Granskningsberättelse Adresser och kontaktpersoner Ordlista... 35

Transkript

1

2 Innehåll 2001 i sammandrag Policy för miljöarbete och omvärldshänsyn Ansvar globalt och lokalt Aktuell miljösituation 2001 Miljöledningssystem Miljöinvesteringar och miljökostnader Fiberanskaffning Återvinning och återanvändning Energi Transporter Avvikelser, klagomål och vidtagna åtgärder Resursanvändning och miljöarbete Produktion, avfallsdeponering och utsläpp Granskningsberättelse Adresser och kontaktpersoner Ordlista Miljö och Resurser 2001 är en översättning från den engelska originaltexten. Det bör uppmärksammas att vissa uppgifter ovan inte utgör historiska fakta. Det gäller bland annat, men inte begränsat till, förväntningar på marknadstillväxt och -utveckling; förväntningar om omsättningsökning och lönsamhet; uttalanden som föregås av tror, förväntar och förutser eller liknande uttryck är exempel på framåtriktade uttalanden som faller inom United States Private Securities Litigation Reform Act of Dessa uttalanden bygger på befintliga planer, uppskattningar och projektioner, de innebär risk och osäkerhet, vilket kan medföra att det faktiska utfallet avviker substantiellt från dessa framåtriktade uttalanden. Till dessa faktorer hör bland annat följande: (1) verksamhetsmässiga faktorer, såsom fortsatt framgångsrik tillverkningsverksamhet och uppnående av avsedd effektivitet därvidlag, fortsatt framgångsrik produktutveckling, gynnsamt mottagande av koncernens produkter och tjänster från nyckelkundgrupper, framgång i befintliga och framtida samarbetssträvanden, förändringar av affärsstrategi, utvecklingsplaner eller mål, förändringar av det skydd som koncernens patent och andra immaterialrätter erbjuder, tillgång till kapital på rimliga villkor; (2) branschmässiga villkor, såsom efterfrågan på produkterna, graden av konkurrens, nuvarande och framtida prisnivå på koncernens produkter, prisfluktuationer på råvaror, finansiella villkor för koncernens kunder och konkurrenter, konkurrenters införande av potentiella alternativa produkter eller teknologier; samt (3) allmänna ekonomiska omständigheter, såsom generell ekonomisk tillväxt på koncernens huvudmarknader och fluktuationer i räntor och valutakurser. 2 MILJÖ OCH RESURSER 2001

3 2001i sammandrag Vid utgången av 2001 omfattades 87 % (80 % år 2000) av Stora Ensos produktionskapacitet inom massa, papper och kartong av ISO och/eller EMAS. Dessutom är Stora Ensos samtliga sågverk i Norden EMAS-registrerade. Enligt planerna ska s samtliga produktionsenheter, inklusive skogsresurser, genomgå certifiering under Stora Enso ingår i Dow Jones index för hållbar utveckling (DJSI) för tredje året i rad. Koncernen ingår även i det under 2001 införda FTSE4Good Index. Arbete med dokumentering av fiberursprunget har fortsatt. Vidare fastställdes ett antal principer avseende att säkerställa hållbarheten för koncernens samtliga fiberkällor. Stora Enso fastställde en strategi för klimatområdet. Enligt denna ska koncernen utnyttja sina möjligheter att dämpa klimatförändringarna genom ett aktivt samarbete med övrig industri och samhälle. Stora Enso fastställde sina principer för omvärldshänsyn. Koncernen beslutade att bli medlem i United Nations Global Compact, som har målsättningen att få globaliseringen att fungera för alla i hela världen. Andelen biobränsle i koncernens egen energiproduktion var fortsatt hög och uppgick till 60 %, vilket var något lägre än under 2000 (64 %). Detta berodde på att produktionsneddragningar under 2001 ökade behovet av tillfällig energiproduktion, vilket ökade användningen av fossila bränslen. Alla utsläpp minskade jämfört med föregående år som ett resultat av dels förbättrade miljöprestanda, dels en något lägre produktion. Utsläppet av COD minskade med drygt ton, motsvarande en specifik minskning i kg/ton produkt med 13 %. Specifika minskningar uppnåddes även för utsläppen till vatten av AOX, fosfor och kväve liksom för utsläppet till luft av NO X. I absoluta mått minskade utsläppen av fossilbaserad CO 2 med ton motsvarande en 6 % ökning i specifika mått på grund av produktionsneddragningar. Absoluta utsläpp av SO 2 minskade med ton, motsvarande en ökning med 2 % i specifika mått. Under 2001 uppgick de miljörelaterade investeringarna till 75 MEUR och de miljörelaterade driftkostnaderna till 160 MEUR. En ny fiberlinje togs i drift vid Imatra bruk, vilket har resulterat i minskade problem med dålig lukt, buller och vattenförbrukning. Under 2001 beslöts även att en ny returpappersbaserad pappersmaskin ska installeras vid Langerbrugge bruk. MILJÖ OCH RESURSER

4 2001 i sammandrag Stora Enso är en integrerad skogsindustrikoncern med tillverkning av journalpapper, tidningspapper, finpapper, förpackningskartong och träprodukter. Inom dessa områden har koncernen en världsledande marknadsposition. Koncernens omsättning under 2001 uppgick till 13,5 miljarder EUR, och produktionskapaciteten uppgick till cirka 15 miljoner ton papper och kartong per år. Koncernen har cirka anställda i mer än 40 länder. Stora Ensos aktier är noterade i Helsingfors, New York och Stockholm. Stora Enso säljer huvuddelen av sin produktion till andra företag. Bland kunderna finns större och mindre förlag, tryckerier och grossister, samt förpackningstillverkare och snickeri- och byggföretag i hela världen. Produktionen sker på tre kontinenter, men Europa och Nordamerika är koncernens huvudmarknader. Tack vare global närvaro kan kunder betjänas lokalt. Stora Ensos moderna produktionsenheter och goda integration mellan råmaterial, energi och effektiva processer säkerställer kontinuiteten i produktionen. Genom sin policy för miljöarbete och omvärldshänsyn förbinder sig koncernen att utveckla verksamheten mot ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet fastställdes Stora Ensos företagsetiska principer som ett konkret komplement till koncernens policy och värderingar. Nyckeltal Nettoomsättning, MEUR , ,8 Rörelseresultat, MEUR 2 371, ,9 exkl engångsposter, MEUR 1 925, ,2 % av omsättning 14,8 11,1 Resultat före skatt och minoritetsintressen, MEUR 2 099, ,0 exkl engångsposter, MEUR 1 653, ,3 Årets resultat, MEUR 1 435,0 926,3 Investeringar i anläggningar, MEUR 769,3 857,1 Räntebärande nettoskuld, MEUR 5 182, ,9 Sysselsatt kapital, MEUR , ,1 Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % 20,7 10,7 exkl engångsposter, % 16,8 10,8 Avkastning på eget kapital (ROE), % 19,5 10, Skuldsättningsgrad 0,59 0,53 Resultat per aktie, EUR 1,77 1,03 exkl engångsposter, EUR 1,32 0,94 Kassamässigt resultat per aktie, EUR 3,16 2,43 exkl engångsposter, EUR 2,61 2,34 Eget kapital per aktie, EUR 9,41 10,03 Utdelning per aktie, EUR 0,45 0,45* Utdelningens andel av resultatet, % Börsvärde, MEUR, 31 dec Leveranser av papper och kartong, tusen ton , ,0 Leveranser av träprodukter, tusen m , ,0 Medeltal anställda *) Föreslagen utdelning 4 MILJÖ OCH RESURSER 2001

