Befolkningsåret 2001 Demografiska rapporter 2002:4

1 Befolkningsåret 2001 Demografiska rapporter 2002:4 Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån 2002

2 Demographic reports 2002:4 Population year 2001 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2002 Producent Producer Statistiska centralbyrån Programmet för demografisk analys och jämställdhet Förfrågningar Förfrågningar om statistiken kan ställas till respektive ansvarig person eller till brevlådorna befolkning@scb.se respektive demografi@scb.se. 2002 Statistiska centralbyrån ISSN 0283-8788 ISBN 91-618-1135-1 Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2002. 05

3 Förord Intresset för demografin och framför allt medvetandet om dess betydelse har ökat. Det blir allt vanligare att demografiska frågor nämns i den politiska debatten. Låga födelsetal och ökad livslängd har förändrat åldersstrukturen. Behov av arbetskraftsinvandring för att klara jobben efter 40-talisternas uttåg nämns allt oftare. Omflyttningen inom landet, förändringar i familje- och hushållssammansättningen är andra exempel på faktorer som har betydelse för den framtida befolkningsstrukturen i riket, regionerna och kommunerna. Aktuell befolkningsstatistik publiceras löpande på SCB:s hemsida och i Sveriges Statistiska Databaser. Därutöver publiceras statistik i tryckt form i Statistiska Meddelanden, i serien Befolkningsstatistik respektive i serien Demografiska rapporter. Föreliggande publikation Befolkningsåret 2001 är tänkt som ett komplement till övriga källor. Här har vi försökt sammanfatta det som hänt under föregående året med visst perspektiv bakåt. Avsikten är att publikationen skall bli årlig, där vissa delar kommer att uppdateras och där vi i övrigt kommer att fokusera på nya trender eller nya områden. Publikationen har tagits fram i samverkan mellan SCB:s program för Befolkningsstatistik och programmet för Demografisk analys och jämställdhetsstatistik. Olika författare ansvarar för de skilda avsnitten (se respektive avsnitt). Hans Lundström har svarat för att hålla samman arbetet. Ingrid Florén har svarat för layoutarbetet. Statistiska centralbyrån i april 2002 Svante Öberg Torbjörn Israelsson Anna Wilén

4

5 Innehåll Sid Kommungruppsindelningen 6 Befolkningsförändringar 7 Befolkningen efter ålder 11 Befolkning efter bakgrund 15 Familj 19 Hushåll 21 Barnen och deras familjer 22 Barnafödandet 24 Dödlighet 28 Invandring 32 Utvandring 36 Inrikes flyttningar 41 Giftermål och skilsmässor 47 Tätorter 51 Tabellbilaga 55

6 Kommungruppsindelningen Vid den regionala redovisningen har kommunerna delats in i nio grupper enligt en indelning gjord av Svenska Kommunförbundet. Kommunerna har delats in i de nio grupperna efter strukturella egenskaper som befolkningsstorlek och näringslivsstruktur. Storstad Kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. Förortskommun Mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligast utpendlingsmålet skall vara en storstad. Större stad Kommuner med 50 000 200 000 invånare samt med mindre än 40 procent av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn. Medelstor stad Kommun med 20 000 50 000 invånare, med tätortsgrad över 70 procent samt med mindre än 40 procent av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn. Industrikommun Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn och som inte är glesbygdskommun. Landsbygdskommun Kommun med mer än 6,4 procent av nattbefolkningen sysselsatta inom jord- och skogssektorn, en tätortsgrad under 70 procent och som inte är glesbygdskommun. Övrig större kommun Övriga kommuner med 15 000 50 000 invånare. Övrig mindre kommun Övriga kommuner med mindre än 15 000 invånare. Glesbygdskommun Kommun med mindre än 5 inv/km2 och mindre än 20 000 invånare. Indelningen av kommunerna i respektive grupp framgår av bilagan.

7 Befolkningsförändringar Sveriges folkmängd ökade med drygt 26 000 under år 2001. Ökningen är den största sedan mitten av 1990-talet och resultatet av en ökad invandring samtidigt som utvandringen minskat något. Trenden med ett ökande invandringsöverskott fortsatte därmed även under året 2001. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen och vi har haft ett invandringsöverskott som bidragit positivt till den totala folkmängden. Utan invandringsöverskottet på drygt 28 000 under år 2001 skulle Sveriges folkmängd minskat med drygt 2 000 personer. Folkökningstakten har varierat kraftigt över tiden. I början av 1980-talet växte folkmängden mycket långsamt medan den var snabb under slutet av 1980-talet och den första halvan av 1990-talet. Från mitten av 1980-talet bidrog ett ökande födelseöverskott till folkökningen. Från år 1997 övergick det tidigare födelseöverskottet i ett underskott med fler döda än födda och folkökningen blev helt beroende av storleken på invandringsöverskottet. Befolkningsförändring 1996 2001 År 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Födda 95 297 90 502 89 028 88 173 90 441 91 466 Döda 94 133 93 326 93 271 94 726 93 461 93 752 Födelseöverskott 1 164-2 824-4 243-6 553-3 020-2 286 Invandrare 39 895 44 818 49 391 49 839 58 659 60 795 Utvandrare 33 884 38 543 38 518 35 705 34 091 32 141 Invandringsöverskott 6 011 6 275 10 873 14 137 24 568 28 654 Folkökning 7 003 3 126 6 697 7 104 21 366 26 336

8 Folkökning under perioden 1980 till 2001 Antal 80 000 70 000 60 000 Folkökning 50 000 40 000 30 000 Invandringsöverskott 20 000 10 000 0 Födelseöverskott -10 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Antalet födda, döda samt utrikes omflyttning år 1980 till 2001 Antal 140 000 120 000 Födda 100 000 80 000 Döda 60 000 Invandring 40 000 20 000 Utvandring 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Variationen i födelseöverskottet under den observerade perioden beror på de stora variationerna i antalet födda. Även invandringen till Sverige har varierat kraftigt. Under 1989 och speciellt under år 1994 var invandringen till landet stor. Utvandringen från landet uppvisar inte lika tvära kast och har under de senaste åren avtagit för att år 2001 uppgå till något över 32 000 personer.

9 Befolkningsförändring efter kommungrupp 2000 och 2001 (per 1000 personer) Kommungrupp Födelse- Inflyttnings- Folkökning överskott överskott 2000 2001 2000 2001 2000 2001 Storstad 1,2 1,6 7,8 6,3 9,0 7,9 Förortskommun 4,4 4,9 6,8 4,3 11,2 9,2 Större stad 0,1 0,3 3,7 5,1 3,8 5,4 Medelstor stad -2,0-2,5-0,2 1,8-2,3-0,7 Glesbygdskommun -2,6-3,0-3,2-2,8-5,8-5,8 Industrikommun -3,9-4,0 0,2 1,5-3,6-2,5 Landsbygdskommun -7,0-7,1-8,0-7,2-14,9-14,3 Övrig större kommun -3,0-3,0 0,4 3,3-2,6 0,3 Övrig mindre kommun -2,8-3,1-1,2 0,6-4,0-2,6 Riket -0,3-0,3 2,8 3,2 2,4 3,0 Det finns en stor variation i befolkningsförändringen mellan olika kommungrupper. Endast storstäder, förortskommuner och större städer hade under år 2001 ett födelseöverskott. Födelseöverskottet har dessutom ökat sedan år 2000. För övriga kommuner var utvecklingen den motsatta. Störst var födelseunderskottet i landbygdskommuner och industrikommuner. Inflyttningsöverskottet till storstäder och förortskommuner minskade något mellan år 2000 och 2001. Endast glesbygds- och landsbygdskommunerna hade under år 2001 ett utflyttningsöverskott men det har minskat något jämfört med föregående år. Sammantaget uppvisade under år 2001 storstäder, förortskommuner och större städer en fortsatt folkökning medan framförallt landsbygds- och glesbygdskommunerna hade folkminskning. Kommuner med störst folkökning respektive folkminskning år 2001 (procent) Kommun Folkökning Kommun Folkminskning Värmdö 2,7 (2,9) Ragunda 2,6 (2,1) Stenungsund 2,4 (1,9) Vilhelmina 2,4 (1,7) Vaxholm 2,0 (2,7) Bräcke 2,3 (2,0) Österåker 2,0 (1,7) Pajala 2,2 (2,0) Vallentuna 1,6 (1,9) Strömsund 2,1 (2,2) Genomsnitt för åren 1999 till 2001 inon parentes.

