Akademikerbarometer 2-2006. Sveriges akademiker inför valet 2006

Akademikerbarometer 2-2006 Sveriges akademiker inför valet 2006 2006

Akademikerbarometer 2-2006 Sveriges akademiker inför valet 2006 Av Jonas Bengtsson Denna rapport är framtagen på uppdrag av, juni 2006 2-2006 2(21)

Förord SACO har alltid varit partipolitiskt obundna och det vill vi fortsätta vara. När det är valår är det därför naturligt att ha fokus på vilka sakfrågor som är viktiga för våra medlemmar, och mindre på vilket parti som är det rätta partiet för dem att rösta på. Sveriges akademiker och SACO:s närmare 600.000 medlemmar utgör någonstans kring 30 riksdagsmandat. SACO:s medlemmar är också den grupp som tycker att det är roligast med riksdagsval och som ser fram emot valdagen i september. Sveriges akademiker är en viktig väljargrupp och det som finns i huvudet på en akademiker är värt att lyssnas på! I den här undersökningen presenterar SACO vilka frågor som Sveriges akademiker tycker är de viktigaste inför valet 2006 och vilka regeringsalternativ de bedömer är bäst på att genomföra förändringar inom dessa områden. Anna Ekström Stockholm, 29 juni 2006 2-2006 3(21)

Innehåll Sammanfattning... 5 Akademikerbarometern om undersökningen... 6 Syftet med Akademikerbarometern... 6 Om undersökningen... 6 Sveriges akademiker en beskrivning av urvalet... 6 Vilka slutsatser kan man dra... 7 Sveriges akademiker inför valet 2006... 8 Akademikerna och valet... 8 De viktigaste valfrågorna... 9 Arbete viktigast... 10 Skatterna mindre viktiga... 11 Höger eller vänster vilka har akademikernas förtroende?... 11 Fler människor i arbete... 12 Ökad kvalitet i det svenska utbildningssystemet... 12 Minskad ohälsa i arbetslivet... 13 Bättre förutsättningar för små företag att anställa... 14 Arbetslösheten... 15 Regeringen allt för passiv... 15 Hur minska arbetslösheten?... 16 Akademikerna splittrade i frågan om ökad privatisering... 17 Högskoleutbyggnaden oroar... 17 Hotas utbildningens kvalitet?... 18 Ökad risk för arbetslöshet... 18 Vad fungerar bra/dåligt i samhället?... 19 2-2006 4(21)

Sammanfattning SACO presenterar sedan 2005 en serie kortare rapporter, Akademikerbarometern, som syftar till att kontinuerligt presentera nya, aktuella och intressanta uppgifter för den som vill införskaffa information om den växande gruppen akademiker i Sverige. Sverige högskoleutbildade blir allt fler och vad landets akademiker anser vara de viktiga frågorna och vilka lösningar man anser vara de riktiga borde således vara av intresse för samtliga politiska partier. Denna rapport, Akademikerbarometer 2-2006, koncentreras till frågeställningar om de viktigaste frågorna för Sveriges akademiker inför årets stundande valrörelse. Resultaten visar bland annat; Fler i arbete viktigaste valfrågan för Sveriges akademiker... Fler människor i arbete är den fråga som står högst på dagordningen hos Sveriges akademiker inför valet i höst. Andra högt prioriterade frågor är Ökad kvalitet i det svenska utbildningssystemet och Minskad ohälsa i arbetslivet. Akademikerna anser att det borgerliga blocket kommer att vara bäst på att genomföra följande: fler människor i arbete, ökad kvalitet i det svenska utbildningssystemet, ökning av Sveriges konkurrenskraft, bättre förutsättningar för små företag att anställa Akademikerna anser att det socialistiska blocket kommer att vara bäst på att genomföra följande: minska ohälsa i arbetslivet, minskade löneskillnader mellan kvinnor och män, bättre integration av invandrare på svensk arbetsmarknad Minska antalet regler för småföretagare Bland de olika förslag som presenterats av de politiska partierna i syfte att minska arbetslösheten bland de unga är akademikerna mest positivt inställda till förslagen om att minska antalet regler för småföretag och att sänka arbetsgivaravgifterna för alla företag som nyanställer. 2-2006 5(21)