5 Policy för miljöarbete och omvärldshänsyn Affärsaspekter Stora Enso ska utveckla sin affärsverksamhet med inriktning på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. En gemensam uppgift i företaget är att bidra till ständiga förbättringar av verksamheten. Helhetsperspektiv Stora Enso strävar efter att möta kundernas behov av produkter och tjänster i fråga om tryckt information, förpackningar och byggnadsändamål. Dessa produkter tillverkas huvudsakligen av råvaror som är förnyelsebara, kan återvinnas och är säkra att använda. Vårt agerande i miljöfrågor vägleds av en helhetssyn, där produkterna betraktas i ett kretsloppsperspektiv. Vi förväntar oss att våra leverantörer och partners tillämpar samma principer så att miljöpåverkan kan minimeras på alla stadier, från råvara till slutprodukt. Omvärldsaspekter Stora Enso ser som internationellt företag sin roll att vara ett föredöme i samhället på global, nationell och lokal nivå. Vår inställning ska kännetecknas av respekt för de kulturer, levnadsvanor och värderingar som vi möter hos enskilda och grupper i de länder där vi är verksamma. För att vinna trovärdighet i utvecklingen av vår affärsverksamhet ska vi följa, och där så är nödvändigt, överträffa kraven som ställs i nationella regler och praxis samt lokal lagstiftning. Öppenhet Stora Enso betraktar en öppen dialog och samverkan med alla intressenter som grundläggande för att fortlöpande kunna stärka vår verksamhet och på ett hållbart sätt delta i miljö- och samhällsutvecklingen. MILJÖ OCH RESURSER

6 Ansvar globalt och lokalt Det är med glädje jag kan konstatera att vi har fortsatt att gå i spetsen för utvecklingen genom våra framsteg på miljöområdet. Jag ser det som en bekräftelse på att vårt systematiska miljöarbete ger resultat. Några exempel har sammanfattats på sidan 3 i denna rapport. Klimatfrågan står högst upp på den globala miljöagendan och kommer sannolikt att finnas där under överskådlig tid. Även om omfattningen av hotet är föremål för debatt i vetenskapliga kretsar, är åtgärder för att påverka utvecklingen redan en realitet. Stora Enso har tillsammans med den övriga skogsindustrin ett gott utgångsläge för att ge betydande bidrag. Vi är fast beslutna att fortsätta vårt aktiva arbete och har fastställt en koncernpolicy för hantering av klimatfrågan där vi uttrycker vår ambition att på bästa sätt utnyttja våra möjligheter att motverka klimatförändringarna. Policyns tre grundvalar är förbättring av energieffektiviteten, ny kraftvärmeproduktion samt ökad användning av biobränslen. Stora Enso tänker utnyttja dessa möjligheter genom insatser i samarbete med såväl andra företag som andra samhällssektorer. Hur väl dessa insatser lyckas beror i hög grad av vilka förutsättningar som skapas. Det är viktigt med stimulansåtgärder för att uppmuntra industrin att genomföra konkreta åtgärder. Stora Enso ser frivilliga överenskommelser som en viktig väg för att få till stånd branschvisa lösningar. Koncernen förespråkar rättvisa, kostnadseffektiva och praktiskt genomförbara regler och mekanismer. Handel med utsläppsrätter och andra flexibla mekanismer är åtgärder som måste diskuteras ytterligare och utvecklas, särskilt som samspelet mellan handel med utsläppsrätter och andra åtgärder fortfarande är oklart. Under tiden förbereder vi oss för en verksamhet inom ramen för ett regelverk baserat på Kyotoavtalet. Det globala sammanhanget Klimatfrågan är ett utmärkt exempel på hur miljöfrågorna måste sättas in i ett större, globalt sammanhang. Dessa frågor gör det naturligt att se affärsverksamheter i ett helhetsperspektiv. För oss som skogsföretag innebär detta självfallet att se på hela produktkedjan, från råvara hela vägen till hanteringen av produkterna. De flesta brukade skogar har en positiv nettotillväxt och fungerar som kolreservoarer som absorberar koldioxid från atmosfären. Sågade trävaror kan binda kol under lång tid. Även pappers- och kartongprodukter representerar ett kollager, särskilt som de kan återanvändas flera gånger. Parallellt med detta genererar den intensiva användningen av biobränslen i stället för fossila bränslen i Stora Ensos bruk CO 2 -neutral energi. Dessa faktorer hamnar alla på plussidan i kolbalansen för ett skogsföretag. Infriande av mål Under 2001 befäste vi vår ledande ställning när det gäller att införa miljöledningssystem. Andelen av vår produktionskapacitet inom massa, papper och kartong som omfattas av ISO och/eller EMAS har nu ökat till 87 % (upp från 80 % 2000). Dessutom är Stora Ensos samtliga sågverk i Norden EMAS-registrerade. Jag är glad att kunna rapportera att vårt bruk i Suzhou i Kina nu har ISO certifierats och att våra verksamheter i USA nådde målet att klara av alla certifieringsförberedelser till utgången av MILJÖ OCH RESURSER 2001

7 Det innebär att den övervägande merparten av vår produktionsverksamhet under 2002 kommer att vara organiserad inom ramen för system som konsekvent arbetar med målstyrning och tydligt kommunicerar uppnådda resultat till berörda intressenter. Inom Stora Enso har vi valt att arbeta med lokalt uppställda mål för de traditionella miljöparametrarna, snarare än mål för hela koncernen. Vi är övertygade om att det praktiska miljöarbetet i allt väsentligt måste utgå från lokala förhållanden, såsom specifika ekologiska, tekniska och sociala överväganden. De uppnådda framgångarna avspeglas i det faktum att Stora Enso för tredje året i rad ingår i Dow Jones index för hållbar utveckling (DJSI). Vi ingår även i det nyligen introducerade FTSE4Good Index. I förra årets miljöredovisning nämnde jag våra tankar kring omvärldshänsyn. Jag kan nu rapportera att styrelsen har fastställt en uppsättning företagsetiska principer, som presenteras i detalj i koncernens redovisning, Stora Enso De nya principerna kompletterar vår policy för miljöarbete och omvärldshänsyn, och hjälper oss att möta alla aspekter av hållbar utveckling lokalt och globalt. Björn Hägglund Vice koncernchef, ordförande i Stora Ensos miljökommitté MILJÖ OCH RESURSER

