Stora Enso omplies with principles Responsibility of sustainable development MILJÖREDOVISNING 2000
2000 i sammandrag i sammandrag År 2000 präglades av fortsatta förbättringar av miljöprestandan. Trots en ökning i produktionen av massa, papper och kartong på knappt 4% uppnåddes minskningar i avfallsdeponering (3%), emissioner av SO 2 (4%) och NO X (5%) samt i utsläpp av COD (2%), AOX (4%) och kväve (4%). Utsläppen av fosfor steg med 2% jämfört med föregående år. Biobränslen svarade för en högre andel av bränsleförbrukningen för Stora Ensos energiproduktion 64% (62% under 1999). Arbetet fortsatte med införande av skogscertifieringssystem i de länder där Stora Enso är verksamt. Vid årets utgång var praktiskt taget hela företagets inhemska virkesanskaffning i Finland certifierad enligt det finska FFCS-systemet. Dessutom omfattas allt större områden i Sverige av FSC och PEFC. I USA har Stora Ensos skogsbruk certifierats enligt det amerikanska SFI-systemet samt verifierats av tredje part. På liknande sätt har ISO 14001-certifiering beviljats för Stora Ensos skogsverksamhet i Portugal. Fortsatt arbete sker mot en fullständig dokumentering av fiberursprunget för att kunna säkra ett flöde av virke från ett uthålligt skogsbruk. Det nya transportsystemet Base Port togs i bruk för transporter av varor som exporteras från svenska fabriker till kunder i kontinentala Europa och övriga delar av världen. De första resultaten bekräftar att de förväntade betydande miljövinsterna kommer att uppnås. Tio nya ISO14001-certifieringar erhölls. Vid utgången av 2000 omfattades 80% (76%) av koncernens produktionskapacitet inom massa, papper och kartong av ISO 14001 och/eller EMAS. För Stora Ensos nyligen förvärvade verksamheter i USA har det beslutats att samtliga produktionsenheter, inklusive skogsresurser, ska vara klara för certifiering vid utgången av 2001. Stora Enso har beslutat att systematiska miljöledningsrutiner ska införas i företagets servicerelaterade verksamheter, på samma sätt som redan har skett i produktionsenheterna. En ny uppsättning miljöprinciper för transporter fastställdes under året. Under år 2000 uppgick de miljörelaterade investeringarna till 103 MEUR och de miljörelaterade driftkostnaderna till 127 MEUR. Stora Enso erhöll även erkännande för sitt miljöarbete. För andra året i rad kvalificerade sig koncernen till Dow Jones index för hållbar utveckling (DJSGI). Indexet fortsätter att visa ett aktieägarvärde över genomsnittet för företag som bedriver sin verksamhet på ett hållbart sätt. Förvärvet av Consolidated Papers, Inc. genomfördes i augusti 2000. Utsläppsdata och andra miljörelaterade siffror avser hela året. Siffrorna för 1999 inkluderar även tidigare Consolidated Papers bruk. De miljörelaterade investeringarna och kostnaderna omfattar dock endast månaderna september till december 2000. 2 Stora Enso Miljöredovisning
Innehåll Inne Innehåll Vi tar täten....................................................... 4 Vi är stolta över att ta ansvar......................................... 5 Policy för miljöarbete och omvärldshänsyn............................... 7 Old-growth definitioner och möjligheter............................. 8 Aktuell miljösituation 2000 Miljöledning..................................................... 12 Miljöinvesteringar och miljökostnader.................................. 13 Virkesanskaffning.................................................. 14 Energi........................................................... 18 Hantering av avfall och restprodukter.................................. 21 Returfiber........................................................ 22 Transporter....................................................... 24 Resursanvändning och miljöarbete 2000................................ 26 Avvikelser, klagomål och vidtagna åtgärder.............................. 32 Innehåll Granskningsberättelse.............................................. 34 Adresser och kontaktpersoner......................................... 35 Ordlista......................................................... 39 Stora Enso Miljö redovisning 3
Vi tar Vi tar täten täten Stora Enso är en integrerad skogsindustrikoncern med tillverkning av journalpapper, tidningspapper, finpapper och förpackningskartong. Inom dessa områden har koncernen en världsledande marknadsposition. Stora Enso driver också en omfattande sågverksrörelse. För att stärka marknadspositionen och förbättra kundservicen i USA förvärvade koncernen under 2000 det USA-baserade företaget Consolidated Papers, Inc. Dessutom pågår en selektiv expansion av kärnverksamheterna i Europa, Nordamerika och Asien. Dagens Stora Enso har en omsättning på 13 miljarder EUR och en produktionskapacitet för papper och kartong på cirka 15 miljoner ton per år. Antalet anställda är omkring 45.000 i mer än 40 länder. Stora Ensos aktier är noterade i Helsingfors, New York och Stockholm. Som integrerat skogsindustriföretag kan Stora Enso tillgodose en betydande del av sitt råvarubehov internt och därigenom säkra kontinuiteten i tillverkningen. Stora Enso äger cirka 2,6 miljoner hektar skogsmark i Finland och Sverige samt 0,3 miljoner hektar i USA. Betydande skogsinnehav finns också i Kanada och Portugal. Vid anläggningar i anslutning till skogsindustrienheterna produceras omkring 40% av koncernens energibehov. Balansen mellan koncernens köp och försäljning av massa är god. Genom sin policy för miljöarbete och omvärldshänsyn förbinder sig Stora Enso att utveckla verksamheten mot ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. En gemensam uppgift i koncernen är att bidra till ständig förbättring av verksamheten. Nyckeltal 2000* ) 1999 Nettoomsättning, MEUR 13.017,0 10.635,7 Rörelseresultat, MEUR 2.371,3 1.399,6 före engångsposter, MEUR 1.925,6 1.296,6 % av omsättning 14,8 12,2 Resultat före skatt och minoritetsintressen, MEUR 2.099,0 1.142,7 före engångsposter, MEUR 1.653,3 1.039,7 Årets resultat, MEUR 1.435,0 746,4 Investeringar i anläggningar, MEUR 769 740 % av omsättning 5,9 7,0 Räntebärande nettoskuld, MEUR 5.183 4.783 2000* ) 1999 Sysselsatt kapital, MEUR 13.903 10.941 Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % 20,7 13,1 före engångsposter, % 16,8 12,1 Skuldsättningsgrad 0,59 0,78 Resultat per aktie, EUR 1,77 0,98 före engångsposter, EUR 1,32 0,89 Kassamässigt resultat per aktie, EUR 3,16 2,18 före engångsposter, EUR 2,61 2,09 Eget kapital per aktie, EUR 9,4 7,8 Utdelning per aktie, EUR 0,45 1) 0,40 Börsvärde, MEUR 11.733 13.209 Leveranser av papper och kartong, miljoner ton 13,0 12,0 Leveranser av trävaror, miljoner m 3 4,9 4,6 Medeltal anställda 41.785 40.226 * ) Siffror avseende tidigare Consolidated Papers, Inc. omfattar endast fyra månader. 1) Föreslagen utdelning 4 Stora Enso Miljö redovisning
