2013-09-26 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon 013-20 71 82, 0706-19 71 82 Ärende 1 Åtgärdsprogram skolans ansvar, yttrande För elever med omfattande och/eller komplexa stödbehov bör fortfarande åtgärdsprogram upprättas. Det anser Linköpings kommun i ett yttrande till Utbildningsdepartementet. Enligt dagens bestämmelser ska åtgärdsprogram utarbetas för samtliga elever som får särskilt stöd för att klara målen. I promemorian Tid för undervisning lärares arbete med åtgärdsprogram finns förslaget att åtgärdsprogram enbart ska upprättas när vårdnadshavare eller elev, som fyllt minst 16 år, begär det. Förslaget är ett steg i rätt riktning för att minska pappersarbetet för lärarna. Idag upprättas det för många åtgärdsprogram och detta innebär mycket arbete för lärarna, säger Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden. Kommunen anser dock att det ska vara skolans ansvar och uppdrag att avgöra när ett åtgärdsprogram ska upprättas. Kommunen anser att åtgärdsprogram även i fortsättningen behöver upprättas för elever med omfattande och/eller komplexa stödbehov. Ärendet ska vidare till kommunstyrelsen. Ärende 3 och 4 Tilläggsanslag och insatser för mottagande av flyktingbarn Barn- och ungdomsnämnden begär tilläggsanslag hos kommunstyrelsen med 6,4 miljoner kronor för ökad andel elever/barn med utländsk bakgrund. Vi står inför en stor utmaning att klarar elever som kommer till oss från andra länder. De kommer med mycket skiftande förutsättningar. I dag kommer många utan skolbakgrund. De eleverna behöver mycket stöd under hela sin skoltid, säger nämndordförande Catharina Rosencrantz (M).
Andelen barn och elever med utländsk bakgrund ökar i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Andelen i skolan har ökat från 18,4 procent 2009 till 21,6 procent 2013. Det innebär att det finns 484 fler elever med utländsk bakgrund jämfört med om andelen varit oförändrad sedan 2009. Från 1 januari 2013 har det kommit över 200 elever till grundskolan. Den aktuella utvecklingen i Syrien kan med stor sannolikhet innebära ytterligare elever. Nyanlända elever går i internationell klass i ett år, men de behöver stöd längre tid. De senaste fem åren har nyanlända elever haft sämre baskunskaper än tidigare. Bland annat för fler elever invandrar efter skolstart. Barn- och ungdomsnämnden begär 6,4 miljoner kronor för 2013. Behovet och de ökade kostnaderna finns kvar även under 2014. Bildningsnämnden begär också tilläggsanslag hos kommunstyrelsen för fler elever med utländsk bakgrund. Bildningsnämnden äskar 1,5 mnkr för 2013. Demografiska förändringar påverkar budgetramen för de båda utbildningsnämnderna. Detta gäller dock inte för barn och elever med utländsk bakgrund. Barn- och ungdomsnämnden anser att det är önskvärt att arbeta fram en modell för hur för hur elever/barn med utländsk bakgrund blir en del av det demografiska resursfördelningssystemet. En sådan modell garanterar en långsiktig finansiering. Om kommunstyrelsen säger ja till begäran om tilläggsanslag planerar barn- och ungdomsnämnden att använda pengarna i första hand till: Pedagogiska förstärkningar Studiehandledning på modersmål Kulturpedagog/brobyggare Lov- och sommarskola Utökning av mottagningsfunktion/skolhälsovård Pedagogiska hjälpmedel Föräldrasamverkan/föräldrautbildningar Ärende 5 Svar på motion om förskolan Förskolor ser olika ut när det gäller till exempel ålderssammansättning. Därför fungerar det inte att bestämma exakt hur många barn som ska gå på en förskola och hur många anställda det ska vara. Vi arbetar inte i första hand med avdelningsperspektivet utan med grupper, säger nämndordförande Catharina Rosencrantz (M). På en avdelning kan man dela in sig i grupper och göra olika saker med barnen.
