En faktor att räkna med. Kiruna Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix

En faktor att räkna med Kiruna Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix

2 (53) Förord... 4 1. Inledning... 5 2. Leader Polaris Avgränsning och beskrivning... 6 2.1 Kiruna... 7 2.2 Gällivare... 8 2.3 Överkalix... 8 2.4 Kalix... 8 2.5 Jokkmokk... 9 2.6 Samebyarna... 9 2.7. Sammanbindande länkar och element... 10 2.7.1 Kalix älv... 10 2.7.2 E 10:an... 10 2.7.3 Lule älv... 10 2.7.4 Malmbanan... 10 2.7.5 Norrbottens teknologiska megasystem... 10 2.8 Historisk utveckling... 11 2.9 Landsbygden som boendemiljö för nutidens människor... 12 2.10 Landsbygden som möjlighet för försörjning... 13 2.10.1 Entreprenörskap... 13 2.10.2 Kvinnor... 13 2.10.3 Ungdomar... 13 2.10.4 Äldre... 14 2.11 Nya tankesätt nya möjligheter... 14 3. Mobilisering och förankringsarbete... 16 3.1 Från Fjäll till Kust arbetet inleds... 16 3.2 Processen tar fart... 17 3.2.1 Enkät... 17 3.2.2 Broschyr... 17 3.2.3 Möten... 17 3.2.4 Kunskapsinhämtning... 18 3.2.5 Seminarium... 18 3.2.6 Skrivargrupp... 18 3.3 Den slutliga utformningen... 18 3.4 Arbetsgruppens uppgifter... 19 3.5 Leader Polaris... 20 4. SWOT-analys... 21 4.1 Leader Polaris styrkor... 22 4.2 Leader Polaris svagheter... 23 4.3 Leader Polaris möjligheter... 25 4.4 Leader Polaris hot... 26 4.5 Resultat av enkäten... 28

3 (53) 5. LAG... 33 5.1 Organisation... 33 5.2 LAGs styrelse och arbetssätt... 33 5.3 Valberedning... 34 5.4 Revisorer... 34 5.5 Bildande av den ideella föreningen Leader Polaris... 34 5.6 Jäv... 35 5.7 Leaderkontoret... 35 5.7.1 Verksamhetsledares Kompetens... 35 5.7.2 Sekretariatets kompetens... 35 5.7.3 Projektledares Kompetens... 36 6. Strategi... 37 6.1 Vision... 37 6.2 Leadermetoden... 37 6.3 Horisontella mål... 38 6.3.1 Jämställdhet... 38 6.3.2 Ungdom... 38 6.3.3 Integration... 39 6.3.4 Miljö och hållbarhet... 40 6.4 Fokusområden... 40 6.4.1 Infrastruktur/IT/kommunikation... 41 6.4.2 Entreprenörskap/innovation... 43 6.4.3 Natur/kultur/turism/upplevelser... 44 6.4.4 Marknadsföring/synliggörande... 46 6.5 Projektens genomförande/insatser... 47 6.5.1 Urvalskriterier projekt... 47 6.5.2 Generellt projektstöd... 47 6.5.3 Paraplyprojekt... 48 6.5.4. Individuella stöd/insatser - nätverk... 48 6.5.5 Ide för organisation och genomförande av projekt... 48 6.5.6 www.leaderpolaris.se... 49 6.6 Krav på projektägare... 49 7. Samarbete... 50 7.1 Internationalisering... 50 8. Styrning... 51 8.1 Balanserad styrning... 51 8.2 Lista på urvalskriterier och indikatorer... 52 8.3 Andra styrdokument... 52 8.4 Plan för utvärdering... 52 9. Finansiering... 53

4 (53) Förord Kunskap är erfarenhet allt annat är information. Det finns en ny sorts respekt för människor och en gryende insikt om att det är människorna inte institutioner som för utvecklingen framåt. Och respekt föder självrespekt. Dagens människor vill engagera sig, de vill vara med på riktigt. Detta kan vi inom arbetsgruppen för Leader Polaris konstatera efter drygt ett års arbete då vi i våra olika kommuner fört samtal och gjort intervjuer med en mängd olika intressenter ifrån såväl den ideella sektorn som den privata och offentliga sektorn. Vi har även erfarit att till framtiden förhåller vi oss på olika sätt. Vi har mött människor som i sin inställning och sitt uttryck agerat mycket defensivt. Tack och lov har vi mött betydligt fler människor som förmedlat ett fantastiskt offensivt och inriktat engagemang och sagt att framtiden beror på vad vi själva kan åstadkomma. Vi förstår också att viljan finns i de olika grupperingarna att drar vi åt samma håll så kan vi tillsammans åstadkomma en bättre vardag och därmed bättre hälsa och livsvillkor. Vi inser också att med rätt inställning och incitament så kan vi tillsammans skapa en miljö som möjliggör en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling över tid. I våra kontakter har vi mött människor med utgångspunkten att de själva vill välja sin framtid, arbete och boende och själva vill prioritera vad som är viktigt i deras liv och framtid. I samklang med detta så erfar vi att de är beredda att omsätta de olika viljorna i handling och anser att om vi vill och kan agera tillsammans så är framtiden inte så obegränsat komplicerad, snarare att framtiden är nu. I detta vill vi verka. Arbetsgruppen för Leader Polaris i februari 2008 Inger Eriksson, Gällivare Ann-Mari Andersson, Kalix Christina Hjelm, Överkalix Miriam Vikman, Gällivare Britta Berglund, Kiruna Merete Ödegaard, Gällivare Jan Nilsson, Kalix Gunnar Nilsson, Överkalix, Bernt Wennström, Gällivare Magdalena Fjellner, Jokkmokk Dan Lundström, Kiruna

