Rapport över granskning av bokslut 2006

Rapport över granskning av bokslut 2006 KPMG Antal sidor: 12

Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Syfte 2 3. Omfattning 2 4. Verksamheten 2 5. Förenlighet med kommunfullmäktiges mål 3 5.1 Finansiella mål 3 5.2 Verksamhetsmål 3 6. Resultaträkning 4 6.1 Nyckeltal (i mkr) 4 6.2 Utfall på nämndsnivå 5 6.2.1 Kommunstyrelsen 4,8 mkr (6 %) 6 6.2.2 Tekniska nämnden -2,1 mkr (-4,2 %) 6 6.2.3 Kultur- och fritidsnämnden -5,1 mkr (-10,8 %) 6 6.2.4 Barn- och utbildningsnämnden 3,6 mkr (0,9 %) 6 6.2.5 Nämnden för lärande och arbete -0,1 mkr (-0,2 %) 6 6.2.6 Socialnämnden 0,6 mkr (0,8 %) 7 6.2.7 Omvårdnadsnämnden 9,5 mkr (2,7 %) 7 6.3 Nämndernas kostnadsminskningar 7 6.4 Övriga resultatposter 7 6.4.1 Avskrivningar 7 6.4.2 Skatteintäkter och generella bidrag 8 6.5 Balanskravet/God ekonomisk hushållning 8 7. Balansräkning 8 7.1 Nyckeltal 8 7.2 Materiella anläggningstillgångar 9 7.3 Finansiella anläggningstillgångar 9 7.4 Eget kapital 9 7.5 Avsättning för pensioner mm 9 7.6 Borgensförbindelser 9 7.6.1 Redovisning i årsredovisningen 9

7.6.2 Pensionsförpliktelser 10 8. Kassaflödesanalys 10 9. Kommunens förvaltningsberättelse 10 10. Nämndernas förvaltningsberättelser (verksamhetsredov.) 10 11. Investeringsredovisning 11 12. Övriga bokslutsfrågor och intern kontrollfrågor 11 12.1 Lag om kommunal redovisning 11 12.2 Förslag på utvecklingsområden för kommunens årsredovisning 11 13. Sammanställd redovisning 11 14. Uppföljning av synpunkter i 2005 års bokslutsrapport 12

1. Sammanfattning I denna rapport redogör vi för våra iakttagelser och synpunkter från granskningen av Söderhamns kommuns bokslut för 2006. De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: Kommunen redovisar för år 2006 ett resultat på 72,3 mkr vilket är en positiv budgetavvikelse på 73,7 mkr. Jämförelsen sker då mot en budget inkluderande samtliga beslutade tilläggsbudgeteringar. Analys över de största budgetavvikelserna framgår under punkt 5. Årets balanskravsresultat uppgår till 71,6 mkr och det ackumulerat balanskravsresultat uppgår till 38,8 mkr. Av kommunfullmäktige beslutade kostnadsbesparingar för åren 2003-2006 så finns per 2006-12-31 eftersläpningar på 10,3 mkr. Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och bidrag uppgår till 93,9 %. Nämnderna redovisar totalt en positiv budgetavvikelse på 11,1 mkr eller 1 %, jämfört med nettobudget som totalt för 2006 uppgick till 1 092,7 mkr. Den största negativa avvikelsen finns för Kultur- och fritidsnämnden, -5,1 mkr vilket är en avvikelse med -10,8% jämfört med nettobudget. De största positiva avvikelserna finns för Omvårdnadsnämnden, 9,5 mkr, 2,65 % och Kommunstyrelsen 4,6 mkr, 6 %. Kommunen redovisar ett eget kapital med 534,2 mkr. Inklusive pensionsförpliktelser som inte redovisas i balansräkningen så är dock det egna kapitalet -102,6 mkr. Beräknad med hänsyn tagen till pensionsförpliktelser som inte tagits upp i balansräkningen så är således soliditeten negativ. I samband med granskningen av bokslutet och årsredovisningen för år 2005 framfördes ett flertal synpunkter som besvarades av kommunstyrelsen. Vi bedömer att inga kvarstående synpunkter från 2005 års rapport finns att åtgärda vilket är mycket positivt. Utformningen av redovisningen av nämndernas måluppfyllelse är varierande. Ett ytterligare steg mot likformighet skulle på ett utmärkt sätt utöka jämförbarheten mellan nämndernas utfall och måluppfyllelse. Vi rekommenderar även en mer samordnad bedömning av de olika graderna av måluppfyllelse. En sådan bedömning skulle öka såväl jämförbarheten som trovärdigheten. I rapporten lämnas några ytterligare utvecklingsförslag som vi rekommenderar kommunen att genomföra. 1 (12)

