Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING Biomedicin II 7,5 högskolepoäng RA2030 Höstterminen 2012 Kursansvarig lärare: May Bazzi Tel: 031-786 6062 e-post: may.bazzi@gu.se Kursadministratör: Yvonne Svensson Tel: 031-786 6081 e-post: yvonne.svensson@gu.se Examinator: Solveig Lundgren Tel: 031-786 6094 e-post: solveig.lundgren@fhs.gu.se
KURSBESKRIVNING Introduktion Denna studiehandledning avser kurs RA2030 Biomedicin II som omfattar 7,5 högskolepoäng. Kursen ingår i röntgensjuksköterskeprogrammet termin tre och bygger på tidigare kurser i programmet. Kursen pågår vecka 50 2012 vecka 2 2013. Under dessa veckor varvas föreläsningstillfällen med moment av färdighetsträning på Kliniskt träningscenter (KTC). Kursens innehåll har fokus på symtom och tecken vid olika sjukdomstillstånd. Kursens arbetsform är huvudsakligen föreläsningar som ges under kursens två första veckor samt litteraturstudier och färdighetsträningar. Kursen examineras genom webtentamen, närvaro och aktivt deltagande vid samtliga färdighetsträningar, individuell skriftlig studieuppgift samt genom individuell skriftlig tentamen. Den här studiehandledningen är till för att hjälpa dig som studerande att organisera studierna och ge stöd och vägledning i studierna under kursens gång. Kursens mål Målen med kursen utgår från kursplanen, vilket innebär att studenten efter avslutad kurs skall kunna: Kunskap och förståelse - förklara hur illabefinnande uttrycks och manifesteras som symtom - förklara patofysiologiska orsaker, diagnostik och behandling vid akut och kronisk sjukdom med beaktande av människans ålder och kön - motivera och relatera till relevanta lagar och förordningar Färdighet och förmåga - identifiera och beskriva symtom och tecken utifrån angivna sjukdomstillstånd - redogöra för betydelsen av att göra observationer och bedömningar av patienters tillstånd vid illabefinnande och sjukdom - utföra medicinsk-tekniska omvårdnadshandlingar; oxygenbehandling, sugbehandling samt enteral sondsättning Värderingsförmåga och förhållningssätt - reflektera över värderingar och antaganden som ligger till grund för tolkning av symtom och tecken - identifiera och reflektera över specifika omvårdnadsbehov och omvårdnadsproblem samt åtgärder utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt 2
Obligatoriska moment Kursintroduktion S-HLR Färdighetsträning sondsättning, oxygenbehandling och blodprodukter Examination Examination av kursen sker genom studieuppgift, färdighetsträning samt skriftlig individuell tentamen. För godkänd kurs krävs: Godkänd webtentamen Godkänd vid S-HLR Godkänd vid samtliga färdighetsträningar Godkänd studieuppgift Godkänd skriftlig individuell tentamen Tentamenstider Tentamen I: torsdag 10 januari 2013, kl. 9.00 12.00. Viktoriagatan 30. Anmälan görs senast 28 december. Tentamen II: lördag 16 februari 2013, kl. 9.00 12.00. Viktoriagatan 30. Anmälan görs senast 7 februari. Tentamen III: lördag 23 mars 2013, kl. 9.00 12.00. Viktoriagatan 30. Anmälan görs senast 14 mars. Kursmomenten examineras utifrån betygsnivåerna: Godkänd eller Underkänd Utvärdering Under kursens gång är ni som kursdeltagare välkomna att fortlöpande lämna era synpunkter på kursens innehåll och genomförande. Som en del i kursens utvärdering ber vi dig att också besvara enkätfrågor i slutet av kursen. Denna utvärdering görs digitalt i GUL. Dina svar är anonyma om inte annat önskas. Genom din utvärdering får vi vägledning för kursens utveckling och framtida planering. Tack för det! 3
INNEHÅLL OCH FÖRELÄSNINGAR Vecka 50 Måndag Allergi och astma Tisdag Morbus Crohn Transplantationer Onsdag Reumatologi Kroniska leversjukdomar Torsdag S-HLR Fredag S-HLR Njursjukdomar Vecka 51 Måndag Vård i livets slutskede Astma och KOL, samläsning med sjuksköterskeprogrammet Tisdag Grupparbete Hantering av symtom och tecken relaterat till tumörsjukdom och behandling. Onsdag Gynekologi Webtentamen Torsdag Grupparbete Fredag Egnas studier Vecka 52 Egna studier Vecka 1 Färdighetsträning Vecka 2 Egna studier 4
