Ersättning till patient för peruker, postischer och toupéer och ögonfransar och ögonbryn



Relevanta dokument
9 Revidering av vårdriktlinjer för peruker och lösögonfransar/-ögonbryn

FÖRSLAG PÅ NY ERSÄTTNINGSMODELL OCH NY TILLHÖRIGHET FÖR HJÄLPMEDELSOMRÅDE PERUKER

Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel

Leg. fysioterapeut. Hjälpmedel som omfattar hela eller delar av halsen inklusive leden mellan huvud och ryggrad.

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län

1. INDELNING OCH DEFINITIONER

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter

Läkemedelsfakturor intern kontroll

Datum Dnr Sjukvårdande behandling utomlands. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden föreslår Hälso- och sjukvårdsnämnden

29 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om öppenvård för vuxna patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom i Stockholms län HSN

BILAGA C. Samarbetsorganisationen Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland

Samverkan och samarbete i vårdkedjan kring hjälpmedelsfrågor

1. DEFINITIONER OCH BESLUT 2 2. AVGIFT UTPROVNING 2 3. EGENAVGIFT 2 4. EGENAVGIFTER PER PRODUKTOMRÅDE 3

Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012

Specifikation gällande samarbete och styrning. inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Landstingsbeslutade subventioner 2015

Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

På lika villkor! delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjning

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens

Introduktion och innehåll

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Ersättning för kostnader vid förskrivning av personliga hjälpmedel

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ \ \

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Nya riktlinjer för ledsagning och ledsagarservice

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 1 Styrelsens arbetsutskott Styrelsen

Försäkringsmedicinska utredningar AFU, TMU och SLU

Regionbeslutade subventioner 2018

Trygg och säker utskrivning i Skaraborg. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Riktlinje för bedömning av egenvård

RSK Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Principer och riktlinjer för Ersättning

Övergripande mål och fokusområden

Tjänsteskrivelse Ls Överenskommelse om utomlänsersättningar 2007 för sjukvård inom Västra sjukvårdsregionen

Patientlag (SOU 2013:2)

GR IFO-nätverket. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Yttrande över motion 2017:34 av Susanne Nordling (MP) om att ta bort systemet med hörselcheckar/fritt val Hjälpmedel

Ändring av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning

Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval specialiserad urologi.

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet:

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården

Pensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin

Rutin för basutrustning av medicintekniska produkter

Region Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara


Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun

Nya riktlinjer för bidrag till ideella föreningar

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Bilaga 7 till kundval hemtjänst

Fakturahantering i primärvården

Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård

Cirkulärnr: 1996:141 Diarienr: 1996/2651. Datum:

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor

Arvode och omkostnadsersättning för förordnande som god man för ensamkommande barn beslutade eller senare

Vår referens Karin Fristedt

Överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård

Styrgruppen för HMC:s verksamhet

Kommittédirektiv. Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt. Dir. 2014:48

BILAGA Förbundsstyrelsen

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi.

Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen

Specialiserade överviktsmottagningar

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

Landstingsbeslutade subventioner 2016

Avropsstöd. Vägledning för Hygien, papper- och plastmaterial 2013

Riktlinje för handrehabilitering

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet

Lokala rutiner för personliga hjälpmedel där endast primärvården har kostnadsansvar

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

Allmänna Villkor Egenanställda

Landstingsbeslutade subventioner 2016

Förändringar i regelverket för avgifter Dnr

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin

Tillämpningsanvisningar

Principer för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel, hjälpmedel och medicinsk service

Transkript:

Ersättning till patient för peruker, postischer och toupéer och ögonfransar och ögonbryn April 2009 Samarbetsrådet för hjälpmedel Annika Bergqvist, Ulla-Maj Gustavsson, Lotta Norlander, Anke Samulowitz, Anette Stridh

Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel... 3 Omfattning... 4 Vilka patienter berörs?... 4 Hur går det till idag?... 4 Upphandlade salonger... 6 Förslag... 6 Målgrupper och kriterier... 6 Den som skriver rekvisition... 7 Administrativa former... 7 Maxbelopp och egenavgift... 8 Förutsättningar... 9 Konsekvenser... 9 Salonger upphandling eller inte?... 10 Preliminär tidsplan... 10 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 2

Sammanfattning Peruk (avser, om inget annat anges peruker, postischer, toupéer, ögonbryn och ögonfransar) förskrivs idag som personligt hjälpmedel. Förskrivning av hjälpmedel ska följa riktlinjer och produktanvisningar i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. I verksamheterna gör man idag avsteg från riktlinjerna för att det är svårt att följa dessa när man tillhandahåller peruk. Man har också valt flera olika modeller för administrationen av peruker i olika delar av Västra Götalandsregionen (VGR). Arbetsgruppen föreslår att - inte förskriva peruk som personligt hjälpmedel, dvs. att lyfta peruk ut från handboken - använda ett rekvisitionssystem istället där läkare gör en medicinsk bedömning - läkare eller sjuksköterska skriver en rekvisition, där nivån för ersättningen framgår - administrera detta rekvisitionssystem på ett enhetligt sätt i VGR - patienten använder sig av de idag upphandlade salongerna - överväga att inte förnya avtalen med salongerna när de går ut utan att ge patienterna möjlighet att välja salong helt fritt. Uppdrag Samarbetsrådet för hjälpmedel har hösten 2007 utsett arbetsgruppen Bidragssystem peruker med uppdraget att undersöka förutsättningar för att ändra förskrivning av peruker till möjligheten att ge patienten ersättning för perukkostnader när hon eller han införskaffar peruk själv. Bakgrund Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Peruk förskrivs idag som personligt hjälpmedel i Västra Götaland. Det innebär att riktlinjer och produktanvisningar för förskrivning av personliga hjälpmedel ska följas (se bilaga 1). Flera av riktlinjerna är svåra att tillämpa när det gäller peruk: - Förskrivaren ska välja produkt. - Förskrivaren ansvarar för funktionskontroll innan patienten får använda hjälpmedlet. - Förskrivaren ska följa upp funktion och nytta (passform). - All hjälpmedelsförskrivning bygger på en behovsbedömning och inte på en viss summa pengar/år. - Handboken betonar också att hjälpmedlet är ett lån med nyttjanderätt, att patienten ska återlämna hjälpmedlet när behovet upphör. Enligt Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel är specialistläkare/läkare förskrivare för peruk, både första gången och vid förnyat eller återkommande behov. I praktiken följs inte handboken. Vid förnyat behov är det ibland sjuksköterska, ibland sekreterare eller personal på Hjälpmedelscentralen (HMC) som slår fast ett fortsatt behov av peruk och ger patienten en ordination/remiss/rekvisition som hon eller han kan vända sig till salong med. 3