2. Syfte Granskningen har syftat till att pröva om årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och ställning, d v s att: tillgångar och skulder existerar och avser kommunen, tillgångar och skulder värderats och klassificerats rätt, kommunens samtliga tillgångar och skulder medtagits, inkomster och utgifter i allt väsentligt periodiserats korrekt och avser verksamhetsåret, årsredovisningen är upprättad enligt den nya kommunala redovisningslagen och god redovisningssed så som den definieras av bl a: Rådet för kommunal redovisning, Bokföringsnämndens rekommendationer och uttalanden, Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden. 3. Omfattning Granskningen har omfattat: förvaltningsberättelse och nämndernas verksamhetsberättelser, resultaträkning med noter, balansräkning med noter, finansieringsanalys, investeringsredovisning, redovisningsprinciper, sammanställd redovisning, Granskningen har också omfattat bilagor och specifikationer till bokslutets olika delar. I samband med granskningen av bokslutet har vi haft löpande kontakter med kommunens ansvariga ekonomer varvid våra synpunkter framförts och beaktats av kommunen. 4. Verksamheten Den kommunala verksamheten bedrivs genom styrelser och nämnder. Totala externa kostnader i driftsredovisningen uppgår till 1 617 mkr. Föregående år var de externa kostnaderna 1 543 mkr, vilket är en ökning med 74 mkr (5 %). 2 (12)

Verksamheten beskrivs i årsredovisningen genom kommunstyrelsens ordförandes inledande text, förvaltningsberättelsen och styrelser och nämnders verksamhetsberättelser. Vi bedömer att denna information i årsredovisningen ger en relevant och rättvisande bild av verksamheten. 5. Förenlighet med kommunfullmäktiges mål Förvaltningsberättelsen skall innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts (lag om kommunal redovisning 4 kap 4 o 5 ). De mål som skall följas upp är de av kommunfullmäktige i årsbudgeten fastställda finansiella målen samt mål och riktlinjer för verksamheten. 5.1 Finansiella mål I årsredovisningens förvaltningsberättelse sker uppföljning av tre finansiella mål. Dessa är: - Positivt resultat som uppgår till 20-25 mkr i högkonjunktur - Investeringsnivån skall anpassas så att den finansieras av egna medel - Låneskulden skall vara oförändrad eller minska När det gäller uppföljningen av de finansiella målen skall revisorerna enligt lagstiftning bedöma att resultatet i årsbokslutet är förenligt med fullmäktiges finansiella mål och mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Vår bedömning är att redovisningen i årsbokslutet är förenlig med fullmäktiges finansiella mål och målen för verksamheten. 5.2 Verksamhetsmål I sammanställningen för måluppfyllelsen ingår ett femtontal mål. Utformningen av redovisningen av nämndernas måluppfyllelser mot budget är varierande. Ett ytterligare steg mot likformighet skulle på ett utmärkt sätt utöka jämförbarheten mellan nämndernas utfall och måluppfyllelse. En mer samordnad bedömning av de olika graderna av måluppfyllelse ökar jämförbarheten. 3 (12)

