Ny artikelserie! Om hur du får bukt med årsredovisningarna. sid 8-9

Ny artikelserie! Om hur du får bukt med årsredovisningarna. sid 8-9 organ för sveriges facköversät tarförening nr 4 2007 årgång 18

Nr 4 2007 Årgång 18 Författarna svarar ensamma för innehållet i sina bidrag. Innehållet får gärna återges om källan anges. Avtal om juridisk rådgivning föreligger mellan Sveriges Facköversättarförening och Eurolawyers advokatfirma AB. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Sveriges Facköversättarförening Box 1091, SE-269 21 Båstad Besöksadress: Hallandsvägen 21 Tel 0431-755 00 Tel.tid mån fre 10.00 12.00 Fax 0431-769 90 E-post: info@sfoe.se Hemsida: www.sfoe.se PlusGiro 630266-5 Bankgiro 5163-0267 Redaktion Ansvarig utgivare Karin Ashing Chefredaktör Loole Hagberg Violinvägen 30, SE-435 44 Mölnlycke Tel 031-338 12 37 Fax +1 775 320 8072 E-post: loole.hagberg@telia.com Övriga redaktionsmedlemmar Ulf Abrahamson, Björn Bergman, Brett Jocelyn Epstein, Jessica Jansson, Britt-Marie Seex och Gisela Thunberg. Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Thunberg (om inget annat anges) Layout och omslagsbild Mambojambo Styrelsen har ordet Karin Ashing, karin.ashing@telia.com Fortsatt utveckling Sommaren är snart till ända och därmed den vila och återhämtning som vi alla så väl behövde. Nu väntar nya utmaningar, såväl individuellt som inom föreningen. Den nya profilen är i hamn och har visat sig fungera bra hittills. Det återstår fortfarande en del som måste åtgärdas på webbplatsen, bl.a. kommer en engelsk version att läggas ut inom kort. SFÖ är en organisation med ambition att utvecklas och synas mer utåt. För att kunna göra det på bästa sätt har vi inom styrelsen påbörjat arbetet med att se över föreningens organisation samt lägga upp strategier för SFÖ:s framtida utveckling. Vi kommer att diskutera dessa frågor mer ingående på styrelsemötet i september. Det känns också angeläget att utveckla samarbetet inom försäkring och juridisk rådgivning för medlemmarna. Under hösten kommer delar av styrelsen att träffa såväl Allians som Eurolawyers för att kunna erbjuda medlemmarna fler tjänster till förmånliga priser. Ett möte är också inplanerat med Språkrådet. Den 27 30 september deltar SFÖ på Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg tillsammans med Översättarcentrum och Författarförbundets översättarsektion. Nadja Chekhov, Vice ordförande, program Trots stor arbetsinsats fungerar P.S SFÖ:s nya webbplats ännu inte fullt tillfredsställande. I förra numret av Facköversättaren hänvisade vi till en länk, där bland annat olika artiklar från konferensen skulle finnas. Länken har inte fungerat. Webbteamet arbetar med att åtgärda problemet. Vi ber om ursäkt och hoppas länken snart ska fungera. Info- och Redaktionsgruppen Innehåll Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Prenumeration Pris för år 2007 SEK 300:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: www.sfoe.se Preliminär utgivningsplan 2007 Manusstopp Utgivning 16 september 22 oktober 17 november 21 december 3 Försäkring behövs det? 3 Kalendarium 4 Arbetsgrupperna 6 Språkgrupperna 8 Nya styrelsen 10 Årsredovisningar 12 Studentspalten 12 Boktipset 14 Krönikan 15 Gott & Blandat ISSN 1400-125X Sveriges Facköversättarförening

