Kommunövergripande handlingsplan Våld mot kvinnor Antagen av fullmäktige 2006-09-13
Innehåll: 1. Bakgrund... 2 1.1 Internationellt... 2 1.2 Nationellt... 2 1.3 Kvinnofridsarbete i Uddevalla... 2 2. Uppdrag en tvärsektoriell handlingsplan... 3 2.1 Motion och beslut... 3 2.2 Arbetsgrupp och arbetsprocess... 3 2.3 Uppföljning... 3 2.4 Ekonomi... 4 3. Definition och avgränsningar...4 4. Förekomst av könsrelaterat våld... 4 4.1 Polisanmälda kvinnofridsbrott i Uddevalla respektive riket... 4 4.2 Samtal och övernattningar på Kvinnojouren Kaprifolen... 5 5. Samverkan... 5 6. Tidigt förebyggande av våld mot kvinnor... 6 7. Utsatta grupper... 6 8. Barn till misshandlade kvinnor... 6 9. Män som misshandlar... 7 10. Hedersrelaterat våld... 7 11. Handlingsprogram... 8 11.1 Syfte och perspektiv...8 11.2 Olika aktörers ansvar och verksamhetsområde... 8 11.2.1... 8 11.2.2 Hälso- och sjukvården... 8 11.2.3 Rättsväsendet... 9 11.2.4 Frivilligorganisationer... 9 11.3 Mål... 10 11.4 Strategier... 11 11.4.1 Övergripande samverkan... 11 11.4.2 Långsiktigt förebyggande arbete... 12 11.4.3 Insatser i akut skede... 13 11.5 Särskilt prioriterade utvecklingsområden... 14 11.5.1 Stöd till våldsutsatta kvinnor... 14 11.5.2 Stöd till kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld... 14 11.5.3 Stöd till unga kvinnor... 14 11.5.4 Stöd till barn... 14 11.5.5 Stöd till män... 14 11.5.6 Förebyggande insatser... 14 1
1. Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem. Det är också ett individuellt problem och ett relationsproblem. Liksom våldet är ett hinder för den enskilda kvinnans trygghet och hälsa är det ett hinder för den fortsatta utvecklingen mot jämställdhet mellan män och kvinnor i samhället. Huvudparten av allt våld mot kvinnor sker i hemmet och utövas av män som kvinnorna bor eller har bott tillsammans med. Våld mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser och åldersgrupper. 1.1 Internationellt På FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 fastslogs att våld mot kvinnor är ett uttryck för historiskt ojämlika maktrelationer mellan kvinnor och män vilka har lett till mäns dominans över och diskriminering av kvinnor. I det handlingsprogram som FN ställde sig bakom fastställdes att en helhetssyn och ett tvärsektoriellt arbetssätt måste utvecklas för att åstadkomma ett samhälle fritt från det könsspecifika våldet. 1 1.2 Nationellt Den svenska regeringens Kvinnofridsproposition (1997/98:55) hade samma breda perspektiv. Våren 1998 antogs den av riksdagen, som beslutade om åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor, prostitution och sexuella trakasserier i arbetslivet utifrån tre centrala utgångspunkter: förbättring och skärpning av lagstiftningen förebyggande åtgärder ett bättre bemötande av våldsutsatta kvinnor. I propositionen utfärdades gemensamma uppdrag till myndigheter inom rättsväsendet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården, som ålades att arbeta för att förebygga våldsbrott mot kvinnor, utarbeta åtgärdsprogram och samverka med andra myndigheter och frivilligorganisationer. 2 Under hösten 2005 presenterade Statens Folkhälsoinstitut en uppföljning av regeringens nya folkhälsopolitik i form av den första folkhälsopolitiska rapporten. I rapporten argumenteras för att frihet från könsrelaterat våld ska bli nytt delmål för den nationella folkhälsopolitiken. I rapporten föreslås vidare bl.a. att statistik och kartläggning av det könsrelaterade våldet behöver utvecklas, att handläggningen av kvinnofridsbrott inom rättsväsendet bör förbättras och att fortsatt stöd bör ges till landets kvinno- och mansjourer. Statens Folkhälsoinstitut anser också att myndigheter och verksamheter som kommer i kontakt med kvinnor som utsatts för könsrelaterat våld bör upprätta handlingsplaner för hur dessa kvinnor ska bemötas. 3 1.3 Kvinnofridsarbete i Uddevalla Sedan 1999 finns en samverkansgrupp för kvinnofridsfrågor i Uddevalla under namnet Fridsam. I samverkansgruppen ingår representanter för, Länssjukvården, Primärvården, Ungdomsmottagningen, Polisen, Åklagarmyndigheten, Frivården, Kvinnojouren Kaprifolen, Internationella kvinnoföreningen, Brottsofferjouren, studieförbunden samt Hälsopolitiska rådet. 1 http://www.un.org/womenwatch/daw/beijing/platform/declar.htm 2 Regeringens proposition 1997/98:55, Kvinnofrid, Näringsdepartementet. 3 Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport 2005. 2