6. Resultaträkning Kommunen redovisar ett resultat för år 2006 på 72,3 mkr vilket är en positiv budgetavvikelse på 73,7 mkr. I nedanstående tabell sker en sammanfattning över årets positiva budget avvikelse. (belopp i mkr) Nämnderna redovisar totalt sett ett överskott jämfört med budget 11,1 Verksamheterna övergripande kostnader och intäkter varav: - reavinster vid försäljning av tomter, 3,7 - reaförluster vid försäljning av fastigheter, -1,4 - pensionskostnader lägre än budget, 12,0 - högre utdebitering av interna kapitalkostnader 5,2 - övrigt 1,6 21,1 Rivningar Faxeholmen har inneburit lägre kostnad än budget 1,8 Nedskrivningar och avskrivningar -0,3 Skatteintäkter 27,7 Statsbidrag 8,4 Finansnetto 3,9 Summa avvikelse mot budget 73,7 Trots att 2006 blev ett år med positivt resultat vill vi påtala kommunens behov av att fortsätta arbetet med att förbättra ekonomin för att långsiktigt uppfylla de finansiella målen. Vi vill också påpeka vikten av att hitta en långsiktig lösning för att hantera pensionsskulden. 6.1 Nyckeltal (i mkr) Kommentarer till nyckeltalen redovisas på olika ställen i rapporten. Budget 2006 Utfall 2006 2005 2004 2003 4 (12)

Verksamhetens nettokostnader 1 103,1 1 069,4 1 049,7 1 048,8 990,8 Förändring i % 1,9 % 0 % 5,8 % 2,0 % Skatteintäkter och statsbidrag 1 102,9 1 139,0 1 080,3 1 026,2 1 000,6 Förändring i % 5,4 % 5,2 % 2,6 % 3,1 % Finansnetto -1,2 2,7-0,9-0,6-0,9 Årets resultat -1,4 72,3 29,7-23,1 8,8 Nettokostnader i relation till skatteintäkter 100 93,9 97,1 102,2 99,0 och bidrag, % Nettokostnaderna i relation till skatteintäkter har sjunkit kraftigt de senaste åren och har nu nått en nivå som måste anses mycket bra. 6.2 Utfall på nämndsnivå Sammanställningen nedan omfattar en summering av nämndernas driftsredovisning. Nämnd (belopp i mkr) Budget 2006 Utfall 2006 Budgetavvikelse Utfall 2005 Utfall 2004 Kommunfullmäktige -1,9-1,9 0-1,9-2,0 Revision -1,2-1,2 0-1,1-1,1 Kommunstyrelsen, valnämnd -77,4-72,6 4,8-69,3-57,4 Överförmyndarnämnden -1,4-1,5-0,1 1,5-1,4 Tekniska nämnden -49,0-51,1-2,1-51,0-57,2 Bygg- miljö o räddningsnämnden -33,3-33,3 0-31,1-29,5 Kultur- och fritidsnämnden -47,3-52,4-5,1-49,8-48,0 Barn- och utbildningsnämnden -400,3-396,7 3,6-390,0-391,1 Nämnden för Lärande -50,6-50,7-0,1-49,7-46,8 och arbete Socialnämnden -71,6-71,0 0,6-67,5-70,3 Omvårdnadsnämnden -358,6-349,1 9,5-324,1-319,3 Summa nämnder -1 092,6-1 081,5 11,1-1034 -1024,1 Nämnderna fick totalt en positiv avvikelse mot budget med 11,1 mkr vilket är ytterligare en förbättring med 4,4 mkr jämfört med den prognos som fastställdes i samband med delårsbokslutet. 5 (12)

