar över MMR, eftersom det varit mässlingsutbrott i Tyskland. De kommer att vistas där i c a 1 v. Det är väl inte aktuellt att vaccinera med MMR innan 6 månader väl? Mamman helammar. Staffan Skogar: Nej, det är för tidigt att ge MPR. Barnet har fortfarande ett skydd via mamman. BVC-sjuksköterska: Finns det något hinder att sätta Emla på 3 månaders barn före vaccination? Har ett sådant önskemål från en förälder. Har ett barn som tidigare vaccinerats med enbart tetanus, det är nu dags för booster före skolstart. Är det fortfarande Tetanusvaccin SSI, injektion, licenspreparat vi ska ge? 8

Frågor & Svar Staffan Skogar: Visst går det att sätta emla inför vacination. Tetanus vaccin SSI är restat och det finns ett ersättningspreparart, tenanol pur som kan fås via licens BVC-sjuksköterska: Ett barn som är fött i Tyskland och har bott och gjort 12 månaders kontroll där. Mamman hade en del frågor om Meningokockvaccination som ingår i det ordinarie vaccinationsprogrammet i Tyskland, hon undrar om barnet bör ta det (de reser ofta till Tyskland)? Dessutom frågade hon om barnet behöver en extra dos med MPR vacc. då de åker mycket till Tyskland. Fick MMR här på BVC 25/2 (har inte fått den tidigare). Staffan Skogar: Den subgrupp som finns i sverige av meningokocker är främst grupp B och mot denna finns inget vaccin ännu. Om barnet har påbörjat en vaccinationserie så ska den avslutas antingen via vaccinationscentrum eller BVC. Om man ändå vill vaccinera mot meningokocker så får man vända sig till vaccinationscentrum. Inget behov av ytterligare MPR, nästa i skolan. BVC-sjuksköterska: Vad är det som gäller då soc vill ha hela BVC journalen utskriven. Barnet ska läkarundersökas innför en fosterhemsplacering. Barnet har skyddad identitet. Ska jag skriva ut och ge soc journalen utan föräldrarnas medgivande? Barnet har inte bott hos föräldrarna på ett tag och kontakten fungerar inte. Landstingsjuristens svar: Nej, när socialtjänsten vill ta del av patientjournaler måste det ske en sekretessprövning. Normalt gäller ju sekretess gentemot socialtjänsten, varför huvudregeln är att vårdnadshavare ska ge sitt medgivande innan journalen lämnas ut. Om socialtjänsten bedriver en utredning av om barnet är i behov av skydd, finns en uppgiftsskyldighet för hälso- och sjukvården enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen. I dessa situationer bryts sekretessen, så vårdnadshavare behöver inte ge sitt medgivande men ska helst informeras om att uppgifter lämnas ut. Socialtjänsten har rätt att få alla uppgifter den behöver för sin utredning, men det innebär inte att hela journalen kan lämnas 9 ut per automatik. Ibland räcker det att lämna relevanta uppgifter i ett utlåtande i stället. Socialtjänsten får förklara vilka uppgifter den behöver och sedan ska hälsooch sjukvården bedöma vad som är relevant att lämna ut. I frågan framgår inte om situationen är sådan att uppgiftsskyldighet föreligger.

BHV-journalen i Cosmic Alla barn ska vara anslutna till en BVC-sjuksköterska och enhet i Cosmic Alla barn som går på en BVC i Värmland ska vara ansluten på enheten och BVC-sjuksköterskan. Det är i anslutningsöversikten BHV-enheten får fram rapporten barnantal per årsgrupp. Rapporten tar bara fram per BVC, så arbetar man flera BVC-sjuksköterskor på en enhet räknas man ihop. Det är också viktigt att man avslutar anslutningen om barnet flyttar till annan BVC, Elevhälsan eller annan ort. För mer information läs rutinen Inskrivning av nyfödd, byte av BVC inom länet - utanför länet eller överföring till Elevhälsan Länk till rutien: Inskrivning av nyfödd, byte av BVC inom länet - utanför länet eller överföring till Elevhälsan Barn med skyddad identitet Barn med skyddad identitet ska var ansluten i anslutningsöversikten. Ett litet tips: Ta kort på det man ser på dataskärmen Ibland vill man visa en kollega på annan ort hur det ser ut på skärmen och det kan vara svårt att beskriva i ord. Här är ett litet tips på hur man lätt kan skicka ett kort eller klippa ut en bild. 1) Öppna Start 2) Skriv i sökrutan: skärmklippverktyget och öppna programmet. 10