5 (53) 1. Inledning EU:s Landsbygdsprogram med Leadermetoden för lokal utveckling är till för att förbättra livsvillkoren för de boende i landsbygden, Programmet skall hjälpa till och öka beredskapen och förmågan att kunna verka och bo i olika landsortsmiljöer och där målet är att skapa en livskraftig landsbygd med hjälp av lokal utveckling. Genom att vi tillsammans för fram ett antal strategiska områden så kan vi inom Leader Polaris upptagningsområde verka för att agera och förhålla oss offensivt till vårt samhälle, vårt eget liv och vår vardag. Till draghjälp har vi idag den goda tillväxt som sker runt om i Norrbottens olika kommuner och som i sig är en förutsättning för att vi skall kunna trygga en fortsatt god välfärd. Ur ett folkhälsoperspektiv handlar det om att ha tillgång till en bred arbetsmarknad, ett företagsvänligt klimat och goda arbetsmiljöer. Inom Leader Polaris upptagningsområde har vi en rik och varierande natur- och kulturmiljö. Detta gör att vi har ypperliga möjligheter att skapa lösningar som gör vårt område intressant för en mängd olika intressenter i form av arbete, rekreation eller andra hälsobefrämjande aktiviteter. Vi måste också beakta olika omvärldskrav i form av omfattande rationaliseringar inom basnäringar och industri. På sikt kommer även en krympande offentlig sektor att fordra nya otraditionella lösningar för att lösa människornas behov av service. Det krävs även agerande för att motverka olika former av ohälsotal som t ex ungas arbetslöshet.

6 (53) 2. Leader Polaris Avgränsning och beskrivning Leader Polaris upptagningsområde uppgår till 44 977 km 2 och omfattar kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Överkalix samt delar av Kiruna och Kalix kommuner. Detta stora geografiska område inrymmer merparten av Norrbottens olika naturmiljöer såsom skog, berg, fjäll, våtmarker och även en mindre del åkermarker. 58 685 invånare eller 0,76 invånare per km 2 lever och verkar inom områdets gränser jämfört med Sverige totalt med 22 personer per km 2. Områdets areella näringar upptas i huvudsak av skogsbruk och rennäring. Skogsmarken brukas och förvaltas till stor del av de stora skogsbolagen även om de privata markägarna, ofta familjeskogsbrukare, fortfarande innehar en betydande andel av ägandet, ca 36 %.

7 (53) Av detta följer också att områdets storlek omfattar ett relativt stort renbetesland fördelat på 15 samebyar. Jordbrukets betydelse kvarstår för lokal produktion, miljön och hela landsbygden även om strukturrationaliseringar medfört att färre är sysselsatta i den direkta produktionen. Jordbruket finns i alla kommuner men har störst betydelse inom Överkalix och Kalix kommuner. Hela den västra delen av området utgörs av högfjällsområden. Området är rikt på sjöar och rinnande vatten. Fisket och övrigt vattenbruk har och kommer även framledes att vara betydelsefullt sett ur ett natur, kultur, turistiskt samt upplevelseperspektiv. 2.1 Kiruna Inom Kiruna kommun omfattas Leader Polaris av Jukkasjärvi Församling. Sammanlagt har byarna i västra Kiruna 1 820 invånare och Kiruna centralort 18 172 invånare, totalt 19 992 invånare och har en yta 7 161 km 2 I Leadersammanhang delas dock Kiruna kommun i två områden varvid Jukkasjärvi församling och Kiruna C ingår i Leader Polaris området. Övriga delar av Kiruna, d v s Karesuando och Vittangi församlingar, ingår i Leader Tornedalen tillsammans med gränskommunerna Pajala, Övertorneå och Haparanda. Inom Jukkasjärvi Församling finns det 29 byar varav 24 är bebodda. De största byarna är Jukkasjärvi, Abisko och Kurravaara som utgör 78 % av den totala befolkningen i byarna. Många av de boende i närliggande byar runt Kiruna har sitt arbete i centralorten. En stor del av näringslivsverksamheten i byarna är inriktat mot turism. Många upplevelseföretag inom turistbranschen som har sitt säte i Kiruna C har sin operativa verksamhet ute på landsbygden. Detta gäller även flera ideella organisationer, t ex Kiruna Jakt & Fiske. Skolväsendet i Kiruna är väl utbyggt med flera gymnasier, distanshögskola och folkhögskola. Näringslivet inriktar sig förutom mot det turistiska segmentet även i stor omfattning till och för den industriella och mekaniska miljön. Sametinget har sitt huvudkansli i Kiruna. LKAB:s expansion och utbredning gör att kommunen och framförallt citykärnan liksom en stor del av näringslivet i övrigt befinner sig i en stark utveckling och omvandling. Den framtida stadsflytten är en intressant och omvälvande process och ger kommande generationers möjligheter till och ansvar för att positionera staden. I Kiruna ger både rymden och marken, såväl under som ovan jord möjligheter som under rätta betingelser kan skapa de magneter och nya attraktionsmöjligheter som kompletterar det världsberömda Jukkasjärvi Icehotel.