Miljöpartiet föreslår i en motion att kommunen ska införa maxgränser för gruppstorlek och minimigränser för personaltäthet för alla förskolor. Partiet föreslår också att kommunen inför en årlig revision av alla förskoleavdelningar i kommunen. Det sker redan i dag en kontinuerlig uppföljning av kvaliteten i förskolan, dels genom det systematiska kvalitetsarbetet, dels genom uppföljning av olika mätresultat. Barn- och ungdomsnämndens majoritet föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Förutsättningarna varierar från grupp till grupp och från tid till annan och det är alltid nödvändigt att anpassa barngrupper och personaltäthet till de förutsättningar som råder i varje förskola. Vi har redan i dag ett system med resurstilldelning utifrån behov och vi följer kontinuerligt hur kvaliteten utvecklas, säger nämndordförande Catharina Rosencrantz (M). Det ser väldigt olika ut på våra förskolor. På en del går det många invandrarbarn, på en annan har vi många små barn och så vidare. Behoven ser olika ut och det tar vi hänsyn till. Det skulle helt enkelt inte fungera att slå fast vissa antal barn respektive personal. Sedan är det ju så att mer resurser naturligtvis är viktigt för att öka personaltätheten. Men vi jobbar med det vi har och tittar just nu på ett Kom-och-gå system som mäter när barnen verkligen är på förskolan. Vi tror att vi kommer att införa detta överallt. På så sätt kan vi styra resurserna bättre till exempel till förskolor med långa öppettider. Ärende 6 Medborgarförslag om förskolebussarna Kommunens förskolebussar kan hyras ut för utflykter under sommaren för barn 6-12 år som inte är lediga. Det är innehållet i ett medborgarförslag, som barn- och ungdomsnämnden bifaller. Bussarna har delvis redan använts under sommaren i ett bostadsområde. Att utöka till att även använda bussarna för utflykter eller annan verksamhet på sommaren för fritidshemsbarn är en mycket god idé. Ärende 7 Reviderade riktlinjer för barnomsorg på obekväm tid Nämnden skärper kraven för barnomsorg på obekväm tid (kvällar, nätter, helger) när det gäller vilka tider och hur sent föräldrarna kan anmäla ändringar. Det är viktigt att de föräldrar som verkligen behöver omsorg på obekväm tid också får det. Därför skärper vi reglerna något. Den här omsorgen är inte till för dem som då och då arbetar obekväm tid utan främst för dem med kontinuerligt omsorgsbehov, säger Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden. Barnomsorg på obekväm tid finns i dag på tre enheter i kommunen. Det finns två dygnetrunt-öppna enheter (i Skäggetorp och Lambohov). De tar emot barn 1-12 år, och det finns
också vanlig förskoleverksamhet på dagtid. På T1 finns en kvälls- och helgöppen enhet som tar emot barn 6-12 år. Kommunen har regler om vem som är berättigad till omsorg på obekväm tid. Det finns också regler kring föräldrars framförhållning när det gäller tillsynstider. Verksamheten har idag svårigheter att planera bemanningen med korta varsel, utan att det blir stora kostnader. Främst gäller detta omsorg nattetid. En del förskolebarn vistas dagligen i verksamheten under långa perioder utan att vara helt lediga någon dag. Förskolebarn behöver garanteras någon form av veckovila. De nya riktlinjerna: För att få plats i omsorg på obekväm tid, ska tillsynsbehovet uppgå till minst 30 timmar per månad. Tidigare skrivning: två tillfällen. Vårdnadshavares framförhållning när det gäller inlämnande/ändring av tillsynstider/schema är mycket viktig. Vid sena ändringar finns ingen garanti för att verksamheten kan ta emot barnet. Huvudregel är fem dygns framförhållning. När det gäller tillsyn nattetid är dock framförhållningen 12 dygn. (Ny riktlinje). Längsta sammanhängande tillsynstid som barnet kan vistas i verksamheten är tre dygn. Förskolebarn kan vistas i verksamheten högst sex dagar i sträck. Därefter minst ett dygns veckovila. (Ny riktlinje). Ändringarna gäller från 1oktober. Ärende 13 Tertialrapport Prognosen för helåret 2013 visar ett litet underskott på 4,5 miljoner kronor. Underskottet ligger på grundskolorna. Enligt prognosen står den kommunala friskolan Skäggetorpsskolan för ett underskott på 2 miljoner kronor. Resterande underskott på 3 miljoner hänför sig till Östra skolområdet. Gentemot budget så har förskolan 430 fler barn, fritidshem 580 fler barn och grundskolan 160 fler barn. Nämndens budgetram justeras för demografiska förändringar i slutet av året. Skäggetorpsskolans underskott beror på att de ännu inte fått full kompensation för antalet nyanlända elever, vilket skolan kommer att få inom kort. När det gäller underskottet för Östra skolområdet ska en fördjupad internkontroll göras för att belysa ekonomi, organisation, verksamhet samt arbetssätt och arbetsformer. Meritvärdet från årskurs 9 för Linköpings kommunala grundskolor ökar med drygt 4,5 meritpoäng 2013 jämfört med 2012. Detta resultat är det bästa någonsin för Linköpings kommunala skolor. Pojkarna, som presterar och har presterat lägre resultat än flickorna, ökar sitt meritvärde markant. Bland de viktigaste målen för nämnden finns:
