Professionell renovering i SABO-företag

Professionell renovering i SABO-företag Boverket april 2008

(denna sidan behöver ni inte fylla i) Titel: xx Utgivare: Boverket månad 2007 Upplaga: 1 Antal ex: xxx Tryck: xxx ISBN: 91-7147-xxx-x Sökord: xx Diarienummer: 000-000/2006 Foto omslag: xxx Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format. Boverket 2006

Förord Över en halv miljon av lägenheterna som finns i allmännyttans fastigheter är byggda i miljonprogrammet, dvs. från början av 1960-talet till i mitten av 1970-talet. Upprustningen av detta fastighetsbestånd har bara påbörjats och de närmaste 15-20 åren kommer huvuddelen av detta fastighetsbestånd att renoveras. Enligt de uppskattningar som Boverket gjort kommer takten på underhållsarbetena att på kort tid behöva tredubblas jämfört dagens situation. Xxx mer Karlskrona månad 2008 Ulf Troedson Överdirektör Boverket

5 Innehåll Inledning... 7 Hyresgästen i fokus...7 Rapportens författare...8 Sammanfattning... 9 1. Brist på kompetent arbetskraft... 10 Kartläggning av dagsläget...10 Byggprogrammet...11 Alternativ till byggprogrammet...14 Multihantverkaren efterlyses...14 Nya utbildningsvägar - två exempel...16 Slutsatser och förslag till åtgärder...17 Bilaga: Synpunkter från berörda parter... 19 Lärlingar...21 Yrkesarbetare...21 2. Projektering och upphandling av renovering av badrum, kök och stammar... 22 Olika typer av renoveringsåtgärder...23 Att utföra entreprenadarbete hemma hos hyresgäster...23 Att välja entreprenadform...24 Att välja entreprenadform och upphandlingsmodell efter egna förutsättningar...26 Bostadsföretagens förberedelsearbete...27 Projektering...32 Ordningsregler...34 Information och kommunikation med hyresgäster under entreprenadtid38 Besiktningar vid renovering...40 Myndigheter...42 Administrativa föreskrifter som styrmedel vid upphandling...44 Bilaga: Exempel på arbetsgången vid ändring... 45 3. Tävlingen - Utmärkt! Renovering... 47 Genomförande...47 Juryns arbete...48 Inlämnade bidrag...49 Vinnande bidrag...50 Presentation av de nominerade och vinnarna...52 Fortsatt arbete...52 4. Branschernas ansvar för fortbildning... 53 Branschövergripande fortbildningar...54 Produktinformation, monteringsanvisningar etc samt information på hemsidor...58 Problem och förbättringsförslag...59 Goda exempel på fortbildningsinsatser...60 Slutsatser...63 Bilaga: Intervjuerna i delrapport 4 i korthet... 65 5. Konferensen Professionell Renovering... 69 Konferensavslutning...71

6 Rapportens titel Bilaga: Detaljerat program Konferensen Professionell renovering i SABO-företag... 72 6. Grundkrav och tekniskt utförande för renoveringsarbete... 79 Kort om slutsatser...79 Fortsatt arbete...83 7. Betong i fastigheter från 1960- och 70 tal... 84 Tillståndsbedömning...86 Förvaltningsstrategi aktivt underhåll...86 Val av reparations- och underhållsprinciper...88 Upphandling och utförande av betongreparationsarbeten...89 Fortsatt arbete...89 8. Högskolekontakter med fokus på examensarbeten... 91 Genomförande...92 Resultat...93 Omdömen om examensarbetena...93 Fortsatt arbete...95 9. Stamledningsrenovering - En branschöversikt... 96 Om skriften...97 De fem kartlagda företagen...97 Slutsatser i branschöversikten...97 Byte eller renovering parametrar som påverkar...98 Branschsamverkan...99 Fortsatt arbete...99