Omfattning Utifrån den statistiken som arbetsgruppen har kunnat ta fram förskrivs idag i Västra Götaland peruker för drygt 9 miljoner kronor årligen. Det finns dock en viss underförskrivning där verksamheterna uppskattar att det skulle behöva tillsättas cirka 1,5 miljoner kronor för att uppfylla patienternas behov av peruk enligt gällande regelverk. Varje sjukhusförvaltning disponerar över medel för att täcka kostnader för peruker. I Skaraborg fanns 2007 ca 400 personer där peruk hade förskrivits. Med ett invånarantal på ca 256 000 blir det 0,0016 procent av befolkningen. Räknar man med en befolkning av 1,5 miljoner personer i Västra Götaland så finns det ca 2400 personer med behov av peruk. I Skaraborg och S:a Älvsborg, där statistiken är mest tillförlitlig ligger genomsnittspriset för peruk per patient och år på drygt 6100 kronor. Om siffrorna från Skaraborg och S:a Älvsborg är representativa för VGR borde kostnaderna för peruk i Västra Götaland ligga omkring 14,5 miljoner kronor per år. Sammanställning över kostnader för peruk, se bilaga 2. Idag finns även andra möjligheter att kompensera för hårförlust. Med kosmetisk tatuering kan man ex. förmedla intrycket av ögonfransar eller ögonbryn trots att inget hår finns. Enstaka patienter får idag denna insats bekostad av VGR. Det finns dock ingen kvalitetssäkring av utförarna, dessa är inte heller upphandlade. Att förskriva kosmetisk tatuering som ett personligt hjälpmedel är inte förenligt med handbokens riktlinjer och produktanvisningar. Vilka patienter berörs? Förskrivar- och kostnadsansvaret för peruk ligger alltid hos VGR. Det är idag framförallt 2 stora patientgrupper med behov av peruk, patienter med alopecia och patienter som behandlas med cytostatika. Alopecia är en hudsjukdom som innebär partiell eller total håravfall. Det är specialist i dermatologi som diagnostiserar, utreder behov och förskriver peruk. Behov av peruk hos patienter med alopecia är inte alltid men oftast livslångt. Håravfall förekommer som biverkning till cytostatikabehandling som kan ges på ex. onkologen, kirurgen, barn, medicin, lungmedicin, gynekologin, hematologin. Det är läkare som bedömer behovet och förskriver peruk. Behovet av peruk är i regel övergående. Utöver ovanstående grupper finns även patienter som drabbas av håravfall till följd av strålbehandling mot huvudet. Det kan också finnas enstaka andra patienter med behov av peruk, ex. på grund av annan hudsjukdom eller efter olycksfall. Hur går det till idag? VGR har upphandlat ett antal salonger i länet. Dit kan patienten vända sig med ordination/remiss/rekvisition som innebär att peruk, postisch eller toupé får kosta upp till 8000 kr per år. Eventuella överstigande belopp betalas av patienten. Antalet 4

peruker, postischer eller toupéer är inte begränsat. Vuxna patienten betalar en egenavgift om 300 eller 600 kr för varje peruk, postisch eller toupé som tas ut. För ögonbryn och ögonfransar betalar patienten inte någon egenavgift idag. Det finns heller inte angiven något maxantal eller maxbelopp per år. I VGR har man valt olika administrativa lösningar för peruker. Ex. kan det gå till så här: 1. Patienten får ordination och en informationsbroschyr vid läkarbesöket. 2. Kopia på ordination går till HMC. 3. Patienten söker upp någon av de upphandlade salongerna (adresserna återfinns i informationsbroschyren). 4. Salongen skickar fakturan till en fakturaadress i Göteborg, där fakturan skannas in. 5. Fakturan kommer upp i fakturaportalen hos HMC, egenavgiften är specificerad och avdragen. 6. HMC betalar fakturan och gör samtidigt en efterbokning i SesamClassic (som är en beställningsportal vid hjälpmedelsförskrivning). 7. Kostnaden kommer med på verksamhetens hjälpmedelsfaktura, vilket innebär att verksamheten betalar HMC. Fakturan (kostnaden) finns också med i Crystal Report, som är en statistikredovisning av hjälpmedelsförskrivning. En annan variant är följande: 1. Läkare skriver remiss som skickas till HMC. 2. HMC skickar informationsbroschyr hem till patienten. 3. Patienten meddelar, via telefon till HMC vilken salong hon eller han ska gå till. 4. HMC skickar en beställning till vald salong. 5. Patienten söker upp salongen. 6. Salongen skickar faktura till verksamheten. 7. Verksamheten skannar fakturan och skickar den vidare till HMC. 8. HMC kontrollerar uppgifterna och presterar fakturan. 9. HMC skickar fakturan tillbaka till verksamheten som attesterar fakturan (d.v.s. betalar fakturan). Vid attestering skiljs på egenavgift och den faktiska perukkostnaden. 10. HMC för även ett manuellt kartotek för att kunna informera patienten om hur mycket pengar hon eller han har förbrukat under ett år. Överenskommelserna mellan verksamheterna och område hjälpmedel (som bedriver HMC) avseende debitering av tjänsterna ovan skiljer sig åt. Det finns en tredje variant där man inte använder HMC som ett mellanled: 1. Läkare/sjuksköterska bedömer om behov av peruk har uppkommit eller kommer att uppkomma. 2. Patienten får en rekvisition/remiss och en broschyr över de upphandlade salongerna med sig hem. 3. Patienten väljer salong och provar ut sin peruk. 4. Salongen fakturerar kliniken (skickar faktura + kopia på rekvisition) 5. Ansvarig person inom berörd verksamhet attesterar fakturan. 5

