1. Bryggprojekt, Automation för regional konkurrenskraft (ARK II) P. Automation för regional konkurrenskraft (ARK II) 2. Förstudie kring kärnkraftens

Relevanta dokument
Strukturfondspartnerskapet Småland och Öarna Förstudier 5 december 2017, Hooks Herrgård

Strukturfondspartnerskapet Småland och Öarna Förstudier 19 oktober 2017, Kosta

Resultat Avslutade projekt Programmet Småland och Öarna

Regionalfonden Småland och Öarna Aktuellt programgenomförande Visby. Henrik Blomberg

Regionalfonden Småland och Öarna Aktuellt programgenomförande Oskarshamn. Henrik Blomberg

Portföljanalys 2017:1 Småland och Öarna

Science Park Gotland Innovationsmiljö Gotland

Regionalfonden Småland och Öarna SFP Visby Henrik Blomberg

Sammanfattande beskrivning

Regionalfonden Småland och Öarna Aktuellt genomförandeläge för ERUF SMÖ, Möte med SFP

Förstudie Hållbar bioenergi

Flytande biogas till land och till sjöss. Slutseminarium i projektet

Tilltänkt projektnamn. Beskrivning av tidig projektidé

Sammanfattande beskrivning

Bakgrund och omvärld. Projektnamn: Förstudie av förutsättningar för regionalt superbusskoncept i Småland. Programområde: Småland och Öarna

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

Energieffektiva byggnader

ÖMS Regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden

Regional tillväxt skapar vi tillsammans! Ulrika Geeraedts Regional Utvecklingsdirektör

Regionalfonden Västsverige

Den målbild som visionen målar upp behandlar tre aspekter:

Förstudie regionalt superbusskoncept i Smålandslänen Uppdrag

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige

Förstudie regionalt superbusskoncept i Smålandslänen

Regionalfonden Västsverige

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

Europeiska och regionala prioriteringar

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Nationell uppföljning i Nyps

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

Utlysning: Hållbara transporter

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

Regionalfonden Västsverige

Energiting Sydost Småland och Öarna. program/smaland och oarna.html

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum

Smart specialisering. Cecilia Johansson

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Från europeisk strategi till västsvensk tillväxt

Information kring VG2020 och strategisk styrning

GAME-dagen 14/ Hållbara transporter (Grön logistik)

Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon. Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB

Förändring av regionalfondsprogrammet?

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Projektbeskrivning

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Inriktning Program social ekonomi inför 2014?

Göra skillnad? Plan för lärande, uppföljning och utvärdering av Dalastrategin - Dalarna 2020

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Sammanfattande beskrivning

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se

Västra Götalandsregionen Horisont 2020 och strukturfonder

Regional strategi och handlingsplan för biogas till fordon med utblick 2002

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Förslag till handlingsplan för Klimatkommissionen Kronoberg till

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012

VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige

Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR

Förslag regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige samt förslag nationellt Socialfondprogram

Förslag till nationell plan för transportsystemet

Verksamhetsplan

Regional utveckling med fokus på integration

Sammanfattande beskrivning

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

Marknaden för biogasdrivna godstransporter. Bo Ramberg

Förslag till nytt uppföljningssystem för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1. Näringsdepartementet 1

Samordning för omställning till fossilfri transportsektor

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Östergötlands län

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr

Strategi för digital utveckling

Kommunalt forum

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Linnéuniversitetet. Forts. på projekt Energi från Skogen

Överenskommelse om regional medfinansiering

uppföljningssystem för anslag 1:1 Marcus Wåhlstedt, Tillväxtverket Förslag till nytt projektverksamhet finansierad av

Program för näringspolitik. Sveriges ordförandeskap 2018

Internationell strategi Sävsjö Kommun

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

Regional Utvecklingsstrategi 13 juni 2017

Färdplan för Gotland som pilot för ett hållbart energisystem. Visby 3 april 2019

Transkript:

1

1. Bryggprojekt, Automation för regional konkurrenskraft (ARK II) P. Automation för regional konkurrenskraft (ARK II) 2. Förstudie kring kärnkraftens underleverantörer P. Omställning för kärnkraftens underleverantörer 3. ProWOOD arena - pågår 4. Regional Digitalisering - Regional Digital Transformation (REDIT) beredning 5. Investeringsbehov bredbandsinfrastruktur för Smålandslänen - pågår 6. INKOMST 4.0 INKOMST 4.0 beredning 7. Förstudie för att skapa tillväxtkraft inom e-handel och logistik - pågår 8. Gröna näringars kluster - etapp 2 - ganska långt framskridna tankar kring fortsättning från LRF. Avvaktar tills en livsmedelsstrategi tas 9. Företag & FoU Gotland, utveckling av livsmedelsföretagande på Gotland P. Samverkansplattform för tillväxt inom livsmedelssystemet på Gotland 10. Hållbara besök och digitala försteget P. Innovationsmiljö Gotland 11. Idé- och företagsfabriken Nybro - Nybro Företagsgrupp vill gå vidare och söka medel för genomförandeprojekt 12. Besöksnäringen 2.0 Kalmar län - Växande Besöksnäring beredning 13. Förstudie biogas Mönsterås - 108 MSEK från Naturvårdsverket som stöd till investering i gödselbaserad biogasanläggning 14. Fossilfrihet i regional tågtrafik - Lösning som utreddes visade sig vara ett mindre lämpligt alternativ och övergavs. Det blev inget genomförandeprojekt. 15. Åk tåg - Viktigt perspektiv för Näringslivsutveckling och Miljöpåverkan - Inget är spikat i dagsläget. Mycket händer i Kalmar just nu, utmaning är att frigöra tid för de som skulle bli projektets nyckelpersoner. 16. Flyttande biogas till land och sjöss - Inget är spikat i dagsläget. Men intresse att gå vidare finns. 17. Hållbara transporter - 12 MSEK i stadsmiljöavtal från TVV; tankar kring att söka medel inom ERUF för mobility management 18. Förstudie av förutsättningar för regionalt superbusskoncept i Småland - pågår 19. Förstudie för energieffektiva transporter - pågår 2

3

Alla kommuner i Kalmar län Bägge projekten från Landsting gäller Kalmar län 4

5

IO1 15 projekt totalt varav 3 förstudier Bryggprojekt, Automation för regional konkurrenskraft (ARK II) med syftet att stärka och utvidga affärsnätverket av automationsföretag, ett kluster med egen, långsiktig bärkraft efter projekttidens slut. Syftet med genomförandeprojektet ARK II (2017-2020) är att stärka tillverkningsindustrin genom automation och digitalisering i Småland med omnejd. Genom att utveckla automationsföretagen och deras kunder, dvs tillverkande företag, bidrar projektet till att ytterligare effektivisera och utveckla övrig industri och därmed regionens konkurrenskraft generellt. Denna ansökan avser att etablera en organisatorisk plattform för Automation Småland för långsiktig fortvarighet med centrum i GGVV. Det ska ytterligare förtydligas att projektet avser automation och digitalisering av tillverkningsindustrin, främst mindre företag, i Gnosjöregionen (Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner) primärt och i hela Region Jönköpings län och Småland. 6

Förstudie kring kärnkraftens underleverantörer - Denna ansökan är en av de processer som initierats i grupperingen kring Craftsamling där region, kommun och näring samlades till följd av avvecklingsbeslutet för reaktorerna O1 och O2 utanför Oskarshamn. Genomförandeprojektet har som ambition att arbeta inom ramen för nuvarande strukturer, men att öka intensiteten och samverkan mot ett gemensamt mål, nämligen ett starkare näringsliv som bidrar till regionens attraktionskraft. Vid projektets slut ska det finnas ett starkare samverkansklimat mellan företagen och en större förståelse av vikten att hela tiden utvecklas. Förutsättningar för en fördjupad samverkan mellan företagen ska också vara utredd. Vidare ska enskilda företag blivit mer konkurrenskraftiga, genom att i grupper ha deltagit i processer kring produktutveckling och/eller marknadsutveckling. 7

Det övergripande målet är att stödja innovationsförmågan och öka konkurrenskraften hos svensk trärelaterad industri genom närmare samverkan och ökat kunskapsutbyte mellan akademi och trärelaterad industri. Målet med den sökta förstudien är att undersöka och identifiera former och samarbetspartner för utveckling av ProWOOD arena. 8