S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) Inledning I kursen ingår S-HLR som sker under första kursveckan och är ett obligatoriskt moment i kursen. Ingen föranmälan krävs. S-HLR sker i tre olika grupper. Vilken grupp du tillhör framgår av tabellen nedan. Se schemat för tid och plats. Syfte Syftet är att du ska lära dig att behandla patienter med hjärtstopp inkluderande hjärtlungräddning och med halvautomatisk defibrillator. Momentbeskrivning För att få genomgå S-HLR krävs att du har genomfört basal HLR som ej är äldre än 1 år. Du ska dessutom ha läst HLR för sjukvårdspersonal (finns att låna på KTC, måndag och tisdag första kursveckan) samt ha genomfört en webbutbildning. Närmare anvisning finns i kursboken, på hlr.nu eller via följande länk http://sweden.cprtraining.com/. Skriftligt intyg från godkänd webbutbildning skall tas med och uppvisas vid kurstillfället, helst via smartphone men det går även bra med utskrift. Innehåll: Kort repetition av basal HLR. Hjärt-lungräddning på vårdinrättning med hjälp av enkla hjälpmedel och halvautomatisk defibrillator. Klädsel: enligt KTC:s regler. Föreskrifter för arbete på KTC se institutionens hemsida http://www.caresci.gu.se Välj Utbildning, Kliniskt träningscentrum. Gruppindelning Grupp 1 Torsdag 13/12 kl. 8.30-12.00 Grupp2 Torsdag 13/12 kl. 13.00-16.30 Grupp 3 Fredag 14/12 kl. 8.30-12.00 Johanna Karlstedt Emma ström Anna Nilsson Abdisalam Haji Alishire Erfan Farahmand Betlehem Daniel Katja Palin Nicole Nelson Helena Årnakull Yingying Yuan Woranoot Pumwong Henny Andreasson Bojsjö Viktor Johansson Xiaoqin Dai Jelena Kostic Sonia Gonzalez Olea Andreas Larsson Adam Hijazi Pernilla Thorup Erika Graaf Anna Persson Roland Gustavsson Liselott Hidetun Bedömning Bedömning sker genom närvaro och aktivt deltagande. Litteratur Svenska rådet för hjärt-lungräddning. HLR för sjukvårdspersonal. Göteborg; 2006. 5
FÄRDIGHETSTRÄNING Inledning I kursen ingår färdighetsträningar på kliniskt träningscentrum (KTC). Föreskrifter för arbete på KTC se institutionens hemsida http://www.caresci.gu.se Välj Utbildning, Kliniskt träningscentrum. Färdighetsträningarna behöver inte föranmälas, de sker under vecka 1 2013 och är obligatoriska. De sker utifrån samma gruppindelning som S-HLR. Grupp 1 Onsdag 2/1 kl. 8.30-12.00 Sondsättning, sug- och oxygenbehandling Grupp 1 & Grupp 2 Onsdag 2/1 kl. 13.00-13.45 Blodprodukter Grupp 2 Onsdag 2/1 kl. 14.00-17.30 Sondsättning, sug- och oxygenbehandling Grupp 3 Torsdag 3/1 kl. 13.00-16.30 Sondsättning, sug- och oxygenbehandling Torsdag 3/1 kl. 16.45-17.30 Blodprodukter Syfte Syftet med färdighetsträningarna är att du ska uppnå kursens mål som innefattar utförande av medicinsk-tekniska omvårdnadshandlingar. Momentbeskrivning Färdighetsträningarna innefattar två delar: Del 1- enteral sondsättning samt oxygen- och sugbehandling Del 2 blodprodukter Inför färdighetsträningarna ska du ha genomgått två webbtest, ett för del 1 och ett för del 2.. Webbtest Webtesten kommer att finnas tillgängliga på GUL från och med kursstart till och med 3 januari 2013. För båda testen gäller att du har 2 timmar på dig att utföra testet, alltså 2 timmar per test. Du ska uppnå ett godkänt resultat som innebär 90 % rätt. Du har max 4 försök/test. Bedömning Bedömning sker utifrån nedan presenterade mål. Efter teoretiska studier och färdighetsträning skall studenten kunna genomföra nedanstående moment enligt kurslitteratur. I samband med utförandet av samtliga färdighetsträningarna skall studenten träna sin medvetenhet om interaktionens/samtalets betydelse för att värna om patientens värdighet, integritet, betydelsen av bekräftelse och beröring samt omvårdnadsrelationen mellan patienten och röntgensjuksköterskan. Dessutom reflektera över sin egen betydelse i mötet med patienten. 6