8 Miljölednings- system Förbättra och kommunicera Stora Ensos miljöledningssystem säkerställer kontinuerliga förbättringar och enhetliga riktlinjer inom hela koncernen. Vid utgången av 2001 omfattades 87 % (upp från 80 % år 2000) av koncernens produktionskapacitet inom massa, papper och kartong av ISO och/eller EMAS. Vidare är Stora Ensos samtliga sågverk i Norden EMAS-registrerade. I USA arbetar planenligt för att ha hela sin massa- och pappersproduktion, inklusive skogsbruksverksamheten, certifierad vid utgången av Under 2000 fastställde koncernledningen principer för hur miljöledningssystem och miljöledningsrutiner skall införas. Integreringen av dessa principer i den dagliga verksamheten fortsatte under Ett viktigt steg var inkluderandet av dessa principer i Excellence 2005 som är koncernens modell för affärsutveckling. Ytterligare steg har tagits genom att upprätta pilotprojekt vid enheter, t ex servicefunktioner, där miljöledningssystem tidigare inte har använts. Ledningssystemen och våra produkter Miljöledningssystem utgör Stora Ensos huvudsakliga verktyg för att omsätta koncernens miljöprinciper i praktiken. Dessa system säkerställer att enheterna fokuserar på de lokalt viktigaste frågorna, och lägger samtidigt en utmärkt grund för att sprida information om miljöfrågor relaterade till koncernens produkter. EU:s senaste Åtgärdsprogram för miljö betonar starkt behovet av att använda marknads- och konsumentorienterade verktyg för att främja en hållbar utveckling. EU:s EMAS-förordning reviderades under Bland de nya inslagen märks exempelvis att användning av EMAS-symbolen i marknadsföringen för att påvisa ständiga miljöförbättringar uppmuntras. EMAS och ISO kan omfatta miljöfrågor från skog till bruk och vidare till tryckeri och slutligen till konsument. Det blir också successivt möjligt att ställa upp gemensamma mål tack vare att samma principer nu införs av ett växande antal av Stora Ensos leverantörer och kunder. Som ett globalt företag behöver Stora Enso använda verktyg som förstås över hela världen i syfte att kommunicera koncernens insatser på miljöområdet. Detta globala synsätt är ett av skälen till varför Stora Enso menar att EMAS och ISO är de bästa verktygen för att säkerställa kontinuerliga förbättringar på området. Stora Enso har nästan helt dragit sig ur svanenmärkningen, det miljömärkningssystem som infördes 1990 av Nordiska rådet. Svanenmärkningen används fortfarande för kontorspapper i Europa. Ett nytt sätt att tillhandahålla produktspecifik information Kunderna är allt mer intresserade av att få detaljerad och produktspecifik information. För att möta detta krav har Stora Enso och andra ledande massaoch pappersproducenter, pappersleverantörer och branschorganisationer enats om ett gemensamt system för miljörelaterad produktinformation, kallat Paper Profile. Systemet började provas i Europa under Tillsammans med fabrikernas EMAS-redovisningar utgör Paper Profile ett omfattande informationspaket som ger viktig data om betydande miljöparametrar, produkternas sammansättning, miljöledningsarbetet samt virkesanskaffningen. 8 MILJÖ OCH RESURSER 2001

9 Organisation och ansvarsområden På alla nivåer inom organisationen har verksamhetsledningen ansvaret för miljöarbetet. En miljökommitté under ledning av vice koncernchefen fungerar som samordnande organ i koncernövergripande miljöfrågor. Koncernchefen och vice koncernchefen fattar beslut i strategiska och policyrelaterade frågor. Stora Enso Environment leds av Senior Vice President, Environment, och har ett nära samarbete med och stödjer koncernens affärsverksamhet genom regionala stödfunktioner för Finland, Sverige, kontinentala Europa och Nordamerika. Ett specialistteam förser koncernen med den nödvändiga expertisen. Miljöledningssystem EMAS ISO EMAS + ISO MILJÖ OCH RESURSER

10 Miljö- investeringar och miljökostnader Under 2001 uppgick Stora Ensos miljörelaterade investeringar och kostnader till 235 MEUR (jämfört med 229 MEUR år 2000). Summan inkluderar såväl anläggningsinvesteringar som drift- och underhållskostnader, men inte räntor och avskrivningar. De totala miljöinvesteringarna uppgick till 75 MEUR och miljökostnaderna till 160 MEUR. Den viktigaste investeringen som gjordes under 2001 var en ny fiberlinje vid Imatra bruk. Den totala investeringen 365 MEUR, av vilket 11 % klassades som miljöinvestering. Det mest omfattande investeringsbeslutet under 2001 gällde ett byggprojekt vid Langerbrugge bruk. Investeringen kommer att uppgå till sammanlagt 476 MEUR, av vilket 30 % utgör miljöinvestering. Projektet inkluderar både en ny pappersmaskin för produktion av tidningspapper baserat på 100 % returfiber och ett biobränsleeldat kraftverk. I Finland trädde en ny miljöskyddslag i kraft i mars Enligt EU:s princip om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPCdirektivet) måste följande massa-, pappers- och kartongbruk förnya alla sina miljötillstånd senast vid utgången av 2004: Anjalankoski, Corenso Björneborg, Enocell, Heinola Fluting, Imatra, Kemijärvi, Kotka, Uleåborg, Pankakoski, Summa, Varkaus och Veitsiluoto. Dessutom ska följande enheter inom Stora Enso uppdatera sina miljötillstånd mellan 2002 och 2006: Ala sågverk, Balabanovo, Barcelona, Berghuizer, Biron, Celbi, Corenso St. Seurin-sur-l Isle, Duluth, Falu Rödfärg, Gruvöns sågverk, Heinola kartongbruk, Honkalahti sågverk, Kimberly, Kitee sågverk, Koski sågverk, Niagara, Nymölla, Paty, Plana sågverk, Stevens Point, Suzhou, Whiting samt Wisconsin Rapids kartong-, pappers- och massabruk. Dessutom kommer Water Quality Center och Water Renewal Center i Wisconsin Rapids uppdatera sina miljötillstånd mellan 2002 och Uppskattningsvis kommer det att krävas sammanlagt 58 MEUR för att genomföra koncernens framtida miljöåtaganden relaterade till äldre verksamhet. Genomförandeplanen inkluderar större efterbehandlingsprojekt såsom aktiviteter relaterade till nedläggningen av Falu gruva, omhändertagande av kvicksilverföroreningar vid den tidigare kloralkalifabriken i Skoghall samt säker sluthantering av kvicksilver i Skutskärs hamn. Det finns i dagsläget inga pågående eller vilande miljörelaterade rättstvister som skulle kunna ha en avgörande effekt på Stora Ensos ekonomiska ställning. 10 MILJÖ OCH RESURSER 2001