IO2 8 projekt totalt varav 4 förstudier Regional Digitalisering - Aktuell förstudie tar avstamp i den pågående och allt mer genomgripande samhällsdigitaliseringen. Dess syfte är att skapa underlag för framtida projektansökan inom det regionala strukturfondsprogrammet med fokus på företag i Kalmar län och deras digitalisering. 9

Denna förstudie syftar till att klargöra förutsättningar för ett större industriellt digitaliseringsprojekt som förbereder företagen för digitalisering av administration och att utveckla en skalbar modell för detta. Jönköpings läns företag har en lång tradition av att vara underleverantörer, ofta till lite större företag. Dessa större företag kommer att förändra sina inköpsmönster av främst två skäl, dels vill man komma närmare konsumenterna och undersöker därför allt oftare möjligheten för att flytta hem produktion. 10

Behovet av bättre underlag kring förutsättningar för investeringar i bredbandsinfrastruktur är stort. Möjligheten att visa underlag för väl grundade bedömningar och beslut baserade på såväl tekniska alternativ, samhällsekonomiska och affärsmässiga värden skapar förbättrade förutsättningar för människor, företag och samhälle att vara delaktiga och utvecklas i en digital ekonomi. Ett samlat grepp för att erbjuda kunskap om utbyggnadsbehov och förutsättningar till intressenter är särskilt viktigt för att nå målen om bredbandsutbyggnad till år 2020. 11

Övergripande mål och syfte för förstudien är att undersöka sambanden mellan e-handel och logistik i Jönköpings län för att i skärningspunkten mellan dessa hitta utvecklingsområden att jobba vidare med i ett genomförandeprojekt. Vidare syftar förstudien till att se om det i ett genomförandeprojekt går att ta tillvara på den kunskapen som finns i redan etablerade företagen och transformera ner det till nya mindre tillväxtföretag. I ett framtida genomförandeprojekt kommer de globala trenderna för e-handeln vara viktiga varför förstudien kommer undersöka möjliga samarbeten, mässor m.m. som kan bli intressanta att bygga upp ett samarbete med. 12

IO3 19 projekt totalt varav 5 förstudier Förstudie - Målet är att stärka livsmedelsföretagen samt mat- och matupplevelseföretagen på Gotland så att förädlingsgraden och sysselsättningen ökar. Förstudiens mål är att utveckla frågan hur vi får till ett fungerande kunskapsutbyte och utvecklingsarbete mellan våra företag på Gotland, offentlighet och forskare vid Universitet och forskningsinstitut. Förstudien ska svara på frågorna vad som är viktigt att arbeta vidare med och hur detta lämpligast kan ske. Förstudien förväntas skapa ett underlag för att göra rätt saker i det fortsatta arbetet. Det övergripande målet för genomförandeprojektet är att skapa ökad affärsmässighet och tillväxt hos mat- och livsmedelsföretag på Gotland genom samverkan, hållbar förnyelse och ökad förädlingsgrad. Ett mål som är knutet till regionala och nationella styrdokument för tillväxt och utveckling av livsmedelssystemet. Projektmålet är att etablera en plattform för samverkan inom innovations- och kapacitetsutveckling av mat- och livsmedelsföretag på Gotland. Projektet har två målområden Kapacitetsutveckling samt Innovation och marknadsutveckling som vardera har ett antal delmål vilka är kopplade till projektmålet. 13

Förstudie - I förslaget presenterades fem insatsområden som det skall skapas arenor för. Science Park Gotland ansvarar för att ta fram förstudier för de båda arenorna med inriktning på digitalisering samt besöksnäring och kultur. Denna förstudie kommer att undersöka och skapa förutsättningar för arenaarbetet inom områdena "Digitalisering" samt "Besöksnäring och kultur". Frågorna som framförallt skall besvaras inom respektive inriktning/arena är: 1. Hur arbetet inom respektive arena skall organiseras och vilka nyckelaktörerna är. 2. Vilka insatser är prioriterade på respektive arena och vilka aktörer skall genomföra dem. Det övergripande målet för genomförandeprojektet är att stärka den regionala konkurrenskraften, FoU och tillväxt hos små och medelstora företag på Gotland genom öppna innovationsprocesser, digitalt entreprenörskap och samverkan - regional, nationellt och internationellt. Målet är knutet till regionala, nationella och europeiska styrdokument för tillväxt och digitala agendor för motsvarande nivåer. Projektmålet är att etablera en plattform för digitalt stött företagande och innovationsutveckling på hela Gotland genom samverkan mellan företag, akademin och offentlig sektor. Projektet har tre målområden som adresserar både samhälls- och affärsutmaningar. Öppen innovation, Prototyputveckling samt Internationalisering och talangattraktion. 14