Oxygenbehandling Efter teoretiska studier och färdighetsträning skall studenten kunna: - Redogöra för sjuksköterskans ansvarsområde - Redogöra för de observationer som utgör underlag för ordination av oxygenbehandling - Redogöra för de direktiv som gäller vid denna läkemedelsordination - Kunna informera och motivera patienten inför oxygenbehandling - Redogöra för olika sätt att administrera oxygen - Redogöra för varför man väljer det ena eller det andra administreringssättet - Beräkna hur mycket oxygen som finns i gasflaskan och hur länge det räcker - Administrera oxygen - Redogöra för komplikationer som kan förekomma vid oxygenbehandling - Ordinera och genomföra omvårdnadsåtgärder för att förebygga komplikationer - Utvärdera behandlingen och reflektera över omvårdnadsrelationen - Dokumentera utförd handling Litteratur: Björkman E, Karlsson K. Medicinsk teknik för sjuksköterskor: material, metod, ansvar. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2008. Handbok för hälso-och sjukvårdspersonal http://www.vardhandboken.se Sugbehandling Efter teoretiska studier och färdighetsträning skall studenten kunna: - redogöra för sjuksköterskans ansvarsområde - redogöra för de kontroller/observationer sjuksköterskan gör för att bedöma patientens behov av hosthjälp och sugbehandling - redogöra för hur hosthjälp kan ges - redogöra för indikationer för sugbehandling - redogöra för olika sugkatetrar och deras användningsområden - redogöra för den apparatur som används vid sugbehandling - redogöra för vad sugbehandling innebär för patienten - informera och motivera patienten inför sugbehandlingen - tekniskt genomföra rensugning av övre luftvägar - redogöra för komplikationer vid sugbehandling och hur dessa kan förebyggas - utvärdera behandlingen och reflektera över omvårdnadsrelationen - omhänderta använt material - dokumentera utförd handling Litteratur: Björkman E, Karlsson K. Medicinsk teknik för sjuksköterskor: material, metod, ansvar. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2008. Handbok för hälso-och sjukvårdspersonal http://www.vardhandboken.se Enteral sondsättning Efter teoretiska studier och färdighetsträning skall studenten kunna: - redogöra för sjuksköterskans ansvarsområde 7
- redogöra för olika typer av nasogastriska sonder samt sonder som införs via bukväggen - redogöra för indikationer för sondsättning - informera och motivera patienten inför inläggning av sond - redogöra för risker och kontraindikationer för nedsättning av nasogastrisk sond - sätta en nasogastrisk sond samt kontrollera sondens läge - redogöra för komplikationer i samband med sondsättning ordinera och genomföra omvårdnadsåtgärder för att förebygga komplikationer - utvärdera behandlingen och reflektera över omvårdnadsrelationen - redogöra för aktuell författning - dokumentera utförd handling Litteratur: Björkman E, Karlsson K. Medicinsk teknik för sjuksköterskor: material, metod, ansvar. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2008. Handbok för hälso-och sjukvårdspersonal http://www.vardhandboken.se (välj Sonder, inläggning och skötsel) Raadu G, red. Författningshandbok för personal inom hälso-och sjukvården. Senaste upplagan. Stockholm: Liber. GRUPPUPPGIFT Nervsystemets sjukdomar: Parkinsons sjukdom och epilepsi. Inledning Parkinsons sjukdom och epilepsi är två sjukdomar som ingår i kursen men inte behandlas i föreläsningsform. Syfte Syftet med uppgiften är att utifrån kursens mål inhämta material om Parkinsons sjukdom och epilepsi. Syftet är också att dela med sig av resultatet till övriga kursdeltagare. Genomförande Kursdeltagarna kommer att bli indelade i fyra olika grupper. Med hjälp av litteratur ska ni tillsammans i gruppen sammanställa information om Parkinsons sjukdom och epilepsi utifrån kurslitteratur och vetenskapliga artiklar. Två grupper fokuserar på Parkinsons sjukdom och två grupper beskriver epilepsi utifrån nedan presenterade punkter. Grupp 1 Parkinsons sjukdom Lokalisation och utbredning Diagnostik Två vetenskapliga artiklar som beskriver sjukdomen 8