11 Fiber- anskaffning Spårbarhet i varje steg Stora Enso främjar aktivt ett gott skogsbruk. Det är av största vikt att säkerställa att all fiber som används inom koncernen kan spåras till hållbart brukade källor. Stora Enso är verksamt i alla världens större skogszoner och fiberkällorna som koncernen använder blir allt mer varierade. Det understryker behovet av att kunna spåra fiberursprunget i varje produkt, till och med när massa eller flis producerad av andra företag används. Fiberkällorna ska vara helt i linje med Stora Ensos koncernvärderingar, strategier och policy. De måste även uppfylla grundläggande principer för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet inklusive frågor relaterade till mänskliga rättigheter. Dessa principer fastställdes av Stora Ensos koncernledning i november 2001 och utgör grundvalen för verksamheten inom koncernens regionala organisationer för virkesanskaffning. Miljö- och kvalitetsledningssystem är användbara verktyg i arbetet med att spåra och dokumentera fiberursprunget. I virkesanskaffningsområden där det inte finns några sådana standardiserade system används Stora Ensos interna dokumentationssystem. Spårbarhetsverifiering, av virkesflöden från certifierade skogar utgör en annan viktig metod, med det svenska FSC-systemet som ett bra exempel (se tabellen på sidan 15). Spårbarhetsverifiering kan även integreras i företagets kvalitetsledningssystem, som i fallet med alla finska och ryska virkesflöden. Hela systemet verifieras av en utomstående part. I Finland kommer virket från PEFC-certifierade skogar. Stora Enso arbetar även aktivt för att förbättra kunskapen om fiberursprunget i Baltikum. En annan målsättning med arbetet är att öka medvetenheten om och förståelsen för lokala och globala miljöfrågor. I USA kan all massaved spåras tillbaka till leveransorten, vilket i de flesta fall är platsen för avverkningen. Balans mellan att bevara och utnyttja Stora Ensos ekologiska landskapsplanering har som mål att balansera ett hållbart skogsbruk med åtgärder för bevarande. Dessa metoder tillämpas såväl i arrenderade skogar som i företagets egna skogar. I Sverige omfattar den ekologiska landskapsplaneringen sammanlagt 1,3 miljoner hektar 84 % av Stora Ensos produktiva del av skogsinnehavet. Ekologiska landskapsplaner, baserade på inventering av nyckelbiotoper, har förberetts eller godkänts för 98 % av denna areal, och för resterande områden ska planerna vara klara under Även för Stora Ensos skogsinnehav i Finland har det gjorts framsteg med ekologisk landskapsplanering. Sex nya planer omfattande en total areal om hektar infördes under Ett speciellt gemensamt planeringsprojekt har startats i Ruokolahti i sydöstra Finland där en optimeringsmetod utvecklad av Finska Miljöinstitutet provas med målsättningen att hitta och bevara de ekologiskt mest värdefulla skogarna. MILJÖ OCH RESURSER

12 Det ekologiska värdet av Stora Ensos skogsinnehav i Finland inventerades under perioden , och resultatet planeras vara färdiganalyserat till utgången av Stora Enso Metsä har ansökt om officiellt skydd av en areal om 881 hektar på Koitere-öarna i norra Karelen. Förhandlingar fortsätter med miljömyndigheterna om en vidgning av de delar inom det nationella naturskyddsprogrammet som berör Stora Enso Metsäs skogsinnehav. I Kanada färdigställdes en långtidsplan för hektar arrenderad statlig skog och hektar av företagets skog och sändes in för godkännande. Planen baseras på ekologisk landskapsplanering och innefattar kriterier och indikatorer för hållbart skogsbruk såsom de definieras av det kanadensiska ministerrådet för skogsfrågor. Den årliga miljörevisionen 2001 vid Stora Ensos skogsavdelning i Port Hawkesbury visade att avdelningens skogliga åtgärder 2001 motsvarade viktiga delar i naturvårdsstandarder. Revisionsgruppen inkluderade experter på skog och biologi från provinsens skogsmyndighet, det lokala institutet för ursprungsbefolkning samt representanter från Stora Enso. I Estland, Lettland och Litauen deltar Stora Enso i program för inventering av nyckelbiotoper tillsammans med lokala miljömyndigheter och miljöorganisationer. Dialog med intressenter Främjandet av ett bra skogsbruk förutsätter en dialog med olika intressenter. I Sverige anvisar till exempel det tillämpade skogscertifieringssystemet (FSC) särskilt en dialog mellan miljöorganisationer, fackföreningar och lokalbefolkning. En sådan dialog tillämpas även vid ekologisk landskapsplanering. I Nova Scotia, Kanada, bistår en kommitté med representanter från samhället samt intressenter från miljörörelsen, den akademiska världen och näringslivet inom Stora Ensos virkesanskaffningsområde med råd i frågor som rör långtidsplanen. Genom miljöinspektioner och utbildning uppmuntras Stora Ensos viktigaste virkesleverantörer att förbättra tillämpningen av principer för ett hållbart skogsbruk. Stora Enso leder för närvarande provinsens kommitté för genomförande av den hållbara skogsbruksstandarden SFI SM och har även lett arbetet med att ta fram SFI-utbildningsmaterialet till skogsarbetarna i samarbete med Nova Forest Alliance Model Forest. I Ryssland deltar Stora Enso aktivt i Pskovs modellskogsprojekt, under ledning av den ryska grenen av Världsnaturfonden. Koncernen stöder även projektet ekonomiskt. Målsättningen är att hitta en modell för hållbart skogsbruk och virkesanskaffning lämplig för Ryssland. Den första fasen av projektet beräknas vara genomförd till utgången av I Komi-republiken i norra Ryssland deltar Stora Ensos leverantörer i ett utbildningsprogram kring virkesanskaffning, avverkning, transporter och virkeshandel. Även detta program finansieras av koncernen. Avverkningsmoratorierna för gammal skog i Karelska republiken och Murmanskområdet fortsatte under Stora Enso Metsä har ett nära samarbete med ryska myndigheter och ideella organisationer, och har hjälpt till att arrangera seminarier om miljöfrågor i Ryssland. 12 MILJÖ OCH RESURSER 2001

