Är grannens gräs grönare...

Är grannens gräs grönare...

Gräsmattan är en statussymbol På 1600-talet kunde de riktigt rika stoltsera med en tätt klippt gräsmatta. De hade råd att avvara en bit mark för endast en estetisk funktion. För att hålla gräset kort använde man getter eller en hord av trädgårdsanläggare. Först under den första delen av 1800-talet uppfanns gräsklipparen och i början av 1900-talet kom så den bensindrivna varianten. Detta medförde att även medelklassen kunde hålla sig med en gräsmatta. Idag läggs stora summor och massor av tid för att skapa sig en frodig och fin gräsmatta och visst är det så att man gärna dömer husägaren efter gräsmattan...än idag!

Konsten att få en fin gräsmatta Anlägga gräsmatta Bestäm först vilken typ av gräsmatta du vill ha. Paradgräsmatta: Tunnare och finare strån, är långsamväxande. Den kostar lite mer energi och pengar men blir ofta tät och fin. Att anlägga en sådan här gräsmatta krävs att du har tid att klippa och sköta om den. Till en paradgräsmatta använder man oftast gräsfrö som rödsvingel. För att få bästa resultat ska jordmånen vara sandig och lätt dränerad. Bruksgräsmatta: Här är stråna grövre, längre och bredare. Den gror snabbt, har bättre reparationsförmåga och återhämtar sig snabbare från slitage än tunnare gräs. Anläggning av gräsmatta är lämpligast på hösten då luften är fuktigare på kvällar och morgnar. Gräset hinner rota sig och mattan bli grön innan vintern kommer. I slutet av augusti och början på september är en bra tid för att anlägga en gräsmatta. Olika växtzoner och jordmåner Sverige är ett avlångt land med många olika växtzoner. Det finns även olika sorters jordar allt från sand jord till styva leror. Detta är olika förutsättningar som man måste ta hänsyn till. För att ta reda på vilken sorts jord man har eller som det heter på fackspråk om man har en styv eller en lätt jord. Ta lite jord från den befintliga gräsmattan i fuktad hand och krama den. Lerjord (styv)bildar lätt en klump som det går att forma och göra avtryck i medan sandjorden smulas sönder. Att se om jorden är bättre eller sämre dränerad krama jorden och se om det kommer något vatten eller om jorden följer med när du öppnar din hand eller om den ligger som en klump. Detta är bara en vägledning att snabbt kontollera sin jord. Vill man ha korrekta värden kan man göra en jordanalys.

Förarbete vid nyanläggning Kratta noga, plocka bort småsten, luckra upp jordkakor. Ytan ska vara jämn och gärna ha någon form av lutning, tänk på att lutningen ska vara från huset så ytvattnet rinner åt rätt håll. Använd en gallervält med belastning för att pressa ner jorden. Gödsla med NPK 15-2-15 och så samtidigt med gräsfrö, helst när det är vindstilla. 2,5 kg frön/100m2. Mylla ner med en kratta eller använd såmaskin som du kör kors och tvärs. Vältra sen med gallervält. Håll markytan fuktig, ej genomblöt, den första tiden! Vattna ofta så att gräsmattan hela tiden får tillgång till vatten. Gräset ska var minst 6cm innan du klipper det. Efter 5 veckor kan man stödså och gödsla en gång till, gör då på samma sätt som när du sådde. Det finns en uppsjö olika fröblandningar i butikerna, allt från villablandning till greengräs. Om man vill ha en paradgräsmatta ska man välja gräsfrö med mycket rödsvingel i. Vill man istället ha en bruksgräsmatta ska blandningen vara rödsvingel, ängsgräs och engelskt rajgräs.