Mission Vi bidrar till kommunikation och välstånd genom att använda förnyelsebara fibrer till papper, förpackningsmaterial och förädlade träprodukter. Vi är stolta över att ta Björn Hägglund, vice koncernchef ansvar Stora Enso är idag en global koncern med försäljning i 36 länder och produktion i 19 länder och i nästan alla världsdelar. Vi har en lång produktionskedja där värdet byggs upp i varje led, från plantering av skog till grossistförsäljning av papperet. Värdekedjans globala omfattning ger oss åtminstone i teorin en betydande handlingsfrihet, exempelvis genom möjligheter till investeringar och desinvesteringar. Vi kan reagera på förändrat affärsklimat genom att flytta verksamheter, antingen geografiskt eller inom värdekedjan. Men denna frihet måste utövas under ansvar. Ett globalt företag måste bekräfta sin legitimitet genom allt sitt handlande och visa ansvarstagande även i svåra affärsbeslut. Detta är också avgörande för att skapa en stolthet hos våra medarbetare. Stolta medarbetare är våra bästa ambassadörer när nya talanger ska rekryteras till Stora Enso. Detta ansvar är allra mest synligt i vårt arbete med miljö- och samhällsrelaterade frågor. Hittills har merparten av vårt systematiska arbete och våra riktlinjer för öppen redovisning relaterad till hållbar utveckling inriktats på traditionella miljöfrågor. År 2000 har varit framgångsrikt i detta avseende. Vi har gjort framsteg i fråga om flera av de parametrar som sedan länge används som måttstock för vår bransch. Den höga andelen biobränsle, som nu svarar för 64% av vår totala bränsleförbrukning i produktionen, stärker vårt rykte som ett energieffektivt företag. Vi har även kunnat nyttja råvaran bättre, vilket har visat sig i minskade avfallsmängder. Även utsläppen har generellt minskat. Våra investeringar i reningsanläggningar blev högre än föregående år på grund av ett antal nya installationer men jag räknar med att miljöinvesteringarna skall bli lägre i framtiden. Det innebär däremot inte att framstegen upphör. Vi kommer att i än högre grad tillämpa ett strukturerat miljöarbete baserat på våra miljöledningssystem. Under det gångna året har allt fler enheter infört standardiserade system och vi har satt upp ambitiösa mål för att införa liknande standarder för våra nyligen förvärvade enheter i USA. Vidare beslöt vi under år 2000 att stärka det systematiska miljöarbetet inom våra servicefunktioner. Stora Enso Miljö redovisning 5
Vi har tagit i drift ett nytt transportsystem för leveranser från de svenska bruken till kunder i Europa och övriga världen. Erfarenheterna så här långt visar att systemet kommer att ge stora förbättringar i fråga om bränsleförbrukning och utsläppsnivåer. Detta innebär att våra produkters miljöprofil kommer att fortsätta att förbättras, till nytta för våra kunder. Under året har vi även beslutat om miljöprinciper för transporter med betoning på fortsatt och systematisk utveckling av de tjänster vi köper, såväl som av vår egen transportverksamhet. I nära samarbete med våra kunder fortsätter vi att se på olika sätt att förbättra leveranskedjan hela vägen till slutkund. Även om olika miljömärkningssystem redan tillämpas med viss framgång, tror jag att det fortfarande finns utrymme för förbättringar. En av utmaningarna är att erbjuda mer omfattande miljöinformation till våra kunder. Inte minst behöver vi ett kommunikationsverktyg som avspeglar den helhetssyn som i allt större utsträckning är gemensam för oss alla. Virkesanskaffningen utgör en fundamental länk i vår produktionskedja, vare sig ursprunget är våra egna skogar eller inköp från inhemska eller utländska leverantörer. Under år 2000 har vi förnyat vår fiberstrategi för att säkerställa att fiberleveranserna till fullo uppfyller våra krav i ekonomiskt, socialt och miljörelaterat hänseende. Strategin omfattar virke, massa och returfiber. Virke kommer i allt större utsträckning från skogscertifierat skogsbruk och där inga sådana system är införda, arbetar vi aktivt för att säkerställa att fiberursprunget dokumenteras systematiskt. När jag blickar framåt ser jag än fler möjligheter att förbättra vårt miljökvalitetsarbete. Jag är övertygad om att det starka engagemanget från chefer och medarbetare i hela koncernen kommer att fortsätta att resultera i förbättringar, liksom det har gjort ända sedan vi inledde vårt systematiska arbete för flera decennier sedan. Begreppet hållbarhet är ett naturligt inslag i vår verksamhet, eftersom våra produkter både baseras på förnybar fiberresurs och i sig går att återvinna för återanvändning eller energiproduktion. När det gäller samhällsfrågorna är vi nu i början av en betydelsefull process. Vi måste vidareutveckla samspelet med våra intressenter. Vi har redan väl fungerande relationer med de mest lättidentifierade intressentgrupperna: medarbetare, leverantörer och kunder. Vi ser fram emot en närmare dialog med övriga intressenter för att definiera mål och redovisa även samhällsaspekterna av hållbarhet. Även om det ännu inte finns några systematiska analys- och ledningsverktyg för samhälleliga och etiska frågor har Stora Enso börjat närmare granska detta område. En naturlig utgångspunkt har varit att gå igenom befintliga riktlinjer, principer och ledningsverktyg avseende vad som brukar benämnas corporate social responsibility. Genomgången visar att flera av de grundläggande elementen redan är på plats men att det finns utrymme för ett mer systematiskt förfarande. Baserat härpå har Stora Enso beslutat att ta fram en uppförandekodex och definiera en första uppsättning indikatorer för uppföljning av corporate social responsibility. Björn Hägglund, vice koncernchef Ordförande i Stora Ensos Miljökommitté Vision Vi ska vara det ledande skogsindustriföretag i världen. Vi tar täten i utvecklingen av skogsindustrin. Kunderna väljer oss för de mervärden vi skapar. Vi skapar värde för våra investerare. Vi är stolta över att arbeta för Stora Enso. Vi är en attraktiv partner för våra leverantörer. Värderingar Kunden i fokus Vi ska vara våra kunders förstahandsval. Resultatorientering Vi åstadkommer resultat. Ansvar Vi lever upp till principer om uthållig utveckling i all verksamhet. Människan i centrum Motiverade medarbetare skapar framgång. Framtidsinriktning Vi tar första steget. 6 Stora Enso Miljö redovisning