7 Inledning Byggsektorn står inför nya utmaningar, när ombyggnadsverksamheten ökar, samtidigt som nyproduktionen av bostäder med stor sannolikhet kommer att minska. SABO tog därför våren 2007 initiativ till ett större projekt Professionell renovering vars syfte var öppna upp ögonen såväl på arbetsmarknadens parter som på materialtillverkare, produktutvecklare och enskilda entreprenörer för den förändring, som nu måste ske på kort tid. För att tydliggöra de behov och krav som finns hos medlemsföretagen var det extra viktigt att många av bostadsföretagens medarbetare erbjöds möjligheter att få medverka och dela med sig av sina erfarenheter. Projektet delades därför upp i flera delprojekt, vilka startades upp under våren 2007. Resultaten och erfarenheterna från dessa delprojekt har sammanställts i denna rapport samt också redovisats i en större konferens Professionell renovering - 22-23 januari 2008 som hölls i Stockholm. Projektet Professionell renovering inleddes med att VD-gruppen för byggherrefrågor under hösten 2006 träffade ett antal ledande befattningshavare från entreprenadföretag, byggfacket och andra branschoch intresseorganisationer. Vid de samtal som då fördes, önskade SABO framför allt få dessa nyckelpersoners syn på SABO- företagen som beställare och den utmaning som hela branschen står inför när renoveringsvolymerna kraftigt kommer att öka. Vi märkte en relativt stor okunskap om de renoveringsvolymer som vi som stora fastighetsförvaltare redan arbetade med. När vi efter intervjuerna skulle summera och skapa ett projekt kring de frågor som diskuterats upptäckte vi att det blev mycket svårt att koncentrera sig på ett område utan att uppgiften krävde en bredare ansats under 2007, för att därefter göra utvärderingar för att se vad som bör prioritera. Inte minst sedan flera samarbetspartners anmält intresse för ämnesområdet, kändes det naturligt att dela upp projektet på ett antal delprojekt för att belysa bredden. Vart och ett av delprojekten har också drivits efter målsättningen att de skulle kunna utgöra grunden till fortsatta projekt som SABO eller som andra samarbetspartner kan fortsätta att arbeta med. Hyresgästen i fokus De flesta renoveringsarbetena måste utföras i lägenheter med hyresgäster, boende kvar i lägenheterna, vilket ställer delvis nya krav på de hantverkare som kommer att anlitas. De SABO företag, som börjat renoveringsarbeten får idag ta emot mycket klagomål från sina hyresgäster på att de anlitade hantverkare inte visar respekt för de boende och att överenskomna tider för exempelvis badrumsrenoveringar inte hålls. Uppdelningen på olika yrkeskategorier och brister i samordning upplevs som mycket besvärande av

8 Rapportens titel de enskilda hyresgästerna, som riktar sin kritik mot sin hyresvärd, dvs. det bostadsföretag, som anlitat hantverkarna. Rapportens författare Denna rapport är en sammanställning av de olika delprojekten, där de olika projektledare och författare har bidragit och redovisat sina sammanställningar och förslag till fortsatt aktiviteter inom respektive delprojektsområde. Huvudförfattare till rapporten har varit Gösta Gustavsson, som också fungerat som projektledare för Professionell Renovering. Medförfattare inom SABO har varit Stefan Björling och Birgitta Frejd. Dessutom har följande delprojektledare medverkat Sigge Baumgarten (Brist på kompetent arbetskraft), Per- Åke Grönning (Branschens ansvar för fortbildning) Magnus Everitt, Rolf Kling, Marie Hult (Grundkrav och tekniskt utförande för renoveringsarbete) samt Mårten Janz (Betong i fastigheter från 1960- och 70tal). Karin Larén Hallström, MegaMate Communication AB har ansvarat för sammanställning och redigering av rapporterna.

Kapitel 9 Sammanfattning Rapporten behandlar professionell renovering ur ett flertal utgångspunkter och med flera olika såväl problemställningar som förslag till lösningar och fortsatt arbete. Delrapport 1 pekar på tendenser och inriktningar för reparations- och ombyggnadsbranschen, främst ombyggnader av våtrum som badrum och kök. Delrapporten beskriver två goda exempel på utbildningar som skulle kunna generera fler hantverkare med bredare kompetens. Delrapport 2 behandlar projektering och upphandling av renovering av badrum, kök och stammar. Stor vikt läggs vid sociala aspekter angående yrkesarbete i hyresgästens bostad. Delrapport 3 beskriver tävlingen Utmärkt! Renovering, som initierades av SABO inom ramarna för projektet Professionell Renovering. Syftet med tävlingen var att stimulera till i teknikutveckling av produkter och metoder som underlättar vid renovering. Delrapport 4 handlar om fortbildning inom byggsektorn. Hur sker fortbildning av yrkesverksam personal och vilket ansvar tar branscherna för den? Den fortbildning som förekommer är ofta i branschorganisationernas egen regi. Delrapport 5 handlar om den konferens som SABO ordnade för att redovisa resultatet av delprojekten i Professionell renovering. Delprojekt 6 syftar till att ta fram hjälpmedel för statusbedömning och planering av renoveringsbehov och renoveringsstrategier för bostadshus byggda mellan 1950 och 1975. Delrapport 7 beskriver hur man bedömer tillståndet på betongen, underhåller samt upphandling och reparationsarbete av betong. Delprojekt 8 syftar till att väcka uppmärksamhet kring professionell renovering av flerbostadshus hos studenter på Sveriges tekniska högskolor. I projektet ingår en tävling för examensarbeten och uppsatser som behandlade renovering och ombyggnad. Delrapport 9 beskriver SABOs skrift Stamledningsrenovering En branschöversikt, som tagit fram inom ramen för projektet. Skriften behandlar de olika metoder som finns för invändig förstärkning av rör och är tänkt att fungera som en guide för fastighetsägare som behöver utföra stamledningsrenovering.