Dietist mödra- och barnhälsovård Om godis Svenskarna äter 17 kilo godis per person och år. Det är dubbelt så mycket som genomsnittet i EU. 1960 åt vi cirka 6 kilo per person, 1980 nära 10 kilo. Alla har vi sett hur godispåsarna harunder åren blivit allt större. De små påsarna på 80-talet rymde cirka 2 dl. Dagens lösgodispåsar rymmer 3 5 liter. Men här kommer en bra nyhet! De gamla godispåsarna är tillbaka! De finns i alla ICA butiker och även i andra stormarknader. I påsar som är lagom stora är det lättare att hälla i även att hälla i mindre mängd godis. Jannette Grahn Vera Dietist MBHV-enheterna 054-61 86 68 Jannette.VeraGajardo@liv.se Till MBHV-dietist på Livlinan 100 g godis är ett mer en lagom portion för ett barn i förskoleåldern. Häller man i 100 g i den stora på-sen så ser det ut som att vara en mycket liten portion, vilket gör att man gärna tar ett skopa till. I den lilla påsen så fyller 100 g hälften av påsen. Detta är bra information för föräldrar som har svårt med portion och mängd och är speciellt viktigt när ett barn är överviktig. 27-29 mars 2015 Givande samarbete mellan Folktandvården och Barnhälsovårdens dietist under Barnmässan Under barnmässan 27-29 mars deltog jag ihop med Folktandvården. Vi hade en utställning med fokus på mellanmål där vi även delade ut material med tips på bra mellanmål. Detta material kommer att finnas tillgängligt för BVC inom kort. Utställningen drog till sig uppmärksamheten och vi fick många frågor och givande samtal med föräldrar. Folktandvården gjorde även ett reportage som visades på Glimt TV och finns på Folktandvårdens youtube sidan. Vi pratar om bra mat för mun och kropp. Klicka här om du vill se reportaget Vi kommer att samarbeta med Folktandvården under barnmässan även nästa år. 11

Frågor & Svar BVC- sjuksköterska: Har en mamma som ger sonen maltextrakt i vällingen (ca 1 tsk) för att avhjälpa hans tröga mage. Sonen är 9,5 månader. Fått tips om detta från Norge? Är det något som de lugnt kan fortsätta med? Tydligen mycket bra effekt. Dietist: Kollar man på nätet så finns det en del om det och det verkar fungera. Jag har ringt och pratat med Livsmedelverket för att undersöka mer om i fall maltextrakt skulle vara något kontraindikerat för småbarn. Men det verkar inte vara något farligt. Så funkar det bra är det bara att fortsätta med det. BVC- sjuksköterska: Jag var i kontakt med BVC för ett par månader sedan då jag hade ett barn som hade svårt att gå upp i vikt när mamman ammade men för mamman var det väldigt viktigt att få amma så vi gjorde alla insatser vi kunde för att det skulle fungera. Fick då recept på ett amningste innehållande: 2 tsk fänkål, 2 tsk anis, 2 tsk kummin som man häller 1 liter kokande vatten över rekommendationen är att de ska dricka en liter om dagen av detta te, främjar mjölkproduktionen och lugnar barnets oroliga mage. Läste förra veckan på Livsmedelverkets hemsida att man avråder ammande att dricka fänkålste. Min fråga till dig nu är; bör vi sluta rekommendera ovanstående amningste? Dietist: Ja det stämmer, den europeiska myndigheten för läkemedelssäkerhet (EMA) och Livsmedel-verket avråder känsliga grupper dvs. gravida, ammande och spädbarn från att dricka fänkålste pga. av fänkål i innehåller ett ämne som är cancerframkallande. Vad gäller anis och spiskummin vet vi väldigt lite om deras innehåll och huruvida de kan vara bra för ett litet barn. Svaret är ja, avråd alltid från fänkålste och andra örter som man vet lite om. I detta fall gäller även att avråda från kummin och anis. BVC- sjuksköterska: Jag har på kort tid haft två föräldrar som inte ger sina barn D- vitaminer. Ett barn får inte pga att det får Semper magdroppar och då innehåller det D-vitamin också enl föräldrarna. Den andre få ersättning Althéra och då innehåller detta även D-vitamin enl de föräldrarna. Är detta riktigt? Får dessa barn tillräckligt med D-vitamin? Dietist: När det gäller Althéra så handlar det om hur mycket ersättning barnet äter. Varje 100 ml ger 1 mikrogram D vitamin så i praktiken kan ett 4 månader barn få i sig ca 10 mikrogram per dag, lägger man till 10 mikrogram från D-dropparna kan det bli runt dubbel så mycket än det rekommenderade. Men å andra sida används Althéra under begränsad tid, mat och andra livsmedel kommer in så småningom och mängden ersättning blir mindre. De borde därför inte vara några problem att ge barnet D-dropparna samtidigt som det äter Althéra (speciellt när barnet kommer igång med maten). Varken jag eller Staffan ser det som en fara. Bättre det än att inte ge. Jag skrev om magdropparna med D vitamin i Lilla Livet i december: Magdroppar med D -vitamin bör inte använ das samtidigt som D- vitamindroppar. Magdropparna från Semper är populära och används flitig bland föräldrar. Semper har 2 sorter magdrop-par, en utan D- vitamin och en berikad med D- vita min (10 mikrogram som den rekommenderad daglig dos). Om ett barn får magdroppar är det bra att rekommendera föräldrarna att använda den varianten utan D vitamin annars får barnet i sig dubbeldos av D- vitamin om barnet får samtidigt ACO-D-droppar. Detta kan under längre användandet vara skadligt för barnet. Rådet är att ge barnet magdroppar utan D- vitamin och fortsätta på så sätt med de dagliga 5 droppar av ACO:s D -vitamin. 12