Anlägga färdig gräsmatta Att anlägga en färdig gräsmatta kräver samma noggranna förberedelse som för att nyanlägga gräsmatta. Tips: Hitta en gräsleverantör nära dig så att du får en sort som trivs där du bor. Förarbetet ska göras innan gräset levereras eftersom det är viktigt att det kommer på plats snabbt. Blir den liggande i solen är det risk att den torkar. Underlaget ska vara jämnt så att hela den utrullade gräsmattan har markkontakt. Trampa till eller välta och avsluta med att vattna. Dressa skarvarna med mull jord så att risken för att bränna kanterna på de torvade gräset blir mindre. När torven känns fast efter ca 1 vecka, börja klippa och klipp sen med 3 dagar emellan.

Gödsla För att gräset ska kunna stå emot ogräs och slitage så behöver det kraft till att bygga upp slitstarka rötter och bilda en tät tålig matta. Gödsla gräsmattan 3ggr per år. Vår, sommar och höst. Det viktigaste tillfället att gödsla är på våren när gräset börjat visa tecken för tillväxt. Sprid gödningsgranulatet tunt och korskör över gräsmattan och upp till 3 ggr. Räkna med 2-3 kg till 100 kvadratmeter. Gödsla vid regn annars var noga med bevattning. Du ska även gösdsla på hösten för att stärka gräsmattans vinterhärdighet. Använd då gödsel med mindre kväve men högre halt fosfor och kalium tex 7-4-15. Gräset mår bäst av att vara medellångt under höst och vinter för att bäst stå emot angrepp. Räfsa ihop löv ifrån gräsmattan och lägg i rabatten, om löven ligger kvar drar det åt sig onödig fukt som i sin tur kan leda till svamp i gräsmattan. Gödslingen har stor betydelse för att få tillväxt, men det är även viktig att försöka jobba bort eventuell mossa och ogräs. Ett starkt gräs står emot att ogräs kommer in och konkurrerar. Sista gödselgivan bör du lägga innan temperaturen faller under 15 C, under de kalla månaderna behöver rotsystemet näring för att hålla sig stark genom hela vintern. Ett starkt gräs som klara sig bra över vintern gör att gräsmattan snabbare kommer igång på våren.

Dressning Vill du ha en tätare gräsmatta så ska man toppdressa. Det räcker inte med att endast toppdressa om man har en dålig jord från början. Dressen läggs ut i ett jämt lager så hålor och ojämnheter fylls i. En annan sak som är bra när man toppdressar är att man blandar upp den befintliga profilen med sand. Med tiden efter 10-20 stora toppdressar blir ytskiktet lite mer uppblandat vilket ger en fantastisk yta. Dressar gör man med speciell dressjord eller sand som sprids ut med spade och krattas ut i ojämnheterna. Viktigt att inte lägga på för mycket, du ska kunna se gräset efter du har dressat.

Vertikalskära När man ska vertikalskära är det viktigt att vänta på rätt tillfälle, gräsmattan måste vara torr men det skadar inte om det kommer regn eller att man vattnar efteråt. Det vertikalskäraren gör är att ta bort gammalt och dött gräs den tar även bort eventuell mossa. Mossan är väldigt ytligt och trivs inte att bli skuren i och skäraren tar lätt bort den. Bästa tiden för vertiklaskärning är i augusti- september. Gräset är stark men behöver även frächas upp. Gör man en vertikalskärning tidigt på våren är risken att man får med för mycket friska plantor då gräset inte är så starkt och rötterna är relativt ytliga. Fördelen med att vertikal skära är det tar bort det gamla döda gräset och mossan som kväver det friska. Efter en vertikalskärning ska man alltid dressa detta för att få ner sand i det spår som vertiklaskäraren gör samt att det är ett bra tillfälle att blanda upp profilen med sand. Detta gör att din gräsmatta kommer att bli otroligt tät och fin. Efter någon vecka kommer kan du se fördelarna med att vertiklaskära och då kanske du vill göra om det fler gånger. Aldrig mer än två gånger/år och i så fall i juni och september. Tips: Det är aldrig fel att även stödså vid detta tillfälle. Använd 1,5 2 kg/100m2 vid stöd sådd.