Upphandlade salonger VGR har idag upphandlat ett antal salonger som patienten kan anlita för att få peruk. Fördelen med upphandlade salonger är en kvalitetssäkring genom kravspecifikationer i upphandlingen. Nackdelen är att patienten inte får välja fritt vilken salong hon eller han vill vända sig till. Upphandling är också alltid förknippad med stora administrativa insatser/kostnader. De nuvarande avtalen med salongerna går ut i mars 2012. Om man inte upphandlar salonger finns det ingen kvalitetskontroll av dessa. Tidigare har PETO (Sveriges Frisörföretagares Peruk och Toupéavdelning) auktoriserat perukmakare. Denna verksamhet har upphört. Enligt förfrågningar från arbetsgruppen har auktorisationen uppskattats och bedömts som positiv av såväl frisörer som brukarorganisationer (alopeciföreningen). Listan över PETO s tidigare auktorisationskrav (se bilaga 3) bedöms fortfarande som aktuell, av såväl upphandlare som brukarorganisationer (alopeciföreningen). Förslag Ett alternativ till förskrivning av peruk som personligt hjälpmedel är att ersätta patienten för perukkostnader. Efter en medicinsk bedömning kan man ge patienten en form av rekvisition. Med rekvisitionen väljer patienten salong och rekvisitören har inget ansvar för val av produkt, funktionskontroll, uppföljning m.m. Ett sådant system skulle motsvara dagens verklighet i betydligt större utsträckning och avgränsa hälsooch sjukvårdens ansvar för peruker på ett realistiskt sätt. Ett rekvisitionssystem med en enhetlig administration över hela Västra Götaland skulle också minska den administrativa djungeln som finns idag och ge bättre förutsättningar för att man på ett likvärdigt sätt tillhandahåller peruk. Administrationen skulle också förenklas genom att slopa egenavgiften. Målgrupper och kriterier Samma patientgrupper som idag ska även i fortsättningen ha möjlighet att få sitt behov av peruk tillgodosett. Idag finns det följande kriterier: - Alopecia areata-totalis - Medfödda hårdefekter eller alopecier - Lokala inflammationer eller ärrbildande hudsjukdomar - Endokrina sjukdomar och infektionssjukdomar - Operation eller olycksfall - Medicin- eller strålbehandling - Eventuella övriga fall efter specialistbedömning. Dessa skulle kunna förenklas (och förtydligas) enligt följande: - Medicinskt diagnostiserad hudsjukdom med håravfall - Håravfall på grund av läkemedel eller strålbehandling - Operation eller olycksfall. Det har vid något tillfälle diskuterats om det skulle vara rimligt att införa en åldersbegränsning i kriterierna. Frågan ställdes om det är rättvist att patienter med 6