8 (53) 2.2 Gällivare Hela Gällivare kommun ingår i Leaderområde. Befolkningen är uppdelat på 15 470 personer i tätorterna Gällivare, Malmberget och Koskullskulle samt 3489 personer på landsbygden, totalt 18 959 personer. Ytan är 15 825 km 2. Av landsbygdens omkring 100 byar, där många har få eller inga permanent boende, är 27 byar medlemmar i Landsbygdsrådet Gellivare. I dessa 27 byar bor ungefär 90 % av alla boende på landsbygden. Landsbygdsrådet Gellivares uppgift är att verka för insatser som har bäring på landsbygdens utveckling och fungerar även som kommunens remissinstans för vissa landsbygdsfrågor. Medlemsbyarnas engagemang utgår ifrån s.k. byautvecklingsplaner där fokus och omfattning varierar såväl över tid som rum som utifrån de boendes egna intressen och förutsättningar. I byarna finns en tradition av småföretagande. 2006 identifierades 578 juridiska enheter på landsbygden varav 30 % hade en inriktning mot turistisk verksamhet och där 23 % av alla verksamheter helt eller delvis drevs av kvinnor. I kommunen finns ett gymnasium och en distanshögskola. Näringslivet har en relativ bredd som förutom de industriella miljöerna i form av gruvorna LKAB och Boliden/Aitik även kan uppvisa verksamheter inom solcellstillverkning, mekaniska industrier med nischade produkter och tjänster liksom annan tjänsteproduktion i form av turistiska verksamheter, IT, energi och andra serviceerbjudanden. 2.3 Överkalix Inom Överkalix kommun finns ingen direkt gräns mellan glesbygd och tätort eftersom kommunen med sina 3 850 invånare hör till den absoluta glesbygden i Sverige. Hela kommunen ingår i Leader Polaris upptagningsområde. Förutom mekanisk industri, gryende bioenergiföretag, bageri, handel och service så riktar sig en stor del av områdets övriga företag och föreningar till besöksnäringen och där speciellt föreningarna har fokus på byagemenskap och med inriktningen att byarna skall leva överleva. Överkalix kommuns yta uppgår till 2 792 km 2 vilket motsvarar 1,4 innevånare per km 2. Överkalix kommun har inte utformat ett specifikt landsbygdsprogram eftersom kommunen i sin helhet är en extrem landsbygd/glesbygd. Överkalix har gymnasieskola och möjlighet till högskolestudier på distans via Högskoleförbundet Östra Norrbotten. 2.4 Kalix Kalix kommun och dess befolkning ingår i två Leader områden, dels Leader Polaris samt Leader Mare Boreale. Uppdelningen är till största delen gjord efter byaskiftesgränser som grovt sett följer E4an inom Töre och Nederkalix församlingar.

9 (53) Av Kalix kommuns totalt ca 17 400 invånare ingår ungefär 12 200 personer i Leader Polaris upptagningsområde. I Kalix tätort bor 8 600 invånare och i byarna i Leader Polaris område 3 600 personer. Övriga boende i Kalix kommun ingår i Leaderområdet Mare Boreale. Leader Polaris områdets yta i Kalix kommun uppgår till 1 464 km 2. Kalixbygdens Byaråd samlar 44 byaföreningar från ett 80-tal byar i kommunen. Ett flertal av dessa byar har även utformat en egen lokal utvecklingsplan. Byarådet är den ideella sektorns part i regelbundna träffar i Samverkansrådet med politiker från kommunfullmäktiges partier och landsbygdsutvecklaren. Landsbygdsutvecklingsarbetet i byarna fokuserar mycket på service och företagande. Kommunen har ett kommunalt landsbygdsprogram. I kommunen finns ett brett näringsliv med framgångsrik verkstadsindustri, elektronik, trä och många tjänsteföretag. Här finns även turistföretagare som satsar på naturnära turism. Jordbruket i området har en viktig roll både för livsmedelsproduktionen och kulturlandskapet. Skogsbruket från träd till färdig produkt spelar en stor roll i kommunens näringsliv Förutom gymnasium och distanshögskola driver Landstinget även ett naturbruksgymnasium i kommunen med skoglig inriktning. 2.5 Jokkmokk Jokkmokks yta uppgår till 17 735 km 2. och befolkningsmängden uppgår till 5 491 personer Av dessa bor ca 3 000 i tätorten. Övriga större byar är Vuollerim, Porjus och Kåbdalis. Hela kommunen ingår i Leader Polaris. Landsbygdsutvecklingen i byarna riktar sig framför allt mot besöksnäringen och då särskilt natur- och kulturturism. Inget egentligt landsbygdsprogram är utformat i och för landsbygden. Jokkmokks kommun har ett varierat näringsliv med turism, småindustri, tjänste- och serviceföretag samt samiskt kultur- och näringsliv. Jokkmokk är även säte för myndigheter, organisationer och institutioner med samisk anknytning t ex; Sametingets ordförande, språkexpert, den lulesamiska språkkonsulenten och den samiska bibliotekskonsulenten, Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji, Sameskolstyrelsens kansli, Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum och Länsstyrelsens fjällförvaltning. I tätorten finns såväl gymnasium som ett utbildningscentrum med samisk inriktning. 2.6 Samebyarna Inom Leader Polaris området finns hela eller delar av totalt 15 samebyar, 8 fjällsamebyar (Gabna, Laevas, Girjas, Baste, Sörkaitum, Sirges, Jåhkågasska och Tuorpon), 3