Akademikerbarometern om undersökningen Syftet med Akademikerbarometern SACO presenterar sedan 2005 en serie kortare rapporter, Akademikerbarometern, som syftar till att kontinuerligt presentera nya, aktuella och intressanta uppgifter för den som vill införskaffa information om den växande gruppen akademiker i Sverige. Rapporterna berör frågor som akademikernas arbetssituation och deras värderingar rörande bland annat lönebildning, tillväxt, utbildning samt de fackliga organisationerna. I höst ska svenska folket utse nya företrädare i riksdag, kommuner och landsting. Denna rapport, Akademikerbarometer 2-2006, koncentreras därför till frågeställningar som rör Sveriges akademiker Inför Valet 2006. Rapporten bygger på 1 009 svar från akademiker 1 inom Temos webbpanel. Om undersökningen Akademikerbarometern utformas i samarbete mellan analysföretaget Work4Tomorrow och SACO. Rapporterna baseras på en webbenkät riktad till högskole- och universitetsutbildade inom Synovate Temos webbpanel under perioden maj månad 2006. Panelen utgörs av ca 30 000 personer och är ett representativt urval av den svenska allmänheten on-line. Alla panelmedlemmar är rekryterade antingen via Synovate Temos telefon- eller postala omnibus. Rekryteringsbasen för Synovate Temos Internetpanel är riksrepresentativ. Frågeformuläret innehåller totalt 17 frågor om viktiga frågor inför valet 2006. Alla som ingår i panelen har dessutom svarat på en basundersökning med ett omfattande formulär med frågor om kön, ålder, utbildning, sysselsättning, facklig tillhörighet etc. Sveriges akademiker en beskrivning av urvalet Sveriges akademiker allt fler. Nästan var tredje invånare i Sverige i åldern 26-64 år har i dag någon form av universitets- eller högskoleutbildning och de blir allt fler. Var tredje akademiker är privatanställd. Andelen är betydligt högre bland de yngre akademikerna, vilket är en avspegling av att nya akademikeryrken har tillkommit inom den privata sektorn samtidigt som expansionen av den offentliga sektorn bromsades upp under 1990-talet. Det har blivit fler ekonomer, ingenjörer, systemvetare och andra yrkeskategorier som arbetar för privata företag. Var fjärde akademiker har någon form av chefsbefattning och 4 procent av akademikerna driver eget företag som huvudsaklig sysselsättning. 1 Målgruppen är personer boende i Sverige med högskoleutbildning i åldrarna 22 67 år. 2-2006 6(21)

Vilka är Sveriges akademiker idag? Sysselsättning Egen företagare 5 % Privatanställd 34 % Statligt anställd 13 % Landstingsanställd 8 % Kommunalt anställd 25 % Studerar 7 % Annat 7 % Ålder Upp till 29 år 12 % 30-39 år 35 % 40-49 år 26 % 50-59 år 19 % 60 år + 8 % Chefsbefattning Chefsbefattning med personalansvar 17 % Chefsbefattning utan personalansvar 6 % Chefbefattning utan personalansvar och ledningsansvar 1 % Högre tjänsteman utan ledningsansvar 24 % Annan befattning 42 % Medlem i facket 63 % Kön Kvinna 49 % Man 51 % Vilka slutsatser kan man dra Undersökningens resultat redovisas löpande i tabell- och diagramformat tillsammans med kommentarer kring resultaten. Vid undersökningar genomförda med hjälp av stickprov finns det alltid inbyggda osäkerhetsmarginaler. För resultaten i denna undersökning ligger det sanna procenttalet med 95 procentig sannolikhet inom intervallet +/- det procenttal som framgår i nedanstående tabell. Osäkerhetsmarginaler (rekommenderade vid 1 000 intervjuer) Osäkerhetsmarginal Procenttal nära 10 eller 90 +/-2 Procenttal nära 20 eller 80 +/-3 Procenttal nära 30 eller 70 +/-3 Procenttal nära 40 eller 60 +/-4 Procenttal nära 50 +/-5 2-2006 7(21)