Aktuellt Försäkring behövs det? Företagare och privatpersoner överöses idag med information och reklam. Det gäller allt från att investera i kylanläggningar på kontoret, köpa annonser i okända tidningar eller att köpa försäkringar som är svåra att förstå. Att sålla bort försäkringsinformation gör tyvärr att det är många som inte har det skydd som faktiskt är nödvändigt för att inte riskera att drabbas av omfattande ekonomisk skada. Många lever också i tron att om de har kontoret hemma räcker det med hemförsäkringen. Detta är tyvärr felaktigt då företagets (även den enskilda firmans) egendom inte omfattas vid t.ex. ett inbrott eller brand. Dessutom är det enbart en liten del av det försäkringsskydd som en företagare bör ha. Det är också viktigt att försäkringsskyddet är anpassat till den verksamhet som bedrivs och SFÖ har därför i samarbete med Allians Försäkringsmäklare tagit fram en företagsförsäkring som är speciellt anpassad för översättare. Vad är det då för skador som kan inträffa och hur kan det påverka verksamheten? För att beskriva en del av omfattningen ges här en del exempel på skadehändelser som kan inträffa och vilka försäkringsmoment som ger skyddet. Felöversättning (Ansvarsförsäkring vid förmögenhetsskada) Försäkringen omfattar kostnader för att t.ex. trycka om broschyrer på grund av en felöversättning. Tvist med Skattemyndigheten (Rättsskyddsförsäkring) Om ni kommer i tvist med t.ex. Skattemyndigheten ersätter försäkringen ombuds- och rättegångskostnader. Kontoret brinner ned (Egendomsförsäkring, Avbrottsförsäkring, Extrakostnadsförsäkring) Att drabbas av en så stor skada som en brand medför oftast stora kostnader, inte bara för den egendom som förstörs utan även för att verksamheten ska kunna upprätthållas. Det kan vara inköp av ny dator, skrivare m.m. Dessutom kan en brand innebära att ett tillfälligt kontor måste hyras, vilket medför en rad extra kostnader. Tyvärr finns det många fler skador som kan drabba företaget och ovanstående är enbart några få exempel. För att få tillgång till kompletta villkor, se den Internetsida som är framtagen. Där kan du också räkna ut vad försäkringen kostar, www.allians.com/sfoe. Tre goda skäl att välja SFÖ:s egen företagsförsäkring: Anpassad för översättare Omfattande grundskydd Konkurrenskraftig premie Förutom en omfattande grundförsäkring finns möjlighet att lägga till olika försäkringsmoment för att öka ditt försäkringsskydd. Till exempel kan olycksfallsförsäkring som gäller dygnet runt läggas till. Försäkring behövs det? Att ha ett bra försäkringsskydd behövs för att du som företagare ska känna dig trygg om något skulle drabba din verksamhet. Att välja SFÖ:s egen företagsförsäkring ger dig denna trygghet till en bra premie. För komplett omfattning, självrisker, försäkringsbelopp med mera se www.allians.com/ sfoe eller ring Allians Försäkringsmäklare på 08-700 51 70. CAMILLA SKYMBÄCK Nordic Translation Conference The Nordic Translation Conference will take place in London at the Institute of Germanic and Romance Studies on 7 and 8 March, 2008. For the first time, a major conference is being planned all about Nordic translation. foto http://igrs.sas.ac.uk/contact/location.htm+ While many conferences on translation frequently include a presentation or two that mention Nordic issues, however peripherally, there has not yet been an event solely dedicated to the particular challenges and pleasures of translating between and among the Nordic countries, which are often closely related culturally, if not always linguistically. It should be exciting for academics and translators working on and with the Nordic languages to gather, discuss, and exchange ideas. The speakers will include Douglas Robinson, Kirsten Malmkjær, Tiina Nunnally, and Geoffrey Samuelsson-Brown. More information: Brett Joycelyn Epstein, e-mail at conference@awaywithwords.se Conference details are available at http:// www.awaywithwords.se/. For