Biovärme i Jämtlands län

Energikontoret Jämtlands Läns Energikontor Jämtland County Energy Agency Till Länsstyrelsen Jämtlands län Miljö och Fiske 831 86 Östersund Biovärme i Jämtlands län Slutrapport

Biovärme i Jämtlands län slutrapport ii Sammanfattning I Regionala miljömål för Jämtlands län anges som målsättning att koldioxidutsläppen i länet ska minska med 15 % från 1990 till 2015. En av åtgärderna i miljömålet Begränsad klimatpåverkan är att minst 50% av de oljeeldade pannorna ska ersättas med anläggningar som utnyttjar förnyelsebara energikällor till år 2010. Dessa målsättningar utgjorde en del av bakgrunden till projektet Biovärme i Jämtlands län som, med delfinansiering från Länsstyrelsen Jämtlands län, genomförts i samarbete mellan Energikontoret, de kommunala energirådgivarna i Jämtlands län och aktörer i biobränslebranschen under perioden juli december 2004. Föreliggande slutrapport utgår från den ansökan som beviljades av Länsstyrelsen. Rubrikerna för de kapitel där utfallet av projektet redovisas är skrivna med kursiv stil. Syftet med projektet var att förbrukningen av eldningsolja för uppvärmning i Jämtlands län skulle minska för att målsättningen avseende antalet oljepannor i länet på sikt ska uppnås. Målsättningarna var att 180 oljepannor skulle ersättas med anläggningar som utnyttjar förnyelsebara energikällor samt att göra det enklare för fastighetsägare med oljepannor att övergå till biobränsle för uppvärmning. Målgruppen utgjordes främst av fastighetsägare med oljepannor i Jämtlands län. Aktiviteterna inom ramen för projektet har näst intill uteslutande utgjorts av informations- och utbildningsaktiviteter. Exempelvis har åtta informationskvällar på temat biobränsle för uppvärmning genomförts runt om i länet, en i varje kommun. Informationskvällarna föregicks av annonsering Länstidningen, Östersundsposten och lokala annonsblad samt av att samtliga småhusägare i länet med en oljepanna inbjöds till informationskvällarna via ett direktutskickat brev. Totalt 171 personer från allmänheten och 13 företag deltog vid kvällarna. Den utvärdering av projektet som genomförts under december 2004 visar att den kvantitativa målsättningen för projektet uppnåtts. Antalet oljepannor i det aktuella effektintervallet (P < 60 kw) har minskat med cirka 560 stycken under projekttiden och användningen av bioenergi för uppvärmning av småhus i Jämtlands län ökat med drygt 25% under de senaste två åren. Den kvalitativa målsättningen har däremot endast delvis uppnåtts. Detta beror främst på att ett antal planerade aktiviteter kommer att ingå i det nationella projektet Pelletsvärme framtidsvärme vilket, i samarbete med Energimyndigheten och branschen, kommer att genomföras av de regionala energikontoren i Sverige med start i januari 2005. Projektets kostnader har totalt uppgått till 302.508 kr. Med hänvisning till beslut daterat 2004-07-02 (Dnr 501-4942-04) rekvireras i anslutning till föreliggande slutrapport 109.326 kr (36,14% av projektets kostnader) från Länsstyrelsen Jämtlands län. Projektet har i övrigt finansierats av eget arbete från Energikontoret och de kommunala energirådgivarna samt likvida medel från företag i biobränslebranschen. Östersund 2004-12-20 Tomas Palmgren Kommunförbundet Jämtlands län Jimmy Anjevall Projektledare Energikontoret

Biovärme i Jämtlands län slutrapport iii Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1 1.1. BAKGRUND 1 1.1.1. INTERNATIONELLA OCH NATIONELLA MÅLSÄTTNINGAR 1 1.1.2. REGIONALA MÅLSÄTTNINGAR 1 1.2. SYFTE 2 1.3. MÅL 2 1.3.1. ANTAL OLJEPANNOR I JÄMTLANDS LÄN 2 1.3.2. KOMPETENSHÖJNING 2 1.3.3. MÅL SÅ BLEV DET 3 1.4. METOD 3 1.4.1. METOD SÅ BLEV DET 4 1.5. MÅLGRUPP 4 1.5.1. MÅLGRUPP SÅ BLEV DET 4 1.6. DISPOSITION 4 1.7. AVGRÄNSNINGAR 5 1.7.1. KONKURRENSNEUTRALITET 5 1.7.2. FÖRNYELSEBARA ENERGIKÄLLOR BIOBRÄNSLE KONTRA VÄRMEPUMPAR 5 1.8. FÖRKLARINGAR OCH FÖRKORTNINGAR 6 2. PROJEKTORGANISATION 7 2.1. KOMMUNFÖRBUNDET I JÄMTLANDS LÄN - ENERGIKONTORET 7 2.1.1. GENOMFÖRDA PROJEKT 8 2.1.2. PROJEKTORGANISATION SÅ BLEV DET 9 3. PROJEKTBESKRIVNING 10 3.1. UTFORMNING AV PROJEKTPLAN 10 3.1.1. UTFORMNING AV PROJEKTPLAN SÅ BLEV DET 10 3.2. EXPO NORR 10 3.2.1. EXPO NORR SÅ BLEV DET 11 3.3. UTBILDNING FÖR ENERGIBOLAG, VVS-FÖRETAG M.FL. 11 3.3.1. UTBILDNING FÖR ENERGIBOLAG, VVS-FÖRETAG M.FL. SÅ BLEV DET 12 3.4. INFORMATION VIA INTERNET 13 3.4.1. INFORMATION VIA INTERNET SÅ BLEV DET 13 3.5. INFORMATION VIA REGIONALA MEDIA 13 3.5.1. ALLMÄN INFORMATION VIA MEDIA 13 3.5.2. ANNONSERING I LOKALTIDNINGAR OCH KOMMUNBLAD 13 3.5.3. TIDNINGSARTIKLAR 14 3.5.4. INFORMATION VIA REGIONALA MEDIA SÅ BLEV DET 14