Policy för miljöarbete och omvärldshänsyn Affärsaspekter Stora Enso ska utveckla sin affärsverksamhet med inriktning på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. En gemensam uppgift i företaget är att bidra till ständiga förbättringar av verksamheten. Helhetsperspektiv Stora Enso strävar efter att möta kundernas behov av produkter och tjänster i fråga om tryckt information, förpackningar och byggnadsändamål. Dessa produkter tillverkas huvudsakligen av råvaror som är förnyelsebara, kan återvinnas och är säkra att använda. Vårt agerande i miljöfrågor vägleds av en helhetssyn, där produkterna betraktas i ett kretsloppsperspektiv. Vi förväntar oss att våra leverantörer och partners tillämpar samma principer så att miljöpåverkan kan minimeras på alla stadier, från råvara till slutprodukt. Omvärldsaspekter Stora Enso ser som internationellt företag sin roll att vara ett föredöme i samhället på global, nationell och lokal nivå. Vår inställning ska kännetecknas av respekt för de kulturer, levnadsvanor och värderingar som vi möter hos enskilda och grupper i de länder där vi är verksamma. För att vinna trovärdighet i utvecklingen av vår affärsverksamhet ska vi följa, och där så är möjligt, överträffa kraven som ställs i nationella regler och praxis samt lokal lagstiftning. Öppenhet Stora Enso betraktar en öppen dialog och samverkan med alla intressenter som grundläggande för att fortlöpande kunna stärka vår verksamhet och på ett hållbart sätt delta i miljöoch samhällsutvecklingen. Stora Enso Miljö redovisning 7
Oldgrowth definitioner och möjligheter Skogsindustriföretag som Stora Enso möter ofta frågor om sitt förhållningssätt till old-growth. Frågorna avspeglar en oro kring framtiden för skogar som anses ha stora biologiska eller estetiska värden. Ett problem när old-growth kommer på tal är att hitta rätt bland en vildvuxen flora av definitioner. Det gör det viktigt att se närmare både på hela begreppet och på de olika metoder som finns för bevarande och skötsel av old-growth. Att beskriva en skog som old-growth kan antingen tolkas som att träden är mycket gamla eller att platsen har varit skogbevuxen sedan urminnes tider. För en ekolog kan det handla om ett område med flera kronskikt, stora och mycket gamla träd med mängder av epifyter som lever på dem, ett stort antal döda träd och avbrutna grenar samt en kuperad mark där tjock mossa täcker trädstammar stadda i olika stadier av nedbrytning. Det är lätt att tro att sådana skogar alltid har varit fria från mänsklig påverkan. Termen old-growth är ofta laddat med värderingar, uppfattningar och åsikter, även om den också kan användas neutralt som klassificeringskategori för skogar som har uppnått en viss mognad. De biologiska, sociala och ekonomiska bibetydelserna är lika viktiga, men ordet har tveklöst i grunden en mer renodlat biologisk betydelse. Biologiska egenskaper typiska för urskogar De olika definitionerna av old-growth kan inbegripa kombinationer av olika faktorer, såsom skogsstruktur och sammansättning, trädens ålder och storlek, ansamling av döda stammar och grenar stadda i olika stadier av nedbrytning, graden av påverkan eller biologisk mångfald. Men det finns även vissa faktorer som är gemensamma för merparten av definitionerna. 8 Stora Enso Miljö redovisning
Karakteristiska egenskaper Tid Tiden är helt klart en grundläggande faktor för definitionen av old-growth. Old-growth -skogarnas struktur och sammansättning är resultatet av att deras långa naturliga succession har nått en fas där ett visst antal träd i huvudkronskiktet dör och ger plats så att nya plantor kan växa upp. Takten med vilken en skog utvecklas beror även på dess bonitet, artsammansättning och klimat. Enbart ålder kan därför inte användas som definition av old-growth. Det finns riktlinjer för skogsbruk som klassificerar skogar, kanske bara 20 år äldre än den normala omloppstiden, som urskogsliknande naturskog med krav på särskild uppmärksamhet. Men även andra faktorer såsom mängden ved stadd i nedbrytning, graden av påverkan samt förekomsten av utrotningshotade arter, studeras också noga innan ett beslut tas om skogsbruk eller bevarande. Biologisk mångfald Värdet av biologisk mångfald nämns vanligtvis inte i definitionerna av old-growth, inte ens när målsättningen är att identifiera skogar med högt bevarandevärde. Strukturen och sammansättningen för typisk old-growth inom specifika klimatiska och biogeografiska förhållanden är dock starkt korrelerad till förekomsten av vissa specialiserade växt- och djurarter. Påverkan Karakteriseringen naturlig används ofta i samband med begreppet old-growth, vanligtvis avseende den naturliga föryngringen av en skog för långt tillbaka i tiden, men även en lång succession utan märkbar mänsklig påverkan. Även om de flesta skogar med old-growth inte har nyttjats av människan på senare tid, kan biologiskt värdefull old-growth mycket väl ha utvecklats någon gång under historiens lopp, kanske till och med vid upprepade tillfällen, när uråldriga marker röjdes i samband med svedjebruk eller träd fälldes för framställning av träkol. Ekosystemen är anpassade så att de klarar naturkatastrofer av vissa typer, omfattningar och frekvenser. Boreala skogar på torra till friska marker drabbas vanligen av naturliga skogsbränder med en genomsnittlig frekvens på mellan 50 och 300 år. Vissa växt- och djurarter är beroende av orörda skogar, medan andra frodas i biotoper som befinner sig i olika stadier efter skogsbränder och andra störningar. Människan har minskat förekomsten och i synnerhet omfattningen av dessa naturliga störningar, men har istället kraftigt ökat frekvensen av annan påverkan som inte har ett naturligt ursprung. Generellt sett måste den biologiska mångfalden bevaras med ett mycket bredare synsätt på skogarnas dynamik än att bara snävt rikta in sig på old-growth -fasen. Ved i olika stadier av nedbrytning Det finns en avgörande skillnad mellan mängden död ved stadd i olika stadier av nedbrytning i old-growth -skogar i förhållande till i kommersiellt brukade skogar. I kommersiellt brukade skogar skördas en del av tillväxten genom gallring och röjning, men vid naturlig succession bidrar alla träd som dör till ansamlingen av stammar och grenar stadda i olika stadier av nedbrytning, vilket kan uppgå till betydande mängder. En skogs storlek En skog bör i idealfallet kunna upprätthålla alla funktioner i sitt ekosystem. Den minsta storlek som krävs för att uppnå detta beror till stor del på bioklimatiskt förhållande, fragmenteringsnivå samt förekomst av faktorer som karakteriserar mogna skogar och oldgrowth. Definitioner av den minsta fungerande storleken varierar t.ex. mellan 2 och 20 hektar i Fennoskandien. Vid skogsinventeringar som genomförts