ease of communication, English should be the primary conference language. Kalendarium Tips! Se gärna International Calendar of Events på ITI:s webbsida, www.iti.org.uk. september 27 30 Bok & Bibliotek, Göteborg Kom och hälsa på i vår monter A02:59! oktober 2 3 Medicinteknikdagarna i Örebro Mer information: http://server-2-41.udac.net/medicinteknikdagarna2007.htm 27 Translatørdagen i Oslo i Høyres Hus. Mer information på www.statsaut-translator.no. Eventuella frågor Nina Reier, nreier@online.no 2008 APRIL 25 27 SFÖ:s årliga konferens i Västerås

ARBETSGRUPPERNA Utbildningsgruppen Maria Lundahl, littera.scripta@telia.com Många populära kurser foto stock.xchng Under de senaste månaderna har ytterligare ett antal populära kurser hållits i SFÖ:s regi. Den 20 april, med repris den 27 april, arrangerades i samarbete med Citroën en mycket populär kurs i fordonsteknik för översättare. Ledare var Brian Clancey som i vanliga fall utbildar fordonsmekaniker från Citroëns verkstäder runt om i landet. Brian lyckades på ett mycket pedagogiskt sätt förmedla kunskap om såväl motorer som andra delar i bilen, och alla deltagare kände att de verkligen lärde sig något. Denna kurs liksom fortsättningskursen kommer att ges igen, i slutet av oktober, början av november. I samband med konferensen i Växjö hölls en grundkurs med fortsättning i WordFast. Kursledare var Irene Elmerot. Även denna kurs kommer att hållas igen under hösten, närmare bestämt den 20 21 oktober. Gunnar Carlsson är ett känt SFÖnamn, särskilt när det gäller Word och Excel, där han blivit något av en guru för oss. Den 15 juni höll Gunnar ett uppskattat seminarium, Tips & Tricks i Word och Excel. Seminariet byggde på de frågor som deltagarna skickat in i förväg. Den i särklass populäraste kursen hittills, i alla fall när det gäller antalet anmälningar, har varit Medicinskt språk för översättare, och listan med anmälda medlemmar som vill delta är fortfarande lång. Kursen kommer därför att hållas igen under hösten. Vi har också fått önskemål om nya Trados-kurser, vilket vi hoppas kunna tillgodose. Vi tar gärna emot fler tips på kurser som ni vill att vi ska arrangera. KARIN ASHING, JENNIFER EVANS, MARIA LUNDAHL, ÅSA QUENSEL AHNFELT Infogruppen Nadja Chekhov, nadja.chekhov@telia.com Dags för årets stora Bok- & Biblioteksmässa För sjätte året i rad deltar SFÖ på Bok- & Biblioteksmässan (B&B) i Göteborg den 27 30 september. I år har vi en gemensam monter med Översättarcentrum och Författarförbundets översättarsektion, vilket är särskilt roligt då detta gemensamma projekt kan bli början till ett fördjupat samarbete mellan översättarorganisationerna i Sverige. Årets SFÖ-monter skiljer sig från montrarna från föregående år. Förutom att den är dubbelt så stor har den utformats efter en särskild mässprofil som Infogruppen har tagit fram. Ambitionen har varit att skapa en monter som står för kontinuitet och presenterar SFÖ som en modern förening för professionella översättare på 2000-talet. Varför har SFÖ valt att delta på B&B? Det primära syftet är att informera och sprida kännedom om SFÖ och dess nära 1 000 medlemmars unika kompetens inom ca 650 ämnesområden. Det är också viktigt att lyfta fram sökmotorn på föreningens webbplats. Välkommen att hälsa på oss på Bokmässan! Vilka målgrupper vill vi nå? Naturligtvis främst köpare av översättningstjänster. Andra viktiga målgrupper är blivande medlemmar, blivande översättare och översättarstudenter. Men det är minst lika viktigt att få allmänheten att upptäcka att vi finns och vilka språktjänster SFÖ:s medlemmar kan erbjuda vilket också är det främsta