ex. en hudsjukdom ska kunna få peruk även när de har kommit upp i en ålder där håravfall kan anses som en del i ett normalt åldrande. Arbetsgruppen tycker att det är svårt att ta ställning i denna fråga. Dels är det mycket individuellt i vilken ålder olika personer drabbas av håravfall och dels brukar det vara en gradvis övergång som ger personen och omgivningen möjlighet att vänja sig vid tillståndet. Så är det förstås inte om man ex. har varit skallig sedan barndomen och kompenserat detta med peruk som hälso- och sjukvården förskrivit. Det skulle i så fall innebära att hälso- och sjukvården kräver att man efter en viss ålder köper peruk själv eller går direkt från peruk till att vara helt skallig. Arbetsgruppen föreslår att man i kriterierna inte tar hänsyn till patientens ålder. Den som skriver rekvisition a) Medicinskt diagnostiserad hudsjukdom med håravfall Hudsjukdom, exempelvis alopecia behöver diagnostiseras av dermatolog på hudmottagning. Det är också specialistläkare i dermatologi som följer upp om håravfallet är bestående eller övergående. Om dermatolog konstaterar och journalför bestående håravfall borde även annan yrkeskategori på hudmottagning, förslagsvis sjuksköterska kunna skriva rekvisition till patient årligen. Även privatpraktiserande dermatologer med vårdavtal med VGR omfattas. b) Håravfall på grund av läkemedel eller strålbehandling Som en biverkning till cytostatika- eller strålbehandling kan patienten drabbas av håravfall. Cytostatika- och strålbehandling ordineras och journalförs av behandlande läkare. Utifrån detta underlag borde sjuksköterska på en avdelning/mottagning där sådan behandling ges kunna bedöma håravfallet hos en patient och skriva rekvisition för peruk. c) Operation eller olycksfall Arbetsgruppen föreslår att behandlande läkare ska kunna skriva rekvisition för peruk. För både a), b) och c) gäller att alla rekvisitioner för peruk måste journalföras. Administrativa former Patient bedöms enligt ovan och får en rekvisition som gäller i 12 månader. På rekvisitionen anges maxbeloppet. En kopia av rekvisitionen skickas till Regionservice. Patienten får också en informationsbroschyr med bl.a. en förteckning över upphandlade salonger. Patienten väljer salong och lämnar rekvisitionen där. Salongen utför tjänsten och skickar räkning och rekvisitionen till Regionservice. Ev. överstigande belopp betalas av patienten. Regionservice betalar fakturan från salongen med medel som är reserverade för peruk. Regionservice registrerar hur mycket pengar patienten använt och upplyser patienten vid behov om hur mycket pengar det finns kvar för innevarande år. Rekvisition ska inte kunna sparas/läggas ihop över flera år. 7

Maxbelopp och egenavgift Idag förskrivs peruk för upp till 8000 kr per person och år. Samtidigt betalar vuxna patienter en egenavgift om 300 eller 600 för varje peruk, postisch eller toupé. En del patienter betalar egenavgift flera gånger per år. I Skaraborg betalar varje perukpatient i genomsnitt 614 kr i egenavgift per år. Att slopa egenavgiften underlättar för patienten, som inte behöver betala en summa pengar för varje peruk utan enbart betalar själv om kostnaden för peruk överstiger maxbeloppet. Administrationen för verksamheterna förenklas. Det är heller inte förenligt att ge ersättning och samtidigt dra av ett visst belopp från det. Att slopa egenavgiften innebär dock ökade kostnader för VGR och arbetsgruppen föreslår att sänka maxbeloppet för peruker, postischer och toupéer från 8000 kr till 7000 kr. Ev. kostnader för reparation föreslås ingå i denna summa. Det är idag svårt att beräkna hur mycket maxbeloppet behöver sänkas för att undvika en kostnadsökning för VGR. Variationen är stor när det gäller hur mycket pengar för peruker den enskilda patienten har tagit ut, mellan 1000 kr och över 8000 kr per år. Genomsnittskostnad för VGR per peruk ligger på 6100 kr. Statistik och system för ekonomisk redovisning skiljer sig åt i olika delar av VGR. Många av arbetsgruppens beräkningar bygger på siffror för Skaraborg och det är inte säkert att dessa är representativa för hela VGR. Med statistiken från Skaraborg som grund har arbetsgruppen beräknat att maxbeloppet måste sänkas till 5500 kr om det inte ska uppstå ökade kostnader för VGR. Arbetsgruppen anser dock att en sådan sänkning är alltför kraftig. En sänkning av maxbeloppet drabbar huvudsakligen patienter med livslångt behov av peruk, postisch eller toupé. Det är främst dessa patienter som idag tar ut de mer avancerade produkterna eller som tar ut flera peruker under ett år. Arbetsgruppen föreslår att slopa egenavgiften och att sänka maxbeloppet till 7000 kr. Med ett enhetligt rekvisitionssystem kommer det för första gången att vara möjlig att ta fram enhetliga redovisningar för hela VGR. Det ger förutsättningar att följa kostnadsutvecklingen och att vid behov ta fram underlag till ett förslag om ändrade ersättningsnivåer. I ett rekvisitionssystem finns även möjlighet att se över om beloppet skulle kunna användas till andra lösningar, ex. andra former av hårersättning. Patienten behöver dock bli informerad om att en sådan behandling sker på egen risk och att det idag inte finns någon kvalitetssäkring av utförarna. Ögonfransar och ögonbryn förskrivs idag utan kostnadstak. Utifrån beräknad livslängd och kostnad för ögonbryn och ögonfransar kommer arbetsgruppen att räkna ut ett rimligt maxbelopp per år för ögonbryn och ögonfransar. VGR s utgifter för ögonbryn och ögonfransar borde inte förändras om man övergår till ett rekvisitionssystem. Arbetsgruppen föreslår vidare att det står patienten fritt att använda maxbeloppet för ögonbryn och ögonfransar för kosmetisk tatuering. Patienten behöver dock bli informerad om att en sådan behandling sker på egen risk och att det idag inte finns någon kvalitetssäkring av utförarna. 8

