Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader



Relevanta dokument
- med utgångspunkt från en hållbar realvision och individens tillgängliga miljöutrymme

Miljöanpassade byggnader

Presentation av rapporten Robust LCA: Metodval för robust miljöjämförelse med livscykelanalys (LCA) introduktion för nyfikna Martin Erlandsson

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Lathund till systemet Hållbara Byggnader:

Specifika regler för bedömning av byggnader i ett livscykelperspektiv. Miljöanpassade byggnader

Status LCA och digitala modeller. Martin Erlandsson IVL Svenska Miljöinstitutet

Livscykelanalyser (LCA) - i ny digital kontext

Behov av robusta verktyg för miljöbedömning inom byggsektorn - en projektsammanfattning

Vi har gjort det enkelt att välja rätt.

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden

Motion 2015:49 av Anna Sehlin (V) om livscykelanalys av landstingets bygg- och anläggningsprojekt

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Tjänsteskrivelse Informationsärende: Miljöutredning

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk.

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

Robust LCA äntligen entydiga resultat för jämförelse IVL rapport A2038

Sida 5 av

Vi har gjort det enkelt att välja rätt.

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...


Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Systemet Hållbara Byggnader: Bedömningsgrunder för miljöpåverkan och energianvändning

Så påverkar vår livsstil miljön

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD

MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER FALUN SUSANNE RUDENSTAM

Miljöbedömningsmetod baserad på de svenska miljökvalitetsmålen - visionen om det framtida hållbara folkhemmet

IVL rapport C 277 ISBN Reviderad 26 mars 2018 Byggsektorns historiska klimatpåverkan och en projektion för nära noll

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

YTTRANDE Ärendenr: NV Näringsdepartementet Stockholm

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Livscykelanalys av material i byggfasen

Livscykelanalys bra för NTR A impregnerat trä

NY VÄGLEDNING ETT STÖD FÖR FORTSATT UTVECKLING AV MILJÖLEDNINGSARBETET. Nätverksträff Miljöledning i staten 28 september 2015

Utformning av miljöledningssystem

Miljöklassning vid större om- och nybyggnation

Innehåll. Livscykelanalys - exempel. De olika LCA stegen. De olika LCA stegen

Hur kan vi väga olika miljömål mot varandra i val av EBH åtgärder?

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Motion 2015:49 av Anna Sehlin (V) om livscykelanalys av landstingets bygg- och anläggningsprojekt

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning


Samma krav gäller som för ISO 14001

Spännande arkitektur: Finns det plats för effektiv energianvändning och bra inomhusklimat? Varför inte? /RuF. white. Jos

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning

Boverkets miljömålsåtgärder 2016

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling

A. Jämförelseobjekt. Återanvändning av massabruks avfall i cementbaserade materialer: En förstudie i samarbete med Södra Cell

Samband mellan innemiljökrav och andra miljökrav

Nya ISO Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni?

INNEHÅLL. Förord 9 Läsanvisning 11 Författarpresentationer 13

Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA. Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet

Miljöledningsnytt - nya ISO & andra nyheter

Roger Herbert Institutionen för geovetenskaper 27 februari Tabita Gröndal, SWECO, huvudlärare

Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala ISO ISO 14001

SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Framtidens byggvarudeklaration. Enkäter och Intervjuer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Miljöarbete och miljöledningssystem. Det är ont om jordklot

Så använder du Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM1.0 Martin Erlandsson

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

Standardiseringsbehoven inom BIM/GIS-området. Professor Väino Tarandi, IT in Construction, KTH Stockholm

Inga krav utöver ISO 14001

SIRen-SustainableIntegratedRenovation -en stark forskningsmiljö

Räkna med livscykelns miljöprestanda Anavitor

VAD INNEBÄR DE? Bakgrund: Allmänt om miljökrav. Varför gemensamma krav? Filosofin bakom det nya. Elisabet Ebeling Asfaltdagen 2013

Goda exempel på miljöledning

Miljöklassning av byggnader

Svar på motion om strategi för fler byggnader av trä

19:1

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water.