Problem med gräsmattan Mossa: Ett av det vanligaste felet till att det finns mossa i din gräsmatta är brist på näring eller ljus. Så börja med att köpa gödning samt några säckar järnsulfat ca 2-3 kg/n per 100 m2. Järnet drar upp vätska i grässtrået det är därför gräsmattan blir extra grön och det gör även att mossan inte trivs. Mossa är ständigt behov av vatten och järnet gör att mossan vissnar bort till slut. Det kan hända att man måste upprepa behandlingen med järnsulfat, nästa giva endast järn. Dosering en är ca 1 kg/100 m2. Den andra anledning som kan orsaka mossa i gräsmattan är skugga. Det bästa för gräsmattan är om man glesar ut lite så solen kan komma åt. Än så länge finns ingen Sol på burk. Följ solen för en dag och se var på gräsmattan som får minst sol. Fundera på om det hjälper att stamma upp/glesa ur träd eller beskära buskar som skuggar gräset. Tips: Använd gräsklippare utan uppsamlare. Gräsklippet bryts efterhand ner och blir till näring.

Problem med gräsmattan Maskrosor: Maskrosor sprider sig snabbt men är egentligen inget problem för gräsmattan. Klöver: Klövern tar upp kväve ur luften och gödslar och tillför näring till din gräsmatta, det är därför klöverfläckarna alltid är lite grönare. Detta syns tydligt efter att man har bekämpat dem. Tips: Vill man ändå ha bort dem så är bästa tipset att rycka bort dem med hjälp av maskrosjärn. Det finns gödselmedel på marknaden som både gödslar ytan samt tar kol på maskrosor och klöver. Gult gräs: Är gräset gult eller brunt så får det oftast för lite vatten. Är det ljusgrönt så beror det oftast på näringsbrist. Det kan upplevas att gräset blir gult vid stående vatten på din gräsmatta, detta beror på att gräset inte fått syre. Det man kan göra när vattnet har avlägsnat sig är att kratta i det gula gräset. Detta luckrar upp jorden och gör att gräset snabbare återhämtar sig. Tips: Behöver gräset näring så gödsla med en bra balans på kväve, fosfor och kalium. Använd fördelningen 18/4/10. Ges jämnt fördelat över gräsmattan. Är gräset torrt VATTNA!

Bevattningssystem Det finns bevattningssystem till vanliga gräsmattor. Man gräver då ner spridare i gräsmattan. Här är det viktig att täckningen blir bra och att hela gräsmattan blir vattnad. Detta är relativt nytt inom trädgårdsindustrin men på golfbanor och fotbollsplaner är detta något som har används de senaste 40 åren. För att skaffa sig mer information kan man kontakta någon leverantör som säljer bevattningssystem till trädgårdar. Under vintern är det viktig att det inte är vatten kvar i systemet. Detta kan göra att spridarna och bevattningsröret fryser. Använd en vanlig kompressor och koppla den till bevattningssystemet på samma ställe där du har kopplat det till pumpen eller var du tar vattnet. Öppna varje spridare för sig och vänta tills allt vatten är ute ur systemet. Upprepa detta tills du är helt säker på att det inte finns något vatten kvar. Tips: Den bästa tiden för bevattning är på morgonen, då är det oftast är vindstilla och att vattenförlusterna på grund av dunstning är som minst.