13 Forskning och utbildning Forskning och utbildning fortsatte att utgöra en del av den dagliga verksamheten för samtliga virkesenheter, med flera intressanta projekt i olika världsdelar. Plantageföretaget Veracel i Brasilien, där Stora Enso är en av delägarna, kartlade sina restarealer på sammanlagt ha ekologiskt värdefull atlantisk regnskog i olika utvecklingsstadier. Plantskolor har drivit upp plantor av lokala atlantiska regnskogsarter och 279 hektar har planterats. Veracel har även startat ett program för ekonomiskt stöd till lokala utbildningsprojekt och sociala projekt i samarbete med den brasilianska utvecklingsbanken. Stora Enso Celbi håller på att ta fram en uppsättning kriterier och indikatorer för hållbart skogsbruk avsedda speciellt för förhållandena i Portugal. Projektet involverar även utbildning i miljöfrågor i samarbete med olika intressenter. Stora Enso Forest Consulting ansvarar för ett projekt som utvärderar effekterna på biologisk mångfald i anslutning till kommersiella trädplantager i tropikerna inom ramen för det finska forskningsprogrammet kring biologisk mångfald (Fibre). Det indonesiska plantageföretaget PT Finnantara Intiga, med Stora Enso som en av delägarna, har valts ut för en fallstudie inom ramen för detta forskningsprojekt. Det treåriga projektet ska slutföras under Nyckeltal Koncernen använde totalt 40 miljoner kubikmeter ved under 2001 (fast trä under bark), varav närmare tre fjärdedelar kom från Västeuropa. Merparten av det europeiska och nordamerikanska virket kommer från mindre privata skogar, större statsägda skogar samt skogar som koncernen arrenderar eller äger. Stora Enso äger 2,7 miljoner hektar skog, av vilket 1,9 miljoner hektar finns i Sverige (varav 1,6 miljoner hektar är produktiv skogsmark). Stora Enso arrenderar även 0,6 miljoner hektar skog, huvudsakligen i Nova Scotia, Kanada. Stora Enso äger 45 % respektive 60 % av plantageföretagen Veracel i Brasilien och Finnantara i Indonesien. Veracel har hektar eukalyptusplanteringar och Finnanatara hektar akaciaplanteringar. Stora Enso Celbis skogsverksamhet i Portugal omfattar hektar med Eucalyptus globulus, vilket svarar för 50 % av Celbis virkesförbrukning.

14 Integrerad massaproduktion Så långt det är möjligt använder Stora Enso massa producerad inom koncernen. När massa köps in utifrån förväntar sig Stora Enso att leverantörerna uppfyller kravet att all fiber måste komma från hållbart brukade källor. Stora Enso avvecklade sin massadivision 2001 genom att fördela ej integrerade massabruk på andra divisioner. Omstruktureringen påverkade inte verksamheten vid massabruken eller koncernens massabalans. Massaproduktionen är nu bättre integrerad med Stora Ensos pappers- och kartongverksamhet, med optimerade transportlösningar och effektivare leveranser av olika massakvaliteter till slutanvändarna. Massaförsäljningen fortsätter som förut. Ett kompetenscenter för massa inrättades inom division Förpackningskartong. Massabalans ) ton Långfibrig massa Kortfibrig massa Fluffmassa Total Egen produktion Sunila 2) (50 %) Total produktion Leveranser till egna bruk Externa leveranser Externa köp Balans ) Baserad på produktion och leveranser under ) Intressebolag Miljöledningssystem Stora Enso Forest Stora Enso Forest Sweden (Stora Enso Skog) Stora Enso Forest Finland (Stora Enso Metsä) Stora Enso Forest Central Europe Forest Resources, USA Stora Enso Port Hawkesbury Limited Woodlands Division, Canada Skogsplantager Stora Enso Celbi, Portugal Veracel, Brazil EMAS ISO EMAS ISO EMAS ISO ISO ISO ISO ISO Virkesenheten reviderad i december 2000 Registrering godkänd 2001 för virkesenheten Virkesenheten reviderad i december 2000 Certifiering godkändes 2001 Ludvika skogsförvaltning certifierades 1999 Första finska skogsföretag godkänt för EMAS inom ramen för försöksverksamheter 1999 Överfört till EMAS huvudregister i samband med EU:s revidering av EMASförordningen Certifiering godkändes 1998 Förnyad 2001 efter uppföljande revision Organisationen bildades 2001, varför processerna för EMAS-registrering och ISO certifiering ännu inte har kommit igång Ett system för dokumentering av fiberursprunget kommer att skapas under 2002 Certifieringen, vilken omfattar större leverantörer (över m 3 virke per år) på den öppna marknaden, beräknas vara klar under våren 2002 Certifieringen förnyades i december 2001 Certifieringen omfattar skogsbruksplanering, skörd, skogsvård och vägbyggen på marker som kontrolleras av företaget samt alla virkestransporter Inkluderar ett program som är avsett att uppmuntra skogsägare att införa bra skogsvårdsrutiner Certifiering godkänd i början av 2001 och kommer att förnyas i februari 2002 Certifieringsprocessen inleddes i juli 2001 Skogsbruksaktiviteter som är relaterade till plantager och massaved beräknas vara certifierad senare under MILJÖ OCH RESURSER 2001