Förstudien ska ta fram ett underlag inför ett genomförandeprojekt med syftet att skapa en innovationsmiljö för platsbaserad upplevelseindustri i Kalmar län. Innovationsmiljön skall vara en plattform för samverkan mellan näring, akademi, offentlig sektor och civil sektor som bidrar till att näringen utvecklas mot större tillväxt och högre förädlingsgrad kombinerat med bättre långsiktig miljömässig och social hållbarhet. Med platsbaserad upplevelseindustri menar vi besöksnäringen men också den del av näringsliv och samhälle som skapar platsbaserade upplevelser där målgruppen också är platsens egna innevånare. 15

Förstudien syftar till att undersöka möjligheterna för att öka lönsamhet och tillväxt i företag och region, bidra till nya jobb och öka samverkan inom de gröna näringarna. Målgruppen företagare är inte primärproducenter. Förstudien ställer ett antal frågor som utgör grund för projektets målsättningar och aktiviteter. Hur forma en klusterorganisation som har kapacitet att ansvara för klustrets drift och utvecklingsarbete? Hur finansierar en fortsatt verksamhet på kort och lång sikt? Vilka är målen som ska bidra till att verksamheten lever upp till visionen? Vilka metoder och samverkansformer skapar kreativitet och innovation i företagen? Det finns ganska långt framskridna tankar kring ett genomförande (eller mer omtag snarare) från LRF:s sida. Men vi är mitt uppe i arbetet med en livsmedelsstrategi, så både vi och dom är måna om att saker sker i rätt ordning. 16

Förstudien ska lägga grunden för en idé-och företagsfabrik i Nybro. En mötesarena där både svenskar och nysvenskar ska kunna utveckla sina företag på ett hållbart sätt och som har ett stödsystem kopplat till sig. En enklare typ av inkubator som tar hänsyn till kulturella skillnader och språkbarriärer. Det lokala näringslivet ska kopplas till mötesarenan för att ge deltagarna nätverk. Förstudiens övergripande mål är att skapa en grund för en idé- och företagsfabrik i Nybro. Nybro Företagsgrupp vill gå vidare och söka medel för genomförandeprojekt men är ännu inte där. De presenterade slutrapporten för politiken på kommunen för två veckor sedan och ställt frågan om Nybro kommun kan tänka sig vara projektägare för Idé och företagsfabriken, och det ska de lämna besked om. 17

IO3 11 projekt totalt varav 7 förstudier Förstudieprojektet kommer att utröna om förutsättningarna finns att bygga en lokal biogasanläggning genom en grundlig och platsspecifik förstudie med målet att resultatet skall bidra med ett så bra underlag som möjligt för att kunna fatta beslut om att gå vidare med att bygga eller att inte bygga en biogasanläggning. Mönsterås kommun sökte efter avslutad förstudie medel från Naturvårdsverket som beviljade Mönsterås Biogas AB ett klimatinvesteringsstöd på 108 miljoner kronor (betalas av riksdagen). Detta är det hittills största stöd som beviljats i Sverige till investeringar i en gödselbaserad biogasanläggning med gödselförädling med placering i Mönsterås kommunen. Den beräknas klar 2020 och ägs samt ska drivas av 22 lokala bönder. 18