Fridsam arrangerar årligen utbildningsdagar riktade till såväl yrkesverksamma, ideella som allmänhet. En broschyr med kontaktinformation för våldsutsatta kvinnor har producerats och distribueras såväl inom som till vissa kranskommuner. Ett flerårigt projekt med öppen samtalsmottagning för män som slår har genomförts. 2. Uppdrag en tvärsektoriell handlingsplan 2.1 Motion och beslut I februari 2005 inkom en motion till kommunfullmäktige från kvinnliga representanter för sju partier (C, Fp, Kd, Mp, M, S och V) om mäns våld mot kvinnor. Motionärerna påtalade detta som ett allvarligt samhällsproblem, ett individuellt problem, ett relationsproblem samt ett folkhälsoproblem. I motionen yrkar motionärerna att Uddevalla Kommun utarbetar en handlingsplan med inriktning på utveckling av resurser och samverkan mellan myndigheter, frivilligorganisationer och föreningar. Handlingsplanen ska beakta behoven hos såväl misshandlade kvinnor och deras barn som de misshandlande männen. Informations- och utbildningssatsningar betonas som viktiga strategier. 4 Kommunfullmäktige i Uddevalla Kommun beslutade 2005-06-15 att tillstyrka motionen och gav Hälsopolitiska rådet i uppdrag att leda och samordna en tvärsektoriell grupp med uppdrag att arbeta fram en handlingsplan för arbetet mot våld mot kvinnor. 5 2.2 Arbetsgrupp och arbetsprocess En arbetsgrupp bestående av representanter från Socialförvaltningen, NU-sjukvården, Primärvården, Polisen, Frivården och Kvinnojouren Kaprifolen har under 2005/2006 arbetat under ledning av folkhälsosekreteraren med syfte att ta fram och förankra en tvärsektoriell handlingsplan. Under hösten 2005 har ett öppet möte med allmänhet samt föreningsaktiva som huvudsaklig målgrupp genomförts i syfte att tillgodose behovet av medborgarinflytande. Handlingsplanen har även diskuterats på Ungdomsfullmäktige och i Ungdomsrådet. Två studenter från Högskolan Trollhättan-Uddevalla har gjort en intervjuundersökning för att kartlägga olika aktörers arbete med kvinnofridsfrågor och förekomst av handlingsplaner etc. Handlingsplanen har under våren 2006 varit ute på remiss inom s organisation, andra myndigheter, berörda frivilligorganisationer samt samarbetsorgan. Planen är sedan antagen i Uddevalla Hälsopolitiska råd (2006-05-11) samt Uddevalla Kommunfullmäktige (2006-09-13). 2.3 Uppföljning Handlingsplanen skall vara ett aktivt dokument som utvärderas, omarbetas och antas på nytt vart 3:e år. Processen förväntas påbörja efter kommunfullmäktiges beslut och uppföljning av handlingsplanen görs årligen av folkhälsosekreteraren i samarbete med Fridsamgruppen. Nyckeltal från uppföljningen publiceras i kommunens årliga välfärdsbokslut. 4 Motion till Kommunfullmäktige, 2005/46.76 5 Kommunfullmäktige, 2005-06-15, 115 2005/46.76, Uddevalla Kommun 3
2.4 Ekonomi Handlingsplanen förutsätter ekonomiska insatser från respektive ansvariga aktörer samt övergripande via bl.a. Uddevalla Hälsopolitiska råd. 3. Definition och avgränsningar Könsrelaterat våld i samhället omfattar olika former av fysisk, psykiskt och sexuellt våld riktat mot kvinnor. Exempel kan vara hot om våld, fysiskt och emotionellt våld i parrelationer, våldtäkt, sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld, sexuella trakasserier, prostitution, våldspornografi och annan sexualisering av kvinnor i det offentliga rummet samt trafficing. 6 Företeelserna är besläktade och teoretiskt kan dessa fenomen ses som uttryck för en könsmaktsordning med manlig dominans och kvinnlig underordning. 7 Uddevallas handlingsplan för arbetet mot våld mot kvinnor begränsar sig till i första hand problematiken kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Medvetenhet om andra närliggande könsrelaterade våldsformer är dock grundläggande för förståelsen och även förebyggandet av våld mot kvinnor i nära relationer. Handlingsplanen fokuserar på att utveckla tvärsektoriell samverkan mellan olika parter som är berörda av könsrelaterat våld i nära relationer. Enskilda parters inre organisation och arbetsrutiner berörs enbart i mindre omfattning. 