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se

Miljömål för Luleå tekniska universitet

IVL rapport C 264-P ISBN Snart möjligt att göra LCA-beräkningar direkt i modellen

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning

Guidance on Ecodesign NWI ISO 14006

BESKRIVNING AV FÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SAMVERKAN KRING SMART MILJÖINFORMATION. Version 1.0

NOV/ 2015 ALLT OM DÖRRAR. Nyhetsbrev Arkitekter

Angeppssätt för integration - standarder, internationell utblick och SIS

Produktblad - Arbetsö

Hållbar avfallshantering Avfallshantering som bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle: Miljö Ekonomi Acceptans

Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet

SKL KUNSKAPSDAG OM KONSTGRÄS OCH MIKROPLASTLÄCKAGE

Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode

Livscykelperspektiv vad är det, varför behövs det och hur kan det användas?

Workshop Smart Built Livscykelperspektiv

Framtidens byggvarudeklaration. Omvärldsanalys

MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden

Från vetenskap till verklighet

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Stockholms läns landsting 1 (4) r ;; -j

#textildialogen #hållbartextilvärdekedja

Transkript:

Miljöanpassade byggnader Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Martin Erlandsson, IVL Sv Miljöinstitutet, 2003-04-14 Introduktion Projektets originaltitel till BFR är Utveckling av funktionskrav för byggsektorns miljöanpassning (org. projektnummer 19990288). Avrapporteringen är uppställs enligt BFRs mall, men avser finansiering från följande parter: FORMAS diarienummer: 2001-0313 (omfattar även medel från Industrins Byggmaterialgrupp) SBUF projektnummer: 0102 SIVL/Naturvårdsverket nr.: C12/01 Samtliga rapporter som tagits fram inom ramen för projektet kan hämtas gratis i digital form (pdf) från: http://www.ivl.se/rapporter/. Det finns här också möjlighet att beställa trycka exemplar av rapporterna (enligt principen print on demand ) via samma hemsida. Artiklar i vetenskapliga journals och andra tidskrifter är endast tillgängliga via dessa. Samtliga litteratur som tagits fram inom ramen för projektet redovisas i en separat bilaga. Bilagor 1. Litteratur från projektet 2. Ekonomisk slutredovisning 3. Referat; - Systembeskrivning av Miljöanpassade byggnader - Miljöbedömningsmetod i Miljöanpassade byggnader - Samband mellan innemiljökrav och andra miljökrav 1 (7)

Litteratur från projektet Carlsson P-O, Hult M Samband mellan innemiljökrav och andra miljökrav, IVL Svenska Miljöforskningsinstitutet, rapport B1502, Stockholm, 2002., Borg M, Carlson P-O, Liljehorn P (2001), Carlsson P-O, Levin P Introduktion till funktionskrav för miljöanpassade byggnader med utgångspunkt från en hållbar realvision och individens tillgängliga miljöutrymme. IVL Svenska Miljöforskningsinstitutet, IVL rapport B 1430, Stockholm, september 2002. Generella inventeringsregler för produkter och processer i syfte att erhålla naturvetenskapligt adderbara miljödata med hänsyn till krav i ISO 14041. IVL Svenska Miljöforskningsinstitutet, IVL rapport B1507, Stockholm, 2003. Specifika regler för bedömning av byggnader i ett livscykelperspektiv. IVL Svenska Miljöforskningsinstitutet, rapport B 1508, Stockholm, 2003. Specifika regler för bedömning av byggnader i ett livscykelperspektiv. IVL Svenska Miljöforskningsinstitutet, rapport B 1508, Stockholm, 2003. Miljöbedömningsmetod baserad på de svenska miljökvalitetsmålen - visionen om det framtida hållbara folkhemmet. Version 2002 med nya faktorer för human- och ekotoxicitet. IVL Svenska Miljöforskningsinstitutet, IVL rapport B 1509, Stockholm, december 2002. Generic LCA-methodology applicable for buildings, constructions and operation services - today practise and development needs. Accepted for publication in: Building and Environment 2003. Byggsektorns miljöpåverkan idag och vägen till det ekologiskt hållbara samhället. Bygg och teknik 4 (93), 19-22, 2001. Användarhandbok för funktionskrav och klassificering. IVL Svenska Miljöforskningsinstitutet, IVL rapport B1506, Stockholm, 2003. Miljöklasser för energi och verifiering av ekologisk hållbarhet i förhållande till miljökvalitetsmålen. IVL Svenska miljöinstitutet, arbetsrapport, 1 november 2002. Publicerad i: Erlandsson och Carlson 2003. 2 (7)