15 Skogscertifieringssystem Stora Ensos engagemang för skogscertifiering ska alltid bidra till ett bra skogsbruk. En rad certifieringssystem står till buds, vart och ett med sina egna specifika egenskaper och geografiska täckning. Koncernen arbetar för ett ömsesidigt erkännande av alla seriösa certifieringssystem och arbete pågår på både nationell och internationell nivå. Omfattande diskussioner har till exempel förts med svenska intressenter under Läs mer om Stora Ensos principer för skogscertifiering på Stora Enso Forest Stora Enso Forest Sweden FSC I Sverige är Stora Enso Skogs hela skogsinnehav FSC-certifierat. Ludvika (Stora Enso Skog) skogsförvaltning var det första området i Sverige med FSC-certifiering Alla virkestransporter från Stora Ensos skogar till sågverkens inmätningsstationer är spårbarhets-certifierade. Tre av Stora Ensos fyra sågverk i Sverige är spårbarhets-certifierade enligt FSC på produktnivå. Dessutom är en del av Norrsundets bruks massaproduktion spårbarhets-certifierad enligt FSC. Stora Enso Forest Finland FFCS/ Stora Enso Metsä deltar i det finska skogscertifieringssystemet (FFCS), (Stora Enso Metsä) PEFC som är godkänt enligt det europeiska skogscertifieringssystemet (PEFC). System för spårbarhetscertifiering ingår och omfattar samtliga fiberkällor från skogen till fabrikerna. Sju av Stora Ensos åtta sågverk i Finland är spårbarhets-certifierade på produktnivå. Stora Enso Forest PEFC Bad St Leonhards sågverk spårbarhets-certifierades enligt PEFC Central Europe under SFI SM Forest Resources i USA, certifierades i juli 2000 Forest Resources, USA enligt Sustainable Forestry Initiative SM (SFI). Certifieringen omfattar skogsvård och virkesanskaffning. En sammanfattande granskningsrapport från certifieringen enligt SFI SM har tagits fram för berörda intressenter. Stora Enso SFM Under 2002 förväntas Stora Enso Port Hawkesbury Limited Woodlands Port Hawkesbury Limited Division i Kanada certifieras enligt den kanadensiska standardiseringsor- Woodlands Division, Canada ganisationens (CSA) program för hållbart skogsbruk (SFM). Certifieringen uppfyller kraven enligt både CSA och SFI. CSA-standarden kommer att tillämpas för alla marker som ägs eller kontrolleras av företaget och SFI-standarden tillämpas för alla aktiviteter relaterade till skogsvård och virkesanskaffning. PEFC (Pan-European Forest Certification) Det europeiska skogscertifieringssystemet, vilket har ställt sig bakom FFCS. Även SFI SM och CSA Z809 är medlemmar av PEFC. FFCS (Finnish Forest Certification System) Det finska skogscertifieringssystemet. FSC (Forest Stewardship Council) Ett internationellt skogscertifieringssystem. SFI SM (Sustainable Forestry Initiative) Den amerikanska skogs- och pappersföreningens initiativ för ett hållbart skogsbruk. CSA Z809 Kriterier för skogscertifiering enligt den kanadensiska standardiseringsorganisationens program för hållbart skogsbruk. Organisation Stora Enso Forest är virkesanskaffningsorganisationen för koncernens svenska, finska och centraleuropeiska bruk. Organisationen består av Stora Enso Metsä i Finland, Stora Enso Skog i Sverige och Stora Enso Forest Central Europe i Centraleuropa. Stora Enso Metsä har det övergripande ansvaret för den internationella virkesanskaffningen från Ryssland, och Stora Enso Skog har samma ansvar för importen från Baltikum. Organisationerna ansvarar även för skötseln av koncernens skogsinnehav. Stora Enso Forest Central Europe, med bas i Düsseldorf, Tyskland, bildades sommaren 2001 och ansvarar för virkesanskaffningen till Stora Ensos bruk i Centraleuropa. s skogsavdelning ansvarar för virkesanskaffningen åt koncernens verksamhet i USA samt skötseln av företagets skogar i USA och Ontario, Kanada. Stora Ensos skogsavdelning i Port Hawkesbury ansvarar för virkesanskaffningen och skötseln av företagets skogar och arrenderade statliga skogar i Nova Scotia, Kanada. MILJÖ OCH RESURSER

16 Återvinning k återanvändning En viktig länk i papperskedjan Stora Enso ser returfiber som en viktig råvaruresurs och en viktig länk i papperskedjan. Stora Ensos produktionsanläggningar använde 2,1 miljoner ton returfiber 2001, ungefär lika mycket som Samtliga Stora Ensos produkter kan återvinnas. Årets största investeringsbeslut avsåg en ny returpappersbaserad produktionslinje för tidningspapper vid Langerbrugge bruk. Projektet omfattar även ett nytt kraftverk där bland annat allt avsvärtningsslam från massafabriken ska förbrännas samt ombyggnad av den ena av brukets pappersmaskiner för produktion av superkalandrerat papper. Den nya tidningspapperslinjen beräknas tas i produktion under första halvåret Under 2001 har Duluths returmassabruk introducerat två nya produkter, som gör det möjligt för bruket att utnyttja ett bredare urval av returkvaliteter och hitta returfiberkällor närmare bruket. Produktionen av returmassa ökade med 15 % mellan 2000 och 2001, till stor del beroende på lanseringen av de nya produkterna. Under 2001 investerade dessutom Keräyskuitu Oy i Karhula i rejekthanteringsprocesser för separering med avsikt på storlek så att finare rejektmaterial kan användas för landskapsåterställning. Detta har minskat deponerad mängd avfall med 90 %. Arbetet med att utveckla flotationsprocessen för avsvärtning vid Keräyskuitu Oy avslutades mot slutet av Under det första driftåret gav den nya processen ett förbättrat fiberutbyte med 2 %. 16 MILJÖ OCH RESURSER 2001

17 Energiåtervinning sista utvägen Förutom till pappers- och kartongframställning utnyttjas returfiber för energiutvinning. Stora Enso stödjer dock skogsindustrins hållning att materialåtervinning av returpapper så långt som möjligt ska ske framför utvinning av enbart energiinnehåll. I några regioner återanvänds redan i dag praktiskt taget allt tillgängligt returpapper av vissa kvaliteter. Till exempel tillverkar många bruk i Centraleuropa tidningspapper utgående från 100 % returfiber. Restprodukter blir användbara råvaror Stora Enso har fortsatt att driva projekt inriktade på ökad resursanvändning och förvandling av restprodukter till användbara råvaror. Arbetet har resulterat i att avfallsdeponeringen minskade med 9 % under Flera enskilda projekt som genomfördes under 2001 har gett viktiga bidrag i detta avseende. Fyra av s fem reningsverk har nu tillstånd som medger användning av restprodukter från reningen som gödsel eller som jordförbättringsmedel inom lantbruket. Både Water Renewal Center och Port Hawkesbury bruk fick sina tillstånd under Port Hawkesbury bruk började sprida gödsel på 20 lokala bondgårdar under sommaren 2001 och Water Renewal Center kommer att påbörja spridning i januari Mängden slam som deponeras väntas minska med omkring 60 %. Den kanadensiska provinsen Nova Scotia har som mål att minska mängden fast avfall som deponeras med åtminstone 50 %. Tack vare införandet av nya rutiner för hantering av fast avfall ligger Port Hawkesbury bruk långt före detta mål. Reisholz bruk installerade under 2001 ett nytt filter i bakvattensystemet till en av sina pappersmaskiner, vilket har minskat mängden fiberinnehållande slam med 50 %. I Sverige har fyra bruk arbetat aktivt med att utveckla vind- och solbaserad torkteknik för vedrester, fiberrester och kemiskt slam. De torkade produkterna används antingen som biobränsle eller som jordförbättringsmedel, vilket har minskat mängden fast avfall som deponeras med omkring ton. Se sidan 20 för mer information angående användning av restprodukter i energiproduktion. MILJÖ OCH RESURSER

18 Energi Motverka klimatförändringar Stora Enso har förutsättningar att kunna bidra till en lindring av klimatförändringens effekter och avser att utnyttja sina resurser optimalt i detta avseende. Stora Ensos styrka i arbetet med att mildra effekterna av klimatförändringar bygger på vår användning av en förnybar resurs i form av virke, en hög andel biobränsle i koncernens energiproduktion, en satsning på energihushållning samt en omfattande intern användning av mottryckskraft. Vidare kan CO 2 -neutrala material, såsom Stora Ensos sågade trävaror, utnyttjas för att ersätta produkter tillverkade av icke förnyelsebara råvaror. Även pappers- och kartongprodukter, som kan finnas kvar i cirkulation under lång tid, binder kol liksom växande skogar.