Sveriges akademiker inför valet 2006 Enligt akademikerna är den viktigaste frågan i valet sysselsättningen (94 % anser den vara mycket eller ganska viktig). Härefter följer frågorna om ökad kvalitet i det svenska utbildningssystemet (89 % anser den vara mycket eller ganska viktig), minskad ohälsa i arbetslivet (82 % anser den vara mycket eller ganska viktig). Däremot anser endast 19 % att frågan om höjda skatter för att tillföra resurser till offentlig sektor är mycket eller ganska viktig. Akademikerna anser att det borgerliga blocket kommer att vara bäst på att genomföra följande: fler människor i arbete, ökad kvalitet i det svenska utbildningssystemet, ökning av Sveriges konkurrenskraft, bättre förutsättningar för små företag att anställa Akademikerna anser att det socialistiska blocket kommer att vara bäst på att genomföra följande: minska ohälsa i arbetslivet, minskade löneskillnader mellan kvinnor och män, bättre integration av invandrare på svensk arbetsmarknad Akademikerna och valet I höst ska svenska folket utse nya företrädare i riksdag, kommuner och landsting. Stora delar av året kommer att präglas av diskussioner om hur vi vill att samhället ska utvecklas. Årets valutgång ter sig ytterst osäker. Det är små skillnader mellan blocken i opinionsmätningarna. Den senaste Partisympatiundersökningen 2 från SCB visar att ett riksdagsval i maj inte skulle ge någon klar majoritet. Den borgerliga alliansen skulle få mellan 47,7 och 50,0 procent av rösterna medan nuvarande regeringsunderlag skulle få mellan 46,7 och 49,1 procent. Skillnaden mellan alliansen och regeringsunderlaget är inte statistiskt säkerställd vilket den heller inte var i november. Aldrig tidigare har i Partisympatiundersökningen uppmätts så liten skillnad mellan "blocken" i majmätningen ett valår. Samtidigt blir väljarna allt mer lättrörliga och bestämmer sig i ett allt senare skede av valrörelsen för hur de ska rösta 3. I maj månad hade fortfarande varannan akademiker inte bestämt sig för hur de ska rösta i riksdagsvalet. Störst andel osäkra väljare finner vi bland de kvinnliga akademikerna. 2 SCB:s Partisympatiundersökning maj 2006 3 Vid valet 2002 uppgav (enligt SCB) 57 procent av väljarna att de bestämde vilket parti de skulle rösta på först under valrörelsen. 35 procent gjorde sitt partival så sent som under sista veckan före valet. Vid valet 1964 var motsvarande andelar 18 respektive 10 procent. 2-2006 8(21)

Detta kombinerat med stigande överskott i statsfinanserna talar för att många partier kommer lockas till att ställa ut frikostiga löften under de avslutande veckorna av valrörelsen. Har du bestämt dig för vilket parti du ska rösta på i riksdagsvalet i september? 75 60 57% 51% 51% 45 45% 39% 44% % 30 15 0 3% 1% 2% 3% 3% 1% Kvinna Man Totalt Ja, jag har bestämt mig Jag ska inte rösta Vet ej Nej, jag är fortfarande osäker En fråga som definitivt borde intressera alla partier är att viljan att rösta långsamt avtar. Detta gäller även landets akademiker trots att det fortfarande är i denna grupp vi finner de som i högst utsträckning deltar i och intresserar sig för riksdagsvalen. I förra riksdagsvalet deltog 92 procent av befolkningen med eftergymnasial utbildning jämfört med 74 procent av dem med förgymnasial utbildning och 81 procent av de gymnasieutbildade. 54 procent av svenska befolkningen tycker att det är trist med riksdagsval, och bara 38 procent att det är roligt. SACO-medlemmar är den grupp som tycker det är allra roligast med val: hela 61 procent ser fram emot valdagen i september. De viktigaste valfrågorna LO ser av tradition som sin viktigaste uppgift att få medlemmarna att rösta på rätt parti 4. För akademikernas centralorganisation, SACO, är det istället politikens sakinnehåll som är det väsentliga. Den centrala uppgiften blir då istället att lyfta fram akademikernas prioriteringar. Oavsett partitillhörighet. I denna rapport som belyser valet utifrån ett akademikerperspektiv presenteras akademikernas svar på följande frågor; 4 LO ger dessutom ett ekonomiskt stöd till socialdemokraterna. Bidraget är 6 miljoner kronor årligen, vilket motsvarar 3 kronor per medlem och år. 2-2006 9(21)