skälet till att SFÖ deltar på just B&B. Vad erbjuder SFÖ sina monterbesökare på B&B 2007? Vi erbjuder kunnig monterpersonal som kan svara på frågor från olika kategorier av besökare samt försäljning av föreningens publikationer, en tävling med språkinriktning, demonstration av sökfunktionen på webbplatsen och ett nytt, fräscht bildspel om SFÖ. Vi vill att vår monter ska vara en mötesplats för Sveriges översättarkår. Dessutom deltar föreningen för första gången med ett eget miniseminarium, Easy Readers med Robert George Dewsnap som talare. Ellinor Broman, Irene Elmerot och Birgitta Berglund är SFÖ:s nya B&B-grupp. NADJA CHEKHOV Du som ändå är på Bok- och Biblioteksmässan torsdagen den 27 september är välkommen till ett litet mässmingel i vår monter A02:59 kl 17:15. Det blir även tillfälle att träffa såväl kunder som intresserade samt inte minst våra kolleger inom Översättarcentrum och Författarförbundets översättarsektion. Eftersom landstemat för årets mässa är Estland ordnar SFÖ förstås estnisk dryck! Obs! Inträdesbiljett till mässan krävs. Välkommen! 4

ARBETSGRUPPERNA Marknadsundersökningsgruppen Sven H E Borei, transforlag@heskonsult.com En statistisk aptitretare på ett utmärkt resultat SFÖ:s medlemmar har diskuterat arvoden för översättningstjänster i flera år. I debatterna har det bland annat konstaterats att ökad globalisering, större konkurrens, utveckling av IT, teknologi och avancerade översättningsverktyg har lett till den nuvarande marknadssituationen där priserna pressas. Men ingen verkar ha haft en riktigt heltäckande bild av hur mycket. Därför gav SFÖ:s styrelse hösten 2006 Marknadsundersökningsgruppen (MUG) i uppdrag att genomföra en prisenkät inom föreningen så snart som möjligt. En arbetsgrupp för genomförandet bildades med Sven Borei som sammankallande samt Robert Williams och Mirja Wynn-Williams som medlemmar. SFÖ:s första prisenkät avslutades i mitten av juni 2007 och nu jobbar MUG för fullt med att sammanställa resultatet. Mirja Wynn-Williams har i skrivande stund på ett förtjänstfullt sätt arbetat fram ett första utkast på 93 sidor som gruppen nu ska finslipa, och vårt mål är att presentera ett slutligt utkast för styrelsen vid dess septembermöte. När detta är godkänt, kommer en kortare version att skickas ut till medlemmarna tillsammans med Facköversättaren och den fullständiga rapporten att läggas ut på SFÖ:s webbplats. Båda dessa kommer att förberedas för distribution av SFÖ: s Publikationsteam. Tanken är att också En första rapport till medlemmarna om prisenkäten 416 medlemmar svarade på enkäten. 909 enkäter skickades ut och svarsfrekvensen blev 45,8 % vilket är klart representativt och föranleder ett stort tack till medlemmarna! Enligt kansliet är det nästan dubbelt så många kvinnor som män bland SFÖ:s medlemmar. Detta speglades nästan exakt av svaren 67 % kvinnor och 33 % män. 60 % av dem som har svarat är födda i Sverige. Av dem som är födda utomlands, är 29 % födda i England, 13 % i Tyskland, 12 % i Finland och 11 % i USA. Inget annat land kom över 2 %. 85 % av dem som svarat bor i Sverige av dessa bor 32 % i Stockholms län, 21 % i Västra Götaland och 19 % i Skåne. Inget annat län kom över 4 %. Av dem som svarat är endast en yngre än 26 år och 28 äldre än 65. trycka ett antal exemplar för distribution till andra översättarorganisationer samt till utvalda svenska tidningar, bibliotek och myndigheter. Totalt fick 909 fullvärdiga eller associerade medlemmar prisenkäten, dvs. alla som hade betalat medlemsavgiften vid den tidpunkten. Av dem skickade 421 tillbaka enkäten. Fem medlemmar kunde inte svara på