10 Rapportens titel 1. Brist på kompetent arbetskraft Av Sigge Baumgarten Byggbranschen lider brist på arbetskraft, särskilt på större orter. Främst visar sig bristen vid anbudsförfrågningar gällande reparation och ombyggnad. Förväntat anbud uteblir, eller också får projektet högre kostnader än kalkylerat. Grundutbildningarna vänder sig i huvudsak mot nyproduktionen. Gymnasieskolorna som står för den största utbildningsvolymen har ett mycket litet antal elever som väljer kursen för reparation och ombyggnad och det är inte många som väljer denna yrkeskarriär efter avslutat utbildning. Bara ett fåtal erbjuder anställning inom denna sektor. Renovering och ombyggnad har generellt låg status, ger sämre betalt och ses ofta som ett jobb i slutet av yrkeskarriären. Denna delrapport pekar på tendenser och inriktningar för reparations- och ombyggnadsbranschen, främst ombyggnader av våtrum som badrum och kök. Delrapport 1 beskriver två goda exempel på utbildningar som skulle kunna generera fler hantverkare med bredare kompetens. Här finns också förslag på åtgärder på såväl kortare som längre sikt. Kartläggning av dagsläget Idag är det brist på kvalificerade byggnadsarbetare i stort sett i hela landet. Av tillgängliga prognoser kan det konstateras att toppen nu sannolikt är nådd. Den höga sysselsättningen kvarstår ännu en tid framåt. Gymnasieskolans byggprogram är fortfarande den klart viktigaste rekryteringsbasen. Alternativa utbildningar samt kompletteringsmöjligheter finns inom kvalificerad yrkesutbildning (KY), företagens lärlingssystem, samt privata utbildningsföretag. Arbetskraftsinvandringen ökar i hela Sverige. Oroande är de relativt tidiga avgångarna som börjar redan före 60 års ålder för byggnadsarbetare. Däremot är det glädjande med den kraftiga ökningen till ungdomsutbildningarna inom byggprogrammet. Överhettad arbetsmarknad Läget inom branschen kan sammanfattas med att byggmarknaden är het och arbetsmarknaden är överhettad. Orderingången har fortsatt att stiga, byggandet ökar, företagen är nöjda med uppdragsvolymen och planerar för fler anställda. Bostadsinvesteringarna ökade med 11,3 procent andra kvartalet 2007 (jämfört med 2006) och bostadsinvesteringarna uppgår nu till drygt 3 procent av BNP, vilket är den högsta andelen sedan 1993. Till detta kommer de enorma renoveringsbehov som föreligger. SABO har tagit fram uppgifter som visar att de nödvändiga renoveringarna i 60- och 70-talets fastigheter uppgår till 70 miljarder kronor, enbart i allmännyttans flerbostadshus.

Kapitel 11 Låg status Uppdrag och anställningar med renovering som specialitet har generellt sett låg status i byggbranschen. Det anses vara något som passar bäst i senare delen av yrkeslivet, när man inte orkar med tempot i nyproduktion. Duktiga yrkesarbetare vidareutbildar sig inte. I byggbranschen når man inom ett par år maxlönen så det saknas incitament att bättra på sin utbildning. De driftiga inom bygg väljer ofta att starta eget efter några år som anställd, och väljer allt oftare att rikta in sin verksamhet på renovering av bostadsrätter och småhus. Det innebär att större fastighetsägare går miste om denna kompetens. Byggprogrammet Gymnasieskolans byggprogram är den viktigaste rekryteringsbasen för yrkesarbetare inom byggindustrin. Sedan mitten av 90-talet har antalet sökande på byggprogrammet stadigt ökat och 2006 sökte nästan 8000 elever till 5100 platser, att jämföras med 1995 då antalet sökande var knappt 1500 elever. 1 Huruvida man får arbete efter fullgjord utbildning påverkas naturligtvis starkt av konjunkturen. Även antalet sökande till byggrelaterade program påverkas av konjunkturen. I en högkonjunktur, då det byggs intensivt, väljer många att påbörja sin utbildning. Ungdomsutbildningar som genomförs enligt byggprogrammet sker till övervägande del av de kommunala gymnasieskolorna men även av fristående skolor som har programmet inrättat. Byggprogrammet erbjuder utbildning inom betong, murare, träarbetare, anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare samt utbildning för specialyrken som golvläggare, plattsättare, undertaksmontör, stensättare, tätskitsmontör och håltagare. Målare, glasarbetare och plåtslagare ingår även i byggprogrammet. Specialyrken Utbildning mot specialyrken genomförs i tämligen blygsam omfattning. Eleverna får oftast i stort sett själva eller tillsammans med specialföretagen tillgodogöra sig de teoretiska kunskaperna för respektive yrke. Någon speciell inriktning mot reparation och ombyggnad finns inte inom ramen för byggprogrammet. En kurs om 150 poäng behandlar reparation och ombyggnad och är ett fritt valt ämne. I denna kurs behandlas oftast kulturbyggnaders underhåll. Beroende på elevernas val och tillgänglig tid är det inte sannolikt att den kursen genomförs. Det har fortsatt att vara svårt att rekrytera elever till utbildning inom de mindre byggyrkena som golvläggare-, ställningsmontörer-, plattsättare-, undertaksmontörer m.fl. 1 Byggindustrins Yrkesnämnds årsrapport 2006