Större avvikelser per nämnd kommenteras nedan. 6.2.1 Kommunstyrelsen 4,8 mkr (6 %) Allmän kommunadministration (bl a vision 2012) visar ett överskott på 0,7 mkr och IT visar ett överskott på 1,8 mkr. Temporärt lägre driftskostnader med anledning av pågående projekt för byte av IT plattform anses vara orsaken till överskottet. FCIP projektet som avslutades 2005 har fordringar för EU bidrag, 1,9 mkr, som ännu inte utbetalats. Utbetalning beräknas ske under 2007. 6.2.2 Tekniska nämnden -2,1 mkr (-4,2 %) Avvikelserna mot budget består till största delen av avvikelser för gator och vägar (vinterväghållning), -1,2 mkr, och teknisk administration -0,5 mkr. Investeringarna uppgick till 65,4 mkr och avser till största delarna Bergviksskolan, 12,7 mkr, Norrtullsskolan 5,1 mkr, Kaj Storjungfrun 5,1 mkr, Brandstation, 19 mkr och Tullhuset 13,2 mkr. 6.2.3 Kultur- och fritidsnämnden -5,1 mkr (-10,8 %) Avvikelsen utgörs i stort sett av avvikelser för idrotts- och fritidsanläggningarna (-4,2 mkr) framför allt på grund av oplanerat underhåll och ökade lönekostnader vid Hällåsens vinteranläggning och simhall. Musikskolan har en avvikelse med -0,6. Investeringarna uppgick till 4,2 mkr och avser bl a Tillbyggnad Aqua Arena 0,8 mkr, Bro Flygvägen 1,0 mkr, Energiåtgärder Hällåsen 1,1 mkr. 6.2.4 Barn- och utbildningsnämnden 3,6 mkr (0,9 %) Positiva avvikelser har uppstått för Gemensam administration, 3,0 mkr och Förskola 1,6 mkr. Dessa har uppstått genom att omställningskostnader för ledningspersonal inte blivit så kostsamma som budgeterats och att ombyggnationer förskola Ljusne senarelagts. Interkommunala ersättningar till gymnasieskolan är 4,0 mkr lägre en budget vilket lett till gymnasieskolans negativa avvikelse på -3,7 mkr. 6.2.5 Nämnden för lärande och arbete -0,1 mkr (-0,2 %) Både intäkter och kostnader överstiger budget med ca 5 mkr och nämnden träffar i stort sett budget för alla sina verksamheter. 6 (12)

6.2.6 Socialnämnden 0,6 mkr (0,8 %) Några beloppsmässigt väsentliga budgetavvikelser noteras ej för nämndens verksamheter. 6.2.7 Omvårdnadsnämnden 9,5 mkr (2,7 %) Nämnden är tillsammans med Barn- och utbildningsnämnden kommunens största nämnd. Jämfört med 2005 har nämndens nettokostnader ökat med 11,8 mkr, 3,5 %. Det är kostnaderna för särskilda boendeformer som varit lägre än budget och som förklarar årets positiva avvikelse mot budget. 6.3 Nämndernas kostnadsminskningar Kommunfullmäktige har genom beslut den 17 juni 2002 och den 29 september 2003 samt efter lättnader under 2005-2006 beslutat om totala kostnadsminskningar med 95,4 mkr. Under 2003 till 2006 har kommunen uppnått kostnadsminskningar på 85,1 mkr. Detta innebär att besparingar på 10,3 mkr inte uppnåtts. Till vilken grad olika besparingar uppfyllts och vilken effekt olika åtgärder fått är svåra att mäta och stämma av. 6.4 Övriga resultatposter 6.4.1 Avskrivningar Avskrivningar uppgår till 36,0 mkr vilket överensstämmer med budget. Under 2006 klargjorde Rådet för kommunal redovisning att de leasingavtal som har en avtalstid på 3 år eller kortare får klassificeras som operationella. Detta har inneburit att verksamheten belastas med leasingkostnader löpande och att inga leasingobjekt ligger i balansräkningen och i avskrivningsunderlaget. 7 (12)