Varje barn i förskolan ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt Viktiga inslag för att nå detta mål är bland annat personaltäthet. Nämnden bedömer att ytterligare resurser behöver tillföras för ökad personaltätheten och minska barngruppernas storlek. Nämndens bedömning är att målet delvis är uppnått. Personaltätheten i förskolan har sjunkit något mot föregående år och ligger något under snittet med jämförbara kommuner. Alla elever i grundskolan ska uppnå minst nivån för godtagbara kunskapskrav i årskurs 3, 6 och 9 Andelen elever i årskurs 3 i de kommunala skolorna som uppnått målen i matematik har ökat de senaste tre åren. För svenska har resultatet sjunkit något sedan föregående år. I svenska som andraspråk har andelen elever som uppnått kravnivån ökat kraftigt. Betyg har läsåret 2012/2013 satts för första gången i årskurs 6. Därför går det inte att göra någon jämförelse med tidigare år ännu. I årskurs 9 uppnår mellan 87 procent (fysik) och 98 procent (svenska) av eleverna kravnivåerna för de olika ämnena läsåret 2012/13. I Svenska som andraspråk uppnår cirka 80 procent av eleverna kravnivåerna, något högre resultat än de föregående två åren. Nämndens bedömning är att målet delvis är uppnått. Varje elev ska undervisas av behörig lärare Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse är bland annat utbildningar för lärare och fritidspedagoger genom Lärarlyftet II. Utbildning till förskollärare genom valideringsutbildning. Inom förskolan är målet inte nått, på grund av stora svårigheter att rekrytera förskollärare. När det gäller grundskolan går måluppfyllelsen ännu inte att bedöma, eftersom det nya kravet på lärarlegitimation gäller från 1 juli 2017. Hittills har ungefär 500 av cirka 1 900 lärare fått legitimation. Utbildningar genomförs i stor omfattning. Målet är delvis uppnått. Alla barn/elever ska ha ett gott arbetsklimat och känna sig trygga Årlig attitydundersökning visar goda resultat för den upplevda tryggheten. Målet är uppnått. Ärende 14 Mer matematik i grundsärskolan Eleverna i grundsärskolans årskurs 1-3 ska få mer undervisning i matematik med 120 timmar per år för alla tre årskurserna. För svenska, engelska, samhällsorienterande och naturorienterande ämnen ökar timmarna, men i mindre omfattning. Matematiken behöver utvecklas. Fler barn behöver lyckas med matten. Den här reformen är ett steg på vägen, säger Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden. För årskurserna 1-9 i grundsärskolan utökas svenska, engelska, samhällsorienterande och naturorienterande ämnen med 38 timmar utlagt på 9 år. Även i grundskolan har matematikämnet ökat med 120 timmar i årskurs 1-3.
Bakgrunden till revideringen av timplanen är förändringar i skollagen som trädde i kraft 1 juli i år. Fler mattetimmar innebär fler lärartimmar. Staten täcker kommunernas kostnadsökningar med sammanlagt 250 miljoner kronor per år. Kostnader för utökad timplan i ämnena svenska, engelska, samhällsorienterande och naturorienterande ämnen beräknas rymmas inom ordinarie budgetram. Det finns inte separata särskolor, utan särskoleklasser kopplade till skolor. Ärende 15 Anpassning till ny lagstiftning om individuella utvecklingsplaner Under höstterminen 2013 kan lärarna avstå från att upprätta skriftliga omdömen med individuella utvecklingsplaner (IUP) i Linköpings grundskolor. För att minska lärarnas administrativa arbetsbörda har regeringen aviserat ändringar i skollagen från 19 november. Ändringen i lagen innebär att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6-9 i grundskolan. I årskurs 1-5 ska IUP med skriftligt omdöme upprättas en gång per år, mot idag två. Det här är en mycket bra reform och minskar det administrativa arbetet i skolan. Regeringen har lyssnat på lärarna vilket är bra, säger Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden. Skolorna får möjlighet att anpassa sig till de nya reglerna redan från 1 oktober i år. Ärende 18 150 nya lärplattor till förskoleklass och årskurs 1 För att ytterligare stimulera de yngre elevernas läs-, skriv- och matematikutveckling satsar nämnden på ett projekt, där elever i förskoleklass och årskurs 1 får använda lärplattor. Alla elever i särskolan har lärplattor. Det finns också på en del förskolor och i en del klasser i årskurs 2 och 3, där skolor själva valt att köpa plattor inom sina egna budgetar. Nu satsar nämnden på ett projekt med egna utvecklingsmedel. Vi är glada över att kunna erbjuda fler barn lärplattor som komplement i undervisningen, säger Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden. Varje skolområde får utse en skola som ska medverka i projektet. En lärare/förskollärare, som undervisar i F-klassen, samt en lärare i årskurs 1 från samma skola deltar. Personalen är med på utbildning och nätverksträffar. De planerar tillsammans undervisningen i F-klass och årskurs 1. Efter att projekt är slut, beslutar enheterna själva om de vill köpa egna plattor, medan projektets lärplattor går vidare till nya deltagare.
Projektet pågår 2013-2014. Kostnaden för 150 plattor beräknas uppgå till högst 500 000 kronor.