10 (53) skogssamebyar (Serri, Udtja och Gällivare) samt 4 koncessionssamebyar (Ängeså, Pirttijärvi, Liehittäjä och Kalix ) 2.7. Sammanbindande länkar och element 2.7.1 Kalix älv För den östra delen har bl a Kalix älv fungerat som en utkomstmöjlighet liksom en transportled inte minst under flottningsepoken. Kalix älv är även nationalälv och en av fyra outbyggda älvar i Sverige. Kalix älv erbjuder unika miljöer och möjligheter för fiskereproduktion och rekreation i många former. Strategiskt möjliggör älven oanade möjligheter till utveckling av bl a det turistiska segmentet. 2.7.2 E 10:an Europaväg E 10 är trots sin relativt korta historia, - sträckan Kiruna-Narvik byggdes i början av 1980-talet och fick status som europaväg för sträckan Töre-Narvik först 1992 - är en viktig pulsåder såväl för person- som yrkestrafik. E 10:an sammanbinder länderna Sverige och Norge och är även en förbindelselänk till Barentsregionen samt vidare österut mot Finland och Ryssland tillika söderut mot den europeiska kontinenten. 2.7.3 Lule älv Vad Kalix älv är för den östra delen av området är Lule älv för den västra delen i avseende av kommunikationsled och sammanbindande länk. Lule älv har dock haft en annan historia och är idag en av Sveriges största kraftproducerande älvar. Detta ger det tänkta området ännu en dimension i Leaderarbetet. 2.7.4 Malmbanan Malmbanan mellan Luleå och Narvik färdigställdes för drygt hundra år sedan. Denna infrastruktursatsnings betydelse för utvecklingen av malmfälten och svensk tung industri kan inte överskattas. Malmbanans behov av kapacitetsökning är en strategisk utvecklingsfaktor för landsändan sett i ett totalt samhällsperspektiv. Idag spelar Malmbanan även en viktig roll för satsningarna på resande och turism i området, både för att transportera besökare hit och som skyltfönster för att visa fram natur och kultur. Sträckan mellan Torneträsk och Riksgränsen har t ex valts som Sveriges vackraste järnvägssträcka. 2.7.5 Norrbottens teknologiska megasystem Malmbanan ingår även i Norrbottens teknologiska megasystem som består av Malmfälten, malmbanan, malmhamnarna i Luleå och Narvik, Porjus kraftstation och Bodens fästning. De olika delarna skapades runt förra sekelskiftet i syfte att exploatera järnmalmen i Malmfälten. Porjus kraftstation i Luleälven byggdes för att försörja både gruvorna i Kiruna och Malmberget samt malmbanan med elektricitet. Detta var ett banbrytande projekt, både vad

11 (53) gäller elektrifiering av järnvägar i stor skala och kraftstationens kapacitet. Effekten blev att malmbanans transportkapacitet tredubblades och därmed att malmbrytningen kunde ökas. Bodens fästning anlades för att skydda både transportvägar, investeringar och naturresurser. Av dessa omfattande investeringar och nysatsningar som gjordes för drygt 100 år sedan är det bara Bodens fästning som inte längre är i bruk. Norrbottens teknologiska megasystem, varav merparten av systemet finns inom Leader Polaris upptagningsområde, binder samman stora delar av Norrbotten och utgör än i dag ett fundament för Sveriges basindustri tillika ekonomi. 2.8 Historisk utveckling 1800- och 1900-talets övergång från bondesamhälle till industrisamhälle ändrade förutsättningarna för livet på landsbygden totalt. Från att till stor del bestå av självförsörjande enheter med endast begränsat behov för att delta i en marknadsekonomi blev landsbygdens resurser och produkter en del av ett större ekonomiskt system där pengarna man fick för det man levererade utgjorde medel för försörjning inte produkterna eller råvarorna i sig. Detta medförde krav på rationaliseringar och effektivitetsökningar vilket i sin tur har begränsat möjligheterna för sysselsättning på landsbygden. Landsbygdens betydelse som arbetsplats för människor reducerades i och med detta. Trots detta så valde befolkningen ändå i stor grad att bo kvar i sina landsbygdsmiljöer. Omvandlingsprocesser i form av övergång från bondesamhälle till industrisamhälle och/eller ändringar i skiftesstrukturen (Laga skifte) har tendenser att röra sig från ett centrum och utåt. D v s ju längre bort från centrum man kommer desto senare når förändringsprocessen området. För Norrbottens landsbygds vidkommande och i relation till andra tätortsnära miljöer skapar dessa processer effekter i form av att serviceinrättningar, vissa förutsättningar för arbete etc blir kvar längre i de ursprungliga miljöerna. Förr eller senare når dock konsekvenserna av omvandlingsprocessen även ytterområdena. Exempelvis lades den sista kooperativa handeln på Gällivares landsbygd ned i januari 2008. Många av de boende framförallt de äldre - väljer trots försämrad service att bo kvar i sina vanda miljöer så länge de orkar och har kapacitet att klara av vissa väsentliga göromål. Ofta sker detta i samverkan med familj, övrig släkt eller grannar och senare i livet med stöd av hemtjänst och/eller annan serviceinrättning. Reducerat befolkningsunderlag och sned åldersstruktur gör att skolor på landsbygden tvingas att läggas ned p g a för litet elevunderlag. Detta parallellt med att många unga vuxna alltid rört på sig p g a familjebildningar, bostad, utbildningsmöjligheter eller arbetsförhållanden. En tendens nu är att människor framför allt i mogen ålder återvänder till sina miljöer om förutsättningar för framförallt bostäder finns. Det nya i dagens situation är att mycket få ungdomar ser det som en reell möjlighet att flytta tillbaka till hembyarna. Svenska Kyrkan har trots förändringarna i befolkningsströmmarna kunnat bevara sin organisation och struktur med landsortsförsamlingar. Av kostnadsskäl så står nu även kyrkan