10 År 2001 hade 158 kommuner ett överskott på inflyttare medan 131 kommuner istället hade överskott av utflyttare. Jämfört med år 2000 var det nära 50 kommuner som vände flyttningsströmmen från utflyttnings- till inflyttningsöverskott medan situationen var den motsatta för omkring 20 kommuner. Även när det gäller flyttningar är skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade ofta mycket liten. Det kan då lika gärna vara en slump som ett nytt flyttningsmönster när en kommun växlar mellan inflyttnings- och utflyttningsöverskott. År 2001 var det 70 kommuner som hade ett födelseöverskott. Liksom år 2000 var det företrädesvis kommuner i storstadsområdena och universitetsorterna som hade ett överskott av födda över döda. Skillnaden mellan antalet födda och döda är dock många gånger mycket liten varför det ofta kan vara mer en slump om det blir ett överskott födda eller överskott döda. Mellan åren 2000 och 2001 var det ett 20-tal kommuner som växlade mellan födelseöverskott och födelseunderskott. Hans Lundström hans.lundstrom@scb.se

11 Befolkningen efter ålder Ålderspyramid 2001 samt prognos 2011 Befolkningspyramiden för Sverige utmärks av stora variationer i födelsekullarna. Ålderstrukturen är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Den snabbare nedgången av dödligheten för kvinnor än för män har resulterat i fler kvarlevande kvinnor än män i högre åldrar. Spåren av ett ovanligt högt eller lågt antal födda är urskiljbart under lång tid. Ett exempel är födda under babyboomen 1920 21 som nu passerat 80- års åldern. Inlagt i ålderspyramiden finns också en prognos för år 2011.

12 Antal personer efter ålder och kön i hela riket Antal personer efter ålder och kön vid slutet av år 2001 samt förändring under året (tusental) Ålder 0 19 20 34 35 49 50 64 65 79 80 Totalt Antal Män 1 098 873 928 857 487 165 4 408 Kvinnor 1 041 842 892 846 580 300 4 501 Föränding Män 0-12 11 14-3 5 16 under året Kvinnor 0-9 9 13-8 7 11 Antalet personer i åldern 0 19 år förändrades endast marginellt under år 2001. I arbetskraftsåldrarna 20 64 år ökade antalet personer med 25 000 samtidigt som antalet personer i åldern 20 34 minskade. Antalet personer i åldern 65 79 år minskade under året medan antalet personer 80 år eller äldre ökade. Allt detta är en del i en mer långsiktig trend. Antal personer efter ålder och kön 1980 2001 samt prognos till 2020 Tusental 1200 1000 0-19 35-49 Tusental 1200 1000 Män Kvinnor 50-64 800 20-34 800 600 600 65-79 400 400 200 Män Kvinnor 200 80 0 1980 1990 2000 2010 2020 Andel personer 65 år eller äldre Sverige har under en längre tid haft en åldrande befolkning. År 1990 var 17,8 procent av befolkningen 65 år eller äldre (20,2 procent för kvinnor och 15,3 procent för män). År 2001 har andelen äldre minskat till 17,2 procent. Denna minskning av andelen äldre är en följd av de förhållandevis små födelseårgångarna från 1930-talet som fyllt 65 år. Andelen äldre kommer dock åter att öka och ökningen blir kraftig när 1940-talets stora födelseårgångar går i pension. 0 1980 1990 2000 2010 2020 Andel personer 65 år eller äldre efter kön 1980 2020 Procent 25 20 15 10 5 Kvinnor Män 0 1980 1990 2000 2010 2020

13 Antal personer efter ålder och kön, regionalt Under år 2000 och 2001 ökade antalet personer under 20 år endast i storstäder och förorter. Ökningen var mellan en och två procent i genomsnitt för de två kommungrupperna. För övriga kommungrupper, utom större städer, minskade antalet personer under 20 år. Störst var minskningen för glesbygdskommunerna där antalet ungdomar och barn minskade med fyra procent under de två åren 2000 och 2001. Ser man till enskilda kommuner var skillnaderna mycket stora. I Vaxholm ökade antalet personer 0 19 år under de två åren med nio procent medan Smedjebacken i stället kunde notera en minskning på 10 procent. För åldersgruppen 20 64 år ökade folkmängden endast i storstäderna, förorterna och större städer. Även här var skillnaderna stora mellan enskilda kommuner. Medan Vaxholm hade en ökning med sju procent så minskade antalet personer i åldern 20 64 år i Ragunda med sju procent under de två åren 2000 2001. Förändring av antalet personer under åren 2000 2001 efter kommungrupp och ålder (1999=100) Kommungrupp 0 19 år 20 64 år 65 år 2000 2001 2000 2001 2000 2001 Storstäder 101 102 102 103 98 97 Förorter 101 101 101 102 102 104 Större städer 100 100 101 101 100 101 Medelstora städer 99 99 100 100 100 100 industrikommuner 99 98 99 99 100 99 Landsbygdskommuner 99 98 100 100 99 99 Glesbygdskommuner 98 96 98 97 99 98 Övr större kommuner 99 99 100 100 100 100 Övr mindre kommuner 99 98 100 100 100 100 Andel personer 65 år eller äldre Förortskommunerna har den yngsta befolkningen medan uppemot var fjärde person i glesbygdskommunerna är 65 år eller äldre. Andelen personer över 65 år är högre för kvinnor än för män