Biovärme i Jämtlands län slutrapport iv 3.6. INFORMATIONSKVÄLLAR 14 3.6.1. BAKGRUND 15 3.6.2. GENOMFÖRANDE INOM RAMEN FÖR BIOVÄRME I JÄMTLANDS LÄN 15 3.6.3. UPPFÖLJNING AV INFORMATIONSKVÄLLARNA 15 3.6.4. GENOMFÖRANDE INOM RAMEN FÖR BIOVÄRME I JÄMTLANDS LÄN SÅ BLEV DET 16 3.7. ÖKAD SAMVERKAN MELLAN FÖRETAG I BIOBRÄNSLEBRANSCHEN 17 3.7.1. ÖKAD SAMVERKAN MELLAN FÖRETAG I BIOBRÄNSLEBRANSCHEN SÅ BLEV DET 18 3.8. PROJEKTUTVÄRDERING 18 3.8.1. PROJEKTUTVÄRDERING SÅ BLEV DET 18 3.9. JÄMSTÄLLDHETSPLAN 19 3.9.1. JÄMSTÄLLDHETSPLAN SÅ BLEV DET 19 4. PROJEKTEKONOMI 20 Figur 1. Bilden på framsidan är tagen vid informationskväll i Östersund. Mikael Marklund från Jämtkraft föredrar avsnittet om fjärrvärme. Bilagor Bilaga 1. Utdrag ur Biovärme i Jämtlands län - Sammanställning infokvällar. Bilaga 2. Annons i Länstidningens bilaga Hus & hem. Bilaga 3. Annonser i LT, ÖP och lokala annonsblad. Bilaga 4. Brev till Småhusägare med oljeeldning i Jämtlands län.

Biovärme i Jämtlands län slutrapport 1 1. Inledning Föreliggande slutrapport avser projektet Biovärme i Jämtlands län. Projektet beviljades, enligt beslut daterat 2004-07-02 (Dnr 501-4942-04), bidrag från Länsstyrelsens ramprogram för miljömålsåtgärder. I detta kapitel redovisas bakgrund, syfte, mål, metod, disposition och avgränsningar för projektet. Vidare förklaras ett antal begrepp och enheter. 1.1. Bakgrund Jordens medeltemperatur har stigit med 0,6 C under de senaste 100 åren. Naturliga variationer är en allt mindre sannolik förklaring till denna utveckling, utsläpp av så kallade växthusgaser som en följd av mänsklig aktivitet framstår däremot som en allt mer trolig förklaring. Detta framgår av en rapport från FN:s klimatpanel, IPCC (International Panel of Climate Change), som offentliggjordes 2001-01-22 1. Den viktigaste växthusgasen är den koldioxid (CO 2 ) som bildas vid förbränning av fossila bränslen. Fossila bränslen, främst kol, olja och naturgas, står idag för mellan 80-85 % av världens totala energiförsörjning. Den utmaning som består av att fasa ut fossila bränslen från energisystemet är således väldigt stor, problemen och hindren är många men det är även möjligheterna. 1.1.1. Internationella och nationella målsättningar Vid klimatkonferensen i Kyoto 1997 förband sig EU-länderna gemensamt att minska sina utsläpp av koldioxid med 8% fram till år 2012, med 1990 som utgångspunkt. Som ett led i detta har EU bestämt sig för att andelen förnyelsebara energikällor som används för medlemsländernas totala energitillförsel skall öka från dagens 6% till 12% år 2010 2. Enligt Klimatpropositionen är Sveriges målsättning att utsläppen av växthusgaser, räknat i koldioxidekvivalenter, ska minska med 4% från år 1990 fram till 2008-2012. 1.1.2. Regionala målsättningar I Regionala miljömål för Jämtlands län 3 anges bland annat som vision att Jämtlands län ska vara ett fossilbränslefritt län. Vidare anges som målsättningar, med avseende på det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan, att: Utsläppen av koldioxid i Jämtlands län ska minska med 15 % från 1990 till år 2015. Till år 2010 ska minst 50% av de oljeeldade pannorna ska ersättas med anläggningar som utnyttjar förnyelsebara energikällor. Användningen av fossila bränslen för uppvärmning av hus skall upphöra. 1 Svenska Dagbladet 2001-01-23, s 4. 2 EU-kommissionen. Att förstärka integrationen av miljön i gemenskapens energipolitik. (Bryssel, 1998) 3 Länsstyrelsen Jämtlands län. REGIONALA MILJÖMÅL FÖR JÄMTLANDS LÄN.