Förutsättningar Hälso- och sjukvårdsnämnderna alternativt sjukhusen behöver reservera medel för peruk. Dessa medel kan administreras av Regionservice. Informationsmaterial till patienter, avdelningar där man idag förskriver peruk och salonger kommer att utformas och spridas av arbetsgruppen innan omställningen till ett rekvisitionssystem genomförs. Informationsmaterial och rekvisitionsblanketter behöver också länkas till lämplig hemsida/hemsidor. Det föreslås att samarbetsrådet för hjälpmedel initierar en utvärdering av rekvisitionssystemet, förslagsvis under våren 2011, som borde genomföras tillsammans med berörda parter. Utvärderingen ska även ge underlag inför ställningstagande om salongerna även i fortsättningen ska upphandlas. Utvärdering ska också ge förslag om var en framtida översyn av kriterier och ersättningsnivån ska ske. Konsekvenser Patient Genom ett enhetligt rekvisitionssystem som är lika i hela VGR blir bedömning och rutiner lika oavsett var i regionen man bor. Den största skillnaden för den enskilda patienten blir att hon eller han inte behöver betala någon egenavgift. Patientinformationen kan utformas som gäller för hela Västra Götaland. Då utfärdandet och/eller förnyelse av rekvisitionen kan göras av sjuksköterska besparas patienten och vården årliga läkarbesök. Valfriheten ökar då patienten kan använda rekvisitionen till andra former av hårersättning och kosmetisk tatuering. Om man på sikt avvecklar upphandlingen av salonger ökar den enskildas valfrihet ytterligare. Ekonomi Tanken/utgångspunkten har inte varit att minska VGR s utgifter för peruk. Utgifterna för administrationen kommer förmodligen att minska, å andra sidan upptäcktes i samband med detta arbete att inte alla patienter får sina behov tillgodosedda idag. Om anslaget för peruker kan justeras kommer fler patienter att kunna få sina behov tillgodosedda. I förslaget ingår att slopa egenavgiften. Det är idag svårberäknat hur mycket VGR s kostnader för peruk kommer att öka om man tar bort egenavgiften. För att motverka ökade kostnader föreslår arbetsgruppen att sänka maxbeloppet till 7000 kr. Medel för peruk behöver reserveras. Det har både för- och nackdelar. Verksamheterna kommer inte att behöva prioritera mellan att tillhandahålla peruk och andra insatser för att ha ekonomisk balans i den egna verksamheten. Om man å andra sidan tillhandahåller peruk som en fri nyttighet kommer man kanske att göra mera frikostiga bedömningar än tidigare. Det är mycket viktigt att kriterierna är tydliga och klart avgränsade, med en tydlig koppling till en medicinsk orsak till håravfallet. Arbetsgruppens bedömning är att risken är relativt liten att patient får rekvisition för peruk när behovet inte finns. Verksamheter För flera verksamheter borde förslaget innebära att administrationen förenklas. Istället för att följa hela förskrivningsprocessen begränsas insatsen till en medicinsk 9