I förstudien "Energieffektiva transporter Kalmar Växjö och Lnu" sammarbetar Kalmar och Växjö kommun med Linnéuniversitetet och byggsektor för att förbereda ett gemensamt genomförandeprojekt med det övergripande målet är att alla transporter vid resor till och från det nya stadsintegrerade universitetet i Kalmar, det nya Resecentrat i Växjö samt Linnéuniversitetets campusområde i Växjö ska vara fossilbränslefria år 2030. Linnéuniversitetet (Lnu) är ett universitet beläget i två städer; Kalmar och Växjö. I Växjö är universitetet samlat på ett campus, ett stort universitetsområde ett par kilometer utanför Växjö centrum. I Kalmar är universitetet idag utspritt på en rad olika platser runtom i staden. Universitetet har ca 2000 anställda och 31 000 studenter, varav ca 14 000 helårsstudenter. Det är alltså närmare 16 000 personer som regelbundet ska ta sig till och från något av de båda universitetsområdena. Resultat i förstudien var mycket viktiga för arbetet med ansökan om Stadsmiljöavtal som lämnades in till Trafikverket våren 2017. Kalmar har beviljats 12 miljoner SEK till kapacitetsökande insatser för cykelvägnätet och signalprioritering för buss längs Norra vägen. Inför kommande utlysningar inom Regionalfonden finns det tankar kring att söka medel för mobility management insatser kopplade till LNUs nylokalisering och färdigställandet av det nya resecentrat i Växjö. Inga beslut är tagna än så länge. 19

Projektet avser en förstudie som ska belysa förutsättningarna att ett etablera ett så kallat regionalt superbusskoncept mellan de största orterna i Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Superbussar används som gemensam beteckning för avancerade busstrafiklösningar som hittills mest tillämpats i stadsmiljö. Superbusskonceptet kombinerar åtgärder inom samhällsplanering, infrastruktur, fordon, informationsteknik och trafikering för att åstadkomma en snabb, pålitlig och i alla delar attraktiv kollektivtrafik Ett sådant system med komfortabla bussar i snabb trafik planerat enligt devisen "Tänk tåg - kör buss" är tänkt som ett komplement till den regionala tågtrafiken. Förstudien kommer att behandla strukturen på ett stationsnät med bytespunkter samt principerna för trafikering och standard hos de aktuella bytespunkterna. 20

Förstudien syftar till att förankra projektgenomförande samt att identifiera vilka åtgärder som är relevanta för ett transportprojekt på Gotland. Effektmålet att minska klimatpåverkan från transportsektorn och att stödja ökad konkurrenskraft hos enskilda transportföretag genom sänkta energikostnader, högre andel förnybar energi och en ökad konkurrenskraft genom bättre miljöprofil. Under förstudien kommer man att knyta till sig de kompetenser och de samarbetspartners man behöver för ett genomförandeprojekt. Kartläggning av andra liknande alternativ samt byta erfarenheter med andra regionalfondsområden för att inhämta kunskap och effektivisera genomförandeprojektet kommer att vara aktiviteter för att uppfylla projektmålet. Jag har bara påbörjat förstudien lite lätt men egentligen kommer den att dra igång på riktigt den 23 oktober då Anna Sorby börjar arbeta på Länsstyrelsen med bland annat fokus på arbetsuppgiften att genomföra förstudien. Vår förhoppning är att gå in med en ansökan i mars men det är ju beroende på resultatet av förstudien och den dialog som Anna kommer att föra med aktörerna där. Tyvärr kan jag inte ge mer besked nu. 21

Förstudien ska belysa vilka möjligheter som finns i länen för att övergå till fossilfria bränslen för tågdriften på de ej elektrifierade banorna. I det fall resultatet av förstudien visar på goda förutsättningar för fossilfrihet har de båda trafikorganisatörerna för avsikt att gå vidare med ett genomförandeprojekt. Mottagare av förstudien är beslutsfattare vid de regionala kollektivtrafik myndigheterna i Jönköpings och Kalmar län. Respektive myndighet fattar beslut om vilken trafik som ska handlas upp och lägger därmed i princip fast vilka typer av tåg som ska användas för trafiken. Den sekundära målgruppen för förstudien är betydligt bredare och där kan t.ex. nämnas leverantörer av förnybara bränsle, konvertering av tåg samt underleverantörer men även resenärer. Näringslivet kommer informeras om förstudiens resultat. Ett alternativ som utreddes under förstudien var biogasdrift av Kustpilentågen. Detta visade sig emellertid vara ett mindre lämpligt alternativ och övergavs därför. Då blev det heller inget genomförandeprojekt med en sådan inriktning. 22