Biovärme i Jämtlands län slutrapport 2 1.2. Syfte Syftet med projektet Biovärme i Jämtlands län är främst att förbrukningen av eldningsolja för uppvärmning i Jämtlands län ska minska. Indirekt syftar projektet till minskade utsläpp av koldioxid. Sammantaget ligger projektets syfte väl i linje med såväl internationella som nationella och regionala målsättningar inom energi- och miljöområdet. Projektet innebär också en möjlighet att vidareutveckla länets redan framskjutna position inom detta område. 1.3. Mål För att underlätta framtida utvärdering av projektet har Energikontoret såväl en kvantitativ som kompetensrelaterad målsättning satts upp, se kapitel 1.3.1 och kapitel 1.3.2. 1.3.1. Antal oljepannor i Jämtlands län Utvecklingen avseende antalet oljepannor i Jämtlands län framgår av tabell 1 nedan. Av tabellen framgår att utvecklingen från år 2000 bör betraktas som positiv då antalet oljepannor minskat med cirka 20% till år 2003. Tabell 1. Antal oljepannor i Jämtlands län. År Oljepannor < 60 kw Oljepannor >60 kw Totalt 2000 3.073 531 3.604 2001 2.770 518 3.288 2002 2.468 443 2.911 2003 2.408 507 2.915 Med utgångspunkt från redovisningen i tabell 1 innebär den regionala målsättningen avseende antalet oljepannor, se kapitel 1.1.2, att antalet oljepannor ska minska med cirka 180 stycken per år till år 2010. Mot denna bakgrund är målsättningen för projektet Biovärme i Jämtlands län att 180 oljepannor under projekttiden ska ersättas med anläggningar som utnyttjar förnyelsebara energikällor. Med förnyelsebara energikällor avses här olika former av biobränslen. 1.3.2. Kompetenshöjning Ökad kompetens är en trolig förutsättning för att projektets kvantitativa målsättning ska kunna uppnås, därför kommer ett antal utbildningsaktiviteter för energi- och VVSföretag att genomföras. Då ökad förståelse för såväl lokala som globala energi- och miljöfrågor är en viktig del av utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart energisystem bör också utbildningsaktiviteter ses i ett längre perspektiv. Den kvalitativa målsättningen för projektet är sammantaget att göra det enklare för fastighetsägare med oljepannor att övergå till biobränsle för uppvärmning. (Se även kapitel 3.3).

Biovärme i Jämtlands län slutrapport 3 1.3.3. Mål så blev det Vid planeringen av de informationskvällar, se kapitel 3.6, som genomförts inom ramen för projektet insamlades uppgifter avseende antalet oljepannor med en effekt < 60 kw från skorstensfejarmästarna i Jämtlands län. De insamlade uppgifterna, vilka redovisas i tabell 2 nedan, visar i jämförelse med tabell 1 att antalet oljepannor i det aktuella effektintervallet minskat med cirka 560 stycken under projekttiden. Tabell 2. Antal oljepannor i Jämtlands län, < 60 kw, fördelat per kommun. Kommun Antal oljepannor, P < 60 kw Berg 190 Bräcke 223 Härjedalen 465 Krokom 156 Ragunda 205 Strömsund 207 Åre 84 Östersund 315 Jämtlands län totalt 1.845 Vidare publicerades i tidskriften Energimagasinet under hösten 2004 en artikel med rubriken Bioenergi i småhus ökar kraftigt. Av artikeln framgår att användningen av bioenergi för uppvärmning av småhus i Jämtlands län ökat med drygt 25% under de senaste två åren. Siffrorna kommer från Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund som varje år redovisar till Statens Räddningsverk antalet genomförda sotningsförrättningar som gjorts i landet. 4 Mot ovanstående bakgrund kan fastställas att den kvantitativa målsättningen för projektet uppnåtts. Den kvalitativa målsättningen har däremot inte uppnåtts vilket främst beror på att planerade aktiviteter inte genomförts i enlighet med redovisningen i kapitlen 1.3.2, 3.3 och 3.7. Att dessa aktiviteter inte genomförts beror i sin tur på att ett nationellt projekt med namnet Pelletsvärme framtidsvärme, i samarbete med Energimyndigheten och branschen, kommer att genomföras av de regionala energikontoren i Sverige med start i januari 2005. (För ytterligare information om detta projekt, se flik 4). Således kommer med säkerhet att den kvalitativa målsättningen för Biovärme i Jämtlands län på sikt att uppnås, dock inom ramen för ett annat projekt. 1.4. Metod Energikontoret och de kommunala energirådgivarna i Jämtlands län har under de senaste åren genomfört ett antal aktiviteter som syftat till minskad förbrukning av eldningsolja. Vissa aktiviteter har varit mer lyckade än andra, samtliga har dock gett användbar kunskap och erfarenhet. När föreliggande projektplan utformats har erfarenheter från hittills genomförda aktiviteter, naturligtvis främst aktiviteter som ansetts vara effektiva och lyckosamma, tillvaratagits. I tabell 3 nedan presenteras en översiktlig tid- och aktivitetsplan för projektet. 4 Energimagasinet. Nummer 6/2004, sidan 52.

Biovärme i Jämtlands län slutrapport 4 Tabell 3. Översiktlig tid- och aktivitetsplan för Biovärme i Jämtlands län. Tidpunkt Aktivitet Maj 2004 Utformning av ansökan till Länsstyrelsen Juni - juli 2004 Deltaga vid varumässan Expo Norr September 2004 Arrangera Kickoff -möte för VVS-företag September 2004 Kunskapsinventering bland företag i biobränslebranschen Augusti - Planera och genomföra informationskvällar på en ort i var november 2004 och en av länets kommuner Augusti 2004 - Sprida information om projektet på Energikontorets och juni 2005 Energirådgivarnas hemsidor på Internet September 2004 Sprida information om projektet via tidningsartiklar samt - juni 2005 annonsering i regionala media och lokala annonsblad Januari - maj Arrangera möten och studieresor för företag i 2005 biobränslebranschen. Successiv uppbyggnad av nätverk mellan företagen i branschen. Maj juni 2005 Utvärdering av projektet 1.4.1. Metod så blev det Flertalet av aktiviteterna i tid- och aktivitetsplanen har genomförts i enlighet med redovisningen i tabell 3. De aktiviteter som inte genomförts avser Kickoff -möte för VVS-företag samt att arrangera möten och studieresor för företag i biobränslebranschen. Anledningen till att dessa aktiviteter inte genomförts framgår av kapitel 1.3.3 och av samma anledning har tidplanen förkortats. En utförligare redovisning av genomförda aktiviteter återfinns i kapitel 3. 1.5. Målgrupp Målgruppen för projektet utgörs av fastighetsägare med oljepannor i Jämtlands län. 1.5.1. Målgrupp så blev det I bilaga 1 återfinns ett utdrag ur sammanställningen avseende informationskvällarna som genomförts. Av utdraget framgår bland annat att 50 av de totalt 171 deltagarna ( 30%) idag värmer upp sin fastighet med eldningsolja. Deltagarna representerade således målgruppen, se kapitel 1.5, på ett relativt bra sätt. 1.6. Disposition Föreliggande slutrapport utgår från den ansökan avseende Länsstyrelsens ramprogram för miljömålsåtgärder som överlämnades till Länsstyrelsen den 19 maj 2004. Rapporten är disponerad enligt följande: Kapitel 1 innehåller bland annat bakgrund, syfte, metod, mål och målgrupp medan kapitel 2 innehåller en beskrivning av projektorganisationen.