4. Förekomst av könsrelaterat våld Mörkertalet är stort när det gäller förekomsten av könsrelaterat våld i befolkningen. En antydan om förekomsten av våld mot kvinnor i Uddevalla kan illustreras med statistik från BRÅ och Kvinnojouren Kaprifolen. och Hälso- och sjukvården har ingen övergripande statistik i ämnet i Uddevalla. 4.1 Polisanmälda kvinnofridsbrott i Uddevalla respektive riket 8 Anmälda brott 2005 Antal i Uddevalla Per 1 000 invånare i Uddevalla Per 1 000 invånare riket Misshandel inkl. grov 376 7,51 8,04 - därav misshandel mot barn 0-6 år 1 0,02 0,10 inomhus, bekant med offret - därav misshandel mot barn 7-14 år 4 0,08 0,38 inomhus, bekant med offret - därav misshandel mot kvinnor 15 år 27 0,54 1,52 och äldre inomhus, bekant med offret Grov kvinnofridskränkning 11 0,22 0,24 Sexualbrott 36 0,72 1,37 - därav våldtäkt inkl. grov 8 0,16 0,38 6 SOU 2004:121. Slag i luften: en utredning om myndigheter, mansvåld och makt. 7 Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport 2005. 8 Statistik BRÅ prel. 2005 4
Misshandel inkl. grov misshandel utgör majoriteten av de våldsbrott som anmäls i Sverige. Mörkertalet är stort och man räknar med att ungefär en fjärdedel av alla misshandelsbrott anmäls till polisen. Grova brott anmäls oftare än lindriga, brott mellan obekanta och brott som sker på allmän plats oftare än de som sker på privat plats. Grov kvinnofridskränkning är om en man utsätter en kvinna, som han har eller har haft en nära relation med, för upprepade kränkningar som t.ex. misshandel, olaga hot, ofredande, hemfridsbrott eller sexuellt tvång. De allra grövsta våldtäktsbrotten och de brott som begåtts av en för offret obekant person är antagligen bättre representerade i förhållande till det faktiska antalet brott. Mörkertalet för våldtäktsbrott, i synnerhet de som begås i det privata och riktas mot en person som gärningsmannen är bekant med, är troligen mycket stort. 9 4.2 Samtal och övernattningar på Kvinnojouren Kaprifolen 10 2002 2003 2004 2005 Ingående samtal 828 598 506 587 - varav från Uddevalla 628 450 445 532 Utgående samtal 718 364 408 298 - varav inom Uddevalla 505 247 363 281 Antal övernattningar, vuxna 242 223 371 149 Antal övernattningar, barn Uppg. Uppg. 161 330 saknas saknas Antal gäster, vuxna 12 14 13 10 Antal barn 9 23 18 18 Invandrarkvinnor är överrepresenterade på kvinnojouren. De saknar i större utsträckning än kvinnor med svensk bakgrund ett nätverk att söka hjälp hos och ekonomiska möjligheter att kunna fly från förövaren. Kvinnojouren i Uddevalla har inte möjlighet att ta emot kvinnor som är inne i aktivt missbruk, är psykiskt sjuka eller rullstolsburna. 5. Samverkan När en kvinna blir misshandlad blir ofta många myndigheter/organisationer och yrkesgrupper involverade i samma fall. Kvinnan har behov av sjukvård för skador, att anmäla brottet till polisen, att söka skydd, stöd och eventuellt ekonomiskt stöd för sig och sina barn. Åklagarmyndigheten blir inkopplad, domstol och kriminalvård genomför insatser som berör den misshandlande mannen. De olika instanserna har olika uppgifter och rutiner men människorna det handlar om är desamma. Behov finns av såväl informellt samarbete mellan de olika instanserna som en mer strukturerad samverkan. Samarbete/samverkan behövs såväl kring enskilda individer och familjer som övergripande kring utveckling och kvalitetssäkring av arbetet för att förebygga och lindra konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor. Det är också viktigt att känna till hur ansvaret fördelas mellan olika myndigheter och hur myndigheternas insatser för kvinnor som utsätts för våld kan komplettera varandra. Det gäller att tydliggöra vilka olika ansvarsområden och arbetsuppgifter de olika verksamheterna har för 9 www.bra.se 10 Statistik Kvinnojouren Kaprifolen, Uddevalla 5
