Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig



Relevanta dokument
Barn- och ungdomshabilitering. Svenska

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Rapport 2007:49. Anmälningar om missförhållanden inom handikappomsorgen 2006 Anmälningar enligt LSS och SoL i Västra Götaland

SU övergripande rutin för omvårdnad. Utfärdat av (namn) Godkänt av (namn, sign) Datum Kai Knudsen Catrina Sjögren

Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg. Meddelande 3:2012 Trafikkontoret/Strategisk planering

Handikapp och habilitering

Samverkan kring barnfetma. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne

Kontaktlista för För- och Grundskolechefsgruppen (FOG) (om riktnummer anges avses 031) Kommun Namn Ansvarsområde Telefon Fax Adress

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter

Sahlgrenska Universitetssjukhus

Barnavårdsstatistik. Västra Götalands län Fyra månaders utredningstid Ansökningar om vård enligt LVU Familjehemsplaceringar SOCIALENHETEN

Diagramrapport 1 BoInvent 1

LSS-insatser till barn och ungdomar

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2007

Diagramrapport BoInvent 1 December 2010

Ungas psykiska hälsa i primärvården. Psykiatriberedningen7 juni 2018

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2008

Socialtjänstlagen 5 kap 10 ( ) Sara Berlin, anhörigkonsulent i SDF Östra Göteborg Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent i SDF V:a Hisingen

Diagramrapport BoInvent 1 December 2009

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Scenkonst i Västsverige Josefine Bové [ SOM-rapport nr 2012:26 ]

Scenkonst i Västsverige

Varför en handlingsplan?

Scenkonst i Västsverige Åsa Nilsson [SOM-rapport nr 2011:24]

Total Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

Tvångsvård av missbrukare

Att inte följa den förväntade vägen

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT PROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET & FOLKHÄLSOKOMMITTÉNS KANSLI. Sveriges äldre

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Kyrkbyns bibliotek. GÖTEBORGS STAD BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Helhet

Tvångsvård av missbrukare i Västra Götalands län 2006

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Erfarenheter av Kompetensstegen i Göteborg. Carina Löfström & Solveig Högberg

Scenkonst i Västsverige Åsa Nilsson & Daniel Swedin [ SOM-rapport nr 2010:11 ]

Här presenteras den fjärde generationen av Välfärdsbilder

Habiliteringen i Dalarna

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Helhet. GÖTEBORGS STADS BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Totalt. Bemötande. Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet?

Behöver ditt barn stöd från samhället?

Barnavårdsanmälningar och utredningar 2002

Föreslagna godkända enheter HSN RSK Dnr

Stor inflyttning till Göteborg

Tvångsvård av missbrukare i Västra Götalands län 2007

att jobba på socialförvaltningen

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Habiliteringen Halland

NÖJD BIBLIOTEKSBESÖKARE 2010 GÖTEBORGS STAD

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Habiliteringsprogram Cerebral pares

Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre

Gärdsmosseskolan - Åk 3 - Göteborgs Stad

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Kurser och aktiviteter

Brudbergsskolan - Åk 2 - Göteborgs Stad

Backegårdsskolan - Förskoleklass - Göteborgs Stad

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Linnéstadens bibliotek. GÖTEBORGS STAD BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Helhet

GITS. Sahlgrenska Universitetssjukhus. Statistik mars och Trendriktning Distansmöten Juni 2017-mars 2018

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Information om LSS. Version Vård- och omsorg

Här presenteras den tredje generationens Välfärdsbilder

Habiliteringen i Dalarna

Informationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS

Samtliga månadsanställda jan apr 2018

Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Överenskommelse avseende habilitering

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

Samtliga månadsanställda jan aug 2018

Habiliteringen i Blekinge

Habiliteringens kurskatalog Våren 2019

Att leva som andra. Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Kvalité i lokalupplåtelsen Vad är det som avgör om kunden är nöjd? Vad är det som påverkar studieresultatet?