bedömning och en rekvisition. Alla fakturor kan skickas till ett ställe. Att slopa egenavgiften minskar också administrationen. Kriterier och anvisningar förenklas så att verksamheterna kan följa dessa. Hälso- och sjukvårdsansvaret för peruk förenklas och förtydligas. I försöksverksamheten Fritt val har en jurist gjort en genomgång av lagstiftningen i förhållande till den så kallade ägarmodellen som just innebär att patienten får en rekvisition efter en medicinsk bedömning. Det finns inget som tyder på att denna modell på något sätt skulle stå i strid med gällande lagstiftning. Flera av HMC är idag i stor grad, men på olika sätt involverade i administrationen av peruk. I en förändrad och enhetlig handläggning av ersättningen kommer HMC s insats att upphöra eller ändras. För närvarande pågår en upphandling av hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland. Tjänsten att administrera peruk ingår inte i upphandlingen. Regionservice får en ny arbetsuppgift, att administrera perukfakturor och informera patienter om resterande belopp vid behov. När peruk inte längre förskrivs som personligt hjälpmedel kommer heller inte samarbetsrådet för hjälpmedel att initiera regelbundna översyn av kriterier och anvisningar. Former för det behöver utvecklas. Salonger upphandling eller inte? Område inköp upphandlar salonger. Nya avtal har nyligen skrivits, gällande 2009-03- 02 till 2012-03-01. Arbetsgruppen är tveksam till nya upphandlingar därefter. Arbetsgruppen gör bedömningen att patienten borde kunna få välja salong själv, oavsett om det finns en kvalitetssäkring eller inte. Till sin vägledning kan patienten få en lista med frågor. En lista kan sammanställas med hjälp av tidigare kravspecifikationer i VGR och PETO s tidigare auktorisationskrav. Med stöd av listan kan patienten ställa frågor till salongen om hon eller han är angelägen om att försäkra sig om god kvalité. Den viktigaste frågan borde vara om frisören har gått en grundutbildning i utprovningsteknik för hårersättning. Om ett rekvisitionssystem för peruker kan introduceras i januari 2010 borde det räcka att fatta beslut under våren 2011 om avtalen med salongerna ska förlängas eller upphöra. Preliminär tidsplan - Rapporten har presenterats på samarbetsrådet för hjälpmedel i december 2008. - Förankring i berörda sektorsråd, berörda verksamheter, hälso- och sjukvårdskanslierna, Regionservice, brukarorganisationer m.m. har skett under januari-februari 2009. - Remissvaren har behandlats i samarbetsrådet för hjälpmedel den 1 april 2009. - Förslaget läggs fram till hälso- och sjukvårdsutskottet i augusti 2009. 10

Om hälso- och sjukvårdsutskottet beslutar att införa föreliggande förslag: - Konsekvenserna beaktas av hälso- och sjukvårdskanslierna i beställningarna inför 2010. - Rutiner för administrationen byggs upp under hösten 2009. - Blanketter, informationsmaterial m.m. tas fram under hösten 2009. - Start 1/1 2010 - Samarbetsrådet för hjälpmedel initierar uppföljning våren 2011 som genomförs tillsammans med berörda parter. - Ställningstagande om salonger även fortsättningsvis ska upphandlas görs våren 2011. 11