att den som utsatts för våld ska få ett optimalt omhändertagande, för att undvika dubbelarbete samt för att förväntningar och krav på samarbetspartners ska vara rimliga. 6. Tidigt förebyggande av våld mot kvinnor Det språkliga klimatet mellan ungdomar är ofta hårt och kvinnoförnedrande och våld förekommer även i förhållande mellan unga. Grunden för ömsesidig respekt och jämbördiga relationer måste läggas tidigt. Våld vittnar om respektlöshet och brist på förmåga att finna andra alternativ för att hantera situationen. Konflikter mellan kvinnor och män kan i regel lösas i ömsesidig respekt i jämbördiga relationer. Att ge barn och unga förutsättningar för att bygga upp såväl självrespekt som respekt för andra människor är därför en viktig utgångspunkt för att tidigt förebygga våld mot kvinnor. Det handlar om att påverka attityder och värderingar som grund för jämställdhet och jämbördighet i relationer. Det handlar också om att såväl flickor som pojkar ska kunna uttrycka känslor och värna om sin integritet, att kunna hävda sin uppfattning och respektera andras. Barn får sina förebilder i synen på män och kvinnor och relationen mellan könen såväl i familjen som i förskolan, skolan, fritiden som genom massmedia och reklam. Därför behövs insatser för att stärka jämställdhet och motverka könsdiskriminering och könsstereotypa föreställningar i de miljöer där barn och ungdomar vistas. Förebyggande insatser med barn och unga som målgrupp bör ingå i den ordinarie verksamheten och inte ges som punktinsatser. 7. Utsatta grupper Våldet drabbar kvinnor i alla samhällsklasser och åldersgrupper. Kvinnor som är starkt beroende av sin omgivning/partner är dock ofta mer sårbara för våld och kränkningar. Detta kan gälla till exempel invandrarkvinnor som inte funnit sin plats i det svenska samhället, kvinnor med funktionshinder, äldre kvinnor som lever isolerat eller, i vissa fall, lesbiska kvinnor som lever i hemliga förhållanden. Unga kvinnor som växer upp i det svenska samhället men i familjer präglade av patriarkala kulturer kan hindras, ibland med hot och våld, från att leva efter de normer de själva vill, från att välja livspartner, utbildning, yrke med mera. Missbrukande kvinnor antas vara bland dem som är mest utsatta för våld och som samtidigt har svårast att både söka och få hjälp från samhället. 11 8. Barn till misshandlade kvinnor Att barn far illa av misshandel är känt och accepterat men att barn mår dåligt när mamman misshandlats har inte uppmärksammats i lika hög grad. Barnen i familjerna känner i de allra flesta fall till våldet. Forskning har visat på tre olika förhållningssätt hos barn som lever i familjer där våld mot kvinnan förekommer. Det första är att barnet genom att förhålla sig passiv, gömma sig eller gå till ett annat rum, strävar efter att inte märkas. Det andra förhållningssättet är när barnet tar aktiv del och försöker stoppa våldet genom att till exempel skrika åt pappan, själv försöka fysiskt hindra våldet eller kontakta grannar, släktingar eller polisen. Det tredje förhållningssättet är direkt ingripande genom att ställa till med något som förleder de vuxnas uppmärksamhet till barnet istället. Detta kan leda till att barnet i sin tur utsätter sig för stor risk för våld eller aggression. Undersökningar tyder på att minst en fjärdedel av barnen i familjer där modern misshandlas själva blir slagna. 11 Brottsförebyggande rådet. Att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer. Idéskrift nr 9, Rapport 2002:8. 6
Barn och unga som bevittnar våld och hot i familjen lever under stark psykisk press med stor risk för hälsoproblem och med allvarliga konsekvenser för deras utveckling. Barn tar ofta på sig skuld och ansvar för föräldrarnas svårigheter. De försöker ofta på olika sätt skydda den misshandlade mamman och strävar efter att vara lojala och bevara familjehemligheten. Att utsättas för våld i sin uppväxtmiljö leder ofta till att barnet känner sig sviken och riskerar att tappa förtroendet för vuxna. 12 9. Män som misshandlar Så gott som allt våld mot kvinnor utövas av närstående män. Forskning visar att viktiga riskfaktorer för partnerrelaterat våld är; förekomst av våld i familjen under uppväxten, personlighetsfaktorer, biologiska faktorer, socioekonomiska faktorer samt missbruk. Även situationsfaktorer knutna till livshändelser som t.ex. graviditet, problem med barnen och arbetsrelaterade förändringar kan medföra ökad risk för våld. 13 Ofta framställs ett stort kontrollbehov som ett gemensamt drag hos misshandlande män. Det är inte ovanligt att männen känner sig som offer för olika omständigheter och lägger ansvaret för våldet utanför sig själv. Brottsförebyggande rådet redovisar i en rapport en del uppgifter om män som dömts för grov kvinnofridskränkning. Hela 70 % av de dömda männen var tidigare dömda. Tre fjärdedelar av dem hade dömts för någon form av våldsbrott. En majoritet av männen hade någon form av missbruksproblem. Materialet är dock inte generaliserbart till alla män som misshandlar kvinnor. 