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

FRITID, KULTUR OCH REKREATION FÖR ALLA.

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet

SCB:s analysmodell med Nöjd-Förälder-Index

Föräldrautbildning i kommunikation AKKtiv grundkurs KomIgång

Transkript:

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig

Verksamhetsidé Genom samlad tvärprofessionell kompetens bidrar vi till att människor med funktionsnedsättning får ökade möjligheter att påverka sin livssituation

Synsätt - Alla människor har lika värde - Alla ska utifrån sin förmåga ha inflytande och medbestämmande över sin habiliteringsprocess - Funktionsnedsättning är ingen personlig egenskap utan uppstår i mötet mellan individen och miljön

Förhållningssätt - Alla ska bli bemötta på ett likvärdigt och respektfullt sätt - Vi bemöter alla utifrån att varje individ är unik och har sin egen livsstil - Professionella ska erbjuda sin specifika kunskap så att den enskilde ska kunna fatta beslut om sin habiliteringsprocess

Målen med vårt arbete är: - att barnet klarar olika aktiviteter och har möjlighet att göra det han eller hon vill i det dagliga livet. - att föräldrarna får goda möjligheter att stödja sitt barn. - att barnet och familjen får ökade möjligheter att kunna ta del i samhällsaktiviteter

Målgruppen är barn och ungdomar från 0 till 16 år med - utvecklingsstörning - autismspektrumtillstånd - rörelsehinder

Inte bara Målgruppen avgör - Det ska finnas tydliga problem/svårigheter i vardagen som kräver åtgärder som bygger på specialiserad tvärprofessionell kompetens. - Barn och ungdomshabiliteringen är ett komplement till den övriga barnsjukvården och den kommunala verksamheten.

Läkare Sjuksköterska Psykolog Logoped Tvärprofessionellt teamarbete Tal.ped Arbetsterapeut Kurator Fritidskonsulent Sjukgymnast Specialped

Läkare Sjuksköterska Psykolog Logoped Arbetsterapeut Vardagsproblem Önskemål om förändring Konsekvenser på kort o lång sikt Kurator Tal.ped Fritidskonsulent Sjukgymnast Specialped

Läkare Sjuksköterska Psykolog Logoped Arbetsterapeut Problemförklaring Målsättningsdiskussion Diskussion om val av metod Kurator Tal.ped Fritidskonsulent Sjukgymnast Specialped

Remiss Ny patient Problembeskrivning Patientens beskrivning av problem i vardagen Utredning med frågeställning Mål - formulering Problemlösning Genomförande av behandlande åtgärder Nytt problem Utvärdering Avslut

Så här arbetar vi Ny patient - Remiss till Habiliteringen - Egenremiss - Läkarutlåtande/psykologutlåtande

Så här arbetar vi Nybesök - Föräldrarna och barnet beskriver sin vardagssituation/problem - Vi beskriver Habiliteringsverksamheten

Så här arbetar vi Vårdplan - En vårdplan kan innehålla: utredande åtgärder hälsofrämjande åtgärder förebyggande åtgärder - En vårdplan innehåller vem som är ansvarig för åtgärden och uppföljningsdatum. Vårdplanen gäller oftast för en tid mellan ca 6 mån upp till 18 mån

Så här arbetar vi Utredande åtgärder med frågeställningar - Utredningen kan bestå av samtal, observationer och olika bedömningar - Förutsättningar och möjligheter hos barnet och omgivningen - Syftet är att få fram Problemförklaringar så att vi kan sätta rätt mål och välja rätt metod

Så här arbetar vi Hälsofrämjande åtgärder Förebyggande åtgärder - Hälsofrämjande, förebyggande åtgärder ges individuellt eller i grupp, i habiliteringens lokaler, i hemmet eller på annat lämpligt ställe - Träning och stöd kan på så sätt bli en naturlig del i lek och vardagsaktiviteter - Vilka yrkespersoner barnet och familjen träffar beror på vilka åtgärder som är aktuella