Grupp 2 Parkinsons sjukdom Orsaker Patientens symtom Två vetenskapliga artiklar som beskriver patientens upplevelse av sjukdomen Grupp 3 Epilepsi Lokalisation och utbredning Diagnostik Två vetenskapliga artiklar som beskriver sjukdomen Grupp 4 Epilepsi Orsaker Patientens symtom Två vetenskapliga artiklar som beskriver patientens upplevelse av sjukdomen Omfattning och redovisning Sammanställningen ska vara cirka 1-2 A4 sidor per grupp. Materialet läggs på GUL under diskussionsforum fredag 4 januari kl. 23.59. Varje student har eget ansvar att läsa samtliga gruppers material. Bedömning Uppgiften bedöms utifrån gruppens sammanställda material. Litteratur Kurslitteratur, vetenskapliga artiklar Gruppindelning Grupp 1 Grupp2 Grupp 3 Grupp 4 Anna Nilsson Sonia Gonzalez Olea Emma ström Johanna Karlstedt Abdisalam Haji Alishire Andreas Larsson Betlehem Daniel Helena Årnakull Katja Palin Nicole Nelson Jelena Kostic Erfan Farahmand Yingying Yuan Woranoot Pumwong Henny Andreasson Bojsjö Xiaoqin Dai Viktor Johansson Pernilla Thorup Anna Persson Erika Graaf Liselott Hidetun Roland Gustavsson Adam Hijazi INDIVIDUELL STUDIEUPPGIFT Inledning I kursens ingår en föreläsning om onkologiska sjukdomar ur ett helhetsperspektiv. I den individuella uppgiften ska du ytterligare studera onkologiska sjukdomar. Syfte Syftet är att du ska fördjupa dig i några av de vanligtaste tumörsjukdomarna. 9
Genomförande Uppgiften innebär att du självständigt söker kunskap om onkologiska sjukdomar (bröstcancer, colorectalcancer samt tumörer inom urinvägarna och prostata) utifrån litteratur. Som litteraturunderlag används kurslitteratur samt två vetenskapliga artiklar som du väljer själv. Du ska inhämta kunskap om och få förståelse för angivna sjukdomstillstånd genom att identifiera och beskriva symtom och tecken. Du ska också identifiera och reflektera över specifika omvårdnadsbehov och omvårdnadsproblem samt åtgärder utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. Följande punkter kan du ha som hjälp när du utför uppgiften: Läs kurslitteraturen. Identifiera patofysiologi, symtom, tecken och behandling för de angivna sjukdomstillstånden. Skriv en kort sammanfattning av var och en av dem. Sök två vetenskapliga artiklar som beskriver patientens upplevelse av illabefinnande/symtom vid ett av dessa sjukdomstillstånd. Gör en sammanställningen som skall innehålla: o sammanfattning av angivna onkologiska sjukdomar o beskrivning av patientens upplevelse av sjukdom/illabefinnande (artikelinnehåll) o en egen reflektion över specifika omvårdnadsbehov, omvårdnadsproblem och omvårdnadsåtgärder utifrån artikelinnehåll och kurslitteratur. o kortfattad reflektion över resultatets användbarhet vid röntgenundersökning Omfattning Omfattningen av uppgiften ska vara 4-5 A4- sidor (enkelt radavstånd och teckenstorlek 12). Ange referenser i löpande text (APA eller Vancouver) samt litteraturlista. Det sammanställda lämnas in via inlämningsuppgift på GUL (och automatiskt via Urkund) senast fredag 4 januari kl. 23.59. Litteratur Kurslitteratur och vetenskapliga artiklar. 10
KURSLITTERATUR Björkman E, Karlsson K. Medicinsk teknik för sjuksköterskor: material, metod, ansvar. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2008. Ericson E, Ericson T. Klinisk mikrobiologi: infektioner, immunologi, sjukhushygien. 4 uppl. Stockholm: Liber; 2009. (ca 45 sid) Ericson E, Ericson T. Medicinska sjukdomar: patofysiologi, omvårdnad och behandling. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. (ca 255 sid) E-son Månsson M, Enskär K, red. Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. Senaste upplagan. Lund: Studentlitteratur. (ca 35 sid) FASS. Senaste upplagan. Stockholm: Läkemedelsinformation LINFO. www.fass.se Järhult J, Offenbartl K. Kirurgiboken: vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. 4 uppl. Stockholm: Liber; 2006. (ca 36 sid) Raadu G, red. Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. Senaste upplagan. Stockholm: Liber. Weström L, Åberg A, Anderberg E, Andersson U-B. Obstetrik och gynekologi. Klinik och vård. Senaste upplagan. Lund: Studentlitteratur. (ca 79 sid) Referenslitteratur Handbok för hälso-och sjukvårdspersonal http://www.vardhandboken.se Svenska rådet för hjärt-lungräddning. HLR för sjukvårdspersonal. Göteborg; 2006. www.hlr.nu 11