14 10. Hedersrelaterat våld Hedersrelaterat våld är en extrem form av våld mot kvinnor som främst drabbar flickor och kvinnor med invandrarbakgrund. Detta våldsbrott innebär att män, ofta kollektivt, försöker kontrollera och bestraffa kvinnor som vill frigöra sig och som vågar bestämma över sin sexualitet och sin kropp. Hedersrelaterat våld och förtryck finns i familjer/släkter med en patriarkal utgångspunkt. Individen är då underordnad gruppen som äger och tar yttersta ansvar för familjens heder respektive skam. Männens och gruppens heder är direkt avhängig gruppens kvinnliga medlemmars faktiska eller påstådda relationer och sexuella beteende. I det faktiska våldet och förtrycket är utövaren oftast en man i nära relation till offret som oftast är en ung kvinna. Andra kvinnor i nära relation till offret kan indirekt eller direkt utgöra ett stöd till förtrycket som öppet stöds av kollektivet. 15 FN: s generalförsamling antog 2001 en resolution om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn. Resolutionen slår fast att det är statens ansvar att förhindra och utreda dessa brott, samt att underlåtenhet att skydda offren utgör en kränkning av de mänskliga rättigheterna. 12 Brottsförebyggande rådet. Att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer. Idéskrift nr 9, Rapport 2002:8. 13 Socialstyrelsen. Våldsutsatta kvinnor Ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal. 2003. 14 Brottsförebyggande rådet. Grov kvinnofridskränkning en kartläggning. BRÅ-rapport 2000:11. 15 Länsstyrelsen Östra Götaland 7
11. Handlingsprogram 11.1 Syfte och perspektiv Syftet med Uddevallas kvinnofridsarbete är främst att förebygga våld samt tillgodose misshandlade kvinnors och deras barns behov av skydd och stöd. Handlingsplanen har anlagt ett brett perspektiv och omfattar såväl förebyggande arbete som insatser i akut skede med såväl de misshandlade kvinnorna och deras barn som de misshandlade männen som målgrupp. Särskild hänsyn tas till speciellt utsatta kvinnogrupper. Strategierna för att uppnå handlingsplanens mål är kommunövergripande och inriktade på samverkan. Avgörande för det konkreta utvecklingsarbetet är respektive organisations handlingsplan. 11.2 Olika aktörers ansvar och verksamhetsområde 11.2.1 Kommunens ansvar i kvinnofridsfrågan styrs framför allt av Socialtjänstlagen i vilken ansvaret konkretiseras som Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.. 16 I en lagrådsremiss från regeringen föreslås följande tillägg; Nämnden bör också beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.. 17 I Kvinnofridspropositionen betonas att socialtjänsten aktivt ska erbjuda information och hjälp till misshandlade kvinnor. Kvinnomisshandel förekommer i familjer som socialtjänsten kommer i kontakt med. En hög medvetenhet och kunskap kring problemen är därmed viktigt. 18 Barnen i de familjer där mannen misshandlar kvinnan har särskilt behov av att uppmärksammas och få stöd. Enligt lagen har myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten skyldighet att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om behov av skydd för minderårig. Även allmänheten bör anmäla om man ser barn som är i behov av skydd eller hjälp. i Uddevalla har sedan hösten 2005 ett handlingsprogram för våld mot kvinnor och barn i nära relationer. I handlingsprogrammet behandlas socialtjänstens ansvar och verksamheter inom området. 11.2.2 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdens ansvar styrs främst av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som i sin portalparagraf har pekar ut målet som en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. HSL betonar vikten av helhetssyn på patienten och att beakta psykosociala faktorer. I HSL finns även bestämmelser om att förebygga ohälsa och om skyldighet att verka för att förebygga sjukdom eller skada. 19 16 Socialtjänstlagen (SoL 2001:453, 5 kap. 11 ) 17 Lagrådsremiss 20060216. Barn som bevittnat våld. Regeringen. 18 Regeringens proposition 1997/98:55, Kvinnofrid, Näringsdepartementet. 19 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 8