14 Andelen personer 65 år eller äldre efter kommungrupp och kön år 2001 (procent) Kommungrupp Män Kvinnor Totalt Storstäder 12,7 19,3 16,1 Förorter 11,5 14,4 12,9 Större städer 14,0 19,0 16,5 Medelstora städer 16,4 21,3 18,9 Industrikommuner 17,0 21,7 19,4 Landsbygdskommuner 18,1 22,3 20,2 Glesbygdskommuner 20,8 25,7 23,2 Övriga större kommuner 17,5 21,9 19,7 Oviga mindre kommuner 17,2 21,3 19,3 Riket 14,8 19,5 17,2 Andel personer 65 år eller äldre i vissa kommuner år 2001 (procent) Kommun Högst Kommun Lägst Bjurholm 29,7 Håbo 8,4 Dorotea 27,7 Nykvarn 9,0 Pajala 26,9 Botkyrka 10,1 Åsele 26,8 Haninge 10,1 Munkfors 26,4 Upplands-Bro 10,2 Könsfördelning efter ålder År 2001 fanns det drygt 92000 fler kvinnor än män. Könsfördelningen varierar dock med åldern. Det föds sex procent fler pojkar än flickor. I yngre åldrar är det således ett överskott av män. Männens högre dödlighet får dock till följd att överskottet av män minskar för att från 60 års åldern övergå i ett överskott av kvinnor. År 2001 övergick mansöverskottet i ett överskott av kvinnor vid 62 års ålder. Könsfördelningen efter ålder har i stort samma mönster även regionalt med vissa skillnader mellan kommuner på grund av framförallt tidigare års in- och utflyttning. I arbetskraftsåldrarna 20 64 fanns det till exempel tre procent fler män än kvinnor i riket. För glesbygdskommunerna har emellertid omflyttningen resulterat i ett mansöverskott på 11 procent medan det i förortskommunerna fanns lika många män som kvinnor. Antal män per 100 kvinnor efter ålder och kommungrupp år 2001 Kommungrupp 0 19 år 20 64 år 65 79 år 80 år Storstad 105 101 73 45 Förort 106 100 88 56 Större stad 105 102 81 53 Mellanstor stad 106 104 86 57 Industrikommun 106 108 89 61 Landsbygdskommun 105 107 91 65 Glesbygdskommun 107 111 92 67 Övrig större kommun 106 105 89 60 Övrig mindre kommun 106 107 91 62 Riket 106 103 84 55 Hans Lundström hans.lundstrom@scb.se

15 Befolkning efter bakgrund Knappt 12 procent av Sveriges befolkning är utrikes född, 6 procent är född i Sverige och har en utrikes född förälder och 3 procent är född i Sverige och har två utrikes födda föräldrar. De totalt 1 027 974 utrikes födda som bodde i Sverige 31 december 2001 hade sitt ursprung i nästan 300 olika länder. 1 Utrikes födda efter födelseland Födelseland Antal Finland 193 465 Jugoslavien 73 274 Irak 55 696 Bosnien-Hercegovina 52 198 Iran 51 844 Vid samma tidpunkt var drygt 5 procent (475 986) av Sveriges befolkning utländska medborgare. Andelen har varierat mellan 4 och 7 procent de senaste decennierna. Utländska medborgarskapsgrupper Medborgarskap Antal Finland 97 521 Irak 36 221 Norge 33 265 Danmark 26 627 Jugoslavien 20 741 Grundkravet för att kunna bli svensk medborgare är fem års vistelsetid i Sverige 2. För vissa födelseländer gäller att andelen av dem som bott i Sverige minst fem år och som blivit svenska medborgare är hög. Störst andel svenska medborgare finns bland de som är födda i Sydkorea. Av dessa är drygt 3 procent utländska medborgare och 97 procent svenska medborgare. Andra födelseländer som har låg andel utländska medborgare är Colombia och Estland. De som är födda på Island är till 84 procent utländska medborgare. Andelen utländska medborgare är stor även för de födda i Storbritannien och i Japan. Bakgrund Svensk Utländsk Totalt medb. medb. Utrikes född 631 053 396 921 1 027 974 Född i Sverige av 2 utrikesfödda föräldrar 242 431 52 062 294 493 1 svenskfödd 1 utrikesfödd förälder 522 251 20 851 543 102 2 svenskfödda föräldrar 7 037 407 6 152 3 7 043 559 Totalt 8 433 142 475 986 8 909 128 En stor del (ca 83 procent) av de utländska medborgarna är även utrikes födda. Drygt 60 procent av de personer som är utrikes födda är svenska medborgare. Bland de som är födda i Sverige och har en eller två föräldrar som är födda utomlands är en klar majoritet svenska medborgare. 1 Inkluderar länder som har upphört att existera som nation såsom Tjeckoslovakien och Sovjetunionen. 2 Vissa undantag finns vad gäller kravet att bo i Sverige minst fem år innan naturalisering. 3 I denna grupp återfinns de som emigrerat och bytt nationalitet för att sedan återinvandrat.

16 Utrikes födda och utländska medborgare 1980 2001 Antal 1 200 000 1 000 000 800 000 Utrikes födda 600 000 400 000 200 000 Utländska medborgare 0 1980 1985 1990 1995 2 000 Antalet utrikes födda har ökat kraftigt sedan 1980-talets början. Denna uppgång fortsatte även under 2001. Däremot har antalet utländska medborgare legat på en relativt konstant nivå med en liten uppgång under 1990-talets början och en svag minskning sedan slutet av 1990- talet. Förändringarna under 1990-talet beror till viss del på invandringen från forna Jugoslavien. Antal naturaliseringar 1980 2001 Antal 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 Antalet personer som fått svenskt medborgarskap har varierat kraftigt över åren. Under 1980- talet naturaliserades ca 20 000 personer årligen. Antalet steg kraftigt under 1990-talets början i och med oroligheterna på Balkan. Under 1993 beviljades 10 940 jugoslaver svenskt medborgarskap. Även antalet syrianer och turkar som naturaliserades ökade kraftigt under 1993. Den stora ökningen under 1998 berodde till viss del på att drygt 10 000 personer från Bosnien- Hercegovina fick svenskt medborgarskap detta år. Även antalet jugoslaver som naturaliserades var fortsatt högt under 1997. Under 2001 minskade antalet naturaliseringar något men ligger på en fortsatt hög nivå jämfört med 1980-talet.

17 Antal efter svensk respektive utländsk bakgrund och ålder Antal 1 400 000 1 200 000 Född i Sverige, 2 svenskfödda föräldrar 1 000 000 800 000 Född i Sverige, 1 svenskfödd och 1 utrikesfödd förälder 600 000 400 000 200 000 Född i Sverige, 2 utrikesfödda föräldrar Utrikes född 0 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-99 100- Ålder Bland barn i åldern 0 9 år är ca 3 procent utrikes födda. Denna andel ökar till 16 procent för personer i åldern 40 49 år för att sedan minska. Personer 90 99 år är till 5 procent utrikes födda. Andelen födda i Sverige med minst en utrikesfödd förälder är högst bland de yngre barnen. Andelen som är född i Sverige och har två svenskfödda föräldrar är ca 75 procent bland personer i åldersgrupperna under 50 år, för personer 50 år och äldre ökar andelen. Av Sveriges befolkning är 50,5 procent kvinnor. För personer födda i Tunisien, Italien, Algeriet, Storbritannien och Egypten är denna andel mycket lägre. Bland dessa personer är ungefär en av tre en kvinna. Det motsatta förhållandet råder för personer födda i Polen, Ryssland, Ukraina, Thailand och Filippinerna där en mycket stor andel är kvinnor. Allra störst andel har personer födda i Filippinerna där 4 av 5 personer är kvinnor. Andel utrikes födda efter kommungrupp (procent) Norden Övriga Europa Övriga världen Totalt Storstäder 3,2 7,0 9,6 19,8 Förorter 4,0 4,2 6,1 14,4 Större städer 2,7 3,5 4,6 10,7 Medelst städ 2,7 3,0 2,4 8,2 Industrikommuner 3,9 3,9 2,2 9,9 Landsbygdskommuner 1,9 1,9 1,2 5,0 Glesbygds kommuner 2,8 0,7 1,0 4,5 Övriga större kommuner 3,0 2,4 1,7 7,1 Övriga mindre kommuner 4,1 1,8 1,4 7,3 Andelen utrikes födda är störst i kommungrupperna storstäder, förorter och större städer. I dessa kommungrupper är mer än 10 procent av befolkningen utrikes född. Störst andel har storstäderna där nära 20 procent av befolkningen är utrikes född. Detta kan jämföras med snittet i riket som ligger på 11,5 procent. I glesbygdskommuner är 4,5 procent av befolkningen utrikes född.