Hur viktiga är följande frågor när du ska ta ställning till hur du ska rösta i riksdagsvalet 2006? Vilket politiskt block tror du kommer att vara bäst på att genomföra dessa frågor? Skulle du säga att regeringen hittills gjort tillträckligt för att öka efterfrågan på arbete i den privata sektorn? Borde man göra det lättare att starta och driva företag som kan ta hand om sådana verksamheter inom vård, omsorg och skolverksamhet som i Sverige brukar utföras av offentlig sektor? Vilken påverkan tror du att en utbyggnad av högskolan har för kvaliteten på den högre utbildningen i Sverige? Tror du att en sådan utbyggnad av högskolan kommer att medföra att arbetslösheten ökar bland svenska akademiker? Vad av följande fungerar bra (respektive dåligt) i samhället Det går bra för Sverige. I stort sett allt visar på en positiv utveckling. Tillväxten för 2006 och 2007 beräknas av de flesta bedömare hamna över tre procent, investeringarna stiger kraftigt och industrins orderingång utvecklas starkt. Arbete viktigast. Den höga tillväxten till trots biter sig arbetslösheten fast på en hög nivå. I slutet av maj var knappt 60 000 personer med minst två års eftergymnasial utbildning antingen öppet arbetslösa eller deltog i något konjunkturberoende arbetsmarknadsprogram. Fler människor i arbete är också den fråga som står högst på dagordningen hos Sveriges akademiker inför valet i höst. Andra högt prioriterade frågor är Ökad kvalitet i det svenska utbildningssystemet samt Minskad ohälsa i arbetslivet. Hur viktiga är följande frågor när du ska ta ställning till hur du ska rösta i riksdagsvalet 2006? Fler människor i arbete 69% 25% 4% 1% sep-05 76% 19% 3% 1% Ökad kvalitet i det svenska utbildningssystemet 55% 34% 8% 2% 1% sep-05 44% 38% 15% 3% Minskad ohälsa i arbetslivet 46% 36% 13% 3% 1% sep-05 50% 34% 12% 3% 1% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket viktig Ganska viktig Varken eller Mindre viktig Inte alls viktig 2-2006 10(21)

Skatterna mindre viktiga. Skattefrågorna väcker inget större engagemang hos Sveriges akademiker. Endast fyra procent ser höjda skatter för att tillföra resurser till offentlig sektor som en mycket viktig valfråga. Något större intresse finner vi för sänkta skatter på arbete som 25 procent av akademikerna ser som en mycket viktig fråga när de ska ta ställning till hur de ska rösta. Hur viktiga är följande frågor när du ska ta ställning till hur du ska rösta i riksdagsvalet 2006? Bättre förutsättningar för små företag att anställa 45% 38% 12% 3% 1% sep-05 53% 35% 8% 2% 1% Minskade löneskillnader mellan kvinnor och män 39% 33% 15% 6% 6% sep-05 39% 30% 16% 9% 6% Bättre intergration av invandrare på svensk arbetsmark. 32% 41% 15% 6% 6% sep-05 31% 37% 18% 8% 6% Sänkta skatter på arbete 25% 34% 17% 12% 11% sep-05 32% 32% 13% 12% 10% Höjda skatter för att tillföra resurser till offentlig sektor 4% 15% 31% 19% 29% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket viktig Ganska viktig Varken eller Mindre viktig Inte alls viktig Höger eller vänster vilka har akademikernas förtroende? Inför riksdagsvalet i september står två huvudalternativ emot varandra; Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna Det borgerliga regeringsalternativet är inför årets riksdagsval tydligare än på mycket länge. Samtidigt råder viss oklarhet om hur det röda laget ser ut. Socialdemokraterna vill ha väljarnas mandat för en socialdemokratisk regering, men såväl Miljöpartiet som Vänsterpartiet har skärpt sina krav på ministerposter för att fortsätta samarbetet med Socialdemokraterna. Socialdemokraterna har inte fått mer än 40 procent av rösterna i något riksdagsval sedan 1994 och i dagsläget tyder ingenting på att de skulle få det i höstens val heller. Miljöpartiet kommer inte att stödja en socialdemokratisk minoritetsregering efter valet. Det vore en totalt tappad trovärdighet, enligt språkröret Peter Eriksson. Möjligen finns det något större anledning att betvivla att Vänsterpartiet kommer att fälla en socialdemokratisk regering som vägrar avvara ministerposter till vänsterpartiet. 2-2006 11(21)