Biovärme i Jämtlands län slutrapport 5 I kapitel 3 presenteras vilka aktiviteter som genomförts, tidplan, redogörelse för vilka effekter projektet har haft på området jämställdhet samt hur projektets verksamhet har utvärderats. Slutligen innehåller kapitel 4 en ekonomisk redovisning avseende kostnader och finansiering. Rubrikerna för de kapitel och tabellkolumner där utfallet av projektet redovisas är skrivna med kursiv stil. 1.7. Avgränsningar I kapitlen 1.7.1 1.7.2 redovisas avgränsningarna för projektet. 1.7.1. Konkurrensneutralitet Samtliga energi- och VVS-företag etc. i biobränslebranschen i Jämtlands län kommer att informeras om, samt erbjudas att delta i projektet, vilket därför bedöms som konkurrensneutralt. 1.7.2. Förnyelsebara energikällor biobränsle kontra värmepumpar Värmepumpar är en form av elvärme som är mycket energieffektiv vid normala utetemperaturer. Värmepumpar dimensioneras dock vanligen endast för cirka 50-60% av husets maximala effektbehov vilket gör att värmepumpar vanligen kompletteras med en elpatron. Sammantaget har det ökande antalet installerade värmepumpar en komplex påverkan på elförbrukning och effektuttag. Om värmepumpen ersätter ren elvärme minskar elförbrukningen totalt sett över året medan motsatt förhållande inträffar om värmepumpen ersätter exempelvis oljeeldning. I fallet med övergång från ren elvärme till värmepump gäller vidare att den momentana elförbrukningen, effektuttaget, inte påverkas under de perioder då effekt- och importbehovet är som störst. Med utgångspunkt från syfte och målsättningar för projektet Biovärme i Jämtlands län är slutsatsen mot ovanstående bakgrund att installation av en värmepump inte bör användas för att ersätta oljepannor då detta medför ökad elförbrukning. För uppvärmning av fastigheter bör framförallt olika former av biobränslen användas, främst på grund av att koldioxidutsläpp från biobränsleeldning inte bidrar till de globala klimatförändringarna. I tätorter är biobränslebaserad kraft-/fjärrvärme att föredra, vid enskild uppvärmning utgör exempelvis flis, ved och pellets bra alternativ. Dessa alternativ kan användas för att ersätta både olja och el i hus med vattenburna värmedistributionssystem. Vidare kan en biobränsleeldad kamin väsentligt bidra till att minska förbrukningen av el för uppvärmning i småhus med direktverkande el och vid i princip alla fastigheter kan värmeproduktionen kompletteras med solfångare.

Biovärme i Jämtlands län slutrapport 6 1.8. Förklaringar och förkortningar Biobränsle: Fjärrvärme och kraftvärme: Förnyelsebara energikällor: Förädlade och oförädlade biobränslen: Bränslen som ej omvandlats kemiskt; trädbränslen, vass, halm och energigrödor etc. Fjärrvärme är ett tekniksystem som används för att förse stadsdelar eller hela städer med värme från ett gemensamt ledningssystem, oftast med vatten som värmebärare. Värmen produceras vid en eller flera stora värmeproduktionsanläggningar. Vid kombinerad el- och värmeproduktion (kraftvärme), kan ett fjärrvärmesystem utgöra en så kallad värmesänka. Energikällor som ingår i det naturliga kretsloppet, exempelvis vattenkraft, biobränslen och solenergi. Exempel på motsatsen är fossila bränslen; kol, olja och naturgas. Vid förbränning av förnyelsebara bränslen bildas koldioxid som, via fotosyntesen, ingår i ett slutet kretslopp. Utsläppen av koldioxid från förbränning av förnyelsebara bränslen lämnar således inget långsiktigt bidrag till de globala klimatförändringarna. Exempel på oförädlade biobränslen är ved, spån och flis. Oförädlade biobränslen kan användas som råvara för tillverkning av förädlade biobränslen, exempelvis pellets, briketter och pulver. 1 kwh: Energienhet som motsvarar 1.000 Wh. (10 3 Wh) 1 MWh: Energienhet som motsvarar 1.000 kwh. (10 6 Wh) 1 GWh: Energienhet som motsvarar 1.000 MWh. (10 9 Wh) Watt (W): Grundenheten för effekt. 1 kw: Effektenhet som motsvarar 1.000 W. (10 3 W) 1 MW: Effektenhet som motsvarar 1.000 kw. (10 6 W)

Biovärme i Jämtlands län slutrapport 7 2. Projektorganisation Projektet Biovärme i Jämtlands län kommer att genomföras i samarbete mellan Energikontoret och de kommunala energirådgivarna i Jämtlands län. Vidare är täta och goda relationer mellan projektägare och projektgrupp samt andra nyckelpersoner i branschen en förutsättning för ett lyckat genomförande av projektet vilket gör att det förväntas stimulera företagssamverkan, allianser och nätverk. Sammantaget kommer projektet att organiseras enligt figur 2 nedan. Projektägare Kommunförbundet Jämtlands län Energikontoret Projektledare Jimmy Anjevall Regionala media Projektgrupp Energikontoret Kommunala energirådgivare Energibolag, VVS-företag m.fl. Målgrupp Fastighetsägare med oljepannor Figur 2. Projektorganisation. För utbyte av kunskaper och erfarenheter kommer möten för projektgruppen att arrangeras regelbundet under projekttiden. Däremellan kommer kontakterna bland annat att upprätthållas via telefon och e-post. 2.1. Kommunförbundet i Jämtlands län - Energikontoret Postadress: Prästgatan 51 Postnummer och ort: 831 34 Östersund Telefon: 063 57 01 03 Mobiltelefon: 070 570 87 62 Organisationsnummer: 22 20 00 0646 E-post: jimmy@energikontoret.z.se Bankgiro: 269-0071 Kontaktperson: Jimmy Anjevall