18 Andel utrikes födda per kommun Av de finlandsfödda bor 34 procent i Stockholms län och 14 procent i Västra Götaland. I Norrbotten utgör de finlandsfödda 64 procent av samtliga utrikes födda. I Haparanda kommun är hela 97 procent av de utrikesfödda födda i Finland. 40 procent av de som är födda i Danmark bor i Skåne. En stor andel av personer födda i Norge bor i Västra Götaland (27 procent) och Värmland (13 procent). Personer födda på Island återfinns i hög utsträckning i Stockholms län, Västra Götaland och Skåne. Danskarna återfinns alltså till stor del i södra Sverige, norrmännen längs med gränsen mot Norge och de finlandsfödda i norra Sverige samt i ett bälte mellan Stockholm och Göteborg. Kommuner med högst andel utrikes födda (procent) Kommuner med lägst andel utrikes födda (procent) Kommun Andel Kommun Andel Haparanda 38,2 Botkyrka 32,5 Södertälje 24,1 Malmö 23,7 Huddinge 20,4 Berg 2,1 Ovanåker 2,4 Vilhelmina 2,4 Sorsele 2,5 Bjurholm 2,5 Annika Klintefelt Annika.Klintefelt@scb.se

19 Familj Ordet familj har många olika innebörder allt från den lilla kärnfamiljen till snart sagt hela släkten. Här begränsar vi oss till att tala om familjer med högst två generationer, föräldrar och barn samt par utan barn. Antal familjer med sammanboende par har under en låg tid varit ca 2 miljoner i Sverige. Sedan 1960-talet har allt fler valt att leva som sambor. Numera är ungefär en tredjedel av paren sambor. Få partnerskap Trots att det varit möjligt att ingå partnerskap sedan 1995 är de registrerade partnerskapen få knappt 1000 par varav 600 är manliga och 300 kvinnliga. Det finns barn i ca 100 partnerskap, de flesta i kvinnliga. Antal sammanboende par där kvinnan är i åldern 16 74 år, 1980 2000 Tusental 2 500 2 000 1 500 Gifta och sambor Gifta 1 000 500 Sambor 0 1980 1985 1990 1995 2000 Källa. Undersökningen om levnadsförhållande (ULF) Kommuner med hög resp. låg andel sambor i barnfamiljer med två vuxna Kommun Procent Kommun Procent Torsby 50,8 Danderyd 12,0 Härjedalen 47,0 Lidingö 18,4 Vansbro 45,6 Täby 18,4 Älvdalen 45,5 Lomma 18,4 Malung 45,4 Vellinge 18,7 Under flera decennier har samboförhållanden varit vanligast i ett område som i söder begränsas av Värmland Gästrikland och i norr av Jämtland Medelpad.

20 Familjer med barn i åldern 0 17 år, 1980 2001 Antal 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 Samtliga Ensamstående 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Hållfastheten i familjerna är inte lika god som tidigare. De ensamstående föräldrarna utgör numera en fjärdedel av samtliga föräldrar med barn i åldern 0 17 år. Sedan 1980 har antalet familjer med ensamstående föräldrar ökat med cirka 60 procent från 160 000 till 270 000 1. Det totala antalet barnfamiljer har dock i stort sett varit detsamma under hela efterkrigstiden drygt 1 miljon. Andel sambor i familjer med två vuxna Det är vanligast att vara sambo norr om en tänkt linje från norra Bohuslän till Gävle, den egentliga norrlandsgränsen. I norr är det bara frisinnade Västerbotten och laestadianska Tornedalen som har lägre andel sambor. I söder är andelen sambor låg i frireligiösa Jönköpings län, på schartauanska västkusten samt i de invandrartäta och de borgliga bältena runt storstäderna. 1 Här överdriver dock statistiken med cirka 50 000 beroende på att samboförhållanden där det enbart finns särbarn, d.v.s. inga gemensamma barn, tyvärr resovisas som ensamstående. Åke Nilsson ake.nilsson@scb.se

21 Hushåll År 1999 var antalet hushåll 4,24 miljoner. Så mycket mer exakt kan inte antalet hushåll anges eftersom uppgifterna sedan 1990 bygger på urvalsundersökningar med de felmarginaler som urvalsundersökningar ger. Sedan 1990 synes antalet hushåll ha ökat med uppskattningsvis 400 000. Det är delvis en synvilla beroende på att antalet hushåll underskattades i Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB90) och på att hushåll sedan 1996 definieras på ett annorlunda sätt. I praktiken genomfördes definitionsändringen tidigare under 1990-talet. Tidigare användes bostadshushåll som enhet men nu används kosthushåll. Ändringen ger som resultat att antalet enpersonshushåll ökar beroende på att personer som bor i samma lägenhet och har separat ekonomi räknas som enskilda kosthushåll mot att de tidigare ingick i ett bostadshushåll. Nettotillskottet av bostadslägenheter är 250 000 under 1990-talet. Beaktas nettotillskottet av bostäder och underskattningen år 1990, är det mer troligt att hushållen ökat med ca 300 000 under perioden 1990 99. En mycket stor ökning har skett av enpersonshushåll 170 000 på nio år. Ökningen är delvis skenbar underskattning i FoB90 och ändring av definitionen av hushåll. Tvåpersonshushållen har ökat med 75 000 medan trepersonshushållen har minskat med 35 000. Förändringarna i antalet hushåll under 1990- talet ser dock ungefär likadana ut som på 1980- talet en- och tvåpersonshushållen blev fler medan trepersonshushållen minskade. Antal hushåll efter antalet personer i hushållet 1980 1999 (tusental). Åren 1980 90 bostadshushåll därefter kosthushåll År 1 2 3 4 5+ Samtliga 1980 1 148 1 090 525 515 220 3 498 1985 1 325 1 151 498 493 203 3 670 1990 1 516 1 189 471 453 201 3 830 1995 1 739 1 267 447 446 212 4 111 1997 1 737 1 267 450 449 222 4 126 1999 1 883 1 262 436 446 209 4 236 Ungefärligt konfidensintervall åren 1995 99 ±50 ±30 ±20 ±20 ±15 ±38 Källa: 1980 1990 Folk- och Bostadsräkningarna. 1995 Hushållens ekonomi (HEK). Om begrepp och definitioner i HEK se Inkomstfördelningsundersökningen 1999 (IF 21 SM 0101). Uppgifter för år 1997 och 1999 skiljer sig något från tidigare publicerade uppgifter. Orsaken är en ny metod för justering av bortfallet. Åke Nilsson ake.nilsson@scb.se