, Lindfors L-G On the possibilities communicate results from impact assessment in an LCA disclosed to public. International Journal of LCA, 8 (2) 65-73. Ytterligare två vetenskapliga artiklar är under framtagande: A system for sustainable design by performance requirements and environmental classification. Part 1: Introduction to the framework. M Erlandsson, IVL Environmental Research Institute, manuscript, April 2003. A System for Sustainable Design by Performance Requirements and Environmental Classification. Part 2: A case study on the lifesupporting service living for Swedish conditions. M Erlandsson, IVL Environmental Research Institute, manuscript, April 2003. 3 (7)

Ekonomisk slutredovisning Endast som papperskopia 4 (7)

Referat Systembeskrivning av Miljöanpassade byggnader Sammanfattning/Summary Föreliggande rapport utgör systemets användarhandbok riktad till beställaren av ett byggprojekt. Systemet Miljöanpassade byggnader beskriver hur miljörelaterade funktionskrav och därtill kopplat klassificeringssystem kan ställas och användas i byggoch förvaltningsprocessen. Ett viktigt syfte med systemet är att precisera och underlätta byggherrens roll som kravställare och ge en vägledning för hur miljökraven kan följas upp i byggprocessens olika skeden samt i den färdiga byggnaden. Miljökraven kan ställas som ett resursbehovskrav (behov av energi, material och mark), egenskapskrav (byggnadens egenskaper, t ex innemiljö) eller påverkanskrav (miljöpåverkan i form av emissioner och resurskonsumtion). Påverkanskravet är det sätt som bäst beskriver miljökonsekvenserna i ett livscykelperspektiv. Miljökrav har tagits fram på tre olika ambitionsnivåer så kallade miljöklasser vilka ansluter till dialogprojektet Bygga Bo (Miljövårdsberedningen) och byggsektorns miljömålsarbete som samordnas av Byggsektorns Kretsloppsråd (BYKR). Miljöklasserna är indelade i A, B och C, där A = Hållbart motsvarar mycket bra miljöval, B = Bra miljöval och C = Acceptabelt enligt dagens praxis, norm- eller lagkrav. Begreppet hållbart används i systemet för att beskriver en situation där de aktuella nationella miljökvalitetsmålen och sektorns miljömål är uppfyllda med hjälp av socialt och ekonomiskt realiserbara lösningar. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren Bedömningssystem, energianvändning, funktionskrav, hållbart byggande, klassificeringssystem, livscykelanalys (LCA), hållbar design, miljöanpassat byggande, miljökvalitetsmål. Rapporter:, Carlsson P-O Introduktion till funktionskrav för miljöanpassade byggnader med utgångspunkt från en hållbar realvision och individens tillgängliga miljöutrymme. IVL Svenska Miljöforskningsinstitutet, IVL rapport B 1430, Stockholm, september 2002. Användarhandbok för funktionskrav och klassificering. IVL Svenska Miljöforskningsinstitutet, IVL rapport B1506, Stockholm, 2003. Generella inventeringsregler för produkter och processer i syfte att erhålla naturvetenskapligt adderbara miljödata med hänsyn till krav i ISO 14041. IVL Svenska Miljöforskningsinstitutet, IVL rapport B1507, Stockholm, 2003. Specifika regler för bedömning av byggnader i ett livscykelperspektiv. IVL Svenska Miljöforskningsinstitutet, rapport B 1508, Stockholm, 2003. 5 (7)