Svamp: Det vanligaste angreppet är snömögel vilket kommer efter en blöt höst och vinter. Vid torra vintrar är uppkomsten av svamp mindre, det är just när tempraturen pendlar och det kommer regn och blötsnö. Tips: Ofta försvinner det av sig själv. Möglet angriper bara bladen och nytt grönt gräs växer snart ut igen. Det bästa är att förebygga angrepp med hjälp av ordentlig tillförsel med näring och regelbunden skötsel. På våren kan man kratta bort och luckra upp de partier som har blivit angripna, detta för att det nya gräset som kommer under ska få det så lätt som möjligt. Ett annat tips är att lägga på järnsulfat i slutet av okt- nov. Svampen kommer då inte trivas. Förutom att järnet drar ut vätskan i svampen och på så sätt dödar den så gör även den mörka färgen som blir när man lägger på järnsulfat att gräsmattan torkar upp lättare. Om man kan hålla gräsytan torr är detta en fördel. En torr och välgödslad yta har ett starkare skydd för svamp. Häxringar: Här är det också en svamp som ställer till det. Ringformade områden vissnar. Först ser ringen grön och frodig ut för att sedan vissna. Det som händer är att denna svamp frigör kvävet som är bundet i marken. Detta gör att ringen är grönare. Det som händer sedan är att svampen äter sig vidare. Vad som är kvar inne i ringen är mer eller mindre utarmat på gödning. Tips: Tyvärr finns det inget riktigt bra tips utan som alltid; - förebygg gräsmattan genom god skötsel!

Ogräsbekämpning Mekanisk ogräsbekämpning: Skär av ogräset under tillväxtpunkten. Denna punkt sitter mellan rot växt. Täck över plantorna så att solljuset ej når dem. Dra upp plantan med roten. Ogräsbekämpning genom värme: Genom att hastigt värma upp växten så sprängs cellväggarna och växten förmår inte längre dra upp vätska och näring. Ibland krävs upprepade behandlingar. Detta görs oftast runt plattor och gångar, att göra detta på gräsmattan är svårare då risken är stor att bränna även gräset. Om du klipper och ger gräsmattan näring har ogräset svårare att få fäste. Ogräset gillar inte att gräset frodas och klipps! Insekter. En rad borrar, dit får räknas trädgårdsborre, ollonborre, pingborre och kastanjeborre,kan förorsaka skador på gräsväxt. Ibland dör gräset fläckvis skadorna förorsakas i första hand av larverna som äter av rotsystemet på gräset. Larverna äts gärna av fåglar och en stor samling fåglar som hackar i gräset kan tyda på att där finns en ansamling av borrarnas laver. Tips: Prova med nematiodbehandling. Nematoderna finns att köpa i välsorterade trädgårdsbutiker. Kolla så jorden innehåller skadelarver, larvperioden infinner sig, normalt i augusti-september. Nematoder är ett biologiskt bekämpningsmedel. Det innehåller många miljoner nematoder som vattnas ner i jorden där de akivt söker upp larverna och oskadliggör de. - Vissa säger att det hjälper andra säger att det inte gör det

Gräsklippare.. Det viktigt att klippa ofta, det är kontinuitet som gör gräsmattan jämn och tät. Ett bra riktvärde är att aldrig klippa av mer en tredjedel av gräset åt gången. Det optimala är när gräset är ca 3-4 cm centimeter. Det finns två olika sorters gräsklippare. Rotorgräsklippare Detta är den traditionella klipparen där en kniv roterar under klipparen. Hastigheten på kniven slår av gräset. Utvecklingen har egentligen inte varit så stor på en roterklippare. Dock finns idag självgående klippare som man inte själv behöver gå efter. Men den fungerar på samma sätt som en gammal traditionell klippare. Cylindergräsklippare För att få en vackrare gräsmatta och ett finare klipp behövs en cylinderklippare. Då mår gräset bäst, det är mycket skonsammare än en roterklippare som hugger av gräset. Det viktigaste att tänka på när man har en cylinderklippare är att gräset inte får bli för långt mellan klippningarna.