för planering av skydd av old-growth har dock riktmärket för minsta storlek legat på mellan 50 och 100 hektar. Även i Nordeuropa har nyckelbiotoper inventerats och många mindre områden med old-growth -egenskaper påträffats. I Ryssland kan old-growth -klassificerade områden vara så stora som 3.000 till 5.000 hektar. Struktur och sammansättning Den främsta karakteriseringen som används för att definiera oldgrowth är förekomsten av vissa old-growth-liknande drag. Dessa attribut varierar avsevärt med klimatiska, geologiska och andra platsspecifika variabler, som t.ex. graden av påverkan, och bör definieras och analyseras separat för varje region. Generellt sett har old-growth fler stora träd än kommersiellt brukade skogar. Det finns även fler mindre, lågväxande träd och fler grupper av träd som växer där ett eller flera döda, stora träd har lämnat en öppning i kronskiktet. Denna större rumsliga variation kallas även för patchiness (fläckighet). Biologiska faktorer gemensamma för de flesta definitioner biologiskt mogna eller övermogna träd levande och döda träd träd av olika storhet karakteristisk vertikal struktur små eller inga tecken på mänsklig påverkan Stora Enso Miljö redovisning 9
Definitioner av old-growth Regionala och organisatoriska skillnader mellan de olika definitionerna av old-growth avspeglar biologiska, sociala och ekonomiska aspekter. The Taiga Rescue Network använder definitioner av oldgrowth som betonar ekologiska funktioner: en oldgrowth -skog innehåller endemiska arter eller utrotningshotade ekosystem och arter. Det kan även handla om skogar på landskapsnivå med kapacitet att upprätthålla naturliga ekologiska mönster. Enligt US Forest Service, är den grundläggande definitionen av old-growth ett ekosystem kännetecknat av gamla träd och därtill relaterade strukturella karaktärsdrag. Begreppet oldgrowth omfattar beståndsutvecklingens senare stadier, vilka normalt skiljer sig från tidigare stadier på en rad punkter såsom trädstorlek, mängden död ved, antal kronskikt, artsammansättning samt ekosystemets funktion. Lägg märke till att old-growth inte nödvändigtvis är detsamma som urskog eller ursprunglig skog, och mycket väl kan utvecklas efter mänsklig påverkan. US Forest Service har tagit fram definitioner för alla vanligare skogstyper som förekommer i USA. Arbetsgruppen för skydd av statliga old-growth - skogar i södra Finland konstaterar att old-growth intressant för bevarande vanligtvis med råge har överskridit de lägsta slutavverkningsåldrar som anges i riktlinjerna för skogsvård. Träden är normalt av olika storlek och arter samt bildar flera kronskikt, även om granskog i sent utvecklingsstadium också är kvalificerad. Gamla stubbar och andra mindre spår av mänsklig aktivitet minskar inte nödvändigtvis en skogs bevarandevärde. Hög ålder och konkurrens har ökat mängden naturlig avgång och ofta även omfattningen av de skador som har tillfogats träden på naturligt sätt. Enligt den Svenska FSC-standarden från 1997 är oldgrowth naturlig skog som är utpräglat olikåldrig och skiktad med riklig förekomst av gamla/grova träd och rikligt med grövre död ved i olika nedbrytningsstadier. Ryska definitioner av oldgrowth framhåller mer ett skogsområdes naturliga utvecklingshistoria på landskapsnivå. Old-growth definieras som vidsträckta skogsmarker där strukturen är ett resultat av århundraden av utveckling, endast påverkad av de naturliga störningar som förekommer i de lokala klimatiska och geografiska förhållandena. Obs: Trots detta definieras old-growth i Ryssland i praktiken med alla de faktorer som på sidan 9 anges som gemensamma för alla definitioner. 10 Stora Enso Miljö redovisning
Definitioner av old-growth i den boreala zonen Termen old-growth har blivit synonymt med skogar med högt bevarandevärde. Den stora tvistefrågan kring old-growth gäller i grund och botten inte definitionen av själva termen old-growth, utan snarare olika synsätt på behovet av att skydda skogar på regional eller nationell nivå. Även om det finns skillnader mellan de olika definitionerna av old-growth, har huvudegenskaperna flera gemensamma drag. Den detaljerade karakteriseringen som används vid definieringen av old-growth bör dock identifieras specifikt för varje vegetationstyp i olika geografiska och klimatiska zoner. I tätbefolkade områden får till exempel inte tecken på mänsklig påverkan diskvalificera en skog från att klassificeras som old-growth, medan detta kan vara en mer avgörande faktor i andra områden. Värdering av old-growth i praktiken Termen old-growth beskriver med andra ord inte bara trädens ålder, utan även skogens övergripande tillstånd och sammansättning. Strukturellt komplexa skogar erbjuder en större variation i mikroklimat och platser där djur kan söka skydd eller bygga bon, vilket följaktligen ökar artrikedomen. Även om det inte finns ett enkelt svar på problemet med skilda definitioner av old-growth, har bevarandet av den biologiska mångfalden klart blivit en av de viktigaste utmaningarna för skogsnäringen över hela världen. Strategier för virkesanskaffning måste baseras på den grundläggande principen att bara använda hållbara resurser och bör ta hänsyn till synpunkter från myndigheter, forskare, ideella organisationer och affärspartners, varhelst företaget är verksamt. Stora Ensos policy för miljöarbete och omvärldshänsyn anger att alla verksamheter och åtgärder ska verka för ekologisk, social och ekonomisk uthållighet. Detta inkluderar ett ansvarsfullt utnyttjande av naturresurserna och omfattar uthållighet för alla de produkter som har sitt ursprung i skogen, snarare än att bara fokusera på de förhållanden som råder i skogen. Detta gör det lika viktigt att anpassa skogsbruksmetoderna till den dynamik som kännetecknar varje skogsekosystem som att enbart skydda bestånd med old-growth. En uthållig användning av skogarnas ekosystem är även avgörande för den samhällsekonomiska utvecklingen i många delar av världen där Stora Enso är verksamt idag. En slutsats som kan dras av detta är att all skogsverksamhet, och i idealfallet även virkesanskaffningen, måste baseras på regionala eller landskapstäckande planer som balanserar ett uthålligt utnyttjande av skogen med traditionella skyddsåtgärder. Old-growth kommer alltid att spela en viktig roll för arbetet med att skapa ett uthålligt skogslandskap, oavsett vilka skogsbruksmetoder som används. Stora Enso måste därför fortsätta att tillämpa modeller för ekologisk landskapsplanering för sina skogsinnehav runt om i världen samt stödja regionala eller lokala initiativ som kan leda fram till lämpliga vetenskapligt baserade modeller