RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Inledning Föreliggande rapport redovisar utförda biotopvårdsåtgärder i Rastälven, augusti 2006. Arbetet har utförts inom ramen för WWF:s Lifeprojekt Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län. Fältarbetet har utförts av Urban Hjälte, Dan Häggberg (länsstyrelsen i Östergötland), Peter Johansson (Emåförbundet) och Jens Nilsson. Bakgrund och Syfte Lifeprojektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige (LIFE04 NAT/SE/000231) startades av WWF 2004 i syfte att förbättra flodpärlmusslans livsmiljöer i svenska vattendrag. Länsstyrelsen i Örebro län är en av 9 partners i projektet och har bl.a. valt ut Rastälven inom Arbogaåns avrinningsområde som ett åtgärdsobjekt inom ramen för projektet. Rastälven sträcker sig mellan sjöarna Lilla Grängen och Sången, i Hällefors kommun i norra Örebro län. Större delen av älvens sträckning är belägen inom ett Natura 2000 område. Som underlag till åtgärderna ligger ett PM Rastälven, Grängshytteforsarna (122-405). Martin Engström 2003 och den framtagna åtgärdsplanen för Rastälven, Hällefors kommun 2005. Johan Lind SLU. Länsstyrelsen i Örebro län gav länsstyrelsen i Östergötland uppdraget att utföra åtgärder i Rastälven. Länsstyrelsen i Östergötland har tidigare utfört uppdrag inom WWF:s Lifeprojekt i örebro län (Lillsjöbäcken 2005). Uppdragets omfattning bestod i att anlägga lekbottnar genom att tillföra lekmaterial för öring i vattendraget och förbättra passagemöjligheterna för fisk vid dammen Grängshytteforsen. Inför arbetet projekterades åtgärdsförslagen i fält av Urban Hjälte (länsstyrelsen Östergötlands län). Åtgärderna genomfördes sedan 2006-08-14 till 2006-08-17. Metodik Arbetet har utförts av fyra personer samt medhjälp av en skogstraktor med förare utlånad från Skogsvårdsstyrelsen Örebro. Övrig utrustning och material bestod av spett, spade, kratta samt block, sten och naturgrus. Samtliga foton är tagna av Urban Hjälte eller Peter Johansson. Lekbottnar för öring Natursten ( lekgrus i fraktionen 10-50 mm) placerades ut i bäcken på i förväg utvalda platser för att skapa nya lekbottnar för öring. Bäddarnas storlek och tjocklek varierar men är generellt ca 4,5 * 4,5 m och ca 20 till 40 cm djupa. Totalt spreds 40 m3 grus och uppskattad utlagd lekyta uppgår till ca 240 m2. Gruset kördes ut med lastbil och tippades i högar, strategiskt utplacerade längst vattendraget. Utläggningen skedde sedan med hjälp av skogstraktorn som var utrustad med en lastbar vagn med hydraulisk kran. Lekplatserna placerades företrädesvis framför en strömnacke i slutet på en hölja. Större stenar och block placerades på själva lekplatsen men även uppe på strömnacken innan gruset lades ut. Detta för att ge en bra förankring och på så sätt hjälpa till att hålla kvar gruset vid högflöden. Lekplatsen färdigställdes sedan med hjälp av kratta och spade. Vandringshinder Fiskvandring förbättrades vid ett partiellt vandringshinder, Grängshyttan. Åtgärden bestod i att försöka förbättra möjligheterna för fisk att passera så bra det är möjligt med handkraft. Ett hål sågades upp i dammen och höljor byggdes upp för hand med hjälp av sten och block.
Figur 1. En lastbil tippar av ett lass lekgrus bredvid älven. Inventering av flodpärlmussla Samtliga åtgärdsområden söktes av med hjälp av vattenkikare innan åtgärderna genomfördes. Syftet var att flytta påträffade musslor tillfälligt under arbetets gång men inga musslor observerades. Figur 2. Åtgärdsområdena söktes av med vattenkikare för att konstatera om några musslor fanns på lokalerna.
Resultat Sammantaget lades 12 nya lekbottnar ut med en uppskattad sammanlagd yta av ca 240 m2. Nedan redovisas samtliga åtgärdade objekt var för sig med beskrivning och foton. Lekbottnarnas läge framgår på översiktskartan bilaga 1 och 2. Lekbotten (nr. 1) Vägbron En lekplats skapades direkt nedströms utflödet från sjön Lilla Grängen vid vägbron. Gruset lades ut med hjälp av traktorn och krattades ut för hand. Block- och stenmaterial rullades ut i åfåran. Figur 3. Lekgrus spreds ut direkt från bron på båda sidorna. Figur 4. Utflödet från Lilla Grängen, en utlagd lekbädd i förgrunden.