19 Effektiv användning av biobränslen Kyotoavtalet kommer högst sannolikt att kraftigt påverka Stora Ensos verksamhet. För att skapa en grund för riktade insatser har koncernen antagit en policy för klimatområdet. Enligt Kyotoavtalet betraktas biobränslen som CO 2 -neutrala. Vid många av Stora Ensos bruk svarar biobränslen för en stor andel av den totala energianvändningen, speciellt vid Varkaus integrerade bruk (82 %) och Skutskärs massabruk (94 %). Biobränslen svarade för 60 % av den totala årliga bränsleförbrukningen i koncernens energiprocesser under 2001, vilket utgör en minskning från föregående år (64 %). Ett skäl till detta är användningen av fossila bränslen för tillfällig energiproduktion i samband med produktionsstopp. Interna energiflöden, särskilt från kemiska massabruk, utnyttjas effektivast på platser där sågverk, massabruk och pappersbruk är samlokaliserade. Dessutom kan bark och andra biobränslen från sågverken utnyttjas direkt i kraftverken. Energieffektiviteten vid denna typ av integration innebär att det går åt mindre energi för att producera ett ton papper eller kartong. Den nya produktionslinjen vid Langerbrugge bruk inkluderar ett 51 MW biobränsledrivet kraftvärmeverk för förbränning av fiberinnehållande slam från den integrerade avsvärtningsanläggningen och från reningsverket. Kraftverket ger både värme och el samt minskar behovet av fossila bränslen. Den nya linjen tas i drift i juni Total bränsleförbrukning för industriverksamheten 2001, TJ Biobränslen 60 % Naturgas 21 % Kol 9 % Olja 6 % Torv 4 % Total TJ Biobränslen svarar i dag för omkring 60 % av Stora Ensos totala årliga bränsleförbrukning på TJ. Naturgas svarar för omkring 21 % och resten fördelas på torv, olja och kol. Kraftvärmeproduktionen svarar för 52 % av koncernens totala elförbrukning på 22,5 TWh. MILJÖ OCH RESURSER

20 Försörjning och förbrukning av elenergi 2001, TWh Finland Sverige Europa Nord- Asien Totalt (exkl. Finland amerika och Sverige) Egna resurser 1) CHP (kombinerad värme- och elproduktion) 3,7 1,0 1,6 0,9 0,03 7,2 Vattenkraft 0, ,2 0 0,6 Kärnkraft 1, ,2 Övrigt 0, ,6 Deltotal 5,9 1,0 1,6 1,2 0,03 9,7 Externa köp 2,0 4,8 3,5 3,5 0,08 13,8 Total försörjning 7,9 5,8 5,1 4,6 0,11 23,5 Förbrukning vid Stora Ensos bruk 7,5 5,8 4,5 4,6 0,1 22,5 Extern försäljning 0,4 0,025 0, ,0 1) Egna resurser = resurser som ägs direkt eller indirekt av Stora Enso Omvandling av restprodukter till energi Vid Varkaus bruk har förbrukningen av fossila bränslen minskat kraftigt sedan bruket började förgasa polyeten från återvunnen vätskekartong. Den nya förgasningsanläggningen kommer att generera 900 TJ energi per år och möjliggöra återvinning av såväl aluminium som fiber. Preliminära mätningar visar att utsläppen till atmosfären kommer att bli låga. Den unika processen är utvecklad i Varkaus och finns inte någon annanstans i världen. Verksamheten som startades 2001 bedrivs av företaget Ecogas, ägt av Corenso. Värme och el dubbel styrka Stora Enso har redan en dokumenterat bra kombinerad värme- och elproduktion (kraftvärme), men ytterligare tillämpningar är möjliga. Utmaningen ligger i att identifiera de mest kostnadseffektiva och resurssnåla projekten, samt att analysera var det är lämpligt att samarbeta med externa partners. Kraftvärmeproduktion med en energieffektivitet på 85 % minskar inte bara utsläppen, utan även behovet av elektricitet från elnätet. Kraftvärme svarar till exempel för 73 % av energiförbrukningen vid Norrsundets massabruk, 63 % vid Veitsiluoto integrerade bruk och 59 % vid Sachsen tidningspappersbruk. Ett modernt ointegrerat kemiskt massabruk som Enocell producerar 53 % mer elektricitet från egna bränslen än det använder i massaproduktionen. Flera av Stora Ensos bruk producerar energi åt lokala fjärrvärmenät. I staden Varkaus får de invånarna värme året om till stor del tack vare sekundärvärme från Stora Ensos bruk i Varkaus. Även samhällena Heinola, Kotka, Nymölla och Skutskär värms upp på liknande sätt. 20 MILJÖ OCH RESURSER 2001

21 Revisioner visar förbättrad energihushållning Stora Enso avser att stärka rutinerna för revision av koncernens energieffektivitet. Samtliga europeiska bruk har genomgått minst en revision. Revisioner har även börjat genomföras i USA och den första omgången kommer att vara klar under Vid utgången av 2001 hade sammanlagt 117 bruk och maskiner granskats. Revisionerna visar var det fortfarande finns möjligheter att spara energi och bekräftar vikten av utbildning, systematisk rapportering och förmedlig av bästa tillämpningar. Flera viktiga tekniska utvecklingsprojekt granskades under Reisholz bruk installerade en skopress i pappersmaskin 2, vilket sänkte ångförbrukningen med 30 % (från 3,5 GJ/ton till 2,3 GJ/ton i 2001). Förklaringen är att papperet efter pressningen håller en lägre fukthalt så att det går åt mindre energi under torkningen. Vid Veitsiluoto bruk värms nu processvattnet med sekundärvärme från blekeriet. Denna förbättring ger en årlig energibesparing på 350 TJ. Vid Hylte bruk har NO X -utsläppen sjunkit med över 11 ton per år tack vare att olje- och naturgasbrännarna i panna nr 2 har förbättrats så att luftöverskottet har kunnat elimineras. Policy Stora Enso avser att utnyttja koncernens möjligheter att begränsa växthuseffekten i aktivt samarbete med övrig industri och samhälle. MILJÖ OCH RESURSER