frågorna. De bortfaller, så totalt omfattar resultatet svar från 416 medlemmar. Webbenkäten skickades till 890 associerade och fullvärdiga medlemmar. Prisenkäten skickades med vanlig post till 21 associerade och fullvärdiga medlemmar. Medlemmar som är anställda som översättare av bolag som ägs av någon annan än medlemmen själv omfattades bara delvis av undersökningen. De fick prisenkäten, men ombads att bara besvara vissa frågor. Intressemedlemmar, hedersmedlemmar och företagsmedlemmar omfattades inte av undersökningen. Det som visas i faktarutan här nedan är av mer demografisk natur, dock inte mindre viktigt. Men eftersom pris- och språkparsfrågorna har varit mer kontroversiella, vill vi att styrelsen godkänner den delen av presentationen innan den offentliggörs. Till dessa siffror kan tilläggas några mer yrkesorienterade indikationer: fortsättning sid 13 27 % av dem som svarat tillhör också andra svenska översättarorganisationer. 34 personer är medlemmar i FAT, 8 i Sveriges Författarförbunds översättarsektion och 27 i Översättarcentrum. Hela 57 % svarade att inkomst från översättningstjänster inte är familjens huvudsakliga inkomstkälla. 91 % får en del av sina uppdrag genom rekommendationer och endast 14 % använder Gula Sidorna som marknadsföringsmedel. Internationella gruppen Mats Dannewitz Linder, mats.linder@gmail.com Anne Verbeke, anne.verbeke@low-countries.se Vårt svenska gäng. Från vänster: Lena Pålsson, Marja Netzell, Sara Neander, Marie-Louice Leufstedt, Agneta Strömbäck och Teresa Neander. SFÖ:are på ITI-konferens I slutet av april anordnade The Institute of Translation and Interpreting (ITI) sin årliga konferens, denna gång i London. Vi var ett gäng på fem svenska kvinnliga översättare som tyckte det skulle vara intressant att höra vad kollegerna i Storbritannien hade att säga, och samtidigt passa på att nätverka lite sinsemellan på någon av Londons många pubar. Konferensen, som gick av stapeln den 21 och 22 april på Rembrandt Hotel, samlade under lördagen och söndagen totalt 396 deltagare från Belgien, Brasilien, Danmark, Frankrike, Hongkong, Italien, Kina, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, USA och Österrike. ITI bjöd på ett digert program. Professor Ruslan Mitkov från University of Wolverhampton talade om översättningsverktyg och mer specifikt om när maskinöversättningar lämpar sig respektive inte alls fungerar, medan Susie Kershaw framhöll betydelsen för företag att ha sin egen språkkonsult. Francisco Aviñó, ordförande för spanska Asociación Profesional Española de Traductores e Intérpretes (APTEI), höll ett intensivt föredrag med rubriken Invasion of the memory snatchers, som han byggde på filmen med det liknande namnet Invasion of the body snatchers (i svensk översättning Världsrymden anfaller). Att señor Aviñó är mycket avogt inställd till översättningsminnen och värnar om översättarnas integritet i förhållande till de stora översättningsbolagen gick inte att misstolka ( Vi gräver våra egna gravar. ). På en direkt fråga om fortsättning sid 13 Foto: Mark Richardsson 5

SPRÅKGRUPPERNA Baltiska Kontaktperson: Loole hagberg 01 8 1 7, loole.hagberg@telia.com Årets tema på B&B Estland och den estniska kulturen Bok & Bibliotek närmar sig. Kom och hälsa på den estniska presidenten Toomas Hendrik Ilves, som kommer att öppna bokmässan i Göteborg. På mingelkvällen på torsdagen bjuder SFÖ på det goda estniska ölet Saku. Under övriga dagar bjuds det på estniskt godis i vår monter A02:59. Saku Õlletehase AS LooLe hagberg Saku Õlletehase AS är Estlands äldsta och största bryggeri. Sakus storsäljare är Saku