På frågan vilket politiskt block Sveriges akademiker tror kommer att lyckas bäst med de frågeställningar som anses viktiga den kommande mandatperioden är tilltron störst till den borgerliga alliansen i de flesta av de högt prioriterade frågeställningarna. Den största skillnaden ser vi när det gäller Bättre förutsättningar för små företag att anställa och Sänkta skatter på arbete. När det gäller Minskad ohälsa i arbetslivet, Minskade löneskillnader samt Bättre integration av invandrare är det dock det nuvarande regeringsunderlaget som finner störst tilltro hos landets akademiker. Fler människor i arbete. Den absolut viktigaste frågan inför riksdagsvalet för Sveriges Akademiker är att fler kan få jobb. Arbetslösheten skapar otrygghet och utslagning och måste bekämpas. Arbetsmarknadspolitiken måste lägga ett betydligt större fokus på uppgiften att matcha arbetslösa med vakanser. Arbetsförmedlingen bör ägna mer tid och kraft åt det de egentligen borde syssla med, kvalificerad arbetsförmedling. En alltför stor del av resurserna för arbetsmarknadspolitiken går idag till olika former av arbetsmarknadsåtgärder eller slukas i den utgiftskrävande aktivitetsgarantin. Hur viktiga är följande frågor när du ska ta ställning till hur du ska rösta i riksdagsvalet 2006? Fler människor i arbete 95% Viktig fråga 96% 95% 52% M, fp, c, kd har bäst idéer för genomförande 83% 19% 26% S, v, mp har bäst idéer för genomförande 5% 54% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Totalt Av de som röstade på m, fp, c, kd 2002 Av de som röstade på s, v, mp 2002 Ökad kvalitet i det svenska utbildningssystemet. SACO efterlyser ett fördjupat samtal kring hur den breda högskoleutbildningen egentligen ska se ut. När det gäller grundskolan och gymnasiet domineras utbildningsdebatten av vad eleverna lär sig eller inte lär sig. Den högre utbildningen däremot debatteras oftast utifrån volym, hur många studenter som tas in och var högskolorna geografiskt ska ligga; väldigt sällan handlar det om innehållet. 2-2006 12(21)

Hur viktiga är följande frågor när du ska ta ställning till hur du ska rösta i riksdagsvalet 2006? Ökad kvalitet i det svenska utbildningssystemet 89% Viktig fråga 91% 89% M, fp, c, kd har bäst idéer för genomförande 33% 61% 87% 19% S, v, mp har bäst idéer för genomförande 4% 42% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Totalt Av de som röstade på m, fp, c, kd 2002 Av de som röstade på s, v, mp 2002 Minskad ohälsa i arbetslivet. Sedan andra hälften av nittiotalet har ohälsan på landets arbetsplatser ökat. Även om ökningen avtagit och siffrorna för de två senaste åren till och med visar på en försiktig minskning är ohälsan/hälsan i arbetslivet fortfarande en av de viktigaste frågorna för Sveriges akademiker inför årets riksdagsval. Hur viktiga är följande frågor när du ska ta ställning till hur du ska rösta i riksdagsvalet 2006? Minskad ohälsa i arbetslivet 83% Viktig fråga 78% 88% 28% M, fp, c, kd har bäst idéer för genomförande 8% 50% 41% S, v, mp har bäst idéer för genomförande 20% 66% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Totalt Av de som röstade på m, fp, c, kd 2002 Av de som röstade på s, v, mp 2002 2-2006 13(21)

Bättre förutsättningar för små företag att anställa. Enligt Företagarnas partigranskning 5 råder en total samstämmighet mellan riksdagspartierna om att valets viktigaste fråga är jobben. Lika stor är enigheten om att det är i de små företagen som de nya jobben ska skapas. Det enda parti som anger en liten reservation är Vänsterpartiet som även lyfter fram den offentliga sektorn. Partierna om framtidens jobb Parti Viktigaste fråga Var skapas jobben? Socialdemokraterna Jobben Småföretagen Vänsterpartiet Jobben Offentlig sektor Småföretagen Miljöpartiet Miljön Småföretagen Moderaterna Jobben Småföretagen Folkpartiet Jobben Småföretagen Centerpartiet Jobben Småföretagen Kristdemokraterna Jobben Småföretagen Källa; Företagarnas partienkät Genomgående i undersökningen anser de som röstade på respektive block vid valet 2002 fortfarande att det är bland dessa partier de bästa idéerna finns för att hantera de viktigaste uppgifterna den kommande mandatperioden. Undantaget är Bättre förutsättningar för små företag att anställa. Småföretagen ska skapa jobben. Om detta förefaller alla partier vara överens, men tilltron till vänsterblocket är mycket låg även bland de egna väljarna. Endast 15 procent av de akademiker som röstade på Socialdemokraterna, Vänsterpartiet eller Miljöpartiet i valet 2002 tror idag att det är dessa partier som kommer vara mest framgångsrika i denna viktiga uppgift. Hur viktiga är följande frågor när du ska ta ställning till hur du ska rösta i riksdagsvalet 2006? Bättre förutsättningar för små företag att anställa 83% Viktig fråga 94% 70% M, fp, c, kd har bäst idéer för genomförande 75% 87% 96% S, v, mp har bäst idéer för genomförande 2% 6% 15% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Totalt Av de som röstade på m, fp, c, kd 2002 Av de som röstade på s, v, mp 2002 5 Företagarna; Partigranskning mars 2006 2-2006 14(21)