22 Barnen och deras familjer Vid slutet av år 2001 fanns drygt en miljon barnfamiljer med nästan två miljoner hemmaboende barn i åldern 0 17 år. De flesta barn, tre fjärdedelar, levde med båda sina biologiska föräldrar. Ju äldre barnen är desto vanligare är det att barnen bor i familjer med ensamstående mor eller far eller i s.k. ombildade familjer med mor eller far och styvmor eller styvfar. Bland ungdomar i åldern 16 17 år bodde dock fortfarande två barn av tre fortfarande med sina biologiska föräldrar. Barn efter ålder i olika familjetyper år 2001 (procent) Ålder Barn som lever med Flyttat Summa båda ena hemifrån föräldrarna föräldern 0 89 11 0 100 1 89 11 0 100 2 3 86 14 0 100 4 5 81 19 0 100 6 78 22 0 100 7 9 73 27 0 100 10 12 69 31 0 100 13 15 67 33 0 100 16 17 65 34 1 100 0 17 74 26 0 100 Hemmaboende barn efter ålder och kön år 2001 (procent) Procent 100 75 Pojkar 50 Flickor 25 0 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Ålder Vid 17 års ålder bor nästan samtliga barn tillsammans med sina föräldrar. Vid 20 års ålder bor endast hälften av flickorna med sina föräldrar mot nästan tre av fyra pojkar.

23 De allra flesta barn bor i eller i närheten av städer. Vart tredje barn i åldern 0 17 år bor i storstäder eller förortskommuner. Endast drygt sex procent av barnen bor i landsbygds- eller glesbygdskommuner. Andelen barn som lever med båda sina föräldrar är något lägre i storstäderna än i övriga kommuntyper. Barn 0 17 år fördelat på kommungrupp och familjetyp, 2001 (procent) Kommungrupp Andel barn Barn som lever med Samtliga 0 17 år båda ena föräldrarna föräldern Storstad 15 68 32 100 Förortskommun 17 75 25 100 Större stad 26 74 26 100 Medelstor stad 15 74 26 100 Industrikommun 9 75 25 100 Landsbygdskommun 4 75 25 100 Glesbygdskommun 2 75 25 100 Övrig större kommun 7 75 25 100 Övrig mindre kommun 5 75 25 100 Riket 100 74 26 100 Det är framförallt i Jönköpings och Kronobergs län som det är vanligt att barn bor med båda förälderarna. Detta gäller också vissa kommuner i norra Norrland, t.ex. Tornedalen. I Svealand och södra Norrland är det förhållandevis vanligt att barn inte bor med båda sina föräldrar. Allra vanligast är det i Sundbyberg, där bor 37 procent av barnen med enbart ena föräldern. Kommuner med högst respektive lägst andel barn 0 17 år som inte bodde med båda sina föräldrar 2001 (procent) Kommuner med högst andel Kommuner med lägst andel Kommun Andel Kommun Andel Sundbyberg 37 Lomma 15 Storfors 34 Vaggeryd 15 Solna 34 Sävsjö 16 Ludvika 34 Danderyd 16 Hällefors 33 Övertorneå 17 Stockholm 33 Åtvidaberg 17 Lotta Persson Lotta.Persson@scb.se

24 Barnafödandet 1980- och 1990-talens fruktsamhetsutveckling i Sverige har varit dramatisk. De nordiska länderna och speciellt då Sverige hade i slutet av 1980-talet en stigande fruktsamhet. Detta gick stick i stäv med den allmänna fruktsamhetsnedgången i övriga Europa. Åren 1990 1992 var fruktsamheten i Sverige en av de högsta i Europa. Uppgången följdes av en mycket kraftig nedgång till bottennoteringen 1,50 barn per kvinna i genomsnitt 1999. Därefter har fruktsamheten ökat något till 1,57 år 2001. Undersökningar från senare tid har visat att det finns ett starkt samband mellan kvinnors och män ekonomiska situation och deras benägenhet att få ett första barn. Lågkonjunkturen i början av 1990-talet gjorde att speciellt yngre kvinnor och män fick allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och allt fler började studera. Benägenheten att få barn minskade framförallt för kvinnor under 30. År 2000 såg det ut som om förstabarnsfruktsamheten åter steg i åldrarna 25 29, men år 2001 vände fruktsamheten i dessa åldrar åter nedåt. Den lilla uppgång i barnafödandet som vi kan se på senare tid gäller alltså i synnerhet kvinnor över 30. Kvinnor och män blir allt äldre när de får barn. År 1980 var förstagångsföderskan i medeltal 25,2 år, år 2001 var hon 28,5 år. Förstagångsfäderna var i genomsnitt omkring 2,5 år äldre. Summerad fruktsamhet 1 (TFR), 1980 2001 Barn per kvinna/man 2,2 Medelålder vid första barnets födelse, 1980 2001 Ålder 32 2,0 1,8 1,6 1,4 Kvinnor Män 30 28 26 Män Kvinnor 1,2 24 1,0 0 22 0 1980 1985 1990 1995 2000 1980 1985 1990 1995 2000 1 Den summerade fruktsamheten (TFR) anger det antal barn som kvinnor och män skulle få i genomsnitt om det enskilda årets fruktsamhet i varje ålder skulle gälla i framtiden. Den summerade fruktsamheten är något lägre för män beroende på att det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder.

25 En senareläggning av barnafödandet betyder naturligtvis att allt fler kvinnor och män förblir barnlösa allt högre upp i åldrarna. Bland kvinnor födda i början av 1950-talet var drygt 40 procent barnlösa vid 25 års ålder. Därefter ökade andelen barnlösa 25-åringar successivt och år 2001 var närmare 80 procent av kvinnorna fortfarande barnlösa vid 25 års ålder. Skillnaderna i andelen barnlösa, olika födelseårgångar emellan, blir mindre ju högre upp i åldrarna man kommer. Andelen barnlösa 40-åringar bland kvinnor födda 1950 var 12 procent. År 2001 var drygt 14 procent av 40- åringarna (födda 1961) barnlösa. I befolkningsprognosen räknar man med att 17 procent av kvinnorna i framtiden förblir barnlösa, lite högre andel än idag således. Fler män än kvinnor förblir barnlösa. Detta beror till viss del på att det finns fler män än kvinnor. Barnlösa kvinnor efter ålder. Födda 1950 1986 Procent 100 80 20 25 Barnlösa män efter ålder. Födda 1950 1986 Procent 100 80 20 25 60 60 30 30 40 35 20 40 0 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 Födelseår 40 35 40 20 45 0 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 Födelseår Sjunkande fruktsamhetstal är inte enbart en svensk företeelse. Barnafödandet minskar i hela världen. Europas länder hör till dem med de lägsta fruktsamhetstalen. Inte något av EU-länderna uppnår med dagens fruktsamhet full reproduktion d.v.s. en situation där befolkningen fullt ut kan ersätta sig själv. För detta krävs minst 2,1 barn per kvinna. På lång sikt innebär det att folkmängden skulle minska i samtliga EU-länder utan invandring.