för skogsverksamhet och virkesanskaffningen. Stora Ensos nationella principer för virkesanskaffning följer alltid lokal miljölagstiftning och officiella naturskyddsprogram. Där dessa inte helt når upp till Stora Ensos definitioner av hållbart skogsbruk är företaget bundet av sin egen policy för miljöarbete och omvärldshänsyn att eftersträva en förbättring. Verksamheter som landskapsplanering, utvärdering av naturvärden och revisioner för att verifiera virkets ursprung, omfattas av system för kvalitets- och miljöledning såsom ISO 14001, Sustainable Forest Initiative SM (SFI) samt EMAS-systemet (Eco Management and Audit Scheme). System för skogscertifiering bidrar också till att fastställa hur bra Stora Enso lyckas och ger belägg för kvaliteten i företagets verksamhet. Föregå med gott exempel Frågor rörande old-growth är särskilt viktiga i Ryssland. Stora Enso diskuterar fortlöpande dessa frågor med berörda myndigheter och ideella miljöorganisationer. Företaget är även engagerat i Pskovs skogsprojekt som syftar till att utveckla en miljömässigt lämplig, samhällsnyttig och ekonomiskt hållbar skogsbruksmodell, samt att uppmuntra spridandet av de positiva erfarenheter som har gjorts i Pskovregionen till andra delar av norra Ryssland. Den dokumentationen som Stora Enso kräver för virkets ursprung kontrolleras genom anläggningsvisa miljörevisioner. Alla viktigare lokala och regionala intressenter deltar i detta projekt tillsammans med SIDA, WWF Tyskland och Stora Enso. För mer detaljerad information om virkesanskaffning, se sidan 14 eller besök www.storaenso.com Den allmänna delen av denna artikel bygger på en analys som utförts av Indufor Oy. Stora Enso Miljö redovisning 11
Aktuell Aktuell miljösituation 2000 Miljö- ledning På alla nivåer i inom Stora Enso har verksamhetsledningen ansvaret för miljöfrågorna. En miljökommitté under ledning av vice koncernchefen fungerar som samordnande organ i koncernövergripande miljöfrågor. CEO och Deputy CEO fattar beslut i strategiska och policyrelaterade frågor. Stödfunktionen, Stora Enso Environment, leds av Senior Vice President, Environment, arbetar tillsammans med regionala supportgrupper för Finland, Sverige, Kontinentaleuropa och Nordamerika, uppbackade av ett specialistteam. Miljöledning har länge varit en nyckel till ett förbättrat arbete och Stora Enso har utvecklat egna system som säkerställer kontinuerliga förbättringar och enhetliga riktlinjer inom hela koncernen. När tredjeparts reviderade ledningssystem blev tillgängliga på marknaden var Stora Enso ett av de första företagen att ta dessa i bruk och inse fördelarna med öppenhet i miljökvalitetsarbetet. En intern utredning har genomförts för att utvärdera affärsvärdet av de miljöledningssystem som hittills har införts. Utredningen visar att de viktigaste fördelarna är: Förbättrade miljöprestanda (t.ex. bättre avfallsseparation, minskad avfallsdeponering, förbättrat skogsbruk, minskad energi- och vattenförbrukning). Ökat förtroende från intressenter (t.ex. kunder och myndigheter). Ökad intern medvetenhet och kunskap om miljöfrågor, bl.a. visat genom ett växande antal förslag på miljöförbättringar. Kostnadsbesparingar kopplade till lägre förbrukning och utsläpp har rapporterats, liksom minskade försäkringskostnader till följd av genomgående förbättringar i koncernen. Stora Enso arbetar med att samordna olika ledningssystem relaterade till miljö, säkerhet och kvalitet med koncernens modell för verksamhetsförbättring, baserat på begreppet totalkvalitet (TQM). Vid utgången av 2000 omfattades 80% (upp från 76% år 1999) av koncernens produktionskapacitet inom massa, papper och kartong av ISO 14001 och/eller EMAS. Ytterligare tio enheter certifierades enligt ISO 14001 och/eller registrerades enligt EMAS under 2000. I USA siktar Stora Enso North America mot att ha all produktion av massa och papper, inklusive den tillhörande skogsbruket, klar för certifiering vid utgången av 2001 och certifierad vid utgången av 2002. Stora Ensos koncernledning betonar vikten av kontinuerlig förbättring inom alla sektorer och rekommenderar att systematiska miljöledningsrutiner även införs inom de serviceinriktade verksamheterna. Stora Enso har även klargjort koncernens principer för införande av formella system och rutiner för produktionsenheterna. De nya principerna för införandet av miljöledningssystem är: Alla större produktionsenheter, dvs. massa-, pappersoch kartongbruk, skall ha miljöledningssystem. Certifiering och/eller registrering rekommenderas, men är frivillig. För mindre produktionsenheter, t.ex. sågverk och hylsfabriker, är grundläggande miljöledningselement, såsom utvärdering av miljöpåverkan, klargörande av ansvarig för miljöfrågor samt utbildning av medarbetarna i miljöfrågor, obligatoriska. Införandet av ett formellt miljöledningssystem rekommenderas starkt. För virkesanskaffningen är införande av grundläggande miljöledningselement obligatoriska och införandet av ett formaliserat miljöledningssystem rekommenderas starkt. Detta kompletterar företagets långtgående åtaganden i fråga om skogscertifiering (se sidan 15). Servicefunktioner, såsom Transport och Distribution, Inköp, FoU och Administration, åläggs eller starkt rekommenderas att införa grundläggande miljöledningselement, beroende på miljöpåverkan. 12 Stora Enso Miljö redovisning
miljösituation 2000 Miljöinvesteringar kostnader Under 2000 uppgick Stora Ensos miljörelaterade investeringar och kostnader till 229 MEUR 1), (171 MEUR). Summan inkluderar såväl anläggningsinvesteringar som drift- och underhållskostnader, men inte räntor och avskrivningar. De totala miljöinvesteringarna uppgick till 103 MEUR och miljökostnaderna till 127 MEUR. Större investeringar som slutfördes eller befann sig i slutfasen under 2000 inkluderar den biologiska avloppsreningsanläggningen i Skutskär, indunstningsanläggning vid Gruvön samt förgasningsanläggningen i Varkaus. I Anjalankoski togs ett kraftvärmeverk i drift tillsammans med en termisk torkanläggning avsedd att öka energiinnehållet i fiberslammet. Vissa projekt pågår fortfarande, såsom utbyggnaden av reningsverket i Hylte och den nya fiberlinjen i Imatra. Utbyggnaden av reningsverket i Varkaus beslutades 2000 och projekt inleddes i början av 2001. Kostnaden förväntas bli 10 MEUR. I Finland trädde en ny miljöskyddslag i kraft i mars 2000. Enligt EU:s princip om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet) måste följande massa-, pappers- och kartongbruk förnya samtliga miljötillstånd senast vid utgången av 2004: Anjalankoski, Corenso Björneborg, Enocell, Heinola