Så här arbetar vi Utvärdering - Tillsammans utvärderar föräldrar, barnet och personal målen i vårdplanen - Är målen uppnådda? Vad har fungerat bra, vad har fungerat sämre och i så fall varför? - Vid behov av fortsatta åtgärder skrivs nya mål

Så här arbetar vi Avstämningsmöte - Vårdplanen ska regelbundet följas upp för att se om åtgärderna leder till dom uppsatta målen - Minst en gång om året träffas barn, föräldrar och personal för avstämning - Om barnet eller föräldrarna inte behöver stöd och hjälp från Habiliteringen avslutas kontakten - Föräldrarna kan kontakta Habiliteringen om svårigheter uppstår igen, ingen ny remiss behövs

Så här arbetar vi Några exempel på åtgärder utifrån behov - Utredningar som förklarar varför det är svårt att få vardagen att fungera - Olika former av träning, för att undvika försämring eller förbättra barnets rörlighet, styrka, självständighet, kommunikation och samspel etc. - Information till föräldrar, barn och andra om funktionsnedsättningen och hur den påverka barnet, nu och i framtiden - Vägledning till föräldrar och andra i närmiljön om hur dom kan stödja barnet - Olika sätt att få vardagen att fungera, genom anpassning av barnets miljö eller genom kompenserande hjälpmedel - Samtalsstöd till föräldrar till barn och ungdomar - Information om samhällets stöd och service

- Startpaket för närstående - Uppföljning i grupp efter startpaket med olika inriktningar, planering tidsuppfattning, konfliktlösning, prata med barnet om sitt funktionshinder - Individuellt samtalsstöd, närstående, patient - Startpaket för barn och ungdomar - Kommunikationsverkstad - Psykoterapimottagningen

PERSPEKTIV Kompensera Förbättra Bota Barnet Kompensera, förbättra (bota), barnet En daglig situation Informera omgivningen Förändra omgivningen S Berglund, U Westerlund

P.S, L.B, 010301 24 tim STÖDVERKSAMHETER FÖR PERSONENS HABILITERING PERSONENS EGEN HABILITERING Stöd 1 Föräldrar Anhöriga Boende/LSS kortidshem Stöd 2 Förskola/ skola Dagl.verk samhet Stöd 3 Stöd 4 Stöd 5 Stöd 6 primärvård Habilitering antal fall

Prioriteringar att rangordna att sätta gränser att göra avvägningar mellan behov och åtgärder att mäta effekter och nytta att se både helheten och det specifika utifrån begränsade resurser och växande krav

Prioriteringar Habilitering & Hälsas övergripande prioriteringar Prioritet l - påbörjas inom 4 veckor Prioritet ll - påbörjas inom 3 månader

Lagar som styr verksamheten Hälso och sjukvårdslagen / HSL Sekretesslagen Lagen om särskilt stöd / LSS

Staten/Försäkringskassan ombesörjer personlig assistans enl. LASS vårdbidrag kontaktdagar bilstöd

Ombesörjes av kommunen där man bor förskola grundskola, gymnasium särskola, särskolegymnasium fritidshem fritidsgårdar bostadsanpassning insatser enl. LSS

Barn och ungdomshabiliteringen 0-16 år I Göteborg Södra Bohuslän år 2009 Verksamh.chef Annika Sundqvist Möller Akt. kontakt Hab. 2 600 Frölunda Akt. kontakt Hab. 1190 Majorna, Linnéstaden, Styrsö, Centrum, Härlanda, Örgryte, Älvsborg, Askim, Tynnered, Högsbo, Frölunda, Mölndal, Partille, Härryda Kungälv Akt. kontakt Hab. 530 Ale, Kungälv, Tjörn, Stenungsund Lundbystrand Akt. kontakt Hab. 880 Lundby, Tuve-Säve, Kärra- Rödbo Biskopsgården, Öckerö, Torslanda, Lärjedalen, Gunnared, Kortedala, Bergsjön