26 Om man jämför olika kommungrupper med riket visar sig barnafödandet vara högre än för riket som helhet för alla grupper utom storstäder och större städer. Särskilt i storstäder är barnafödandet lågt. Högt barnafödande är det framförallt i de mindre kommunerna och landsbygdsoch glesbygdskommunerna. År 2001 hade riket en fruktsamhet på 1,57 barn per kvinna. Detta kan jämföras med fruktsamhetstalet för storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö på 1,41 barn per kvinna och glesbygdskommunernas 1,81 barn per kvinna. Fruktsamhetsutvecklingen 1990 2001 för olika kommungrupper. Antal barn per kvinna 2,5 2,5 2,5 Storstäder Förorter Större städer Riket 2,0 2,0 2,0 Riket 1,5 1,5 Riket 1,5 1,0 1990 1995 2000 1,0 1990 1995 2000 1,0 1990 1995 2000 2,5 2,0 Medelstora städer 2,5 2,0 Industrikommuner 2,5 2,0 Landsbygdskommuner 1,5 Riket 1,0 1990 1995 2000 1,5 Riket 1,0 1990 1995 2000 1,5 Riket 1,0 1990 1995 2000 2,5 2,0 Glesbygdskommuner 2,5 2,0 Övr. större kommuner 2,5 2,0 Övr. mindre kommuner 1,5 Riket 1,0 1990 1995 2000 1,5 Riket 1,0 1990 1995 2000 1,5 Riket 1,0 1990 1995 2000 I storstäder är medelåldern vid första barnets födelse högst och i industrikommuner än den lägst. År 2001 var kvinnor som bodde i Stockholm, Göteborg och Malmö i genomsnitt närmare 30 år när de fick sitt första barn. Männen var två år äldre. Kvinnorna i industrikommunerna var nästan tre år yngre än storstadskvinnorna vid första barnets födelse. Förstagångspappor som bodde i industrikommuner var ca 2 år yngre än förstagångspappor i storstäderna. I förortskommunerna var medelåldern också högre än riksgenomsnittet.

27 Medelålder vid första barnets födelse efter kommungrupp, 2001 Kommungrupp Medelålder Kvinnor Män Storstäder 29,8 32,1 Förorter 29,2 31,4 Större städer 28,3 30,7 Medelstora städer 27,6 30,2 Industrikommuner 27,1 30,0 Landsbygdskommuner 27,5 30,1 Glesbygdskommuner 27,2 30,4 Övriga större kommuner 27,6 30,3 Övriga mindre kommuner 27,4 30,1 Riket 28,5 30,9 Kvinnorna i glesbygdskommunen Pajala hade den högsta fruktsamheten med 2,19 barn. Männen i Pajala hade en fruktsamhet på 1,45 barn. Att det skiljer så mycket beror på att det råder kvinnounderskott i Pajala. På varje kvinna i fruktsam ålder finns ca 1,3 män. Universitetsstaden Umeå hade den lägsta fruktsamheten, 1,32 barn per kvinna. Den genomsnittliga fruktsamheten är beräknad för perioden 1999 till 2001. Många glesbygdskommuner hade en hög fruktsamhet för kvinnor. Jokkmokk är dock ett undantag. I flertalet större städer var fruktsamheten låg. Fruktsamhet 1999 2001 samt medelålder vid första barnets födelse år 2001 för kvinnor i vissa kommuner Kommuner med högst fruktsamhet Kommuner med lägst fruktsamhet Kommun Summerad Medelålder Kommun Summerad Medelålder fruktsamhet första barnet fruktsamhet första barnet 1999 2001 2001 1999 2001 2001 Pajala 2,19 26,2 Umeå 1,32 28,8 Sorsele 2,14 26,7 Lund 1,34 29,8 Flen 2,07 26,4 Jokkmokk 1,35 28,2 Bjurholm 2,06 26,7 Östersund 1,37 28,5 Övertorneå 2,05 28,4 Hällefors 1,38 26,4 Lotta Persson Lotta.Persson@scb.se

28 Dödligheten Sverige är ett av de länder som har den högsta medellivslängden i världen. Dessutom är spädbarnsdödligheten extremt låg. Sedan 1980 har spädbarnsdödligheten för pojkar halverats medan den för flickor minskat med 40 procent. Under de senaste åren tycks den tidigare snabba nedgången stagnerat. År 2001 var spädbarnsdödligheten för pojkar 4,0 och för flickor endast 3,2 per 1000 levande födda. Spädbarnsdödligheten 1990 2001 efter kön (per 1000 levande födda) Antal per 1000 levande födda 7 6 5 Pojkar 4 3 Flickor 2 1 0 1990 1995 2000 Nedgången i dödligheten har varit stark även i övriga åldrar. Medellivslängden för män har ökat med fem år sedan år 1980. Ökningen var stark även under de senaste två åren och för år 2001 blev den återstående medellivslängden för män 77,55 år. Medellivslängden för kvinnor har ökat med drygt tre år sedan år 1980. Ökningen har således varit litet långsammare än för män. Under de senaste fem åren har nedgången i dödlighet för kvinnor bromsat upp och medellivslängden förändrats långsamt. Det är framförallt bland medelålders kvinnor dödlighetsnedgången inte längre är så snabb som den varit tidigare. Under de senaste åren har dödligheten bland kvinnor i medelåldern minskat svagt eller legat kvar på en oförändrad nivå, medan den för män i samma åldrar minskat ganska kraftigt. Kvinnors dödlighet har tidigare varit klart under mäns i alla åldrar, men nu ser denna skillnad ut att avta. År 1980 var skillnaden i medellivslängd drygt sex år. År 2001 hade skillnaden minskat till 4,5 år. Ser man på den återstående medellivslängden vid 65 års ålder framträder skillnaderna i dödlighetsutveckling under senare år än tydligare. Återstående medellivslängden vid 65 år ålder för män ökade mellan år 2000 och 2001 medan den minskade för kvinnor. År 2001 var återstående medellivslängden vid 65 års ålder 20,1 för kvinnor och 16,9 för män.

29 Spädbarnsdödlighet och medellivslängd 1980 2001 År Spädbarnsdödlighet Medellivslängd Återstående medellivs- Pojkar Flickor Samtliga Män Kvinnor längd vid 65 år Män Kvinnor 1980 8,1 5,7 6,9 72,76 78,81 14,30 17,92 1990 6,6 5,3 6,0 74,81 80,41 15,30 19,04 2000 4,0 2,8 3,4 77,38 82,03 16,69 20,08 2001 4,0 3,3 3,7 77,55 82,07 16,88 20,06 Livsstilsfaktorer kan vara en möjlig förklaring till att dödlighetsnedgången för kvinnor bromsats upp. Rökning kan vara en faktor som spelar in. Kvinnor började röka i högre grad under 1960- och 1970-talen. Mellan år 1946 och 1977 ökade andelen dagligrökare bland kvinnor från 9 till 34 procent. Numera är andelen rökare bland kvinnor något lägre, omkring 25 procent. Bland män har andelen rökare minskat sedan 1946, från 50 till 18 procent år 1998. Rökning är den vanligaste orsaken till lungcancer. Bland kvinnor har insjuknandet i lungcancer och lungcancerdödligheteten ökat stadigt under de senaste 30 åren, särskilt bland kvinnor mellan 45 och 70 år. Bland män märks en nedgång i lungcancerdödligheten sedan mitten av 1970- talet. Medelålders gifta män har idag nästan samma dödlighet som medelålders gifta kvinnor. De relativt stora skillnaderna i dödlighet man kunde notera så sent som på 1980-talet har mer eller mindre försvunnit. Återstående medellivslängd vid födseln, 1990 2001 Antal år 83 82 81 80 79 78 77 76 75 74 Kvinnor Män 730 1990 1992 1994 1996 1998 2000 Återstående medellivslängd vid 65 års ålder, 1990 2001 Antal år 21 20 19 18 17 16 15 Kvinnor Män 140 1990 1992 1994 1996 1998 2000