Originaal. Saku producerar öl, cider, mineralvatten, drinkar och läskedrycker. Bryggeriet ägs till 75 % av Baltic Beverages Holding AB (vilken i sin tur till 50 % ägs av Carlsberg Breweries och 50 % av Scottish & Newcastle). Resterande 25 % av Saku ägs av små aktieägare. foto www.saku.ee Engelska Kontaktperson: helen Taylor 08 701 7 07, helen.taylor@telia.com Ny kontaktperson för den engelska språkgruppen Jag heter Helen Taylor och jag har tagit över efter Susan Larsson som samordnare för SFÖ:s engelska språkgrupp. A big thank you to Susan for her hard work. Jag är någonting så ovanligt som en anställd översättare. Jag jobbar på Handelsbankens huvudkontor i Stockholm, där jag även är chef för en översättningsgrupp på fem personer. Vi översätter mest från svenska till engelska. Jag har varit auktoriserad översättare sedan 1995. Varför kom jag till Sverige och hur blev jag översättare? För att göra en lång historia kort, kom jag till Sverige för första gången när jag var 15 år. Jag blev Sverigefrälst! Så när det var dags att plugga valde jag, istället för franska och mer vanliga språk i ett brittiskt perspektiv, skandinaviska språk med svenska som huvudämne. Väl klar med studierna släpade jag med min man även han engelsman till Sverige. Det var 1977 och tanken var att vi skulle vara här ett par år. Och nu har 30 år gått. Som så många andra översättare i min generation började jag min bana i Sverige som lärare i engelska. Jag var faktiskt på god väg att bli gymnasielärare i engelska och franska innan jag kom på att jag ville prova någonting annat. Så jag sökte jobb på Handelsbanken som korrespondent (= brevskrivare) och mycket sporadisk översättare. Och där har jag varit sedan 1984. Nu skriver jag inga brev längre och foto: privat mängden översättningar har exploderat sedan början på 1990 talet. Jobbet då och nu är helt olika, inte minst alla datorhjälpmedel. Medlem i SFÖ blev jag redan 1991 och jag minns så väl den fantastiska känslan på min första konferens i Göteborg 1992. Wow, jag är inte ensam det finns andra översättare här i världen! Sedan dess har jag bara missat en konferens. Jag är även stolt över att vara en av grundarna till SWENG, forumet för översättare från svenska till engelska. Både SFÖ och SWENG har definitivt förgyllt min vardag. Vi har två barn nu 17 och 20 år och på min fritid sysslar jag med motorcykelåkning (på sommaren) och släktforskning (på vintern). Dessutom gillar jag att laga mat och läsa böcker både svenska och engelska. Det är inte meningen att jag ska skriva den engelska spalten i Facköversättaren själv så jag vill uppmana alla som är intresserade av det engelska språket att skriva bidrag. Nya ord, nya uttryckssätt, tips om ordböcker, webbsajter, kurser ni har varit på. Det finns mycket att skriva om. Skicka materialet till mig på helen. taylor@telia.com. en personlig designbyrå Vi hjälper till att utforma, förnya och stärka företagsprofiler och varumärken. Tel. 08-522 300 10 www.mambojambo.se

SPRÅKGRUPPERNA Finska Kontaktperson: Aija Myllymäki, 0709-305015, aija@fintext.net Avhandling om finska tidningsspråket i Sverige Foto: privat Paula Ehrnebo som är auktoriserad translator och Sverigefinska språknämndens mångåriga föreståndare lade den 27 april 2007 fram sin doktorsavhandling om ämnet Heter Vägverket Tielaitos eller Tievirasto på finska? Benämningar på svenska samhällsfenomen i sverigefinska tidningar. Paula har i sin avhandling studerat hur svenska samhällstermer uttrycktes på 1990-talet och 2003 i två sverigefinska tidningar, Viikkoviesti och Ruotsin Sanomat som båda idag är nedlagda. Paula ville