Bilaga 1 Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel www.vgregion.se/hjalpmedelshandbok Produktanvisning för peruker, postischer och toupéer, ögonfransar och ögonbryn 06 30 03 06 30 06 06 30 09 Peruker Postischer och toupéer Ögonfransar och ögonbryn Förskrivare Kriterier Mål Anvisningar Läkare med specialistkompetens i dermatologi Läkare vid kriterier 5 och 6 Alopecia areata-totalis Medfödda hårdefekter eller alopecier Lokala inflammationer eller ärrbildande hudsjukdomar Endokrina sjukdomar och infektionssjukdomar Operation eller olycksfall Medicin- eller strålbehandling Eventuella övriga fall efter specialistbedömning Kompensera förlorat hår Förbättrad livskvalitet Patienten erhåller peruk, postisch eller toupé kostnadsfritt upp till 8 000 kr och år (exklusive moms). Överstigande belopp (inklusive moms) bekostas av patienten. Vid förstagångsutprovning av äkta hårperuk (för permanent bruk) kan högre kostnad medgivas. Vid utlämning av peruker, postischer och toupéer uttages en egenavgift för vuxna. För barn/ungdomar till och med 19 år uttages ingen avgift. Utvärdering och Se riktlinjer uppföljning Brukarens Se riktlinjer ansvar Antal utrustningar Se riktlinjer Egenavgift Syntetperuk 300 kr Äkta hårperuk 600 kr Postisch/Toupé 600 kr Kostnadsansvar Vuxen: Region (se riktlinjer) Barn/ungdom: Region (se riktlinjer) 12

Bilaga 2 Sammanställning över kostnader avseende peruker, postischer, toupéer, ögonbryn och ögonfransar (0630) för Västra Götalandsregionen I Västra Götaland ligger kostnaden för produktområdet 0630 på sjukhusens ansvar. Totalt uppgick kostnaden under 2007 till 9 055 633 kronor, fördelat enligt nedan: Kostnader för 0630 Västra Götalandsregionen kronor 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 Nusjukvården Skaraborgs Sjukhus SÄS Serie1 1 086 000 2 630 386 2 184 891 3 120 356 34 000 SU Kungälvs Sjukhus Eftersom SkaS haft perukadministrationen via HMC och websesam under flera år, är SkaS det enda sjukhus där historiska data har kunnat plockas fram. SkaS har haft en genomsnittlig kostnadsökning med ca 6 % per år från och med 2003. Enligt en linjär regression kan man se en ökning i kostnaden från 2005 till 2010 på ca 26 %. Se nedan: SkaS totalkostnad för 0630 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 13

Om SkaS är ett representativt urval för regionen kommer den totala kostnaden för produktområde 0630 år 2010 vara närmare 10 miljoner kronor. Genomsnittskostnad per brukare/patient och per produkt har endast beräknats på SkaS och SÄS. Genomsnittskostnaden är beräknat på totalkostnaden, som innefattar peruk äkta hår, peruk syntet, hårdel/postisch/toupéer, bryn/fransar samt reparationer, delat med antal brukare/patienter. SkaS Total genomsnittskostnad per brukare/patient SÄS Total genomsnittskostnad per brukare/patient 2006 2007 6 265:- 6 137:- 5 686:- 6 120:- Genomsnittspriser per produkt SÄS 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 7 145 6 409 2 654 2 593 5 101 6 048 2006 2007 2 000 1 000 0 Äkta peruk Syntet peruk Hårdel 14

Genomsnittspris per produkt SkaS 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 4874 4966 2723 2817 4159 6225 2006 2007 2 000 1 000 0 Äkta peruk Syntet peruk Hårdel Eftersom uppföljningssystemen för kostnader och fakturering ser olika ut vid sjukhusen har ingen enhetlig jämförelse kunnat göras när det gäller pris per brukare/patient och pris per produkt. 15

Bilaga3 16

17