12 Rapportens titel Överskott träarbetare Idag väljer fyra av fem elever träarbete när det är dags att välja yrkesinriktning i år 2. En anledning till detta kan vara att träarbete är den vanligaste specialkompetensen inom lärarkåren. Denna kraftiga snedfördelning medför att många ungdomar redan vid sin första anställning tvingas välja annan yrkesinriktning än den man utbildats på. Det finns alltså även här ett utrymme för att fånga upp och färdigutbilda lärlingar mot kompetenser inom renoverings- och ombyggnadssektorn Utbildningar 2006 enligt Byggnadsindustrins Årsrapport Byggprogrammets inriktning År 3 Antal elever totalt 3531 Hus och anläggning 3073 87 procent Varav Byggyrken 2652 Betong 132 5 procent Mur 316 12 procent Trä 2082 79 procent Golv 61 2 procent Spec-yrken 61 2 procent Utfärdade Yrkesbevis Byggyrken 2006 (2352 totalt) Betong 182 8 procent Golvläggare 55 3 procent Håltagare 20 1 procent Murare 171 8 procent Plattsättare 125 6 procent Stenmontör 5 0 procent Takmontör 3 0 procent Trä 1561 73 procent Undertak 16 1 procent Av ovanstående statistik kan man konstatera att majoriteten av byggprogrammets elever huvudsakligen väljer att bli träarbetare. Utfärdade yrkesbevis bekräftar att majoriteten väljer träarbetaryrket. Resterande 13 procent väljer andra yrkeskompetenser som plåt, måleri, glas etc. Fler inriktningar? Gymnasieskolans byggprogram är strikt uppdelat i tre inriktningar; bygg- och anläggningsarbetare, måleri och byggplåt. Andra program som också berör

Kapitel 13 byggbranschen är energiprogrammet där VVS-montörer ingår och elprogrammet där installationstekniker ingår. Inom respektive grupp finns de olika yrkena representerade enligt avtalens yrkesindelningar. Man kan ifrågasätta om denna strikta uppdelning i inriktningar skulle vinna på att vara mer flexibel? Antal förstahandssökande och även antalet elevplatser till gymnasieskolans byggprogram fortsatte 2006 att öka kraftigt. 7990 elever sökte till 5121 inrättade elevplatser. Antal sökande ökade med hela 27 procent och antalet elevplatser med 15 procent i förhållande till föregående år. En stor del av de elever som är intresserade av byggutbildningen kommer fortfarande inte in på byggprogrammet utan måste söka sig vidare till andra utbildningsvägar. För branschen är det naturligtvis tillfredsställande att många söker då detta leder till att medelbetygen på de elever som börjar byggprogrammet höjs. Det är dock fortfarande så att differensen mellan antal sökande och elevplatser är för stor och varför Byggnadsindustrins Yrkesnämnd(BYN) reflekterar över hur man i en framtida gymnasieskola kan skapa flera inriktningar och på det sättet ge intresserade ungdomar möjlighet till utbildning inom programmet. I ett sådant resonemang kan det vara intressant att skapa en särskild inriktning som leder mot särskilda kompetenser inom ROT-sektorn. Kanske skulle en gemensam ingång och bas men ett flertal inriktningar svara bättre mot den framtida arbetsmarknadens behov? Behörighet saknas trots utbildning Flera branschorganisationer har, i vällovligt syfte, skapat speciella behörigheter. Dessa kräver utbildningar som administreras av organisationerna själva och ingår därför inte i gymnasieutbildningarna. Gymnasieskolans program ger därför, trots lång utbildning, inte tillräcklig behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter. Bland annat när det gäller heta arbeten, tätskiktsarbeten och säker vatteninstallation. Många fastighetsägare och deras försäkringsbolag ställer krav på dessa behörigheter från hantverkarna. Exempel på denna typ av behörigheter är exempelvis Heta arbeten som Svenska Brandskyddsföreningen administrerar och Behörighet enligt BBV som Byggkeramikrådet ansvarar för. Även utbildning kring de senaste anvisningarna från Arbetsmiljöverket (ställningsbyggande, asbets etc) saknas på vissa gymnasieskolor. Effekten blir att arbetsgivare som anställer nyexaminerade omedelbart tvingas ombesörja och betala kompletterande utbildningar för de som kommer från skolorna.