Arbetslösheten Det talas om högkonjunktur och goda tider, bankernas experter avlöser varandra med spådomar om lysande ekonomiska utsikter. Tillväxt skapar arbete och välstånd. Skatteintäkterna strömmar in till staten. Folk får jobb och kan försörja sig. Det är i alla fall så vi lärt oss att marknadsekonomin skall fungera. Problemet är att det i dagens Sverige inte ser ut som vanligt. Den goda konjunkturen och de fina tillväxtsiffrorna resulterar inte i ett motsvarande antal nya arbeten. I april fanns nästan 671 000 människor inskrivna vid landets arbetsförmedlingar. Det är några tusen fler än vid motsvarande tidpunkt 2005. Samtidigt fanns ungefär 80 000 lediga jobb att söka. Det är 12 000 fler jobb än i april 2005 vilket är positivt, men fortfarande går det åtta arbetslösa på varje ledigt jobb. Regeringen allt för passiv. Företag är viktiga. Det är företagen som skapar jobb, trygghet, välstånd och ekonomisk tillväxt. För att trygga välfärden i Sverige framöver krävs nya och växande företag. Det är uppenbart att Sveriges akademiker anser att regeringen har varit för passiv och litat för mycket på att konjunkturen ska lösa sysselsättningen. 3 av 4 ger regeringens insatser för att öka efterfrågan på arbete inom den privata sektorn underkänt. En andel som varit konstant sedan september 2005. Skulle du säga att regeringen hittills gjort tillräckligt för att öka efterfrågan på arbete i den privata sektorn? Maj-06 5% 75% Jan-06 6% 74% Sep-05 5% 75% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Ska företagandet öka måste förändringar ske på flera plan. Inte minst handlar det om att förändra den grundläggande attityden till företagande. Landets universitet och högskolor måste bli bättre på att framhålla företagande som en naturlig arbetsform att utöva yrket för den som genomgått högre utbildning. Samtidigt måste regelverk samt administration så långt möjligt ändras för att underlätta företagandet och erbjuda tydliga och förutsägbara regler vid arbetslöshet och sjukdom för egenföretagare. 2-2006 15(21)

Sverige behöver inte bara fler nya företag. Vi behöver också växande företag. Det vanligast upplevda hindret för Sveriges kunskapsföretagare att expandera är riskerna med att anställa 6. Trots hög tillväxt och rekordstort antal nystartade företag ökar ändå inte sysselsättningen. Det allmänna stödet för lagen om anställningsskydd är stort i Sverige, men med dagens höga arbetslöshet kan det finns skäl att undersöka om LAS och restriktionerna för tidsbegränsade anställningar motverkar småföretagares vilja att expandera och anställa fler. Hur minska arbetslösheten? Arbete åt alla är en av tillväxtens viktigaste paroller. Ju fler som arbetar, desto mindre pengar kostar det att försörja dem som inte gör det. Om många är arbetslösa, långtidssjukskrivna och förtidspensionerade ökar försörjningsbördan för dem som arbetar. Samtidigt försämras förutsättningarna för tillväxt och välfärd. Därför är marginaliseringen och utslagningen av stora grupper på arbetsmarknaden ett bekymmer för hela samhället. Dagens största politiska problem är ungdomsarbetslösheten. Möjligen är det till och med en ödesfråga för landets framtida utveckling. Ungdomsarbetslösheten idag är lika hög som när det begav sig under krisåren i mitten av 1990-talet. Samtidigt är det ett välkänt fenomen att många ungdomar är studenter på övertid hellre än att gå öppet arbetslösa. Utanförskapets sociala konsekvenser är förödande. Att inte få delta i arbetsplatsens sociala gemenskap, att inte kunna försörja sig på eget arbete, att inte kunna drömma, planera, se framåt. En aktuell fråga i debatten är arbetslösheten bland unga. De politiska partierna har presenterat olika förslag med syfte att minska arbetslösheten bland unga. Vad tycker du om följande förslag? Minska antalet regler för små företag 45% 40% Sänk arbetsgivaravgifterna för alla företag som nyanställer 43% 42% Ta bort arbetsgivarnas medfinansieringsansvar för sjukförsäkringen Öka bidraget till feriearbeten för gymnasieungdomar till sammanlagt 100 miljoner 21% 16% 30% 41% Fler ungdomar ska erbjudas folkhögskolestudier 11% 39% Öka antalet programplatser på arbetsmarknadsutbildningar 12% 35% Öka antalet plusjobb från den 1 juli 2006 med 1 000 platser särskilt riktade till ungdomar 12% 34% Ändra arbetsrätten så att det blir enklare att säga upp medarbetare 12% 24% % 0 20 40 60 80 100 Mycket bra Ganska bra 6 Bengtsson (SACO 2004); "Sveriges kunskapsföretagare". 2-2006 16(21)