6.4.2 Skatteintäkter och generella bidrag Skatteintäkterna har ökat med 36,9 mkr och statsbidragen ökade med 21,8 mkr jämfört med 2005. Kommunen använder Ekonomistyrningsverket prognos. Preliminärt utbetalt för 2006 Slutavräkning avseende 2005 Prognos slutavräkning 2006 Summa skatteintäkter år 2006 852,5 mkr 5,6 mkr 5,7 mkr 863,8 mkr Jämfört med budget är skatteintäkterna 27,7 mkr högre och de generella statsbidragen 8,4 mkr högre. Av den positiva avvikelsen är alltså 5,7 mkr en prognos. 6.5 Balanskravet/God ekonomisk hushållning I och med årets positiva resultat så uppgår det ackumulerade balanskravsresultatet till 38,8 mkr. Ackumulerat negativt balanskravsresultat från år 2000-2005 är nu återhämtat. 7. Balansräkning 7.1 Nyckeltal Belopp i tkr 2006 2005 2004 2003 Balansomslutning 974,3 887,9 863,4 936,4 Eget kapital inkl pensionsskuld 1) -102,6-65,1-92,0-57,5 Soliditet inkl ansvarsförbindelse neg neg neg neg Omsättningstillgångar 117,1 76,3 64,2 110,7 Kortfristiga skulder 238,1 219,5 209,4 184,6 Balanslikviditet 49,2 % 34,8 % 30,7 % 60,0 % Årets resultat 72,3 29,7-23,1 8,8 1) Eget kapital har redovisats efter avdrag för den pensionsskuld som upptagits som ansvarsförbindelse. Den svaga soliditeten och balanslikviditeten ställer stora krav på att löpande över tiden ha lånelöften i tillräcklig omfattning. 8 (12)

7.2 Materiella anläggningstillgångar Årets investeringar uppgår till 88,1 mkr vilket är 29,8 mkr mindre än budgeterat belopp om 117,9 mkr. De största investeringarna utgörs av färdigställande av Brandstation och Bergviks skola samt ombyggnad av Tullhuset. För de projekt som inte avslutats tyder prognoser på en negativ avvikelse mot budget med 13,9 mkr. 7.3 Finansiella anläggningstillgångar I not finns angivet vilka innehav som finns. Den värdereglering som gjordes 2004 med -21,4 mkr avser innehavet i Faxeholmen AB och efter denna nedskrivning uppgår detta innehav till 20,1 mkr. Kommunen redovisar en långfristig fordran på koncernföretag vid årets utgång på totalt 195,9 mkr att jämföra med ingående balans som var 197,3 mkr, d v s en minskning med 1,4 mkr. 7.4 Eget kapital Eget kapital enligt årsredovisningen uppgår till 534,2 mkr mot förra årets 461,8 mkr. Det relevanta måttet för eget kapital för kommunen bör ta hänsyn till de pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse. Det egna kapitalet med hänsyn tagen till dessa pensionsförpliktelser är negativt. 7.5 Avsättning för pensioner mm Kommunen redovisar i överensstämmelse med gällande rekommendationer sina framtida pensionsförpliktelser på två olika sätt, de pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse och de som intjänats från och med 1998 redovisas som en avsättning. Beloppen inkluderar även löneskatt. Kommunen redovisar 636,8 mkr som ansvarsförbindelse och 31,6 mkr som avsättning, d v s totalt 668,4 mkr. Vi förutsätter att frågan om hur dessa pensionsförpliktelser skall lösas i framtiden ges hög prioritet då den är av oerhört stor vikt för kommunens framtida ekonomi. De kommunala bolagens pensionsförpliktelser bör då tas med i översynen. 7.6 Borgensförbindelser 7.6.1 Redovisning i årsredovisningen Kommuns redovisning av borgensförbindelser uppfyller minimikraven från referensgruppen i redovisningsfrågors förslag till redovisning av borgensåtaganden. 9 (12)