12 (53) inför beslutet att samordna landsbygdens olika församlingar vilket innebär att även kyrkornas funktion som social och andlig mötesplats reduceras. Samhällsutvecklingen går också i riktning mot att flera centrala servicefunktioner nedmonteras dels beroende på för litet befolkningsunderlag, dels av kostnadsskäl. Samtidigt ökar intresset för landsbygden och dess möjligheter till upplevelser, rekreation och vila. Utmaningen blir nu att finna nya kreativa lösningar som möjliggör att stad och land utvecklas på ett för människorna sunt och hållbart sätt. Även om Sverige och i synnerhet Norrbotten, har ett relativt litet befolkningstal i förhållande till övriga EU-området, så är utmaningen att skapa lösningar som gör att såväl tjänster som produkter är i världsklass oavsett om det är den lilla lokala miljön eller i ett internationellt perspektiv. 2.9 Landsbygden som boendemiljö för nutidens människor Under 1980 och -90 talen flyttade det ut mycket folk ifrån området. Detta ledde till övertalighet på lägenheter med bostadsakut och rivningar till följd. Idag är bostadsbristen akut. Inte minst gäller det i Malmfälten där investeringar i gruvorna och strukturomvandlingen kräver att entreprenörer från andra orter måste anlitas. Denna rörelse av arbetskraft medför inte fast bosättning men kräver likväl tillgång till bostäder under en relativt lång period. Utvecklingen i arbetslivet och i samhället i stort där färre och färre förväntas göra mer och mer gör att stress och annan ohälsa ökar i befolkningen. Boende och fritid blir arenor som fungerar som motpoler till arbetslivet. Landsbygden har här möjligheter att erbjuda en rad lösningar som gör den till en attraktiv miljö för såväl verksamheter som boende. Exempelvis Det finns stora möjligheter att anpassa sitt boende efter egna önskemål, intressen och behov Man har närhet till rekreationsmöjligheter, Fritiden kan utnyttjas mera effektivt p g a närhet till natur och rekreationsmöjligheter Man kommer i kontakt med sina rötter, eller man bor på ett ställe där man vill skapa nya. Boendemiljön står i kontrast till arbetslivet. Man får flera arenor att agera på och kan vidga sina horisonter. Man är/blir en del av ett sammanhang/byagemenskap Landsbygdens attraktivitet som boendeområde för den nutida människan kommer bl a till uttryck i att i flera stads- och tätortsnära byar i Norrbotten har befolkningsminskningen planat ut beroende på inflyttning. Detta har medfört att olika servicefunktioner, som t ex dagisplatser i byarna har börjat efterfrågas igen.

13 (53) 2.10 Landsbygden som möjlighet för försörjning 2.10.1 Entreprenörskap Det minskade behovet av arbetskraft inom de traditionella sysselsättningarna har gjort att det för den som vill bo, verka och leva på landsbygden ofta är nödvändigt att skapa sitt eget arbete och levebröd. I detta ligger också möjligheten för landsbygdens tillväxt och utveckling. Entreprenörskap på landsbygden handlar dels om att utveckla helt nya tjänster, produkter och nischer, men även kanske i lika hög grad, att vidareutveckla de som redan finns och se nya kombinationsmöjligheter mellan dem. Alla har tillgång till råvarorna recepten avgör hur framgångsrik man blir. På samma sätt som landsbygden ger möjligheter för att anpassa sitt boende efter personliga önskemål, ger den även möjligheter att anpassa arbetet på samma sätt. Exempelvis i form av att Skapa arbete och fritid utifrån lokala förutsättningar Kombinera arbete och familj med individuella lösningar Entreprenörskap ger möjlighet att behålla självständiga ideal och iden om det goda livet samtidigt som den traditionella försörjningsbasen försvinner. Det moderna och det traditionella ges tillfälle att kombineras och leva sida vid sida t ex genom turism 2.10.2 Kvinnor När landsbygdens sysselsättningsstruktur omvandlades, i och med jordbrukets och skogsbrukets rationalisering, var det männen som först var tvungna att hitta nya arbeten. Arbetstillfällena inom tillverknings- och basindustri fanns i staden/tätorten och det blev nödvändigt att arbetspendla. Kvinnorna stannande hemma med huvudansvar för hem och familj och arbetade i stor utsträckning inom vård, omsorg och skola. Som tidigare nämnts är även denna del av arbetsmarknaden på väg att nedrustas på landsbygden och nu är det kvinnornas tur att hitta nya vägar till utkomst och sysselsättning. Kvinnors entreprenörskap och möjlighet till företagande blir en strategi för att förena omsorg om den egna familjen och en försörjning. 2.10.3 Ungdomar Generationsväxlingarna är den kritiska punkten i landsbygdens fortlevnad. Om hela årskullar går förlorade bryts kontinuitet och sammanhang och de luckor som uppstår gör det svårt att få gemenskapen att fungera. För att motverka den sneda befolkningsutvecklingen är det väsentligt att ungdomar ser och ges möjligheter till att skapa sig en framtid på landsbygden. Detta är i största grad en fråga om att återvända. Inom Leader Polaris upptagningsområde är det endast de ungdomar som bor i byarna närmast centralorterna som kan bo i hemmet under gymnasietiden. Detta gör att banden till hembyn riskerar att försvagas. Möjligheterna till utbildning och utveckling finns på andra ställen.