14 Rapportens titel Alternativ till byggprogrammet Även om byggprogrammet är den vanligaste utbildningen för byggnadsarbetare finns flera alternativ för att utbilda kompetent arbetskraft. I synnerhet när det gäller vidareutbildning finns flera vägar att gå. Lärlingsplatser Företagsutbildning enligt den så kallade lärlingsutbildningen genomförs via arbetsgivaren kompletterad med Byggnadsindustrins Yrkesnämnds Fackteoretisk utbildning. Antalet anställda företagslärlingar har ökat kraftigt de senaste åren. Storstadsområdena har förhållandevis många företagslärlingar. Merparten av företagslärlingarna läser fackteoretisk utbildning på distans. Maskinförare och träarbetare är dominerande yrken, och står för 67 procent, av dem som väljer företagsförlagd utbildning. Lärlingsutbildning för vuxna genomförs i företagen kompletterad med fackteoretisk utbildning via Byggnadsindustrins Yrkesnämnds distansutbildning. Vuxenutbildning Kvalificerad Yrkesutbildning Vuxenutbildningar som klassas som bristyrken köps av Länsarbetsnämnder eller Arbetsförmedlingar av fristående utbildningsgivare, gymnasieskolor, Byggutbildning Star i Dalarna AB, Lernia m.fl. Nackademin bedriver huvudsakligen så kallad Kvalificerad Yrkesutbildning (KY-utbildning) med 80 poängs utbildningar för olika branscher. Bland annat förekommer vidareutbildning för yrkesarbetare inom byggsektorn som vill vidareutbilda sig till exempelvis arbetsledare. De har även byggprogrammet inrättat. Multihantverkaren efterlyses Det finns behov av en bredare och mer mångsidig utbildning för att få fram den personal som behövs för den stora mängd renoveringsarbeten som branschen står inför. Multihantverkaren bör ha sin spetskompetens inom ett yrkesområde men med kunskap och behörighet att genomföra uppgifter inom angränsande byggyrken. En betongarbetare kan till exempel komplettera sin utbildning och färdighetsträning mot kakelsättning och tätskitsarbeten samt inredningsarbete. En träarbetare bör kunna komplettera sina kunskaper mot kakel och tätskiktsarbeten. Kakelsättare mot snickeriarbeten och så vidare. Yrkesarbetare bör också få komplettera sin behörighet mot begränsad VVSoch el- behörighet. Genom att färre personer behövs i byggprocessen kortas genomförandetiden. En fördel i detta är att hyresgästerna får färre utomstående i sina bostäder under kortare tid. Med multikompetens blir yrkesarbetaren själv mindre känslig för konjunktursvängningar och säsongsvariationer. Risken för

Kapitel 15 förslitningsskador och annan problematik kring ensartade arbetsuppgifter minskar också. Olika sätt att utbilda mulithantverkaren Det finns ett par olika sätt att utbilda denna multihantverkare: -En förändring av gymnasieskolans byggprogram, där eleverna får mer uppmuntran att välja inriktning, något som dock kan ta lång tid innan eleverna är färdigutbildade. -KY-utbildningar. Något mindre tidskrävande men kräver att företagen förbinder sig att ställa lärlingsplatser till förfogande. -Utbildningar finansierade av Arbetsförmedlingen. Går ganska snabbt men riktar sig främst mot bristyrken, är konjunkturberoende och kräver ansökan och beslut från myndigheten -Intern företagsutbildning som kompletterar befintlig kompetens. Det snabbaste sättet att göra byggnadsarbetare till multihantverkare. Arbetskraftsinvandring Ytterligare ett sätt att möta behovet är att anlita utländsk arbetskraft. I Sverige har vi arbetskraftsinvandring från flera grannländer. Även utländska företag åtar sig entreprenader på den svenska marknaden. Vad som kan saknas i kunskap hos utländsk arbetskraft rörande svenska bestämmelser för säkerhet, byggtekniska krav m.m. Yrkesutbildningen överensstämmer sällan med våra yrken utan har ofta en annan yrkesprofil. Detta kan vara till fördel, bland annat vid badrumsrenoveringar eftersom yrkesarbetarna kan svara för fler arbetsuppgifter. Vid validering måste deras kvalifikationer värderas utifrån deras annorlunda kompetensprofil. Sammansättning av arbetslag och företag Också hur arbetslaget är sammansatt påverkar arbetets utfall. Med färre inblandade yrkesgrupper kan man förvänta sig en effektivare produktion med kortare omloppstider och mindre störningar för hyresgästerna. Man minimerar planeringsmissar och risk för felkällor. Förutsättningarna för högre kvalitet ökar. Eftersom behovet av byggnadsarbetare med kompetens inom renovering är så stort, finns också utrymme för nischade företag. Validering och dokumentation För att sätta samman relevanta arbetslag krävs att byggnadsarbetarnas kompetenser är inventerade och sökbara. Det finns dataprogram för detta och flera metoder kan användas till exempel självutvärdering eller chefsbedömning. Validering av arbetares tidigare kunskaper är ett relativt nytt inslag för att godkänna nya medarbetares kunskaper som yrkesarbetare. Om de saknar viss behörighet kan de komplettera både teoretiska och/eller praktiska kunskaper för att bli godkända som yrkesarbetare.