Fluting, Imatra, Kemijärvi, Kotka, Uleåborg, Pankakoski, Summa, Varkaus och Veitsiluoto. Dessutom ska följande enheter uppdatera sina miljötillstånd mellan 2001 och 2005: Ala sågverk, Berghuizer, Biron, Celbi, Corbehem, Corenso St. Seurin-surl Isle, Duluth, Falun Red Paint, Gruvön sågverk, Honkalahti sågverk, Hylte, Kabel, Kaunas, Kimberly, Kitee sågoch miljöverk, Koski Timber, Kvarnsveden, Niagara, Norrsundet (inklusive Kopparfors sågverk), Nymölla, Plana sågverk, Sachsen, Skoghall, Skutskär, Stevens Point, Whiting samt Wisconsin Rapids kartong-, pappers- och massabruk, vattenkvalitetscenter och vattenreningscenter. Uppskattningsvis kommer det att krävas sammanlagt 70 MEUR för att genomföra koncernens framtida miljöåtaganden, jämfört med 48 MEUR som rapporterades 1999. Ökningen beror till största del på nedläggningen av Newton Kyme bruk och förvärvet av Consolidated Papers, Inc. Genomförandeplanen inkluderar större åtgärdsprojekt såsom aktiviteter relaterade till nedläggningen av Falu gruva, omhändertagande av kvicksilverföroreningar vid den tidigare kloralkalifabriken i Skoghall samt säker sluthantering av kvicksilver i Skutskärs hamn. Det finns i dagsläget inga pågående eller vilande miljörelaterade rättstvister som skulle kunna ha en avgörande effekt på Stora Ensos ekonomiska ställning. 1) Miljörelaterade investeringar och kostnader inkluderar siffror avseende tidigare Consolidated Papers, Inc. under fyra månader. Stora Enso Miljö redovisning 13
Virkesanskaffning Virkesanskaffning Virkesanskaffningen inom Stora Enso syftar till att förse koncernens bruk med råvara till konkurrenskraftiga priser under beaktande av höga krav på samhälls- och miljöansvar med särskilt beaktande av ekologiska värden. De främsta virkeskällorna i Europa och Nordamerika är mindre privata skogsinnehav, större innehav såsom statliga skogar, samt marker som arrenderas eller ägs av koncernen. På södra halvklotet har snabbväxande skogsplantager inrättats i områden av lågt värde och med låg biologisk mångfald. 14 Stora Enso Miljö redovisning
Fiberstrategin en helhetssyn Koncernens fiberstrategi bygger på en helhetssyn som omfattar ekonomiska, samhälleliga och miljörelaterade värden samt användning av även andra fiberkällor än virke. Stora Enso är verksamt i alla världens större skogszoner. Detta är en unik tillgång, men försvårar samtidigt eftersom strategin måste vara genomförbar under en lång rad olika ekologiska och socio-ekonomiska förhållanden. Målsättningen är att alla fiberkällor ska vara fullt godtagbara och hållbara ur både ett miljömässigt och samhälleligt perspektiv. Stora Ensos fiberstrategi är utformad för att säkerställa att ständiga förbättringar görs i fråga om dessa mål. Hållbarhetsprinciperna för virkes- och fiberanskaffningen är definierade i strategin på en allmän nivå, med betoning på miljömässig, social och ekonomisk acceptans samt efterlevnad av koncernens övriga värderingar och riktlinjer. Dessa principer gäller även externa leverantörer och mer specifika riktlinjer håller redan på att tas fram. Ett generellt mål för Stora Ensos verksamhet är en fullständig dokumentation av fiberursprunget. Koncernen strävar mot att skapa ett system där våra kunder kan spåra virkets ursprung och följa dess väg från skogen till bruket. Koncernens snabba expansion gör dock att hanteringen och dokumenteringen av vissa fiberkällor fortfarande återstår att uppdatera. Leverantörerna är kontraktsmässigt bundna till principerna om hållbar virkesanskaffning. Miljöledningssystem är här av central betydelse och även skogscertifiering bidrar till att dokumentera fiberursprunget. På nationell nivå följer principerna för virkesanskaffningen alltid gällande lokal lagstiftning, men ställer även högre krav när så är möjligt. Skogscertifiering och miljöledningssystem Stora Enso följer tre huvudprinciper vid användningen av system för skogscertifiering. Den första principen är att alla system för skogscertifiering måste vara specifikt framtagna för de unika förutsättningar som gäller i varje land eller region. För det andra, som internationellt företag stöder Stora Enso det ömsesidiga erkännandet av trovärdigt utformade certifieringssystem. Men trots att utvecklingen fortskrider av dessa certifieringssystem, måste även andra aktuella system såsom miljöledningssystemet ISO 14001 utvecklas ytterligare. Denna tredje princip är särskilt viktig inom områden där det inte finns några omedelbara utsikter till skogscertifiering. Finland Stora Enso Metsä uppdaterade sin EMAS-rapport under 2000 och formulerade om miljöprinciperna för virkesanskaffning så att de nu följer koncernens policy för miljöarbete och omvärldshänsyn. Stora Enso Metsä deltar i det finska skogscertifieringssystemet (FFCS), enligt vilket omkring 95% av de finska skogarna var certifierade vid utgången av år 2000. FFCS är godkänt enligt det europeiska skogscertifieringssystemet (PEFC). Ett system för spårbarhetscertifiering, chain-of-custody, baserat på redovisning av materialflöden håller för närvarande på att tas fram och kommer att inkluderas i det befintliga miljöledningssystemet ISO 14001. Det innebär att produktionsenheterna kommer att känna till om andelen PEFC-certifierat virke i sin råvara. Den andra huvudmetoden för verifiering av certifierad råvara är fysisk uppdelning. Denna metod kan vara praktisk på marknader som kräver produkter tillverkade av råvara från enbart PEFC-certifierade skogar. Den ekologiska landskapsplaneringen har ökat i Stora Ensos egna skogsinnehav. Under 2000 togs tre nya planer fram, omfattande 10.000 hektar. Det finns nu totalt åtta program, med en sammanlagd area på 30.000 hektar och fler är på gång. Inventeringen av ekologiskt värdefulla biotoper i koncernens skogsinnehav inleddes 1995. Sommaren 2000 gjordes en nyinventering av 70% av de skogar som ursprungligen inventerades 1995 och 1996 till följd av förändrad skogs- och miljölagstiftning. Övriga arealer ska inventeras sommaren 2001. Sverige Alla stora skogsägande företag, inklusive Stora Enso, har certifierat sina svenska skogar enligt FSC-systemet (Forest Stewardship Council), enligt vilket 45% av Sveriges skogsareal var certifierad vid utgången av år 2000. Ytterligare 5%, huvudsakligen mindre skogar, är certifierade enligt PEFC. Ekologiska landskapsplaner har preliminärt godkänts eller förberetts för omkring 40% av Stora Ensos skogsinnehav i Sverige. Nästan hela arealen har inventerats med avseende på nyckelbiotoper som underlag för planeringen. Den ekologiska landskapsplaneringen ska vara helt genomförd senast år 2003. Samtliga Stora Ensos svenska skogar är FSC-certifierade. Alla virkestransporter från Stora Ensos skogar till mätstationerna har chain-of-custody -certifikat enligt FSC. Detta inkluderar delar av trä-tåg-systemet som har egna certifikat. Vidare har alla svenska sågverk samt Norrsundets massabruk chain-of-custody -certifikat enligt FSC. Stora Enso Miljö redovisning 15