7.6.2 Pensionsförpliktelser Avsatt till pensioner har som nämnts ovan redovisats enligt Redovisningsrådets rekommendationer. Detta innebär att pensionsförpliktelser intjänade före 1998 tas upp som ansvarsförbindelser. Se även under Avsättningar för pensioner ovan. 8. Kassaflödesanalys Kommunen och koncernen använder kassaflödesanalyser för att beskriva in- och utbetalningar under året samt förklara förändringen av likvida medel mellan årets ingång och utgång. Analysen delas upp i tre olika delar, den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Av kassaflödesanalysen kan utläsas att kommunen för år 2006 har ett positivt kassaflöde från den löpande verksamheten uppgående till 79,4 mkr. Föregående år uppgick detta till 75,4 mkr. 9. Kommunens förvaltningsberättelse Kommunens förvaltningsberättelse styrs av kommunal redovisningslag, praxisutveckling och prövas inom ramen för vad som är god redovisningssed. Förvaltningsberättelsen är kommunstyrelsens översikt över och analys av utvecklingen av kommunens verksamhet. Syftet är bl a att ge kommunfullmäktige, kommuninvånarna m fl ett underlag för att bedöma kommunens ekonomi och ställning. Kommunstyrelsen avger en berättelse för hela kommunen och en berättelse i egenskap av nämnd. Kommunens årsredovisning har i stort liknande uppställning som tidigare år och är av god kvalitet. 10. Nämndernas förvaltningsberättelser (verksamhetsredov.) Lagen om kommunal redovisning reglerar ej formen på nämndernas förvaltningsberättelser. De är i lagens mening att se som underlag till kommunstyrelsens förvaltningsberättelse för hela kommunen. En del av innehållet i nämndens förvaltningsberättelse kan härledas till denna funktion. Vi har bl a studerat: Om nämndernas ekonomiska resultat är kommenterat (drift och investering). Om nämndernas måluppfyllelse är kommenterat. Om det finns nyckeltal i respektive nämnds förvaltningsberättelse. Om nämnden delger framtidsperspektiv och utveckling. Om årets verksamhet är redovisat på ett ändamålsenligt sätt. Bedömningen av nämndernas måluppfyllelser mot budget är varierande. En mer likformig bedömning av utfallet ökar jämförbarheten mellan nämnderna. 10 (12)

11. Investeringsredovisning Investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet och hur investeringarna fördelas på de olika verksamheterna. Årets totala investeringar uppgår till 88,1 mkr mot budget 117,9 mkr, d v s en avvikelse på 29,8 mkr. För de pågående projekten prognostiseras en negativ avvikelse med 13,9 mkr. 12. Övriga bokslutsfrågor och intern kontrollfrågor 12.1 Lag om kommunal redovisning Årsredovisningen är i huvudsak upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Vi anser att årsredovisningen i allt väsentligt följer lag och god redovisningssed. I samband med granskningen av årsredovisningen har vi noterat områden som vi föreslår att kommunen arbetar med i syfte att utveckla årsredovisning och den information denna skall ge läsarna. 12.2 Förslag på utvecklingsområden för kommunens årsredovisning Not avseende långfristiga skulder bör kompletteras med uppgifter om lånens löptid, aktuell ränta samt avtalade amorteringar Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med ett avsnitt som tar upp väsentliga händelser efter bokslutsdagen. Redovisningen av såväl finansiella mål som verksamhetsmål kan vidareutvecklas för ökad jämförbarhet mellan nämnderna. 13. Sammanställd redovisning I den kommunala redovisningslagens 8 kap stadgas om sammanställd redovisning, dels i form av gemensam förvaltningsberättelse (1 ) och dels i form av sammanställda resultat- och balansräkningar (2 ). Syftet är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Vi har granskat att: beloppen överensstämmer mellan koncernredovisningen och de ingående företagens redovisningar, eliminering gjorts för interna poster, koncernredovisningens olika delar är uppställda enligt redovisningslagen. 11 (12)

14. Uppföljning av synpunkter i 2005 års bokslutsrapport I samband med granskningen av bokslutet och årsredovisningen för år 2005 framfördes ett flertal synpunkter som besvarades av kommunstyrelsen. Vi bedömer att inga kvarstående synpunkter från 2005 års rapport finns att åtgärda vilket är mycket positivt. Söderhamn som ovan KPMG Magnus Larsson Kundansvarig Jan Svensk Godkänd revisor 12 (12)