Hälso- och sjukvården möter många våldsutsatta kvinnor som söker för somatiska och psykiska symtom. Primärvården, akutmottagning, psykiatri, mödravård, företagshälsovård och ungdomsmottagning m.fl. har en viktig uppgift i att upptäcka och stötta kvinnor som varit utsatta för våld. Även här är hög medvetenhet och kunskap om problemen viktigt. Hälso- och sjukvården har även en viktig roll i att föra noggrann dokumentation för att rättsintyg vid misshandel av kvinnor blir korrekta. I Uddevalla finns handlingsrutiner i samarbete mellan akutmottagningen och kuratorsavdelningen som innebär att samtliga personer som inkommer till Uddevalla sjukhus på grund av uppsåtligt våld erbjuds kontakt med kurator. Någon aktuell gemensam handlingsplan för NU-sjukvårdens/Primärvårdens arbete med våld mot kvinnor finns inte i Uddevalla. 11.2.3 Rättsväsendet Effektiva ingripanden mot våld och hot mot kvinnor i nära relationer bygger på samverkan och en väl fungerande rättskedja. Det innebär allt från tydlig dokumentation av skador, brottsplats och förhör till snabba skyddsåtgärder, utredningar och lagföringar. Polisutbildningen har under senare år utvidgat de delar som behandlar våld mot kvinnor i nära relationer. I rättegångsbalken framgår att när polisen får kännedom om ett misshandelsbrott ska anmälan upptas och förundersökning inledas. 20 Anmälan kan göras av kvinnan själv men också av andra. Polisen i Uddevalla arbetar efter en handlingsplan för Polismyndigheten i Västra Götaland från 2004. Handlingsplanen behandlar bl.a. ingripande, upprättande av anmälan, brottsutredning samt skyddande åtgärder. Handlingsplanen fastslår att polismyndigheten ska ha utsedda kvinnofridssamordnare med kontaktpersoner inom respektive närpolisområde. Handlingsplanen ska följas upp årligen till länspolismästaren. En brottsförebyggare arbetar särskilt med utåtriktat förebyggande arbete bl.a. i form av information på skolor och till olika befolkningsgrupper, samverkan med andra myndigheter och organisationer samt kontakter med Brottsofferjour/Kvinnojour. Brottsförebyggaren är även kvinnofridssamordnare. Åklagarmyndigheten ansvarar för förundersökning och beslut om anhållan vid våld mot kvinnor som faller under allmänt åtal. Frivården kommer i kontakt med gärningsmännen vid personutredning eller i samband med övervakning vid skyddstillsyn, kontraktsvård eller villkorlig frigivning. Frivårdens målsättning är att verka för att de dömda inte återfaller i brott och för en positiv anpassning i samhället. För att nå detta arbetar man med påverkansprogram (IDAP) för hela familjen, i dagsläget arbetar de enbart med dömda men ser en utvecklingsmöjlighet i att arbeta även med icke dömda män. 11.2.4 Frivilligorganisationer I Uddevalla finns ett flertal frivilligorganisationer som på olika sätt arbetar med insatser mot våld mot kvinnor, följande är de mest aktiva inom området: 20 Rättegångsbalk (1942:740) 9
Kvinnojouren Kaprifolen är en politiskt och religiöst obunden förening som hjälper kvinnor som blivit utsatta för psykiskt, fysiskt eller sexualiserat våld. Kvinnojouren bedriver rådgivning samt erbjuder stöd och skyddat boende för kvinnor och barn. Internationella Kvinnoföreningens ändamål är att höja livskvaliteten hos kvinnor i Uddevalla genom att informera om kvinnors rättigheter och skyldigheter, stärka kvinnors självförtroende samt hjälpa kvinnor att integreras i det svenska samhället. Brottsofferjouren (BOJ) är en politiskt och religiöst obunden organisation med uppgift att hjälpa och stötta brottsoffer. BOJ ger samtalsstöd samt medverkar i kontakter med myndigheter och som vittnesstöd vid rättegång. Utöver dessa Uddevallalokaliserade organisationer finns bl.a.: Mansjouren Västra Götaland som är en ideell organisation som i huvudsak ger stöd, hjälp och rådgivning till män. Mansjouren erbjuder telefonservice och hembesök samt jourboende. Norra Älvsborgs förening för frivilliga samhällsarbetare (NÄFFS) organiserar socialt engagerade personer och frivilliga samhällsarbetare som övervakare inom kriminalvården och kontaktpersoner/familjer inom socialtjänsten. Föreningen stödjer medlemmarna i deras uppdrag samt informerar organisationer och myndigheter i syfte att öka förståelsen för behovet av stöd till socialt utsatta personer. Barnens rätt i samhället (BRIS) har hjälptelefon för barn i behov av hjälp och stöd. Dessutom finns ett flertal organisationer som arbetar med opinionsbildning mm. 11.3 Mål Övergripande mål för Uddevallas arbete mot våld mot kvinnor är: Att kvinnor i Uddevalla ska känna sig säkra och trygga och själva kunna bestämma över sitt liv. Att minska antalet fall av våld mot kvinnor i ; att minska antalet män som gör sig skyldiga till våld mot kvinnor samt att minska negativa konsekvenser för kvinnor och barn i samband med våld mot kvinnor. Handlingsplanen beskriver strategier för övergripande samverkan, långsiktigt förebyggande arbete samt insatser i akut skede. 10