Bland de olika förslag som presenterats av de politiska partierna i syfte att minska arbetslösheten bland de unga 7 är akademikerna mest positivt inställda till förslagen om att minska antalet regler för småföretag och att sänka arbetsgivaravgifterna för alla företag som nyanställer (85 procent tycker att dessa två förslag är mycket eller ganska bra). Akademikerna splittrade i frågan om ökad privatisering. Nyföretagande måste uppmuntras, inte minst inom vård- och omsorgssektorn. Dels för att få fler kvinnliga företagare, men också för att öka antalet alternativa arbetsgivare för de kvinnodominerade yrkena inom den offentligfinansierade verksamheten. Samtidigt som en klar majoritet av landets akademiker anser att det borde vara lättare att starta och driva företag som kan ta hand om sådana verksamheter inom vård, omsorg och skolverksamhet som i Sverige brukar utföras av offentlig sektor finns en viss tveksamhet om frågan konkretiseras till respektive verksamhet. Möjligen avspeglar det en allmänt positiv inställning till privata utförare kombinerat med en viss oro för vad det skulle innebära om det skulle genomföras i den verksamhet där man själv är verksam. Bör mer vård, omsorg och skolverksamhet i framtiden utföras av privata företag? Mer omsorg bör i framtiden utföras av privata företag 39% 51% Mer vård bör i framtiden utföras av privata företag 43% 48% Mer skolverksamhet bör i framtiden utföras av privata företag 34% 55% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Ja Nej Högskoleutbyggnaden oroar Alla är överens om att framtidens arbetsmarknad kommer att kräva mer av kunskaper. Och "utbildning" har blivit lösenordet för att klara den ökande konkurrens som globaliseringen för med sig. 7 Inför undersökningen har samtliga riksdagspartier tillfrågats om de viktigaste åtgärderna för att minska ungdomsarbetslösheten. Det är sedan dessa förslag som intervjupersonerna har tagit ställning till. 2-2006 17(21)

Regeringens övergripande mål för utbildningspolitiken är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och en framstående forskningsnation. Ett uttryck för det är den rådande målsättningen att hälften av en årskull ska gå vidare till högskolestudier Hotas utbildningens kvalitet? 50-procentsmålet är inget orimligt mål. Dagens tjugoåringar har fyrtiofem år i arbetslivet framför sig, och att arbetsmarknaden under den tiden kommer att kräva allt mer av fördjupad och specialiserad kunskap är ett realistiskt antagande. Men det finns idag en tydlig oro hos Sveriges akademiker för att utbyggnaden av antalet högskoleplatser riskerar att ske på bekostnad av utbildningens kvalitet. Den högre utbildningen har expanderat kraftigt. Resurserna har dock inte ökat i samma takt som antalet studenter. En majoritet tror att en utbyggnad av högskolan kommer att leda till att kvaliteten på den högre utbildningen försämras. Utbildning som inte kommer till nytta är en dålig affär för såväl individ som samhälle. Ska målen med en utbyggd högskola infrias får utbyggnaden aldrig ske på bekostnad av dess kvalitet. Det finns i debatten förslag om att man bör satsa på en utbyggnad av högskolan, med betydligt fler högskoleutbildningar och många fler utbildningsplatser. Vilken påverkan tror du att en sådan utbyggnad av högskolan har för kvaliteten på den högre utbildningen i Sverige? Alla 16% 52% Man 15% 56% Kvinna 16% 48% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kvaliteten förbättras Kvaliteten försämras Ökad risk för arbetslöshet. Samtidigt med den breda uppslutningen kring att vi behöver fler högskoleutbildade, blir det allt svårare för unga akademiker att få jobb där deras kunskaper kommer till användning. Det gäller även ungdomar med utbildning inom teknik och naturvetenskap, d v s de sektorer som allra mest pekas ut som viktiga inför framtiden. 2-2006 18(21)