16 Rapportens titel Nya utbildningsvägar - två exempel Vi har tittat närmare på två innovativa exempel när det gäller utbildning av byggnadsarbetare. Det ena är företaget Byggutbildning Star i Dalarna AB. Med förankring i den regionala byggbranschen driver företaget delar av gymnasieskolans byggprogram på entreprenad. Det andra exemplet är Lernia, som arbetat fram ett koncept för vidareutbildning för byggnadsarbetare inom renovering. Utbildningen sker på uppdrag av arbetsgivaren. Förutom detta exempel finns flera alternativ som erbjuder vidareutbildningar, bland annat Entreprenörsskolan, Liber Hermods och Byggnadsindustrins Yrkesnämnd. Enskilda entreprenörer kan också ansöka om att få inrätta en Kvalificerad Yrkesutbildning (KY-utbildning) för renoveringsarbeten och svara för den företagspraktik som ingår i utbildningen. Det ställs i sådana fall krav på att de enskilda entreprenörerna upprättar och följer godkända kursplaner. Lernia - utbildningskoncept Lernia har tagit fram ett förslag med korta men grundläggande utbildningar. Exempelvis skulle en allround snickare kunna komplettera sin kompetens med korta utbildningar i rivning och återvinning, ventilation, plattsättning samt fönster- och snickerimålning. Så här skulle kurserna inom paketet Multihantverkare kunna fördelas: ELKU1201 Elkompetens A 50 ELL1201 Ellära A 50 ELL1203 Växelström trefas 50 AMT1206 Rivning och återvinning 50 BYPL1214 Ventilationsanläggningar 150 HUS1203 Beklädnader 150 HUS1216 Keramiska plattor 100 HUS1217 Plattsättning 200 MÅL1204 Fönstermålning 100 MÅL1205 Snickerimålning 100 MÅL1208 Våtrum 100 1100p Därutöver skulle de studerande kunna välja valbara kurser för att på så sätt bygga upp specialkompetens. Utbildningsansvarige Björn Larsson, Lernia, tror att beställaren av ett projekt har möjlighet att påverka vilken utbildning byggnadsarbetarna har, genom att ställa krav i upphandlingar och genom att öppna dialog mellan byggherre och entreprenör. Det finns exempel på utländska företag som vunnit upphandlingar tack vare att de anställda hade multipla kompetenser.

Kapitel 17 Idag kan bostadsrättsinnehavare och småhusägare påverka tiden man har utomstående i sin bostad genom val av småföretagare med flera yrkeskompetenser. Detta val skulle kunna bli möjligt även för hyresrättsmarknaden och de som beställer renoveringsarbeten på detta fastighetsbestånd. En ytterligare påbyggnadsutbildning är utbildning i socialt bemötande, något som är mycket viktigt då man arbetar i människors hem. 2 Star gymnasieutbildning Ett annat mycket bra exempel på nytänkande inom utbildning av byggnadsarbetare är Byggutbildning Star i Dalarna AB. På alla gymnasieskolor i Dalarna som har byggprogrammet inrättat svarar företaget för anskaffande av platser för arbetsplatsförlagd utbildning och även för lärlingsplatser efter fullföljd gymnasieskola. Företaget svarar på entreprenad för den teoretiska utbildningen för de så kallade specialyrkena. Star jobbar även med andra byggföretags behov av olika specialiteter som till exempel utbildning inom reparation och ombyggnad. Allt detta sker i nära samarbete med den regionala byggföretagen. Över 250 företag är representerade och deras engagemang bidrar med allt från idéer till hur utbildningen ska läggas upp till att erbjuda relevant utbildning under hela utbildningstiden. I gymnasieskolans förordning krävs att minst 600 timmar under de tre åren ska vara arbetsplatsförlagd utbildning. I många fall når eleverna upp till 1300 timmars utbildning på arbetsplatserna. Byggutbildning Star i Dalarna AB svarar även för att eleverna erhåller den personliga skyddsutrustning som krävs samt arbetskläder. Därutöver erhåller eleverna måltidsersättning för de dagar de är ute på byggarbetsplatserna. Star bekostar även deras personliga verktyg och eventuell annan utrustning. Byggutbildning Star i Dalarna AB genomför kontinuerlig handledarutbildning för företagens medarbetare. Detta för att upprätthålla en god utbildning på arbetsplatserna. Byggutbildning Star i Dalarna AB driver på entreprenad vuxenutbildning för byggnadsarbetare i Dalarna, men även på andra orter utanför länet. Slutsatser och förslag till åtgärder Fort- och vidareutbildning av befintliga yrkesarbetare måste komma igång med det snaraste för att det täcka det mest närliggande behoven inom reparation och ombyggnad. Yrkesutbildningen måste breddas mot reparation, om - och tillbyggnad. 2 Intervju med Björn Larsson, Lernia