Förstudien ska skapa en nulägesbild av inställningen till tågåkande bland resenärer i sydöstra Sverige, liksom hur attityder och beteenden ser ut bland Kalmarregionens företagare när det kommer till att nyttja tåg som transportmedel i tjänsten. Förstudien ska utröna förutsättningarna för ett större genomförandeprojekt samt klargöra vem som bör äga ett kommande genomförandeprojekt. Målet är att omsätta de bästa och mest realiserbara förslagen som inkommit under förstudien i konkreta åtgärder för att göra tågåkandet mer attraktivt och bidra till ett mer klimatsmart resande. Det funnits tankar på att i ett genomförandeprojekt - bredda perspektiven och erbjuda insatser/utbildning/resvaneundersökningar mm till kommunens/regionens företag i samarbete med de kollektivtrafikaktörer som varit associerade partners i förstudien. Inget är dock spikat i dagsläget. Mycket händer i Kalmar just nu och en utmaning är att frigöra tid för de som skulle bli projektets nyckelpersoner. 23

Det långsiktiga målet med projektet är att erbjuda ett förnybart drivmedelsalternativ till tunga fordon och fartyg genom att vi gör det möjligt att realisera den biogaspotential som finns i regionen och förvätska den till flytande metan (LBG). För att kunna utreda om det finns en marknad för gasen söker vi stöd från det regionala strukturfondsprogrammet Småland och öarna för en förstudie. Förstudien i sig består av fem olika delstudier som omfattar undersökningar av marknad (kunder, priser, volymer), logistik, teknik, terminalleverantörer samt produktionspotential. Utöver förstudien ska förslag till ett lämpligt program som finansierar demonstrations-/investeringsprojekt tas fram. Bortsett marknadsstudien, som kommer att upphandlas, kommer övriga studier göras av referensgruppen och projektledaren. Fyra av sex medlemmar i referensgruppen representerar det regionala näringslivet. Övriga privata och offentliga intressenter kommer att bli engagerade genom den workshop som hålls när resultaten av delstudierna är klara samt genom att de blir inbjudna till slutseminariet där resultaten av förstudien presenteras. Vår förhoppning är att förstudien kommer fram till att det finns förutsättningar att bygga en terminal för flytande gas i regionen så att vi kan gå vidare med ett demonstrations-/investeringsprojekt. På så sätt kan projektet bidra till att vi når en fossilfri transportsektor 2030 och kan på sikt bli nettoproducenter av energi. Till följd av förstudien fick Energikontor mycket positiv feedback att fortsätta från berörda nyckelaktörer som deltog/berörts av SmÖ-förstudien (E.On, PuracPuregas, Gotlands rederier, Destination Gotland m fl.). Våren 2016 sökte Energikontor Sydost förstudiemedel från Svenska Institutet i syfte att bygga ett stabilt internationellt partnerskap till en framtida ansökan till Interreg-B programmet South Baltic. När S.i. stödda förstudien Baltic Re-energy öka användningen av flytande biogas i främst transportsektorn avslutats hösten 2016 var nästa steg att söka EU-medel i South Baltic tillsammans med starkt internationellt engagerat partnerskap. Projektledaren hade aldrig tidigare fått så mycket engagemang och positiv feedback för ett projekt. Tyvärr föll tänk ansökan till South Baltics 2nd Call på att dess programsekretariat vid konsultationen saknade tillräcklig kompetens kring skillnaden på naturgas (fossilt) och biogas och ansåg att ett större tidigare bifallet LNG-projekt inom marin transport fyllde sökt åtgärds indikatorer och behov... Sekretariatet ville se konkret piloter (demo-anläggning) vilket är omöjligt i vår region dels då det saknas infrastruktur för flytande gas (vilket projektet ville göra en strategisk mappning om för hela kedjan) och dels att krävda investeringarna är mycket stora (miljardbelopp) och görs i regel av privata aktörer som inte kan vara partners i aktuellt Interreg-program. Detta tredje steg; implementering avsåg man att söka medel till i Horisont 2020 medel inte i Interreg. Därmed var projektidén att göra en långsiktig kartläggning över strukturer för hela kedjan död Vidare kontakt med Energikontor Sydost visar att det är tillräckligt intressant för att man bör gå vidare. Med reservation att man kan ju undra varför man ska söka pengar till ett demonstrationsprojekt om man kan producera till konkurrenskraftigt pris men då bör man tillägga att bilarna är 40 % dyrare och priset på drivmedlet gäller för produktion i 24

Mönsterås med de förutsättningar som gäller där. Vi har heller inte tankningsinfrastruktur så flytande gas behöver fortfarande stöd. 24