Det finns i debatten förslag om att man bör satsa på en utbyggnad av högskolan, med betydligt fler högskoleutbildningar och många fler utbildningsplatser. Tror du att en sådan utbyggnad av högskolan kommer att påverka arbetslösheten bland svenska akademiker? Alla 8% 50% -29 år 5% 67% 30-39 år 6% 54% 40-49 år 13% 44% 50-59 år 9% 41% 60 + år 6% 40% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Arbetslösheten ökar Arbetslösheten minskar Störst oro för att den snabba högskoleutbyggnaden känner de yngre akademikerna (-29 år) som också är den grupp som oftast befinner sig i studier för tillfället. I denna grupp oroas så många som 3 av 4 för att utbyggnaden av högskolan samtidigt bidrar till en ökad arbetslöshet bland svenska akademiker. Det finns i dag en påtaglig arbetslöshet också bland akademiker. Enligt statistik från AMS som SACO bearbetat var, i slutet av maj knappt 60 000 personer med minst två års eftergymnasial utbildning antingen öppet arbetslösa eller deltog i något konjunkturberoende arbetsmarknadsprogram 8. Det är totalt sett lägre än för befolkningen i stort, men den består till större andel av långtidsarbetslöshet. Visst ökar andelen som behöver högskoleutbildning, men inget tyder på någon framtida dramatisk ökning av andelen anställningar i samhället som kräver akademisk utbildning. Däremot riskerar vi arbetskraftsbrist inom flera yrken i industrin, byggbranschen och i sjukvården och äldreomsorgen. Därför är det viktigt att satsa på rätt utbildning. Vad fungerar bra/dåligt i samhället? Undersökningar om den viktigaste valfrågan riskerar att ge förutsägbara svar som speglar den aktuella politiska debatten. I ett försök att koppla ihop människors vardag med politiken har vi i denna undersökning även valt att fråga vad Sveriges akademiker upplever fungerar bra eller dåligt i samhället. 8 Ytterligare statistik på www.saco.se 2-2006 19(21)

78 procent tycker att integrationen mellan svenskar och människor med utländsk bakgrund fungerar dåligt, medan 70 procent är missnöjda med möjligheten att få ett arbeta och 65 procent tycker att äldrevården fungerar dåligt. 39 procent anser att barnsomsorgen fungerar bra, och 30 procent är nöjda med miljöpolitiken. Vad av följande fungerar bra/dåligt i samhället? Integrationen mellan svenskar och människor med utländsk bakgrund 3% 78% Möjlighet att få arbete Äldrevården Skolan Skydd mot brottslighet 6% 10% 16% 8% 70% 65% 61% 61% Sjukvården 27% 51% Vettig fritidssysselsättning för ungdomar 12% 46% Nivån på skatterna 19% 45% Företagens villkor 11% 44% Miljön Barnomsorgen 31% 30% 26% 39% Inget av detta 1% 20% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Dåligt Bra 2-2006 20(21)

Akademikerbarometern Akademikerbarometern utformas i samarbete mellan analysföretaget Work4Tomorrow och SACO. Rapporterna baseras på webbenkäter riktade till högskole- och universitetsutbildade inom Synovate Temos webbpanel. Tidigare rapporter i serien hittar du på www.saco.se Akademikerbarometer 1-2005 (maj 2005) Akademikerbarometer 2-2005 (juli 2005) Utbildning och tillväxt Akademikerbarometer 3-2005 (november 2005) Sveriges akademiker om arbete Akademikerbarometer 1-2006 (april 2006) Fler i arbete. Akademikernas viktigaste frågor inför valet 2-2006 21(21)

Sveriges Akademikers Centralorganisation, SACO, är den samlande organisationen för akademiker. Våra 25 självständiga förbund företräder yrkes- och examensgrupper som är verksamma inom hela arbetsmarknaden och även som företagare. Sammanlagt är vi närmare 600 000 medlemmar. SACOs uppgift är att påverka samhällspolitiken så att den stimulerar kunskapstillväxt och en positiv välfärdsutveckling. SACO är en partipolitiskt obunden organisation och vi engagerar oss i frågor som är centrala för att vi ska nå vår vision om ett kunskapssamhälle för alla med hög kunskapsnivå, högt välstånd och stor individuell valfrihet under ansvar. Läs mer om SACO och vad vi tycker i olika frågor på vår webbplats www.saco.se Sveriges Akademikers Centralorganisation Box 2206, 103 15 Stockholm Besöksadress: Lilla Nygatan 14 Tel: 08-613 48 00 Fax: 08-24 77 01 E-post: kansli@saco.se www.saco.se