18 Rapportens titel Samtliga företag, även beställare, som har byggrelaterade program som rekryteringsbas av ungdomar måste engagera sig i utbildningarna och tydligöra vilka krav de ställer på gymnasieskolan. En självklarhet borde vara att ställa upp med lärlingsplatser av god kvalitet. De måste också visa att de har kommande behov av yrkesarbetare med förändrade och nya kunskaper. Det bör skapas fördjupade samarbetsformer mellan parterna/ organisationerna för att analysera och erbjuda utbildningar som efterfrågas. Arbetskraftsinvandring av yrkesarbetare ger oss möjlighet att lära och ta intryck av olika vägar att utbilda yrkesarbetare med rätt kunskaper. Dagens system för validering är begränsat till de traditionella svenska byggyrkena. En hantverkare med multipla kompetenser borde kunna valideras utifrån dessa och därmed uppnå den status som han eller hon förtjänar. Utveckling av arbetskraftbesparande metoder och utrustning för om - och tillbyggnader bör stimuleras för att minimera arbetsskador och förslitningar. Detta skulle också sannolikt locka fler ungdomar, även kvinnliga, till denna del av branschen. Arbetsmarknadens parter måste se över de problem som finns på arbetsmarknaden och som cementerar nuvarande yrkes- och branschgränser. För att få en effektiv och rationell produktion måste man se över de problem, som framförallt förekommer inom reparations- och ombyggnadssektorn. De krävs en större öppenhet över skrå- och branschgränserna och ett ökat samarbete mellan de avtalsslutande parterna. Ett gemensamt program för alla utbildningar inom byggsektorn vore kanske att föredra. Det bör vara möjligt att välja till en eller flera specialiteter från inriktningar inom egna programmet eller från andra närliggande byggrelaterade program. Huvudinriktningen bör ge ett yrkesbevis efter fullföljd utbildning inom valt yrkesområde med tilläggskompetens för andra specialiteter. I en sådant program skulle elevernas olika intressen och val mot yrkesinriktning kunna tillfredsställas och därmed bättre täcka branschens olika behov. De stora beställargruppernas behov, och deras synpunkter, bör i ökad utsträckning tas i beaktande vid förändring av byggrelaterade program.