Matkultur Gröt med tillsatt socker Importerat gröt från Tyskland av märket LINO säljs i Sverige och köps av familjer med utländsk bakgrund. Gröten innehåller både socker och chokladpulver. Pulverjuice/saft (en sorts juicekoncentrat) Används i bl.a. Afrika, Sydamerika och mellanöstern. Pulvret består av socker och smakaromer, inga vitaminer (lätt att tro att det är vitaminer eftersom det smakar frukt). Rent socker som späds ut med vatten. Bilderna togs under research vi gjorde av utländska livsmedel. Folktandvårdens kommunikatör tog fram sedan materialet och är en PDF som vi har kallat för Utländska matinfluenser. Ni kommer att kunna ta del av PDF:en inom kort. 13

Info från Livets tråd - Aktuellt om amning Frågor och svar om amning Vi önskar få till ett forum för amningsfrågor i Lilla LiV:et och Tratten till detta behöver vi er hjälp. Skicka intressanta fallbeskrivningar, frågor och synpunkter, som efter behandling i Livets tråd publiceras i respektive tidning. Amningsutbildning Utbildning i amning på avancerad nivå 7,5hp startar vid Karlstad universitet vecka 40. Information och ansökningsblanketter har skickats ut. Hör av dig om du inte har fått information. Ansökningstiden går ut 30 april. Det är begränsat antal platser som fördelas inom verksamheterna i vårdkedjan. Om det blir stor efterfrågan kommer vi att försöka upprepa utbildningen. Lista på hjälpmammor På Livets tråds hemsida finns en lista på hjälpmammor i amningshjälpen som ni kan skriva ut och sätta upp i väntrummet. Länk till amningshjälpen Vårdkedjegruppen Livets tråds hemsida På livets tråds hemsida finns nu verksamhetsberättelse för 2014 och verksamhetsplan för 2015. Här kan du även ta del av magisteruppsatsen Attityder till amning hos specialistsjuksköterskor verksamma inom barnhälsovård Länk till hemsidan på Livlinan - klicka här Råd om flaskmatning Informationsbroschyr finns nu att skriva ut rättvänd på Livets tråds hemsida. Se länk ovan. Livets tråd är en arbetsgrupp med representanter från hela vårdkedjan. Gruppen arbetar med omvårdnadsfrågor för att underlätta samarbetat mellan olika vårdgivare som möter den blivande och nyblivna familjen. Arbetsgruppen ska bland annat verka för metodutveckling, utbildning och utvärdering i framförallt amningsfrågor för all personal i hela vårdkedjan och verka för att en gemensam amningspolicy hålls aktuell. Arbetsgruppen ska också verka för ett bra fungerande samarbete och kommunikation mellan olika vårdgivare, i samråd med berörda chefer. Medlemmar i Livets tråd 2015: Anette Andersson, Anita Arn Dahl Ann-Sofie Skog Anna Brundin Annahanna Lindahl Cristina Gillå Eva Nilsson Eva Norberg Inger Johansson Margareta Billebo Towe Magnusson Ward Frågor och synpunkter: cristina.gilla@liv.se eva.hagman.nilsson@liv.se 14