Skötsel av gräsklippare Vad man än har för klippare måste den servas och det är viktigt att slipa både knivar och cylindrar. Detta kan man göra med hjälp av en vinkelslip om man har en rotorklippare. Tänk på att inte slipa så mycket på kniven att den blir blå, då har det gått för långt. Att slipa en cylinderklippare är lite svårare. Detta är något som är omöjligt att göra själv om det ska bli perfekt. Det man kan göra är att slipa understålet. Det är det järn som cylindern möter så att gräset klipps. Vill man ändå slipa gör man det med en slipsten som dras med ordentliga drag över cylindern. En vinkelslip snurrar för snabbt och tar bort för mycket material. Det viktiga är att vinkeln blir rätt till förhållande till understålet. Tips: Behöver man ha hjälp med att slipa sin klippare kan man vända sig till en golfbana. De har rätt verktyg och kunskap hur man slipar en klippare, cylinder som rotor. När är bästa tillfället att slipa sin maskin? Att ha välslipade knivar är viktigt, och speciellt när man går mot hösten. Slipa knivarna/cylindern till gräsklipparen när du tror att gräsmattan behöver klippas tre gånger till. En vass kniv gör ett skarpt klipp och liten sårverkan på plantan men en oslipad kniv gör ett större sår på gräset och då finns det större risk för svampangrepp. Slipa igen under sommaren gärna juni.

Kloka råd från en Greenkeeper Konsten med all växtlighet att man har en långsiktig plan och att man gör rätt saker vid rätt tidpunkt. -Börja göda gräsmattan i mars/april Gödsla med ett fullgödselmedel 11-5-18. Det finns rekommendationer på påsen som säger hur mycket man ska lägga ut. Om man lägger på för mycket finns tendens att det bränner. -Andra gången gödslar man i mitten av sommaren, vill du ge en tredje giva så gör detta innan temperaturen faller under 15 C. Under de kalla månaderna behöver rotsystemet näring för att hålla sig starkt och ett starkt gräs som klarat sig bra över vintern gör att gräsmattan snabbare kommer igång på våren. -Tre veckor efter gödning kan det vara bra att vertiklaskära gräsmattan, detta gör att gamalt och dött gräs klipps bort. Det är viktigt att dressa gräsmattan efter vertiklaskärning. Dressmaterial finns i välsorterade butiker. Men även hos entreprenörer eller någon sandtäckt. Storleken på fraktionen ska inte vara större än 3mm och inte mindre än 0,5mm. 1-3 är en bra blandning och sammansättning av en fraktion. Dressa aldrig mer än att du kan se att det är gräs under. Dressa om du vill rätta till ojämnheter. Detta kan göras 2-3 gånger på år. Ju fler gånger desto jämnare och finare gräsmatta. -Vattna partier som är torrare än den övriga gräsmattan, vattna rikligt men sällan. Här spelar jordmånen stor roll. Vattna vid sträng torka två gånger i veckan. Vattna rikligt, gör sedan uppehåll och vattna vid behov efter 3 dagar. Vid stödsådd, vattna extra mycket, det är viktigt att fröet hela tiden får tillgång till vatten.

-Ta bort mossa med ett gödselmedel samt järnsulfat. Ju flitigare man är med gödningen desto svårare blir det för ogräs och mossa att etablera sig. Använd en gödselspridare för ett jämnt resultat. När mossa och ogräs är borta kan det vara bra att kompletterings så. Köp en säck frö och blanda det med någon form av mulldress. Strö ut jord och frö där det behövs, kratta så att fröet får kontakt med marken. Efter någon dag börjar du vattna på fläckarna. Det finns en uppsjö olika fröblandningar i butikerna, allt från villablandning till greengräs. Ett tips är att köpa en blandning med mycket rödsvingel i. Vad är rödsvingel? Detta gräs är väldigt tåligt, kräver inte mycket vatten eller näring. Det är slitstarkt och står mot grässjukdomar bättre. -Tänk på att sista gången du klipper gräset så ska gräset vara medellångt. Att höja klipphöjden sista gången gör att gräset lättare kan motstå angrepp under höst och vinter. -Räfsa ihop eventuella löv och lägg i rabatten eller i komposten. Löv som ligger på gräsmattan hindrar syreväxlingen till gräsplantorna, samt en blöt gräsmatta har större tendens till att få svampangrep. Lycka till med din gräsmatta!