Kapitel 19 Bilaga: Synpunkter från berörda parter Till grund för delrapport 1 ligger ett trettiotal intervjuer med företagsledare, lärlingar, lärare och elever i såväl gymnasieskolan som utbildningsföretag. Även ett par konsulter, representanter för lokala SABO-företag och Regionala Yrkeskommittéer, såväl representanter för arbetsgivare och arbetstagare har intervjuats. Här följer en sammanfattning av deras synpunkter. Företagsrepresentanter Kontakter mellan utbildningsgivare och företag på respektive ort är ofta begränsade till några lokala företag, riksföretag och deras personalansvariga. Dessa företag på respektive ort är som regel positiva till att ställa upp med platser för arbetsplatsförlagd utbildning och att ta hand om lärlingar och därigenom får möjlighet att välja vilka de kan ge fast anställning efter fullgjord utbildning. Ofta är det dessa företag som hjälper Regionala Yrkeskommittéerna med information till grundskolor och gymnasieskolor om branschen rekryteringsbehov och dess olika yrken. Specialföretagen är sällan medverkande och därmed blir specialyrkena kanske inte tillräckligt uppmärksammade i skolor och av elever. Specialföretagen anser också att gymnasieskolans utbildningar saknar relevanta kunskaper samt vilja att utbilda för deras behov. Fåmansföretagen anser att det är för tidskrävande och att de saknar resurser att avsätta på elever, lärlingar och att hålla kontakter med skolor och utbildningsgivare. Osäkerhet att anställa lärlingar beror på om de kan bereda lärlingarna anställning fram till att utbildningen fullföljts, vilket avtalet kräver. Det förekommer att arbetsgivare upphandlar utbildningar av externa utbildningsgivare för egna yrkesarbetare. Exempelvis har ett företag som arbetar med badrumsrenoveringar med den så kallade metoden Rum i rummet egna utbildningar till vad de kallar badrumstekniker av egna och underentreprenörers personal. Något företag anser att det inte är värt att satsa på fortbildningar eftersom då andra företag då anställer dem efter utbildningen. Flera företagsrepresentanter anser att hjälpmedel och nya maskiner bör utvecklas för att underlätta arbetet och för att minimera förslitningsskador vid reparation och ombyggnad och därmed göra arbetet mer attraktivt. Angeläget är att alla förstår att kundrelationer är ett viktigt inslag vid reparation och ombyggnad då arbetet utförs i kunders bostäder och även med kvarboende hyresgäster. Social kompetens är viktiga egenskaper hos yrkesarbetare och bör ingå i grundutbildningen för alla yrkesgrupper. Det får inte råda mista tvivel om att samtliga inblandade är ärliga och justa medarbetare. Renhållning och städning måste prioriteras av samtliga inblandade. Gubbarna måste bli mer allround och kunna jobba över alla yrkes- och branschgränser.

20 Rapportens titel På sikt krävs att reparations- och ombyggnadsarbetet får en högre status. Genom att ge arbetare inom reparations och ombyggnadssektorn en positivare yrkestitel, till exempel Badrumstekniker kan vara ett alternativ enligt en företagsrepresentant. Befintliga yrkesarbetare måste attraheras att gå in på reparations- och ombyggnadsarbetet om närliggande behov skall kunna tillgodoses. Några företag anser att vid badrumsrenoveringar skall lägenheterna vara utrymda, medan andra anser att de boende skall få disponera lägenheterna under ombyggnaden och därmed minimera hyresförlusterna. En generell uppfattning bland företagen är att kollektivavtalen är för statiska. De borde vara öppnare över avtalsgränserna för att kunna göra produktionen effektivare, dock inte att därigenom sänka fastställda säkerhetskrav. Skolledare/lärare Byggprogrammets skolledare och lärare är som regel positiva till kontakter med näringslivet. Förutom kontakter med de regionala yrkeskommittéerna så sker detta med tidigare upparbetade kontakter med de lokala byggföretagens representanter men även med de stora företagen och deras personalansvariga. Tidsbrist är ett argument för att kontakterna är begränsade. Det upplevs som om fåmansföretag och underentreprenörer saknar tid och resurser att hjälpa till med information och arbetsförlagd utbildning samt att ta hand om elever/ lärlingar. Arbetsplatsförlagd utbildning på reparation och ombyggnad är generellt inte populärt bland elever. Kulturminnesmärkta objekt däremot lockar eleverna mer. Yrkeslärarna anser att de på den begränsade tid som finns för yrkesutbildningen i skolan inte kan ge bredare kunskaper till närliggande yrken. Detta får arbetsgivarna själva ombesörja när de anställer lärlingar. Byggläromedlen uppfattas generellt som bra. För specialyrken som håltagare och undertaksentreprenörer m.fl., är läromedlen ofta tunna. Generellt är läromedlen till vissa delar föråldrade och inaktuella beroende av att nya bestämmelser tillkommit och läromedlen inte uppdaterats. Nya arbetsmetoder, nya material och nya maskiner har också tillkommit, vilket inte finns med i läromedlen. Läromedlen borde finnas tillgängliga via internet, dels för att snabbare hållas aktuella och för enklare tillgång. Lägre kostnader är ett ytterligare önskemål. Elever Förutom att bli snickare har elever som regel liten kunskap om byggbranschens olika yrken när de börjar på Byggprogrammet. Vid arbetsplatsförlagd utbildning inom reparations- och ombyggnadssektorn kan eleven tänka sig att fortsätta sin utbildning om den är relaterad till denna del av byggsektorn då den ger, enligt några, en mer allsidig utbildning än vad nyproduktionen ger. Grupptrycket inom klassen påverkar säkert många att välja den utbildning som majoriteten i klassen väljer. Kvaliteten på den arbetsplatsförlagda utbildningen är av avgörande betydelse för val av inriktning. Reparation och ombyggnadsarbeten har ofta en negativ klang och uppfattas som tungt, dammigt och som ett slut i yrkeskarriären när man inte orkar med hetsen i nyproduktionen.