22 Transporter Utveckling av optimala lösningar Nya miljöriktiga transportlösningar bör vara både kostnadseffektiva och resurssnåla. De utgör dessutom ett viktigt inslag i Stora Ensos klimatstrategi. Ved 40 miljoner ton Pigment och fyllmedel 2,7 miljoner ton Returfiber 2,1 miljoner ton Köpt massa 1,2 miljoner ton År 2001 transporterade Stora Enso 63 miljoner ton råvaror och produkter. Det gör koncernen till en betydande köpare av transporter på global nivå. Stora Ensos miljöprinciper för transporter började under 2001 införas i det dagliga arbetet. Under tiden som detta sker betonar koncernens klimatstrategi vikten av en systematisk utvärdering av transportlösningar med hänsyn till hur de påverkar både miljö och människor. Med tanke på att transportavståndet till kunderna är givet handlar det normalt inte om att förändra transportvägarna, utan snarare om att utnyttja dem så effektivt som möjligt i fråga om resurser och kostnader. Papper och kartong 13,1 miljoner ton Trävaror 3,2 miljoner ton Marknadsmassa 0,8 miljoner ton Det totala transportflödet av varor och produkter uppgick till 63 miljoner ton år Effektivitet och resultat Resurssnålhet och miljöförbättringar går ofta hand i hand, vilket framgår av följande exempel på nyligen genomförda förbättringar på transportområdet. Transportsystemet Base Port, som lanserades 2000, länkar samman bruken i Sverige med marknaderna på kontinenten genom att integrera järnvägstransporter och internationell sjöfart. Utsläppen har minskat kraftigt tack vare hög lastningseffektivitet samt att fartygen är försedda med katalytisk avgasrening och använder lågsvavliga bränslen. Transportkedjan Kvarnsveden Lille illustrerar på ett utmärkt sätt Base Port-systemets effekter på utsläppen av CO 2 och NO X, vilka minskade med 50 % respektive 75 %. Under 2001 skeppades en miljon ton gods via Base Port-systemet och under 2002 förväntas detta öka till 1,3 miljoner ton. Fortsatta volymökningar kommer att minska utsläppen ytterligare. I södra Finland skeppar Stora Enso alla containertransporter via Mussalo-hamnen istället för Helsingfors, vilket har sänkt CO 2 -utsläppen från landsvägstransporter med 30 %. Dessutom använder terminalen den modernaste utrustningen för lasthantering, vilket har minskat utsläppen av kväveoxider med 35 %, koloxid med 45 % och partiklar med 85 %. I London har Stora Enso börjat transportera produkterna med fordon som drivs med flytande naturgas. Lastbilarna levererar tidningspapper från Stora Ensos järnvägsterminal till stora förlag över hela London. Utsläppen av kväveoxider och koloxid har minskat med omkring 90 % respektive 40 % jämfört med dieseldrivna lastbilar. Även partikelutsläppen har minskat med närmare 90 %. De gasdrivna motorerna medför även en lägre bullernivå. Vid utgången av 2001 hade 450 transportleverantörer fått sitt miljöarbete utvärderat genom Compass-processen. Över 90 % av leverantörerna klarade utvärderingen och övriga har fått ett år på sig att förbättra sitt sätt att arbeta MILJÖ OCH RESURSER 2001

23 Avvikelser, klagomål och vidtagna åtgärder Kraven i miljötillstånden som reglerar produktionen vid Stora Ensos olika enheter har, med några få undantag, uppfyllts med god marginal. Heinola Fluting Till följd av tillväxt av trådbakterier i aktiv-slambassängen överskreds vissa utsläppsnivåer för avloppsvatten vid Heinola Fluting. En särskild utredning genomfördes för att ta reda på orsakerna till detta. Baserat på resultaten beslöt Heinola att investera i en ny s.k. minimal bioslamsprocess (MBP), vilken inkluderar förbehandling av avloppsvattnet före aktiv-slamprocessen. Den nya processen togs i drift i december Imatra bruk Närboende till Imatra bruk har klagat på obehaglig lukt och buller. Imatra har ägnat särskild uppmärksamhet åt bullerproblemen vid planering av nya processer och byggnader. Den nya fiberlinjen och i synnerhet förändringarna vid den nya barkningsanläggningen har minskat bullernivåerna kraftigt, även om det förekom vissa problem i samband med idrifttagningen. Ett särskilt utvecklingsprojekt inleddes även för att minska bullret från brukets kartong- och pappersmaskiner. Kemijärvi bruk Under vintern och förvåren överskreds gränsvärdet för biokemisk syreförbrukning (BOD7) vid Kemijärvi bruk. Luftningsbassängens luftningsvolym ökades därför och styrningen av näringsbalansen med avseende på kväve och fosfor förbättrades. Tack vare dessa viktiga insatser har oxidationseffekten ökat och BOD7-värdet sjunkit till acceptabla nivåer. Kotka bruk Gränsvärdet för fosfor och riktvärdet för kväve i avloppsvatten överskreds i början av året samt i september. Huvudproblemet var för låga syrenivåer i luftningsbassängen. Under 2001 skedde en ombyggnad av en av Kotkas pappersmaskiner och massabruket, vilket ledde till svårigheter att uppnå normala och stabila processförhållanden. För att lösa problemen ökades luftningsbassängens luftningsvolym samtidigt som styrningen av näringsbalansen förbättrades. Varkaus bruk Då Varkaus bruk stoppades under midsommarhelgen rann flera hundra liter råsåpa ut i en dagvattenbrunn och vidare ut i en sjö. Utsläppet orsakades av ett fel i buffertbassängens återcirkulationspump. Såpan samlades upp med hjälp av en oljeläns nära utloppsmynningen och ytterligare skador kunde undvikas genom effektiva förebyggande åtgärder. För att förhindra ett upprepande har Varkaus förbättrat rutinerna för kontroll av säkerhetsutrustningen i samband med driftstopp. Skoghall, Forshaga bruk Markprover som togs i samband med byggandet av en lastningsplats i Forshaga har påvisat markförorening. Frågan hanteras tillsammans med lokala samarbetspartners. Skoghall bruk Sommaren 2001 klagade ortsbor över dålig lukt och buller när Skoghalls bruk genomförde försök vid en deponi med torkning av kemiskt utfällt slam före förbränning i barkpannan. Problemen upphörde så snart försöken avbröts. Niagara bruk Ett klagomål från allmänheten har inkommit angående brukets användning av restprodukter för jordförbättring. Bruket arbetar för närvarande med Michigans miljökvalitetsmyndighet för att åtgärda klagomålet. Port Hawkesbury I slutet av det förlängda driftstoppet i april 2001 överskreds villkoret för tillåtet dygnsutsläpp av suspenderade ämnen två gånger till följd av problem med slutsedimenteringen. Den kanadensiska miljömyndigheten Environment Canada skickade en skrivelse angående incidenten. En handlingsplan har upprättats för att förhindra liknande händelser i framtiden. Wisconsin Rapids massabruk Den federala miljöskyddsmyndigheten hävdar att Wisconsin Rapids massabruk har överträtt den amerikanska lagen om ren luft, Clean Air Act, i samband med projekt som påbörjats mellan 1983 och Diskussioner pågår med myndigheterna för att lösa frågan. MILJÖ OCH RESURSER