11.4 Strategier 11.4.1 Övergripande samverkan Att öka omfattningen och kvaliteten på samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer Strategi Aktivitet Ansvarig Utveckla samarbetet Kommunövergripande handlingsplan Hälsopolitiska rådet mellan olika myndigheter och Samverkansgrupp FRIDSAM Folkhälsosekreteraren är sammankallande frivilligorganisationer inom Uddevalla kommun Kontaktpersoner hos de olika aktörerna Polisen Åklagarmyndigheten Frivården NU-sjukvården Primärvården Barn och utbildning Kvinnojouren Kaprifolen Utveckla samarbetet med organisationer i andra kommuner Utveckla och kvalitetssäkra arbetet för att förebygga och lindra konsekvenserna av våld mot kvinnor Gemensamma årliga utbildningsdagar/studiebesök Samlad information hos berörda aktörer med handlingsplaner och samverkansinformation Gemensamma resurser för utbildning, utveckling, informationsmaterial mm. Handläggningsrutiner/handlingsplaner inom respektive verksamhet 21 Fridsamgruppen samt övriga aktörer Fridsamgruppen Samtliga aktörer inom respektive ansvarsområde Polisen Åklagarmyndigheten Frivården NU-sjukvården Primärvården Barn och utbildning Kvinnojouren Kaprifolen Mått för uppföljning Följande mått för övergripande samverkan följs upp i Välfärdsbokslutet: Antal deltagande i utbildningsaktiviteter. Antal aktörer med handläggningsrutiner/handlingsplan. 21 Handlingsrutiner/Handlingsplan ska innehålla strategier för utsatta grupper, förebyggande och akuta insatser, samverkan med andra instanser samt utifrån den aktuella verksamhetens inriktning beskriva insatser för såväl kvinnor, män som barn. 11
11.4.2 Långsiktigt förebyggande arbete Att åstadkomma en attitydförändring bland allmänheten avseende våld mot kvinnor. Att kvinnor i Uddevalla ska känna sig säkra och trygga och själva kunna bestämma över sitt liv - minska antalet fall av våld mot kvinnor i - minska antalet män som gör sig skyldiga till våld mot kvinnor. Att öka kunskapen om våld mot kvinnor för att öka uppmärksamheten på dold/öppen misshandel hos allmänhet och professionella. Strategi Målgrupp Aktivitet Ansvarig Allmänhet Föreläsningar etc. Fridsamgruppen Stöd till frivilligorganisationer med inriktning mot våld mot kvinnor Kultur och fritid Tidigt förebyggande av kränkande beteende och främjande av respekt och jämställdhet mellan kvinnor och män Barn och ungdom Undervisning om samlevnad, attityder och beteende i förskola/skola Barn och utbildning Män och kvinnor med invandrarbakgrund Information om kvinnors rättigheter inom SFI, till invandrarföreningar samt i samtalsgrupper för invandrarkvinnor Kultur och fritid Genom rådgivning och stöd oavsett språk Ökad kunskap för tidig upptäckt av våld i familj Kvinnor och män Personal som arbetar med barn och ungdom Personal som möter kvinnor/familjer Samtalsstöd och rådgivning Utbildning om signaler och behov hos barn som lever i familjer där våld förekommer Utbildning om signaler och behov hos kvinnor som är utsatta för våld NU-sjukvården Primärvården Samtliga aktörer inom respektive ansvarsområde Samtliga aktörer inom respektive ansvarsområde Mått för uppföljning Följande mått för långsiktigt förebyggande arbete följs upp i Välfärdsbokslutet: Antal anmälda våldsbrott Stöd till frivilligorganisationer med inriktning mot våld mot kvinnor. Utbildningsinsatser 12