Biovärme i Jämtlands län slutrapport 8 En åtgärd som EU vidtagit för att nå sina mål inom energi- och miljöområdet är att initiera starten av regionala energikontor. Vid Energikontoret, som är ett av totalt cirka 250 energikontor i Europa, startade verksamheten den 15 februari 1999. Med de globala miljöfrågorna som bakgrund är energikontorens huvuduppgifter att: Arbeta för energihushållning och energieffektivisering. Arbeta för introduktion av förnyelsebara energikällor. Arbeta för minskad miljöpåverkan. Vara EU:s kontakt ut mot regioner/kommuner i energi- och miljöfrågor. Verksamheten vid Energikontoret delfinansierades under perioden 1999 2002 av EUkommissionen genom det så kallade Save-programmet. Verksamheten motfinansierades av Landstinget och Kommunerna i Jämtlands län. Från år 2004 är Energikontoret en avdelning inom Kommunförbundet i Jämtlands län och under åren 2003-2007 delfinansierar Energimyndigheten Energikontorets verksamhet inom följande områden: 1. Att samordna energirådgivningen inom regionen genom nätverksträffar för de kommunala energirådgivarna, kompetensutveckling, gemensamma temasatsningar, mässor m.m. 2. Att vara regional energiaktör och inneha aktiv energikompetens inom regionen bl.a. genom att bygga upp och administrera regionala nätverk inom områdena energieffektivisering och förnybar energi. 3. Att initiera och genomföra nationella, regionala, lokala och EU-projekt om energirådgivning, -effektivisering och förnybar energi. Projektet Biovärme i Jämtlands län ryms väl inom ramen för punkterna 1-3 ovan. Mot denna bakgrund bör det betraktas som naturligt att Energikontoret har initierat projektet och kommer att fungera som projektägare. 2.1.1. Genomförda projekt Flertalet av de projekt som Energikontoret hittills genomfört har syftat till en ökad användning av biobränslen för uppvärmning, några exempel: Energiomställning i östra Jämtland. I samarbete mellan Energikontoret och kommunerna Bräcke och Ragunda utformades under 2001 de lokala investeringsprogrammen Energiomställning i östra Jämtland. För genomförandet av programmen ansöktes och beviljades bidrag från Miljödepartementet. Programmen kommer att medföra minskad förbrukning av eldningsolja med totalt cirka 300 m 3 per år. Ett antal åtgärder har redan genomförts, till exempel har eldningsolja ersatts med pellets vid värmeverken i Stugun och Bispgården. Trygg pelletsvärme i småhus. Genom projektet stimulerades marknaden för träpellets i Jämtlands län. Den huvudsakliga aktiviteten inom ramen för projektet var att arrangera sexton pelletskvällar i länet. Kvällarna besöktes av totalt 640 personer. Ett av målen för projektet var att antalet småhus i länet som värms upp med pellets skulle öka med 50 stycken, en ökning motsvarande 25 %, under perioden juni 2001 juni 2002. Utvärderingen av projektet visade att denna målsättning uppnåddes, antalet småhus som värms upp med pellets ökade med 95.

Biovärme i Jämtlands län slutrapport 9 2.1.2. Projektorganisation så blev det Energikontoret och de kommunala energirådgivarna har under projektets genomförande arbetat helt i enlighet med redovisningen i kapitel 2. Genomförandet av projektet har exempelvis avhandlats vid möten den 30 augusti, 30 september, 25 november och 6 december 2004. Energikontoret arrangerade också den 18 oktober ett möte för övriga parter i projektgruppen. Vid detta möte deltog representanter för Svenskt Bränsle, Trä & Bygg i Lockne, Jämtlamell och Calere Energisystem. Vidare deltog totalt 13 företag vid informationskvällarna, se bilaga 1, och projektet har också delfinansierats av ett antal av företagen. Sammantaget kan därför sägas att projektet har genomförts med hjälp av täta och goda relationer mellan beställare, projektägare och projektgrupp samt andra samarbetspartners. Dessa goda relationer, vilka betecknades som en förutsättning för ett lyckat genomförande av projektet, kommer också att leva vidare inom ramen för projektet Pelletsvärme framtidsvärme.