Figur 5. En utlagd lekbotten nedanför väg bron. Lekbottnar (nr. 2, 3 och 4) Valvbron I anslutning till den gamla valvbron lades tre stora lekbottnar ut. Figur 6. Nyanlagd lekbotten (2) straxt uppströms valvbron som fick skottas ut helt för hand. Sträckan har också biotopvårdats, upprensade block- och stenar lades ut i vattendraget.
Figur 7. Stort lekområde nedströms valvbron (4). Lekbotten (nr. 5) Nacken På nacken i byn (Grängshyttan) lades en stor lekbotten ut. Figur 8. En väl markerad strömnacke i slutet på en hölja som lämpar sig väl för att anlägga en lekbädd. Bra uppväxtområden finns nedströms.
Lekbotten (nr. 6, 7 och 8) På mellansträckan nedströms Grängshyttan lades 3 lekbottnar ut. Figur 9. Naturgrus lyfts ut med skopa. Platserna biotopvårdades innan för att skapa bra platser att lägga ut lekbottnarna på. Figur 10. Lekbotten nr 6. På de flesta platserna kunde gruset lyftas ut direkt från flaket. En kort period av grumling uppstår då de finare partiklarna tvättas av gruset. Detta klingar fort av och bedöms inte påverka vattendraget negativt.
Figur 11. Den nedre av de tre lekbottnarna (7) på mellansträckan i höjd med Blackagärdet. Mycket fina uppväxtområden för öring. Lekbotten (nr. 9, 10, 11 och 12) Nedre åtgärdsområdet uppströms Kräftbo där lades 4 lekbottnar ut. Figur 12. Utläggning av en stor lekbotten på nacken. Nedströms är älven mycket fin med en lång sammanhängande strömsträcka.
Figur 13. Efter att lekbottnen krattats ut på nacken, en mycket lämplig plats. Figur 14. Det nedersta åtgärdsområdet, en stor lekbotten sprids ut i ovan kant på en längre forsande sträcka. Rastälven är här mycket fin med utmärkta uppväxtområden och ståndplatser för större fisk.
Vandringshinder Grängshyttan Ett svårpasserbart vandringshinder för fisk. Rester från den äldre dammen vid Grängshyttan, delvis utraserad, ingen dämning upprätthålles längre. Området består av berg med hällar, en låg trädvall löper uppe på bergklacken. Uppdraget var att förbättra uppströms fiskpassage utan att riva ut dammvallen helt. Bedömningen är att fiskens passagemöjligheter förbättrats efter åtgärden, framförallt vid lägre vattenföring. Vid hög vattenföring utgör troligtvis dammen inget större problem för öringen. Fisken kan dock ha problem med att hitta denna fiskväg beroende på att det största flödet går i den andra kanten. En utrivning av hela trädammvallen vore därför den bästa lösningen. Figur 15. Dammen med en uppbyggd trädammvall innan åtgärd. Ett mycket svårpasserbart hinder vid rådande vattenföring. Figur 16. Efter åtgärd. Ett jack sågades upp i trädammvallen och block flyttades om för bromsa vattnet och en serie steg (gropar) skapades bakom.
Diskussion Åtgärderna i Rastälven förväntas öka tätheterna av det stationära öringbeståndet och därmed på sikt även stärka beståndet av flodpärlmussla. Eftersom det finns större öringar (könsmogna individer) i älven och det faktum att nya lekbottnar brukar ha en lockelse på öringen att leka där direkt, bör förväntade effekter av åtgärderna, i form av ökade tätheter av 0+ öring i anslutning till lekområdena kunna mätas redan året efter (2007). Innan beståndet av flodpärlmussla visar tecken på lyckad reproduktion är svårare att bedöma men högre tätheter av 0+ öring ger bättre förutsättningar för detta. De nyutlagda grusbottnarna utgör också bra sättlingsbottnar för små musslor. Uppföljning av eventuell föryngring av flodpärlmussla kan utföras i samband med elfiskeundersökningar, då man kan leta efter gloschidier på öringens gälar (0+). Inventering efter småmusslor bör också utföras men bör inte vara aktuellt tidigast 2011. Förhoppningsvis bidrar biotopvårdsåtgärderna till att förbättra och stärka musselbeståndet och därmed säkra beståndets överlevnad i framtiden. Vandringshindret vid Grängeshyttan bör rivas ut helt och dämningsområdet uppströms återställas. Detta för att ge möjligheter till fri rörelse av fisk i vattendraget och återställa forsarna. Vidare bör man i samarbete med markägarna arbeta för skapandet av bra kantzoner utmed älven. 2006-12-01 Peter Johansson, Emåförbundet
Bilaga 1
Bilaga 2