30 Regionala skillnader i livslängd Det finns regionala skillnader i livslängden. Vid en länsvis jämförelse är livslängden högst i landets södra delar, särskilt i den sydvästra delen. I mellersta och norra Sverige är livslängden lägst. Den stigande livslängden i hela landet har inte förändrat detta regionala mönster utan i stort varit oförändrad ända sedan 1960-talet. I storstäderna har män i allmänhet avsevärt lägre livslängd än genomsnittet för riket. Detta gäller till viss del även kvinnor. Dödligheten för unga och medelålders personer är däremot hög i storstäderna. Kommuner i sydvästra Sverige och vissa förortskommuner har mycket hög livslängd. De kommunerna kännetecknas bland annat av en hög andel personer med eftergymnasial utbildning samt har en stor andel som bor i småhus. En indelning efter kommungrupp ger en delvis annan bild. Det regionala mönstret blir inte längre det dominerande. Dessutom är den beräknade livslängden för bland annat grupperna landsbygds- och glesbygdskommuner något osäker på grund av litet befolkningsunderlag. Litet stabilare är då att se på ökningen av medellivslängden mellan år 1997 och 2001. För män kan man se att livslängden ökat mer än genomsnittet för riket i storstäderna samt i landsbygdsoch glesbygdskommunerna. För kvinnor finns inte lika tydligt mönster utan livslängden har ökat i ungefär samma utsträckning i alla kommungrupper. Undantaget är industrikommuner samt övriga mindre kommuner där livslängden minskat något. Medellivslängden 1997 2001 efter kön och kommungrupp 1997 2000 2001 Ökning 1997 till 2001 Män Storstad 75,59 76,43 76,85 1,26 Förortskommun 77,76 78,19 78,40 0,63 Större stad 76,98 77,62 77,78 0,80 Medelstor stad 76,54 77,24 77,24 0,70 Industrikommun 76,51 77,84 77,07 0,56 Landsbygdskommun 76,96 76,99 77,96 1,00 Glesbygdskommun 75,22 75,63 76,65 1,43 Övrig större kommun 76,96 77,66 77,78 0,82 Övrig mindre kommun 76,78 77,41 77,48 0,70 Riket 76,71 77,38 77,54 0,83 Kvinnor Storstad 81,35 81,95 81,77 0,42 Förortskommun 82,48 82,75 82,89 0,41 Större stad 81,93 82,02 82,23 0,31 Medelstor stad 81,86 81,95 81,89 0,03 Industrikommun 81,75 81,98 81,61-0,14 Landsbygdskommun 81,61 81,60 82,01 0,40 Glesbygdskommun 80,94 80,95 81,35 0,42 Övrig större kommun 81,75 81,75 81,63-0,12 Övrig mindre kommun 81,52 81,88 82,02 0,51 Riket 81,80 82,01 82,06 0,26

31 Vid en standardisering av dödligheten med hänsyn till skillnader i ålderstrukturen framträder flera tydliga mönster. I storstäderna har såväl män som kvinnor i åldern 20-64 år drygt 10 procent högre dödlighet än genomsnittet för riket. Bland ungdomar under 20 år är däremot dödlighetsnivån lägre än för riket i storstäder och förortskommuner. Många förorter har en allmänt lägre dödlighet än genomsnittet för riket. Industrikommunerna har en högre dödlighet än riksgenomsnittet i åldrarna under 65 år. Speciellt hög är överdödligheten bland barn under 20 år. I åldern 65 år och äldre är det speciellt glesbygdskommunerna som har en betydligt högre dödlighet än i riket. Bland kvinnor i åldern 65 år och äldre är dödligheten allmänt högre än riksgenomsnittet i alla kommungrupper utom storstäder, förorter och större städer. Standardiserad dödlighet (SMR) efter kön och kommungrupp, 2001 0 19 år 20 64 år 65 år Män Storstad 96 113 102 Förort 80 90 93 Större stad 101 95 100 Medelstor stad 104 104 102 Industrikommun 126 107 99 Landsbygdskommun - 90 99 Glesbygdskommun - 106 114 Övrig större kommun - 98 98 Övrig mindre kommun - 99 100 Riket 100 100 100 Kvinnor Storstad 96 111 97 Förort 72 93 92 Större stad 98 99 99 Medelstor stad 123 98 102 Industrikommun 128 104 103 Landsbygdskommun - 99 103 Glesbygdskommun - 93 113 Övrig större kommun - 100 105 Övrig mindre kommun - 96 102 Riket 100 100 100 Dödlighetstal ej redovisat om färre än 30 avlidna Hans Lundström hans.lundstrom@scb.se Leif Johansson le.johansson@scb.se

32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 20 åren har invandringen växlat mellan 27 000 år 1983 till som mest 84 000 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen av födda i Sverige har förändrats över tiden. Återinvandringen av födda i Sverige har fördubblats sedan början av 1990- talet beroende på att utvandringen av personer födda i Sverige har ökat kraftigt sedan 1990. Tre av fyra utvandrade återvänder. En stor del av flyttströmmen faller inom ramen för den reglerade invandringen det svenska och troligen inom kort EU-regelverket. Oron i världen ger ett migrationstryck. När invandringen blir omfattande skärps regelverket för att sedan luckras upp efter några år. Invandring 1980 2001 efter bakgrund Antal 80 000 70 000 60 000 50 000 Utrikes födda 40 000 30 000 20 000 10 000 Sverigefödda 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Återinvandringen av Sverigefödda ökade med 300 till 13 800 år 2001 medan invandringen av utrikes födda steg med 1 800 till 47 000. Sammanlagt invandrade 60 800 jämfört med 58 700 år 2000. En ökning med 2 100 personer. Inflyttningen av danska medborgare ökade med 500 vilket inte är förvånande med tanke på Öresundsbrons öppnade. Invandringen av medborgare från EU-länderna (exkl. Danmark och Finland) ökade med 700. Vidare ökade inflyttningen av medborgare från Asien och Afrika något medan den minskade från länder i Östeuropa (Europa utom EU och Norden).

33 Invandring av utrikes födda efter de mest frekventa medborgarskapsländerna Medborgarskapsland År 2001 Ökning sedan år 2000 Irak 6 473-111 Sverige 3 967 161 Finland 3 123-56 Norge 2 932 145 Danmark 2 454 539 Jugoslavien 2 212-512 Den kan synas förvånande att ca 4 000 av de utrikes födda invandrarna är svenska medborgare. Det finns åtminstone två förklaringar till detta. Flertalet av de 4 000 personerna har tidigare flyttat till Sverige, därefter utvandrat och åter flyttat till Sverige år 2001. En mindre andel av de 4 000 är barn födda utomlands med svenska föräldrar och har aldrig tidigare varit i Sverige. Den ökade rörligheten gör att migrationsströmmarna blir mer komplicerade. Ett annat exempel på komplexiteten är att av de Sverigefödda immigranterna år 2001 var cirka 1 000 utländska medborgare. Av de utrikes födda som invandrade år 2001 var 40 procent medborgare i EU-länder, Norge eller Island samt 32 procent medborgare i olika asiatiska länder. Invandring 1999 2001 efter kön och ålder Antal, genomsnitt för 1999-2001 900 800 700 Kvinnor utrikes födda 600 500 400 300 200 Kv inrikes födda Män utrikes födda 100 Män inrikes födda 0 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år Drygt hälften av invandrarna, 20 år och äldre, var gifta vid inflyttningen till Sverige. Det är därför naturligt att kvinnorna är något yngre än männen. Varje år kommer det ca 1000 adoptivbarn till Sverige. Den väl synliga toppen för ettåringar förklaras av att det är adoptivbarnen som kommer till Sverige i den åldern. Efter avlutade gymnasiestudier flyttar årligen ca 500 flickor utomlands till au pair jobb. Redan i 20-årsåldern återkommer många av au pair flickorna vilket klart syns i diagrammet ovan.