Stora Enso Skog kan nu hjälpa andra skogsägare att certifiera sina skogsinnehav under ett gruppcertifikat enligt FSC-standard. Detta sedan Stora Enso Skog har fått sin egen certifieringsmodell godkänd. Stora Enso Skogs virkesenhet genomgick certifieringsrevision enligt ISO 14001 och EMAS i december 2000. Certifikat beräknas bli beviljat i början av 2001, då även den nya EMAS-rapporten kommer att vara klar. Stora Enso Skogs Ludvikaförvaltning certifierades enligt ISO 14001 i december 1999 efter att tre år tidigare ha varit det första skogsområdet i hela landet att erhålla FSC-certifikat. Ett antal slutavverkningar granskades internt under år 2000 enligt Stora Enso Skogs egna riktlinjer, vilka uppfyller svensk FSC-standard. Resultaten visar en stadig förbättring av miljöarbetet sedan 1994. Urskogsmoratorierna i Karelska republiken och Murmanskområdet löpte vidare under 2000. I Vologda träffades Stora Enso, skogsmyndigheterna, ideella organisationer och andra parter för att diskutera urskogsmoratoriet. Ett nytt naturskyddsområde avsattes i Atleka. Pskovs modellskogs-projekt (2000 2003) inleddes och den första fasen av Taigans modellskogsprojekt slutfördes. Målsättningen med Pskovprojektet är att ta fram en modell för hållbart skogsbruk i den nordeuropeiska delen av Ryssland (se sidan 11). Taigaprojektet (1997 2000), med bas i byn Matrosy i Karelska republiken, hade liknande målsättning som Pskovprojektet, men med starkare betoning på forskningssamarbetet mellan universiteten i Joensuu i Finland och Petrozavodsk i Ryssland. Ryssland och Baltikum Stora Enso Skog svarar för den internationella virkesanskaffningen från Baltikum, medan Stora Enso Metsä svarar för importen från Ryssland. Virke som importeras från Ryssland och Baltikum är ännu inte certifierat. Det är fortfarande en öppen fråga vilket skogscertifieringssystem som kommer att införas i dessa länder. Stora Enso Forest Baltic tog fram ett eget miljöprogram under 2000. Detta omfattar införandet av ett chain-of-custody -system för de baltiska länderna. Organisationen närmar sig även införandet av ett lämpligt miljöledningssystem och har inlett ett omfattande utbildningsprogram för personal, leverantörer och entreprenörer. Stora Enso deltar i framtagningen av nationella skogsbruksstandarder i de baltiska länderna och stöder inventeringen av nyckelbiotoper i Estland. I Ryssland deltar Stora Enso såväl i modellskogsprojekt och avverkningsmoratorier som i diskussioner med olika intressenter. Under 2000 genomfördes flera möten med ryska myndigheter och ideella organisationer. USA Efter en extern revision erhöll Stora Enso North America i november 2000 certifikat för omkring 134.000 hektar av sitt skogsinnehav i Wisconsin, Michigan och Minnesota för företagets skogsbruksprinciper och policy för virkesanskaffning. Certifieringen är en del av den amerikanska skogs- och pappersföreningens initiativ för hållbart skogsbruk Sustainable Forestry Initiative SM (SFI). SFI är ett omfattande system av principer, målsättningar och åtgärder som integrerar odlingen och avverkningen av träd med skyddet av djurlivet, växter, mark och vatten. Stora Enso North Americas principer för virkesanskaffning understödjer direkt ett hållbart skogsbruk bland övriga markägare genom programmet Tree Farm Family Program, som representerar över 1.200 medlemmar och 85.000 hektar privat skogsmark. Företaget har även förbundit sig till ISO 14001-certifiering och att tillämpa den amerikanska skogs- och pappersföreningens kontrollprogram för miljö, hälsa och säkerhet. 16 Stora Enso Miljö redovisning
Kanada Skogsavdelningen i Port Hawkesbury i Nova Scotia brukar 607.000 hektar skog på licens från provinsregeringen. Skogsavdelningens miljöledningssystem, som omfattar skogsbruksplanering, vägbyggen, skörd och skogsvård på marker brukade av företaget samt alla virkestransporter, är ISO 14001-certifierat. Framgångarna inom det Hållbara Skogsbruket fortsätter och Stora Enso har deltagit i ett 40-tal öppna diskussionsmöten i området de senaste två åren. I november 2000 införde Stora Enso Port Hawkesbury en rådgivande kommitté för att förbättra skogsbruksplaneringen. Kommittén utsågs av en oberoende konsult för att erhålla ett tvärsnitt av de lokala intressenterna synpunkter. Skogsavdelningen strävar efter att uppfylla kriterierna för skogscertifiering enligt den Organisation och nyckeltal Stora Enso Forest är de svenska och finska brukens virkesanskaffningsorganisation och består av Stora Enso Metsä i Finland och Stora Enso Skog i Sverige. Dessa företag sköter även koncernens skogsinnehav i Finland respektive Sverige. Stora Enso Metsä svarar för den internationella virkesanskaffningen från Ryssland, medan Stora Enso Skog svarar för importen från Baltikum. En ny centraleuropeisk virkesanskaffningsorganisation inleder sitt arbete under 2001. Stora Enso North America svarar för virkesanskaffningen i Kanada och USA. kanadensiska standardiseringsorganisationens program för Hållbart Skogsbruk (SFM). Den gemensamma skogsbruksplanen svarar, tillsammans med de lokala markägarnas och fiberproducenternas organisationer och provinsregeringen, för finansieringen av de privata skogsägarnas skogsvård. Företaget administrerar programmet, svarar för halva finansieringen och har även infört ett Forest Stewardshipprogram som erbjuder miljöutbildning och miljörevisioner åt privata virkesleverantörer. Portugal Under år 2000 certifierades Stora Enso Celbis plantageskogsbruk enligt ISO 14001. Besök www.storaenso.com/environment för mer detaljerad information om vår virkesanskaffning. Trävirke är Stora Ensos viktigaste råvara. Koncernen använde sammanlagt 42 miljoner m 3 virke under 2000, varav tre fjärdedelar anskaffades i Västeuropa. Trävirket köps huvudsakligen nationellt från små, privatägda skogsfastigheter och större statsägda skogar, eller importeras. Stora Enso äger 3,0 miljoner hektar skog, av vilket omkring 1,9 miljoner hektar finns i Sverige (varav 1,6 miljoner hektar är produktiv skogsmark). Koncernen har skogsplantager i Sydamerika och Sydostasien, och har fördubblat sitt innehav i Kalimantanplantagen i Indonesien från 30% till 60%. Koncerns skogsverksamhet i Portugal, Stora Enso Celbi, har 45.000 hektar planterat med Eucalyptus globulus. Stora Enso arrenderar 0,6 miljoner hektar skog, huvudsakligen i Nova Scotia, Kanada. Stora Enso Miljö redovisning 17