14 (53) Fokus måste därför vara från Leader Polaris att insatser riktade till ungdomar som bor och verkar inom upptagningsområdet prioriteras liksom insatser riktade till potentiella återvändare med effekterna Utbildnings- och kunskapsnivåerna på landsbygden höjs Nya idéer skapar nya lösningar, arbetstillfällen och tillväxt. De unga skulle fungera som motorer i utvecklingen lyckas en kommer flera efter. 2.10.4 Äldre Att hitta nya vägar att organisera vård och omsorg är både ett sätt att vidga arbetsmarknaden på landsbygden som ett sätt att ge dagens allt friskare och mer aktiva äldre en möjlighet att bo kvar längre i sina vanda miljöer. Kreativa lösningar och förhållningssätt skapar såväl mindre tryck rörande bostäder i centrala miljöer liksom att detta gynnar landsbygden såväl ur service, boende-, som ur vårdsynpunkt. 2.11 Nya tankesätt nya möjligheter Omvandlingsprocesserna som har fortgått under 200 år har i stor grad varit processer där strömmarna av resurser och arbetskraft gått från ytterkanterna inåt mot centrum. För Leader Polaris område har de stora arbetsgivarna som t ex inom basnäringarna, malmen, skogen och vattenkraften dragit inåt. Dessa har varit stora och arbetskrävande verksamheter men efterfrågar idag mycket mindre arbetskraft beroende på rationaliseringar och effektiviseringar. Trots detta så påverkar basnäringarna samhällsutvecklingen i mycket hög grad. De är dessutom i ett flertal avseenden normgivande i samhällsuppbyggandet och dess organisering. Mansdominans och manliga värderingar står sig fortfarande relativt starkt. Tjänsteproduktion i form av handel och offentlig sektor med kvinnlig överrepresentation har koncentrerats till centralorter eller andra tätortsnära miljöer. Leader Polaris strävan blir att vända dessa rörelser genom lokal utveckling inom landsbygdsprogrammet. Detta sker genom förutsättningsskapande åtgärder som exempelvis utbyggnad av olika infrastrukturella lösningar. IT och bredbands utvecklingen i kombination med andra strukturella åtgärder gör att möjligheterna till affärsmannaskap utanför centrummiljöer blir väsentligt förbättrade och möjliggör entreprenörskap utifrån ett otraditionellt förhållningssätt. D v s möjligheterna att hjälpa till att stärka och utveckla entreprenörskap utanför de större samhällena leder till att nya verksamheter kan komma landsbygden tillgodo. Energi- och miljöfrågor har kommit allt mer i förgrunden i Sverige liksom i övriga världen. Global uppvärmning med dess negativa effekter gör att nya energilösningar måste utvecklas. Skogsbiomassa och andra förnybara energiformer efterfrågas i allt högre grad.

15 (53) I detta sammanhang kan området Leader Polaris utgöra en tillgång tack vare den rika förekomsten av skogs- och torvbaserade produkter. Ökad efterfrågan på kvalitativa trä- och skogsprodukter i övrigt gör att potentialer finns att såväl erbjuda marknaden skogsråvara som råvara i förädlad form. Området ger även goda möjligheter för en ekologiskt, näringsmässigt och miljömässigt hållbar livsmedelsproduktion inte minst genom rennäring och framställning av alternativa djurfoder. En landsbygd där människor bor och verkar resulterar även i en landsbygd där människor engagerar sig och deltar i det lokala samhället. Social gemenskap gör att lokal demokrati och deltagande stärks och landsbygden blir ett än mer attraktivt alternativ för människor boende i det egna upptagningsområdet liksom för människor i och utanför Sverige.

16 (53) 3. Mobilisering och förankringsarbete 3.1 Från Fjäll till Kust arbetet inleds I Norrbotten - liksom i övriga landet - har lokal utveckling bedrivits mycket framgångsrikt av byarörelsen under ett flertal år. Hela Sverige skall leva konceptet innebar bl a att det etablerades olika former av sammanslutningar som t ex Länsbygderåd, Kommunbygderåd, Landsbygdsråd och byautvecklingsgrupper i syfte att lyfta landsbygdens behov och intressen. I Norrbotten har också ett leader-liknande arbetssätt existerat under tidigare programperiod inom Skogslandet AB. Ett flertal byautvecklingsgrupper, bygderåd, kommunbygderåd, landsbygdsråd etc har därför varit relativt införstådda med vad Leader som metod stått för. Den lokala befolkningen har därför inför denna programperiod på flera håll i upptagningsområdet i ett tidigt skede förhört sig om vad det nya programmet innebär och kan medföra för utvecklingsmöjligheter för dem och miljön som de verkar i. Stödinsatser i form av informationsmöten och andra former av hearings som anordnades kring Leader som koncept av bl a Jordbruksverket, tidigare Leaderområden och Länsstyrelsen i Norrbotten har därför varit relativt välbesökta av olika landsbygdsintressenter. December 2006 samlades ett flertal intressenter ifrån Kiruna, Jokkmokk, Gällivare och Pajala i samband med Jordbruksverkets och Länsstyrelsens informationsmöte. Där uppstod spontant ett intresse för och engagemang kring att sondera möjligheterna att bilda ett Leaderområde i den norra delen av länet. Mötet resulterade i att en informell grupp bildades. Representanter involverade i Landsbygdsrådets Gellivares verksamhet fick i uppdrag att tillsammans med representanter i Kiruna, Jokkmokk, Pajala och Gällivare undersöka möjligheterna för en samverkan kring detta. Dessa personer genomförde i sin tur flera allmänna/offentliga informationsmöten både i sina egna kommuner och tillsammans i de övriga kommunerna i upptagningsområdet. Parallellt med dessa genomförde gruppen också en mängd möten/dialoger där även ett flertal politiker och tjänstemän i de berörda kommunerna blev/var involverade. Våren 2007 hölls ett större informationsmöte i Överkalix för intressenter ifrån Överkalix och Kalix med flera kommuner längs gränsen mot Finland, väg E:10 och Kalix älv. Mötet resulterade i att kretsen vidgades och att gruppen nu kom att bestå av representanter ifrån Kalix, Överkalix, Gällivare och Kiruna. Gruppen beslutade att arbetet skulle drivas under arbetsnamnet Från Fjäll till Kust. Jokkmokk som fanns med i inledningsskedet hösten vårvintern 2006/2007 deltog inte i dessa möten. Däremot pågick andra aktiviteter kring detta inom den kommunala miljön i Jokkmokk vilket senare resulterade i att intressenter ifrån Jokkmokk anslöt sig till arbetsgruppen Från Fjäll till Kust under november 2007. Från Kiruna deltog företag och ideella resurspersoner i arbetet och från kommunen har representanter medverkat vid fyra offentliga informationsmöten i denna del av processen där Kiruna kommun har ingått som medfinansiär i Från Fjäll till Kust s förstudieansökan. Det