Fortbildning/utbildning Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla LiVet stödjs av BHV-enheten. Vid deltagande bör förankring med närmaste chef göras. Fortbildning/utbildning som är markerad med * är obligatorisk. Planerad fortbildning Barnhälsovårdsenheten anordnar olika fortbildningar för dig som arbetar på BVC. Vi planerar nu att ha kontinuerlig utbildning/fortbildning inom olika ämnesområden 1-2 ggr/år. De riktar sig till dig som är verksam inom barnhälsovården oavsett yrkesgrupp, som är nyanställd eller behöver fylla på kunskapsförrådet. På BHV-enhetens hemsida under fortbildning har vi lagt ut olika ämnen som du kan anmäla ditt intresse till. Vi tar gärna emot förslag på andra ämnesområden. Tider, platser och inbjudan kommer att annonseras. Klicka här för att komma till BHV-enhetens fortbildning (Livlinan) Nätverksträffar för BVC-sjuksköterskor Nu är det dags för vårens nätverksträffar och du kan boka in dig på följande datum och tider: 4 maj, klockan 13:30 16:00, lokal: CSK Bragska villan i grupprum Stora Gla 6 maj, klockan 13:30 16:00 lokal: Landstingshuset i grupprum E3 11 maj, klockan 09:00 11:30 lokal: CKS Bragska villan i grupprum Stora Gla 2 juni klockan 13:30 16:00 lokal: Landstingshuset i grupprum F1 3 juni klockan 09:00 11:30 lokal: Landstingshuset i grupprum Nordstjärnan 3 juni klockan 13:30 16:00 lokal: Landstingshuset i grupprum Nordstjärnan Till direktanmälan - klicka här 15

16

BJUDER IN TILL UTBILDNINGSDAG MÅNDAGEN DEN 4 MAJ 2015 OM: GIFTFRIA FÖRSKOLOR Välkommen till en länsgemensam utbildningsdag för politiker, miljöinspektörer, byggprojektledare, miljösamordnare, förskolepedagoger och tjänstemän, om kemikaliearbetet på förskolorna i kommunerna. Syftet med dagen är att diskutera arbetet med att fasa ut farliga kemikalier på förskolor, men också för att lyfta problemområden och brist på resurser för frågan. Dagen avslutas med en gemensam workshop. Dagen arrangeras av Karlstads kommun, Karlstads universitet och Länsstyrelsen. PROGRAM - MÅNDAG 4 MAJ 2015 09.00 09.15 09.30 10.30 11.30 12.15 13.15 13.35 14.00 14.45 Frukost Välkommen! Forskning om hur barn påverkas av kemikalier Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap, Karlstads universitet Naturskyddsföreningen, miljögifter och barn Ulrika Dahl, avdelningschef miljögifter, Naturskyddsföreningen Lunch Landstingets giftfria byggande Lars Nilsson, egenföretagare, 5A Giftfria förskolor - erfarenheter av inventeringar, förskolepedagogernas återkoppling Bertil Ahlin, miljösamordnare, Hammarö kommun Giftfria förskolor - erfarenheter av inventeringar, bättre alternativ, krav i upphandling Malin Hedlund, miljöhandläggare, Karlstads kommun Workshop och eftermiddagsfika Avslutning och frågestund ANMÄL DIG SENAST 20 APRIL Datum: Måndag 4 maj Sista anmälningsdag: Måndag 20 april Anmäl dig till: josefine.nilsson@karlstad.se eller 054-540 69 16. Plats: Ägget (Ljungbergssalen), Karlstads universitet Lunch: Lunch och fika serveras under dagen. Uppge eventuella allergier i anmälan. 17