Överskottsvärme från Nymölla bruk värmer upp den lokala simhallen. Energi Energi Stora Enso fortsatte att systematiskt revidera energieffektiviteten och granskade 17 enheter under 2000. Omkring 90% av koncernens europeiska fabriker har nu reviderats. Stora Enso North America utser för närvarande energisamordnare för de olika fabrikerna och kommer att inleda energirevisionsprocessen under 2001. De främsta fördelarna med effektivitetsgranskningar är identifiering av bästa arbetssätt samt av möjliga förbättringar i produktionen och användningen av värme och elektricitet. Fabrikerna har också kunnat lära sig av varandras energiledningssystem och annan rutinhantering. Planlagda möten rörande energieffektivitet och speciella energigrupper har varit särskilt berikande i detta avseende. Utbildning har också visat sig vara viktig för att öka medvetenheten om energifrågor. Ökad användning av biobränslen Under 2000 startades flera viktiga projekt, samtidigt som andra slutfördes. I många fall är ökad användning av biobränslen den gemensamma nämnaren. Vid Pankakoski bruk t.ex. ersätter den nya biobränslepannans kapacitet omkring 14.000 ton tjock eldningsolja per år. Vid Wisconsin Rapids massabruk har modifieringar av pannans vedbränsle- och luftbehandlingssystem minskat förbrukningen av naturgas och ökat användningen av bark och annat vedbränsle. Vid Duluths pappersbruk har samarbetet med det lokala elverket angående nya bränsleförsörjningssystem till pannorna medgett ökad användning av bark, virkesavfall och flisade järnvägssliprar. Vid Anjalankoski togs ett kraftvärmeverk i drift tillsammans med en termisk torkanläggning, avsedd att öka energiinnehållet i fiberslam. 18 Stora Enso Miljö redovisning
I allmänhet förbättrar ombyggnad av rosterpannorna till virvelbäddspannor pannverkningsgraden och medger ett bredare bränsleurval, särskilt biobränslen. Gruvöns bruk har en ny sodapanna, och en ny indunstningsanläggning togs i drift under januari 2001. Dessa två projekt medger förbränning av mer biobränsle i barkpannan och minskad oljeförbrukning. Bruket kommer att förse Grums kommun med fjärrvärme från sitt överskott av sekundärvärme och även försörja Gruvöns sågverk med värme. Stora Enso och Vapo Oy har tecknat ett avtal om insamling av skogsavverkningsavfall i Finland. På skogsägarnas begäran kan nu även trädgrenar och toppar från föryngringsytor tas om hand i vissa områden. Avtalet kommer att förbättra utnyttjandet av skogsflis i Finland. Optimering ökar energieffektiviteten Andra investeringar i ökad energieffektivitet innefattar användning av ny teknik i presspartiet i pappers- och kartongmaskiner. Installationen av en skopress vid Kabels bruk 1999 minskade ångförbrukningen med 10 15% i pappersmaskin 5 under 2000. Efter skopressning innehåller papperet mindre vatten och kräver därmed mindre ånga i torkningsprocessen. Energiförbrukningen kan även minskas genom att justera torkpartiet för att optimera papperets fukthalt. Vid Anjalankoski bruk har utbildning av medarbetarna bidragit i detta avseende. Berghuizer bruk utgör ett bra exempel på hur elförbrukningen kan optimeras genom installation av ett övervakningssystem. I april 2001 tas ett energiövervakningssystem i drift som ska hjälpa operatörerna att nå effektivitetsmålen. Systemet kommer att ge onlinedata från de 70 energiförbrukande enheterna i pap- perstillverkningsprocessen. Målet att minska energiförbrukningen med 8% på fyra år har ställts upp inom ramen för ISO 14001 för att uppfylla myndigheternas krav samt sänka driftkostnaderna. Vid Varkaus massabruk installerades ett nytt hanterings- och förbränningssystem för upplösning av cisterngaser i sodapannan. Vid Nymölla bruk har en ny mekanisk ångkompressor tagits i drift för uppgradering av spillvärme till primärenergi. Härigenom kan man möta ökade krav på ångleveranser genom att frigöra extra kapacitet i barkpannan. Omkring 8.000 m 3 tjock eldningsolja kan därmed sparas per år. Effektiv verksamhet, förnybara resurser Kyotoprotokollet och dess målsättningar gör det än viktigare att ytterligare öka användningen av förnybara energikällor och förbättra energieffektiviteten. Stora Enso ser möjligheter att öka både biobränsleanvändning och kraftvärmeproduktion, samt ytterligare förbättra energieffektiviteten. Biobränslen svarar redan för omkring 64% av Stora Ensos totala årliga bränsleförbrukning för energiproduktion. Naturgas svarar för omkring 18% medan resten fördelas mellan torv, olja och kol. Kraftvärmeproduktionen svarar för 32% av koncernens totala elförbrukning på 24 TWh. Under 2000 tog djupgående strukturala förändringar plats inom koncernens energisektor försäljningen av största delen av energiproduktionen och förvärvet av Consolidated Papers, Inc. i augusti 2000. Även om egen produktion och extern försäljning av el har sjunkit, förblir den generella bilden från miljö perspektiv ungefär likadan som den var i 1999. Möjligheter att förbättra energieffektiviteten Produktion Förbrukning Värme Införande av bästa tillgängliga Användning av ny teknik i pappers- och biobränsleteknik kartongmaskinernas pressparti Elektricitet Ökad användning av kombinerad Optimering av förbrukningen med hjälp av värme- och elproduktion (kraftvärme) styr- och reglersystem Stora Enso Miljö redovisning 19
Stora Ensos energianskaffning och -konsumtion karakteriseras av en hög andel av biobränslen (64%) och en trend mot kraftvärmeproduktion (CHP). Den största delen av Stora Ensos kraftproduktionskapacitet såldes till Fortum den 1 juni 2000, och den finska torvtäktsverksamhet såldes till Vapo den 1 oktober 2000. Total bränsleförbrukning i industriverksamheten TJ/år 2000 1) Olja 6% Gas 18% Kol 9% Torv 3% Biobränslen 64% Totalt 234.800 TJ Total bränsleförbrukning i industriverksamheten TJ/år 1999 1) Olja 7% Kol 8% Torv 3% Gas 19% Biobränslen 62% Totalt 234.800 TJ 1) Inköpt värme ingår ej Försörjning och förbrukning av elenergi inom Stora Enso, TWh/år Finland Sverige Europa Nord- Asien Totalt (exkl. Finland amerika och Sverige) Egna resurser 2) CHP (Kombinerad värme- och elproduktion) 3,7 1,1 1,9 1,1 0,0 7,7 Vattenkraft 0,8 1,7 0,0 1,0 0,0 3,5 Kärnkraft 1,3 0,9 0,0 0,3 0,0 2,4 Övrigt 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,9 Deltotal 6,6 3,6 1,9 2,4 0,0 14,5 Externa köp 1,9 3,2 3,4 2,5 0,1 11,1 Total försörjning 8,5 6,8 5,2 4,9 0,1 25,6 Förbrukning vid Stora Ensos bruk 7,9 6,8 4,6 4,8 0,1 24,2 Extern försäljning 0,6 0,0 0,7 0,1 0,0 1,4 2) Egna resurser = resurser som ägs direkt eller indirekt av Stora Enso 20 Stora Enso Miljö redovisning