17 (53) gjordes en återkoppling från arbetsgruppen till den kommunala sfären i hur arbetet utvecklades inom Från Fjäll till Kust. Ansökan om förstudiemedel gjordes till Länsstyrelsen i juni 2007 med kommunerna Kiruna, Gällivare, Överkalix och Kalix som medintressenter. Sedermera anslöt sig alltså Jokkmokk till arbetsgruppen. Från starten våren 2007 har följande personer ingått i arbetsgruppen: Kiruna: Britta Berglund och Dan Lundström, båda ideell sektor Gällivare: Inger Eriksson, privat sektor och Merete Ödegaard, ideell sektor Överkalix: Christina Hjelm och Gunnar Nilsson, båda politiker, offentlig sektor Kalix: Ann-Mari Andersson, tjänsteman, offentlig sektor Under hösten 2007 har gruppen utvidgats med Magdalena Fjellner, tjänsteman, offentlig sektor Jokkmokk, Bernt Wennström, tjänsteman, offentlig sektor Gällivare, Miriam Vikman tjänsteman, offentlig sektor Gällivare samt Jan Nilsson, ideell sektor Kalix. 3.2 Processen tar fart I och med ett positivt besked på förstudieansökan ifrån Länsstyrelsen startade arbetet på allvar. Informations- och förankringsarbetet utvidgades och drevs på bred front. 3.2.1 Enkät Som ett medel att nå de olika grupperna i tre-partnerskapet utformades en enkät i tre varianter; en riktad mot företag, en mot föreningar/organisationer och en mot enskilda personer. Enkäten åtföljdes av ett brev med arbetsgruppens kontaktuppgifter och där Leadertanken kortfattat förklarades. Syftet med enkäten var dels att undersöka projektvana, projekterfarenheter och intresse för att ingå i nya projekt men även att fånga upp konkreta projektidéer redan på ett tidigt stadium. Enkäten har varit tillgänglig och öppen på www.landsbygden.org och www.kalixbyar.se Information om enkäten har dessutom distribuerats genom mailinglistor och adresslistor som arbetsgruppen har haft/fått tillgång till. 3.2.2 Broschyr Arbetsgruppen har dessutom tagit fram en broschyr, även den med koncentrerad information om Leader och med arbetsgruppens kontaktinformation. Denna har i huvudsak distribuerats i samband med olika former av informationsmöten. Den har även funnits tillgänglig som pdf-fil på www.landsbygden.org. I och med framtagningen av broschyren inleddes även det första nationella samarbetet mellan Från Fjäll till Kust och ett annat Leaderområdet. Leader Mellansjölandet hade tagit fram en mycket trevlig och informativ illustration till sin broschyr som nu, med benäget tillstånd, även fick ingå i vårt informationsmaterial. 3.2.3 Möten Arbetsgruppen har genomfört ett stort antal offentliga möten. Sammanlagt har mer än 1 000 personer fått ta del av information, enkäter eller varit involverad i de olika