Inbjudan till föräldraföreläsning OBS! Endast till föräldrar Våra viktiga barn! Våra viktiga barn! Föreläsningen vänder sig till dig som är förälder, som har barn/ungdomar med övervikt och fetma. Vi kommer att ta upp frågor som: - Varför blir man överviktig? - Vad händer i kroppen då? - Hur är det möjligt att gå ner i vikt? - Vad kan jag som förälder göra för att stötta mitt barn i detta? Ta gärna med dina egna frågor och funderingar! Föreläsare är Leif Fleron, läkare, Emma Wikholm, läkare och Stina Ljungkvist, psykolog, från obesitasmottagningen vid barn- och ungdomsmedicin. Föreläsningen erbjuds vid två tillfällen under våren 2015: Datum: Onsdag 4 februari eller onsdag 6 maj Klockan: 17.30-19.30 Plats: Centralsjukhuset i Karlstad, konferensrummet, avd. 12, barn- och ungdomsmedicin, blå gata, trapphus, mittemot hiss G, plan 3. Anmälan (ange vilket datum) och för mer information: Suzanne Holmér-Danielsson, e-post: suzanne.holmer.danielsson@liv.se eller tfn: 0550-861 25 Varmt välkommen! Obesitasmottagningen vid barn- och ungdomsmedicin 18

Inbjudan till föreläsning Mat och motion - i bra kombination! Mat och motion Föreläsningen fokuserar på vad som är bra mat och motion, och vi ger tips, idéer och verktyg hur man lättare får till det i vardagen. Föreläser gör Anna Lind Hedin leg. dietist och Johanna Delvert, leg. sjukgymnast, båda på obesitasmottagningen vid barn- och ungdomsmedicin. Ta gärna med frågor! Målgrupp: Föräldrar till barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Tonåringar är välkomna att följa med. Föreläsningen erbjuds vid två tillfällen under våren 2015: Datum: Torsdag 12 februari eller tisdagen 12 maj Klockan: 17.30-19.30 Plats: Centralsjukhuset i Karlstad, konferensrummet, avd. 12, barn- och ungdomsmedicin, blå gata, trapphus mittemot hiss G, plan 3. Anmälan (ange vilket datum) och för mer information: Suzanne Holmér-Danielsson, e-post: suzanne.holmer.danielsson@liv.se eller tfn: 0550-861 25 Varmt välkommen! Obesitasmottagningen 19

I samarbete med Ulrika Sortelius, sjukhusbiblioteket Lästips för barn, föräldrar & personal Flinan Av Sassa Buregren och Maud Mangold Boken handlar om Flingan som är hörselskadad. Hur gör man för att fånga ett ljud? Har det smak eller lukt? Flingan kan inte höra och hon skulle så göra vilja veta. Kan humlan kan svara? Med en magisk mössa kan hon höra allt, både de vackra ljuden och de hemska. Flingan är en saga för de minsta. Den vänder sig till alla som vill veta mer om att ha nedsatt hörsel. 3-6 år Hamstern är borta! Av Andreas Palmaer Det här är en spännande och rolig bok om vad som kan hända när man låter en vuxen ta hand om det man älskar mest - sitt husdjur. Stoffe är en av världens smartaste hamstrar. När Elliot är hos pappa får mamma en lång lista med förhållningsorder om hur Stoffe ska skötas på bästa sätt. Idag är Elliot på väg hem till mamma igen. Precis då försvinner Stoffe. Spårlöst. 3-6 år. Mosters nya hjärta Minna Paananen Mosters nya hjärta, en saklig och varm bok för barn om transplantation, kärlek och att våga hoppas. Otis och Vilda har en moster. En glad och busig moster som älskar sina syskonbarn. I magen har hon en bebis som de alla längtar mycket efter att få träffa men mostern blir sjuk och Otis blir jätteorolig. 3-6 år. Hur gick det sen? : boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My Av Tove Jansson En riktig bilderboksklassiker av allas vår älskade Tove Jansson som skulle ha fyllt 100 år ifjol. Mumintrollet är på väg hem men stöter på det ena hindret efter det andra. Mymlan, Lilla My och de andra i Mumindalen försvinner genom hålen i sidorna ut på nästa uppslag med alla underbara färger och figurer. Om man vänder på bladet får man veta hur det gick sen! 3-6 år 20

Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Staffan Skogar, BHV-öl staffan.skogar@liv.se Cristina Gillå, verksamhetsutv cristina.gilla@liv.se Lars Kullenberg, psykolog MBHV, lars.kullenberg@liv.se Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, jannette.veragarjardo@liv.se Anna Bodin, versamhetsutv FC anna.bodin@liv.se Isabel Lindgren, assistent, isabel.lindgren@liv.se Besöksadress: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten 651 82 Karlstad 054-61 66 77 e-post: barnhalsovardsenheten@liv.se Adress till: Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Föräldrastödsmottagningen Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 21