Biovärme i Jämtlands län slutrapport 10 3. Projektbeskrivning Aktiviteterna inom ramen för genomförandet av projektet Biovärme i Jämtlands län har näst intill uteslutande utgjorts av informations- och utbildningsaktiviteter. Syftet med aktiviteterna har främst varit att sprida information och kunskap om varför och på vilket sätt förbrukningen av eldningsolja för uppvärmning bör minska inom den aktuella målgruppen. Det är vidare viktigt att visa att det finns flera olika åtgärder som kan vidtas för att minska förbrukningen av eldningsolja för uppvärmning samt att pedagogiskt visa att vars och ens insats är viktig och har betydelse. Både hotbilden och handlingsmöjligheterna har lyfts fram i informationen. En översiktlig tid- och aktivitetsplan för projektet Biovärme i Jämtlands län presenteras i kapitel 1.4. Nedan redovisas utförligt, i förhållande till tid- och aktivitetsplan, vilka aktiviteter som genomförts respektive inte genomförts inom ramen för projektet. 3.1. Utformning av projektplan Tidpunkt för genomförande: Maj 2004 Projektplanen, vilken innehåller en beskrivning av de aktiviteter som planeras inom ramen för projektet, utgörs av föreliggande dokument. Projektplanen utgör även en ansökan om finansiering till Länsstyrelsens ramprogram för miljömålsåtgärder, sista datum för inlämning 2004-05-20. 3.1.1. Utformning av projektplan så blev det Ansökan lämnades in till Länsstyrelsen 2004-05-19. Den 6 juni översände Länsstyrelsen en begäran om kompletteringar vilka insändes den 9 juni. Besked om att ansökan beviljades lämnades den 2 juli, det vill säga något senare än planerat. 3.2. Expo Norr Tidpunkt för genomförande: Juni - juli 2004 Varumässan Expo Norr arrangeras i Östersund varje år under fem dagar i anslutning till månadsskiftet juni-juli. De senaste fem åren har Energikontoret och energirådgivarna i länet haft en gemensam monter på mässan. I montern har vi spridit information till främst allmänheten om energifrågor i stor och liten skala. Vi kommer att delta vid Expo Norr även år 2004, bland annat genom att sprida information om biobränsle för uppvärmning.

Biovärme i Jämtlands län slutrapport 11 3.2.1. Expo Norr så blev det Energikontoret och de kommunala energirådgivarna hade även år 2004 en gemensam monter på Expo Norr. Då beskedet från Länsstyrelsen kom senare än planerat lades ingen särskild tonvikt på information avseende biobränslen för uppvärmning. Dock ingick, i vanlig ordning, även sådan information i den allmänna informationsspridningen om energifrågor. 3.3. Utbildning för energibolag, VVS-företag m.fl. Tidpunkt för genomförande: September 2004 april 2005 Anledningen till att många fastighetsägare uppfattar övergången till biobränsle som krånglig och omständlig är främst att det inte finns någon samordning mellan olika aktörer på marknaden. För närvarande kan en fastighetsägare som vill börja elda med biobränsle behöva ringa många telefonsamtal för att få den rådgivning och hjälp som efterfrågas. Den kompetensrelaterade/kvalitativa målsättningen med projektet är att en fastighetsägare som vill börja elda med biobränsle i princip bara ska behöva kontakta ett företag. Under projekttiden kommer aktörer i biobränslebranschen därför att identifieras och aktiveras. Målet är att aktörerna i Jämtlands län ska samla sig för att underlätta för fastighetsägare att elda med biobränsle. Fastighetsägarna ska, i större utsträckning än idag, erbjudas en trygg installation, leverans samt användning av biobränsle och eldningsutrustning. Genom att förankra projektet hos företag som har nytta av en ökad användning av biobränsle ges möjlighet att få ett projekt som lever vidare efter Energikontorets och de kommunala energirådgivarnas inledande engagemang. Detta förutsätter att erforderlig kompetens byggs upp inom ramen för det nätverk som, under projekttiden, kommer att bestå av Energikontoret, energirådgivare, energibolag, biobränsleleverantörer, återförsäljare av biobränsle och eldningsutrustning samt installatörer. Samtliga aktörer bör efter projekttiden kunna besvara följande vanligt förekommande frågor om biobränslebaserade uppvärmningsalternativ: Vilka är fördelarna med biobränsle i jämförelse med andra energislag med avseende på miljö, ekonomi och sysselsättning? Vilka är nackdelarna med biobränsle i jämförelse med andra energislag med avseende på miljö, ekonomi och sysselsättning? Hur mycket pellets motsvarar en kubikmeter eldningsolja? Hur mycket ved motsvarar en kubikmeter eldningsolja? Hur mycket eldningsolja går det åt per år i en normalvilla? Krävs det en stor arbetsinsats, askning och sotning, för att elda med biobränslen? Krävs det bygglov för att börja elda med biobränsle, i så fall vilka? Vad ska jag tänka på innan jag installerar fjärrvärme, panna eller kamin? Krävs det mycket skötsel för en biobränsleeldad anläggning? Hur stor effekt bör värmeväxlaren, pannan, brännaren, kaminen vara märkt för? Hur vet jag att jag köper hög kvalitet på pannan, brännaren, kaminen?

Biovärme i Jämtlands län slutrapport 12 När behöver man ackumulatortank? Vad gör jag med askan? Hur ska biobränsle förvaras? Vad är priset på förädlade biobränslen, exempelvis pellets? Vad är priset på oförädlade biobränslen, exempelvis ved? Vad kostar det att installera en pelletsbrännare eller pelletspanna? Vad kostar det att installera en vedpanna? Vad kostar det att installera fjärrvärme? Vad kostar det att installera skorsten? På vilka orter finns det fjärrvärme i Jämtlands län och på vilka av dessa orter erbjuds fjärrvärme till småhus? Var hittar jag företag som säljer biobränsle i Jämtlands län? Var hittar jag företag som säljer pannor, brännare och kaminer i Jämtlands län? Erforderlig kompetens finns till stora delar redan tillgänglig hos enskilda aktörer på biobränslemarknaden samt hos Energikontoret och energirådgivarna. Ett första steg inom ramen för projektet blir att göra en kunskapsinventering bland företag och organisationer som har nytta av, och intresse för, en ökad användning av biobränsle. Inventeringen kommer att utgöra grunden för de frågeställningar som bör belysas i samband med informationskvällarna vi avser att genomföra under hösten 2004 samt enskilda möten med representanter från olika delar av biobränslebranschen under 2005. Inventeringen kommer att utgöras av ett brev som kommer att skickas ut hösten 2004. Naturligtvis kommer inte samtliga enskilda aktörer i biobränslebranschen heller i fortsättningen att kunna besvara ALLA frågor rörande biobränsleeldning. Efter projekttiden ska dock svar på eventuellt obesvarade frågor kunna inhämtas inom ramen för det nätverk av företag som byggs upp under projekttiden och som lever vidare även efter det att projektet avslutas under sommaren 2005. Arbetet med att bygga upp detta nätverk blir en av de viktigaste uppgifterna för projektgruppen. Arbetsinsatsen, med avseende på inhämtning av nödvändig information, för husägare som är intresserade av att börja elda med biobränsle ska därmed kunna hållas på en så låg nivå som möjligt. 3.3.1. Utbildning för energibolag, VVS-företag m.fl. så blev det Denna aktivitet har inte genomförts då aktiviteter av denna typ kommer att ingå i det nationella projektet Pelletsvärme framtidsvärme, se även kapitel 1.3.3. Däremot har de kommunala energirådgivarna länet, inom ramen för projektet Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer som finansieras av Energimyndigheten, under hösten 2004 kartlagt behovet av utbildning bland el- och VVS-företag i länet. Resultatet av denna förstudie, vilket kommer att sammanställas under januari 2005, kommer sedermera att användas vid planeringen av framtida informations- och utbildningsaktiviteter för denna målgrupp.