18 (53) mobiliseringsmötena runt omkring i upptagningsområdet. Mötena har varit allt ifrån stormöten, byagruppsmöten, möten med organisationer, enskilda, företag och representanter ifrån offentlig sektor 3.2.4 Kunskapsinhämtning Fyra av arbetsgruppens medlemmar deltog i Leaderplusnätverkets avslutningskonferens i Örebro Land skall med LAG byggas 9-10 oktober 2007. Till denna aktivitet anslöt sig även Gällivares vice kommunalråd Birgitta Larsson. Birgitta Larsson är även av kommunstyrelsen utsedd kontaktpolitiker i landsbygdsfrågor. Arbetsgruppen har deltagit i olika informationsmöten arrangerade av Jordbruksverket, Leadernätverket och/eller Länsstyrelsen. 3.2.5 Seminarium Konferensen i Örebro var mycket lärorik och inspirerande med information om genomförda projekt, erfarenhetsutbyten och givande personliga kontakter. För att sprida detta till en vidare krets beslöt arbetsgruppen att hålla ett öppet seminarium i Gällivare 22 november 2007. Till detta inbjöds föreläsare ifrån 5 tidigare Leaderområden och projekt; Ingemar Rosén från Carpe Mare, Marianne Andersson från Kärnan i Västra Götaland, Jan Larsson från Våg 21, Janåke Sjöqvist från Sjuhärad samt Jenny Nylund från U-land. Seminariet samlade ca 70 deltagare från alla fem kommuner och blev precis den inspirationsdag som eftersträvades. Under eftermiddagen hade U-lands representant även en egen mycket uppskattad aktivitet i samarbete med Ungdomsrådet i Gällivare - Miriam Vikman och där ungdomar från flertalet av de ingående kommunerna ifrån Fjäll till Kust deltog. Denna aktivitet resulterade i en skrivning som har använts i utformningen av de delar som särskilt berör ungdomar i strategin samt att Miriam Vikman har tagit plats i arbetsgruppen. 3.2.6 Skrivargrupp För att få en struktur kring informationsinsamling och bearbetning utsågs under hösten 2007 en skrivargrupp bestående av tre personer ifrån arbetsgruppen; Inger Eriksson representerande företag, Merete Ödegaard, ideell sektor samt Ann-Mari Andersson ifrån offentlig sektor. De övriga ledamöterna i arbetsgruppen har utgjort primära återkopplare och bollplank. Skrivargruppens uppdrag blev att utforma en utvecklingsstrategi tillsammans med partnerskapet i Leader Polaris området. En utvecklingsstrategi som därefter utgör grund för en ansökan om att bilda en LAG-grupp som omfattar Kiruna kommun Jukkasjärvi församling, Gällivare, Jokkmokk, Överkalix kommuner samt delar av Kalix kommun. 3.3 Den slutliga utformningen Processen böljar fram och tillbaka. På håll följs utvecklingen av intressenter från alla tre parter inom Jokkmokks kommun. Under november 2007 kom således en förfrågan ifrån den offentliga miljön om att ingå i arbetsgruppen. För att stödja processen medverkade arbetsgruppen i slutet på november på ett

19 (53) öppet informationsmöte anordnat av Utvecklingsenheten i Jokkmokks kommun. Mötet samlade ett 40-tal intresserade från alla sektorer. För Kirunas del medverkade fortfarande inte den offentliga miljön i arbetsprocessen. Från tjänstemannahåll var argumentet att Kiruna inte behövde någon landsbygdsutveckling i den västra kommundelen och att man tillgodosåg den lokala utvecklingen i tillräcklig grad i och med arbetet med att formera ett Leaderområde där den östra kommundelen skulle ingå. Samtidigt förklarade företag, föreningar, utbildningsmiljöer och boende i Kirunas västra del/jukkasjärvi församling att det fanns ett stort intresse att samverka i arbetet med att bilda ett område tillsammans med Gällivare, Överkalix, Jokkmokk och Kalix kommuner. Särskilda möten och informationsinsatser hölls även för olika intressenter inom detta område. Arbetsgruppen såg ett behov att stärka det politiska engagemanget för att få med västra Kiruna som en aktiv part. Kommunledningen i Gällivare informerades om situationen och beslöt därefter att sammankalla till ett möte med politiska representanter och tjänstemän i berörda kommuner och där speciellt intressenterna i Kiruna ombads att delta. Effekten av detta möte blev att Kiruna valde att ansluta sig som aktiv part i gruppen. Kommunledningarnas möte resulterade därutöver i att samtliga berörda kommuner avlämnade sin avsiktsförklaring att ingå som part i Leaderområdet fullt ut och att medfinansiera detta. 3.4 Arbetsgruppens uppgifter Arbetsgruppen har under förstudietiden bedrivit sitt arbete med följande syften och mål: Att undersöka intresset för att starta ett Leaderområde och därigenom vilja till samarbete mellan företag, föreningar och offentlig sektor i Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Överkalix och Kalix Att lägga grunden för inriktningen för utvecklingsplanen genom att diskutera vilka olika temaområden som denna skulle fokusera på Att utforma en enkät i syfte att erhålla information om olika respondenters intresse för lokal utveckling i såväl det egna området som i ett vidare perspektiv. Att genomföra en SWOT-analys Att med stöd av detta definiera gemensamma fokusområden för den kommande utvecklingsplanen Att hålla ytterligare informationsmöten i syfte att öka kunskapen om Leader som metod och möjligheter Att informera intressenter om Leaderarbetet via befintliga hemsidor Att studera nationella, regionala och lokala handlingsprogram samt identifiera vilka andra program som kan komplettera och/eller ingå i samverkan med Landsbygdsprogrammet Att utröna vilken kompetens som är erforderlig för att bilda en LAG-grupp Att utarbeta en gemensam utvecklingsstrategi med beaktande av ovanstående och som sedan ligger till grund för en ansökan om att få bilda en LAG-grupp

20 (53) Att arbetsgruppen primärt skall utgöra interimsgrupp utifrån Jordbruksverkets kriterier för trepartnerskap i en LAG-grupp Att arbetsgruppen utgör valberedning med uppdrag att lägga fram ett förslag på interimsstyrelse. 3.5 Leader Polaris Arbetsnamnet för området har under förstudietiden varit Från Fjäll till Kust. Under processens gång och i takt med att området har blivit mera väl definierad både strategiskt och geografiskt, har ett nytt namn på den kommande organisationen vuxit fram. Leader Polaris anknyter självklart till områdets geografiska belägenhet, till stor del norr om Polcirkeln. Detta ger möjlighet för omedelbar identifikation och placering för människor över hela Europa. (Antagligen utgör området Landsbygdsprogrammets nordligaste område) Vidare associerar namnet till Nordstjärnan Stella Polaris, som är och alltid har varit en ledstjärna för människor i rörelse. Namnet är dessutom lätt att uppfatta, lätt att stava och lämpar sig väl för användning i olika informationssammanhang liksom i internationella sammanhang.