Referat Miljöbedömningsmetod i Miljöanpassade byggnader Sammanfattning Miljöbedömningsmetoden utgår från en tolkning av de svenska miljökvalitetsmålen. Metoden är uppdelad i två steg. Först en bedömning av emissioners bidrag till olika miljöpåverkanskategorier med hjälp av så kallade karakteriseringsfaktorer. Därefter sker en normalisering vilket ger miljöpåverkanskategoriernas inbördes betydelse utifrån de belastningar som enligt miljökvalitetsmålen kan anses vara hållbara. Normaliseringen möjliggör därmed en övergripande total bedömning av olika alternativens miljöprestanda. Denna typ av normaliserat resultat får enligt ISO 14042 användas för extern kommunikation, eftersom inga direkta värderingar ingår. ISO-standarden skiljer på bedömningar och värderingar. I rapporten redovisas även en metod att gruppera data vilken bygger på samma principer som vid bedömning av en standardavvikelse. Denna gruppering av de normaliserade miljöpåverkanskategorierna resulterar i ett standardmedel för miljöpåverkan. Rekommendationen är att ett sådant resultat alltid skall redovisas tillsammans med de enskilda miljöpåverkanskategorierna. Miljöbedömningsmetoden tillämpades av Byggsektorns Kretsloppsråd i deras miljöutredning (BYKR 2001). Miljöutredning går ut på att finna betydande miljöaspekter med hjälp av LCA (Erlandsson 2001). Miljöbedömningsmetoden har också föreslagits av IVL som ett redskap i EU:s arbete med en integrerad produktpolitik (IPP) för att länka ihop olika IPP-indikatorer med miljökvalitetsmålen (NV 5225, NV 5229). Idag saknas i metoden en bedömning av resurskonsumtion, vilket delvis faller tillbaka på att det inte finns ett samlat miljökvalitetsmål för denna aspekt. Detta är en aspekt som framtida uppdateringar av metoden bör inkludera. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren gruppering, life cycle impact assessment (LCIA), life cycle assessment (LCA), miljöbedömning, normalisering, normaliseringsmetod, ISO 14042, svenska miljökvalitetsmålen, viktningsmetod. Rapporter:, Lindfors L-G Miljöbedömningsmetod baserad på de svenska miljökvalitetsmålen - visionen om det framtida hållbara folkhemmet. Version 2002 med nya faktorer för human- och ekotoxicitet. IVL Svenska Miljöforskningsinstitutet, IVL rapport B 1509, Stockholm, december 2002. On the possibilities communicate results from impact assessment in an LCA disclosed to public. International Journal of LCA, 8 (2) 65-73. 6 (7)

Referat Samband mellan innemiljökrav och andra miljökrav Sammanfattning Föreliggande rapport utgör ett utredningsresultat från projektet MILJÖANPASSADE BYGGNADER. Målet för projektet som helhet är att beställaren/byggherren i ett byggprojekt skall kunna ställa krav på byggnadens slutliga prestanda vad det gäller dess miljöpåverkan som ett funktionskrav. Utredningsrapporten innehåller en genomgång gjort av innemiljökrav som ställts nationellt och övergripande inom byggsektorn. För strukturering av innemiljökrav i utredningsrapporten används den ordning som föreslagits i tabell PM1 i Marie Hults doktorsavhandling. När det gäller miljökrav har en genomgång gjorts av byggregler, olika utredningar, rapporter mm där krav på miljöanpassning ställs. Urvalet har gjorts främst avseende svenska förhållanden och sådana regelverk som har fått en viss spridning. Exempel på samband mellan innemiljökrav och andra miljökrav har sammanställts. Urvalet har gjorts i syfte att få med de med störst betydelse. Utgångspunkten är en arbetsordning där man utgår från preliminära innemiljökrav. Därefter görs en konsekvensanalys av miljöbelastningen utifrån andra miljöaspekter vilken i vissa fall kan leda till en nyansering av innemiljökraven. Exempel ges på konkretisering av de viktigare samband som identifierats mellan respektive innemiljökrav på Luftkvalitet respektive Ljud och andra miljökrav. För dessa lämnas rekommendationer i form av råd/kontrollpunkter som bör ägnas särskild uppmärksamhet Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren Brukrakrav, ekologiskt byggande, funktionskrav, hållbart byggande, miljöanpassat byggande, miljömål, innemiljökrav Rapporter: Carlsson P-O, Hult M Samband mellan innemiljökrav och andra miljökrav, IVL Svenska Miljöforskningsinstitutet, rapport B1502, Stockholm, 2002. 7 (7)