Biovärme i Jämtlands län slutrapport 13 3.4. Information via Internet Tidpunkt för genomförande: Augusti 2004 - juni 2005 På Energikontorets hemsida kommer utförlig information om projektet att finnas tillgänglig, detsamma gäller energirådgivarnas hemsida. Där kommer vi bland annat att lägga ut vår projektansökan samt ett översiktligt program för genomförda och kommande aktiviteter. På hemsidorna kommer också ett företagsregister med företag aktiva på biobränslemarknaden att byggas upp. 3.4.1. Information via Internet så blev det Information om projektet har under hela projekttiden funnits tillgänglig på Energikontorets hemsida, däremot inte på energirådgivarnas hemsida. På hemsidan har bland annat ett program för genomförda och kommande aktiviteter presenterats. Dock har inget företagsregister byggts upp, detta med anledning av att även detta kommer att genomföras inom ramen för Pelletsvärme framtidsvärme. 3.5. Information via regionala media Tidpunkt för genomförande: September 2004 - juni 2005 Vår erfarenhet är att spridning av kunskap och information via regionala media är effektivt. Inom ramen för projektet Biovärme i Jämtlands län kommer vi därför att använda oss av TV, radio samt annonser och artiklar i lokaltidningar och lokala annonsblad. 3.5.1. Allmän information via media Lokala TV- och radiostationer, Mittnytt, TV 4 och Radio Jämtland, kommer att bjudas in till de lite större aktiviteter, till exempel informationskvällarna, som vi kommer att arrangera. Detsamma gäller lokaltidningarna Länstidningen och Östersundsposten. 3.5.2. Annonsering i lokaltidningar och kommunblad I samarbete med lokaltidningarna kommer vi att under projekttiden utforma tre stycken större och fem stycken mindre annonser. Syftet med annonserna är att sprida information om, och öka intresset för, biobränsleeldning i allmänhet och projektet Biovärme i Jämtlands län i synnerhet. Den första stora annonsen kommer att utformas så att den utgör det officiella startskottet för projektet. Därigenom hoppas vi bland annat nå ut till de VVS-företag, som säljer och installerar utrustning för biobränsleeldning, men som vi hittills inte varit i kontakt med. Förhoppningsvis har de intresse av att delta i projektet för att därigenom öka försäljningen av sina produkter. Hur resterande stora annonser ska utformas är ännu inte bestämt.

Biovärme i Jämtlands län slutrapport 14 De små annonserna kommer främst att innehålla kort information om fördelarna med biobränsleeldning samt information om plats och tidpunkt för informationskvällarna som ska arrangeras i länets kommuner. Dessa annonser kommer också att publiceras i de lokala annonsblad som finns i länets samtliga kommuner. 3.5.3. Tidningsartiklar Under projekttiden har vi för avsikt att skriva minst två stycken artiklar på temat biobränsle, i första hand i lokaltidningarna Östersundsposten och Länstidningen. Vi kommer att informera om de fördelar, med avseende på främst ekonomi och miljö, som det innebär att elda med biobränsle, främst i jämförelse med eldningsolja. 3.5.4. Information via regionala media så blev det Under projekttiden har inga artiklar på temat biobränsle skrivits i lokaltidningarna Östersundsposten (ÖP) och Länstidningen (LT). LT och ÖP inbjöds dock till de informationskvällar som arrangerats. Energikontoret bistod också tidningarna med material vid utformningen av bilagorna Hus och värme (ÖP 30 september) respektive Hus och hem (LT 16 oktober). I dessa bilagor publicerades även den första stora annonsen inom ramen för Biovärme i Jämtlands län, se bilaga 2, vilken utformades så att den utgjorde det officiella startskottet för projektet. I anslutning till genomförandet av informationskvällarna har ytterligare två stora annonser, den 23 respektive den 30 oktober, publicerats i LT och ÖP. Dessa annonser innehöll främst information avseende plats, tid och innehåll för kommande informationskvällar. Denna information annonserades också i flertalet av de lokala annonsblad som finns i länets kommuner. Som ett resultat av Energikontorets och de kommunala energirådgivarnas goda relationer med företag i branschen, se kapitel 2.1.2, annonserade även företag flitigt i LT och ÖP under den period då informationskvällarna genomfördes, det vill säga vecka 44 och vecka 45. Kopior på ett antal av dessa annonser återfinns i bilaga 3. 3.6. Informationskvällar Tidpunkt för genomförande: Oktober november 2004 Inom ramen för projektet Biovärme i Jämtlands län planerar vi att arrangera åtta stycken informationskvällar på temat biobränsle i Jämtlands län, en kväll i varje kommun. Bakgrunden till dessa informationskvällar och hur vi avser att planera, genomföra och följa upp dem presenteras i kapitlen 3.6.1-3.6.3.