11.4.3 Insatser i akut skede Att kvinnor som utsätts för relationsbetingat våld får hjälp och stöd genom samordnade insatser. Att barn som lever i familjer där våld förekommer uppmärksammas och får hjälp och stöd. Att män som misshandlar och/eller är i riskzonen för detta får hjälp och stöd. Att utredningar om våld mot kvinnor bedrivs så att brott beivras och redan begångna brott blir bedömda så att rättsäkerheten upprätthålls för både kvinnor och män. Strategi Målgrupp Aktivitet Ansvarig Unga kvinnor Informationsbroschyr anpassad för målgruppen Fridsamgruppen Kunskap om vart man kan vända sig för stöd och hjälp Stöd till våldsutsatta kvinnor Stöd till barn som lever i familjer där våld förekommer Kvinnor med invandrarbakgrund Översättningar av informationsmaterial till de vanligaste invandrarspråken Kvinnor i allmänhet Informationsbroschyr Fridsamgruppen Handläggningsrutiner/ handlingsplaner inom respektive verksamhet Våldsutsatta kvinnor, särskild uppmärksamhet riktad till utsatta grupper Barn som lever i familjer där våld förekommer Skyddat boende vid behov Ekonomiskt och praktiskt stöd Samtalsstöd i kris Samtalsstöd enskilt och i grupp NU-sjukvården Primärvården Polis Kvinnojouren Kaprifolen Brottsofferjouren Kvinnojouren Kaprifolen NU-sjukvården Primärvården Stöd till förövare i syfte att förändra Förövare Behandlingsprogram för dömda beteende Förövare Behandlingsprogram utan dom Kriminalvården Frivården NU-sjukvården Primärvården Hög rättssäkerhet Misshandlade kvinnor, förövare Snabb och korrekt utredning vid brott Rättsväsendet NU-sjukvården Primärvården Mått för uppföljning Följande mått för insatser i akut skede följs upp i Välfärdsbokslutet: Antal besöksnätter/samtal på Kvinnojouren Kaprifolen 13
11.5 Särskilt prioriterade utvecklingsområden 11.5.1 Stöd till våldsutsatta kvinnor Idag finns inget skyddat boende för misshandlade kvinnor som kan ta emot missbrukande eller psykiskt sjuka kvinnor. Kvinnojourens lokaler och bemanning motsvarar inte de behov som ställs för detta. På grund av lokalernas utformning kan inte heller rullstolsburna kvinnor tas emot på Kvinnojouren Kaprifolen. För att tillgodose behov för alla invånare oavsett handikapp, sjukdom etc. behövs en lösning även för dessa utsatta grupper. Tillgång till tolk vid besök inom vård, kvinnojour/brottsofferjour, polis, socialtjänst etc. är avgörande för att ett gott bemötande, skydd och rättssäkerhet ska säkerställas för misshandlade kvinnor utan kunskap i svenska språket. Kvinnojouren tar idag emot våldsutsatta kvinnor och deras barn i det akuta skedet. Kvinnorna och barnen blir sedan inte helt sällan kvar på kvinnojouren under en längre tid p.g.a. olika omständigheter som ekonomi, bostadssituation mm. Periodvis kan kvinnojouren därför vara tvungen att neka andra kvinnor skydd p.g.a. platsbrist. 11.5.2 Stöd till kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld Kunskapen om och rutiner för att bemöta och skydda kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld behöver utvecklas i Uddevalla. 11.5.3 Stöd till unga kvinnor Vid diskussioner i Ungdomsfullmäktige och Ungdomsrådet framkom behov av information om vart unga kan vända sig för stöd i frågor kring våld mot kvinnor. Det kan handla om såväl egen utsatthet för våld och trakasserier som erfarenheter av att leva i en familj där våld förekommer. 11.5.4 Stöd till barn Barn och ungdomar tar skada av att leva med våld i familjen. Sämst mår de som både är vittne till våld och själva blir utsatta. Dessa barns behov av samtalsstöd enskilt eller i grupp är inte fullt tillgodosett i Uddevalla. Detta gäller både de barn som vistas på Kvinnojouren Kaprifolen, barn som lever i familjer där våld förekommer och barn som tidigare upplevt våld i familjen. 11.5.5 Stöd till män Resurser i form av samtalsstöd enskilt eller i grupp för män som misshandlar är idag nästan obefintliga i Uddevalla. Om våldet mot kvinnor ska kunna minskas krävs att männen kan få hjälp att hantera kris, konflikter och aggressioner. 11.5.6 Förebyggande insatser För att öka jämställdheten och förändra attityder mot våld har förskola/skola en viktig uppgift. Att utveckla arbetet med Livskunskap i skolan eller liknande där värderingar, samlevnad, attityder och beteende diskuteras är viktigt för att såväl främja den psykiska hälsan i allmänhet som förebygga våld och kränkande behandling av kvinnor. Viktigt att poängtera är dock att alla vuxna i samhället har ett ansvar för att ta ställning mot våldet och ingripa till stöd och skydd för de utsatta. För detta krävs forum för diskussion kring mäns våld mot kvinnor i t.ex. media, i form av föräldrastöd, vid öppna föreläsningar och i frivilligorganisationer. 14
Vid frågor angående handlingsplanen kontakta: Folkhälsosekreterare Ylva Bryngelsson Tfn 0522-69 61 48 E-post: ylva.bryngelsson@uddevalla.se