34 Invandring efter grund för bosättning, 1998 2001. Tusental Medborgar- Grund för År skapsland bosättning 1998 1999 2000 2001 Sverige 13,7 15,3 16,0 16,7 Övriga Norden 6,1 7,0 8,8 9,4 EU15 utom Norden Familjeband 2,0 2,0 2,2 2,3 Arbete 1,5 1,4 2,0 1,8 Studier 0,3 0,2 0,4 0,4 Övrigt 0,2 0,2 0,3 0,3 Uppgift saknas 0,3 0,3 0,5 1,2 Totalt 4,2 4,2 5,2 5,9 Länder utanför EU15 och Norden Skyddsbehov 3,0 1,9 2,6 2,4 Humanitära grunder 4,4 3,0 6,6 5,5 Familjeband 15,0 15,6 16,0 17,2 Arbete 1,0 1,0 1,3 1,5 Studier 0,7 0,8 0,9 1,1 Övrigt 0,5 0,3 0,4 0,3 Uppgift saknas 0,8 0,8 0,8 0,8 Totalt 25,4 23,4 28,5 28,8 Samtliga 49,4 49,8 58,7 60,8 Det finns en utbredd uppfattning att det är flyktingar som är den största invandrargruppen, men det är endast 2 000-3 000 flyktingar (skyddsbehov i tabellen) som får uppehållstillstånd per år. Därutöver har 3 000 till 6 000 personer fått uppehållstillstånd på humanitära grunder under de senaste åren. Den största strömmen av invandrare kommer till Sverige av familjeskäl (återförening med familj, familjebildning, adoption etc.). Den ökade röligheten bland svenska medborgare har lett till att fler svenska medborgare återinvandrar. Från 1998 till år 2001 har invandringen ökat med drygt 10 000. Det är tre grupper som svarar för ökningen återvändande svenska medborgare, medborgare i de nordiska länderna och personer som kommer till Sverige på grund av familjeskäl. Kommuner med den högsta respektive lägsta invandringen år 2001 Kommun Andel Kommun Andel Laxå 25,8 Timrå 0,5 Dals-Ed 24,6 Bräcke 0,4 Gullspång 23,4 Sorsele 0,3 Eda 23,2 Smedjebacken 0,3 Strömstad 21,0 Bjurholm 0,0 Per 1000 av folkmängden. Av naturliga skäl har gränskommuner hög invandring. Statistiken blir missvisande på grund av att flyktingar ibland folkbokförs i kommuner med flyktingförläggningar i väntan på att få en permanent bostad i annan kommun. Därmed får kommuner med flyktingförläggningar för höga tal. Laxå är exempel på detta. Kommuner som redan har hög andel invandrare får stor del av nytillskottet.

35 Invandring 2001 efter kommun (per 1000 av folkmängden) Invandring efter kommungrupp, 2001 Kommungrupp Utrikes Sverigefödda födda Storstäder 10,1 2,5 Förortskommuner 5,5 2,0 Större städer 4,8 1,4 Medelstora städer 3,2 1,2 Industrikommuner 4,2 1,0 Landsbygdskommuner 2,8 1,1 Glesbygdskommuner 3,2 0,8 Övriga större kommuner 4,0 1,2 Övriga mindre kommuner 4,3 1,4 Riket 5,3 1,6 Per 1000 av folkmängden. Storstäderna är mest attraktiva för invandrarna. I övrigt är det inte så stor skillnad mellan de olika kommuntyperna. Utvandringen av Sverigefödda kommer i första hand från storstäderna varför det är naturligt att återinvandringen går till samma område. Åke Nilsson ake.nilsson@scb.se

36 Utvandring Under efterkrigstiden har utvandringen legat på en låg och stabil nivå med två undantag. I början på 1970-talet återvände finska invandrare till sitt hemland vilket tillfälligt höjde nivån. Det andra undantaget gäller 1990-talet. Sämre möjligheter att få arbete, globaliseringen och ett öppnare Europa beroende på EU-inträdet medförde att fler svenskar utvandrade. Åren 1997/98 blev utvandringen dubbelt så hög som på 1980-talet. Därefter har utvandringen av Sverigefödda avtagit. Utvandring 1980 2001 Antal 25 000 20 000 15 000 Utrikes födda 10 000 5 000 Sverigefödda 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Återutvandringen av utrikes födda har sedan 1980-talets mitt i medeltal varit 15 000 årligen. Omkring 1,5 procent av de utrikes födda återutvandrar numera jämfört med c:a 3 procent för 20 år sedan. Färre arbetskraftsinvandrare gör att rörligheten minskar. Utvandringen av svenska medborgare har sedan länge varit ganska jämt fördelat på de tre ländergrupperna: EU15 (utom Norden), de nordiska länderna och övriga länder. Under 1990-talets lågkonjunktur steg utvandringen kraftigt till länderna utanför EU15 och Norden och har sedan 1995 stabiliserats på nivån omkring 9 000. Utvandringen till EU15 utom Norden ökade kontinuerligt medan migrationsrörelserna till de nordiska länderna, framförallt Norge, har varit mer konjunkturkänsliga under 1990-talet. Under 2001 finns tecken på ett trendbrott. Utvandringen till EU15 utom Norden går ner för först gången sedan EU-inträdet. Utvandringen till Övriga länder, dvs utanför EU15 och Norden, har också börjat sjunka.

37 Utvandring av svenska medborgare fördelade på inflyttningsländer åren 1980 2001 Antal 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Övriga länder EU utom Norden Norden 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Återutvandring Återutvandringen varierar kraftigt beroende på från vilket land man kommer. Personer från Japan, Australien och Island har stark benägenhet flytta från Sverige. Motsatsen gäller för personer från Syrien, Eritrea och Kroatien. Arbete och studier ger kortvarig bosättning medan flykt från oroliga länder leder till permanent bosättning. Utvandringen efter födelseland år 2001. Invandrargrupper 1) med högst respektive lägst utvandring (per 1000) Födelseland Per 1 000 Födelseland Per 1 000 Japan 121,3 Sverige 2,1 Australien 78,7 Syrien 3,4 Island 68,0 Eritrea 4,0 Kanada 64,0 Kroatien 4,1 Frankrike 60,0 Bosnien-Hercegovina 4,4 USA 52,9 Afganistan 4,6 Mexiko 50,9 Vietnam 4,8 Irland 50,6 Jugoslavien 5,2 Belgien 47,2 Irak 5,3 Nederländerna 45,4 Turkiet 6,2 1) Invandrargrupper med mer än 1000 utrikes födda år 2001.