Biovärme i Jämtlands län slutrapport 15 3.6.1. Bakgrund Inom ramen för projektet Trygg pelletsvärme i småhus arrangerade vi under hösten 2001 sexton pelletskvällar i Jämtlands län, två per kommun. Samtliga kvällar inleddes klockan 19.00 och avslutades omkring 21.30. Programmet såg ut enligt följande: Pellets och miljön Att elda med pellets - så fungerar det Tävling Fika Energirådgivarens roll Att elda med pellets - så fungerar det (forts) Avslutning Vår målsättning var att pelletskvällarna skulle locka i genomsnitt 20 besökare per kväll. Det sammanlagda antalet besökare blev 640, det vill säga i genomsnitt 40 deltagare per kväll. Intresset för pellets var således större än förväntat och kvällarna bidrog med all säkerhet till att öka kunskapen inom området. Vid pelletskvällarna arrangerades också en tävling. Priserna bestod av tre olika pelletsbrännare samt totalt 10 ton pellets. Deltagarna fick bland annat besvara ett antal frågor om uppvärmning och pelletseldning. Vidare innehöll det tävlingsformulär vi utformade en förfrågan om deltagaren ville bli kontaktad av en återförsäljare av eldningsutrustning för pellets. 3.6.2. Genomförande inom ramen för Biovärme i Jämtlands län När vi planerar och genomför informationskvällarna inom ramen för projektet Biovärme i Jämtlands län kommer vi att använda i princip samma koncept som vi använde oss av inom ramen för projektet Trygg pelletsvärme i småhus. Samtliga fastighetsägare i länet med en oljepanna kommer att kontaktas via ett direktutskickat brev vilket bland annat kommer att innehålla en inbjudan till informationskvällarna i respektive kommun. Till kvällarna kommer även sotarna, VVS-företag, återförsäljare av eldningsutrustning, media, energibolag samt lokala politiker med flera att bjudas in. 3.6.3. Uppföljning av informationskvällarna Vid informationskvällarna kommer en tävling att arrangeras. Intresserade deltagare kommer att få besvara ett antal frågor om uppvärmning med biobränsle samt redovisa om de är intresserade av att få mer information om uppvärmning med biobränsle via energirådgivarna, energibolag eller något VVS-företag. De som besvarar frågorna, och därmed deltar i tävlingen, kommer förhoppningsvis att ha chansen att vinna någon form av utrustning för uppvärmning med biobränsle. Förhoppningsvis innebär detta att intresset för att lära sig mer om biobränslen bland deltagarna ökar ytterligare. Vidare kommer uppgifter avseende kontaktuppgifter för de deltagare som vill ha mer information efter varje informationskväll att sammanställas och återföras till de företag som deltar vid kvällarna. Företagen kan därefter successivt börjat kontakta de potentiella kunderna. Detta bör inte endast ses som ett sätt att öka försäljningen av utrustning för uppvärmning med biobränsle.

Biovärme i Jämtlands län slutrapport 16 Det är dessutom ett sätt att göra det enklare för kunderna att börja elda med biobränsle vilket är en av målsättningarna för projektet Biovärme i Jämtlands län. 3.6.4. Genomförande inom ramen för Biovärme i Jämtlands län så blev det Helt i enlighet med tidigare redovisning i kapitel 3.6 har åtta stycken informationskvällar på temat biobränsle för uppvärmning genomförts inom ramen för Biovärme i Jämtlands län. Kvällarna genomfördes i enlighet med sammanställningen i tabell 4 nedan: Tabell 4. Informationskvällar inom ramen för Biovärme i Jämtlands län. Datum Ort och lokal Besökare (st) Företag (st) 25/10 Bräcke, Folkets hus 15 4 26/10 Stugun, Biblioteket 8 4 27/10 Dvärsätt, Hägragården 10 5 28/10 Hede, Centralskolan 23 3 1/11 Strömsund, Folkets hus 27 2 2/11 Järpen, Församlingsgården 32 3 3/11 Östersund, Jämtkraft 29 4 4/11 Svenstavik, Tingshuset 27 3 Totalt 171 28 5 Informationskvällarna föregicks av annonsering, se kapitel 3.5.4, samt av att samtliga fastighetsägare i länet med en oljepanna (P < 60 kw) inbjöds till informationskvällarna via ett direktutskickat brev. (Se bilaga 4). Till kvällarna inbjöds även skorstensfejarmästarna, VVS-företag, återförsäljare av eldningsutrustning, media och energibolag med flera. Samtliga informationskvällar startade klockan 19.00 men redan från klockan 18.00 erbjöds besökarna att se eldningsutrustning i drift. Programmet för kvällarna, vilka avslutades omkring 21.15, såg i övrigt ut enligt nedan: Behovet av energiomställning (Energikontoret och kommunala energirådgivare) Fjärrvärme - så fungerar det (Jämtkraft och Sydkraft) Ved, flis och pellets så fungerar det (Håkan Gode, Calere Energisystem) Fika - tävling Ved, flis och pellets - så fungerar det (forts) Avslutning Håkan Gode föredrog avsnittet om ved, flis och pellets vid samtliga kvällar. Avsnittet om fjärrvärme föredrogs i Dvärsätt, Järpen och Östersund av Jämtkraft samt i Hede och Strömsund av Sydkraft. (Se även figur 1). Då fjärrvärme till småhus för närvarande inte erbjuds i kommunerna Berg, Bräcke och Ragunda innehöll kvällarna i Svenstavik, Bräcke och Stugun inget avsnitt om fjärrvärme. Utöver föredragshållarna deltog även företagen Teknik Service i Berg, Svenskt Bränsle, Viessmann, Janfire, Trä & Bygg, Jämtlamell, JP El- & VVS-teknik, Eldsjälen, Berghults rör, Åre Byggmaterial, Bloméss i Såå vid någon eller flera av kvällarna. 5 Ett flertal företag deltog vid två eller flera informationskvällar.