framförallt ta reda på om tidningarna följer Sverigefinska språknämndens rekommendationer och om de använder svenska eller finska benämningar om svenska samhällsfenomen. Hennes arbete visade att tidningarna till 95 % använde benämningar på finska och att de i stor utsträckning (78 %) följde nämndens rekommendationer. Finskan i Finland och Sverige skiljer sig inte särskilt mycket från varandra, men språknämndens rekommendationer följer dock inte slaviskt terminologin i Finland. Ett exempel på detta är just den finska motsvarigheten till Vägverket. I Finland hade man tidigare en motsvarande myndighet, Tielaitos, men eftersom man i Sverige har valt att använda slutleden -virasto i namnen på samtliga statliga verk rekommenderar språknämnden användning av Tievirasto i stället för Tielaitos. På motsvarande sätt strävar man efter att alla ord som slutar på -bidrag ska ha slutledet -avustus, för språknämnden har nämligen konstaterat att det är lättare att uppnå enhetlig terminologi om man följer en viss logik och om de finska benämningarna är lätta att översätta tillbaka till svenska. Paula betonar att Sverigefinska språknämndens rekommendationer bara är rekommendationer och att var och en själv får bestämma vilken term man väljer att använda. Jag är dock övertygad om att översättarna till finska i ännu större utsträckning än journalisterna följer nämndens rekommendationer. Vi som arbetar med finska är samtidigt mycket privilegierade i förhållande till översättarna till andra språk, eftersom vi i 30 år haft ett eget språkvårdsorgan som har hjälpt oss när vi stött på terminologiska problem och som har arbetat aktivt för att skapa en enhetlig finsk terminologi i Sverige. TARJA SALO SAARVANTO Språkspalten Sven Borei, transforlag@heskonsult.com Irene Elmerot, irene@red.se Plötsligt fylldes en förmiddag med vårdkasar Först på skämt, i en diskussion om huruvida man var gammaldags och levde i det förflutna om man inte trodde på modern teknik, sedan i en artikel om fyrarnas nedsläckning längs Sveriges kust, och senast i en artikel från 1990 års utgåva av Marinmuseum i Karlskronas årsskrift. Finns detta ord kvar i ordböckerna, tro? Ja, Norstedts svenska ordbok har det, liksom deras engelsk-svenska, dock bara i det skotska ordet needfire, medan den svensk-engelska översätter det till beacon. ( Vårdkase finns som vårdkas under artikeln beacon, där vi även hittar ordet fyrbåk!) Även på nederländska finns ordet med och den tyska upplagan har också inkluderat det. Men vad gör en modern översättare när han eller hon hittar en strandsittare då, och drillsnäppa inte funkar? Inte ens de svenska ordböckerna vi tryckt in i datorn hjälper oss då. Det blir allmän forskning, eller också kan googling hjälpa med lite tur, i detta fall genom Wikipedia. Där hittade vi en kort notis om att det är en 1600-talsterm för en egendomslös person som av en jordägare fick arrendera en bit strand för att bosätta sig på eller som helt enkelt slog sig ner där. En svensk squatter någon som sätter sig på annans mark, dock inte för solens skull. När man hittar ett sådant ord som inte finns på ens eget språk i Wikipedia, så kan man ju göra en egen artikel om det, till andras fromma. Glöm då inte att under själva artikeltexten lägga till specialformeln med hakparenteser för motsvarande artikel på andra språk, t.ex. [[sv: strandsittare]], så att en länk bildas till den artikeln. Vilka av er länkar först till den svenska artikeln från något annat språk på Wikipedia? SVEN H E BOREI och IRENE ELMeROT 7

PRESENTATION AV NYA STYRELSEN En vacker vårdag under konferensen i Växjö samlades den nya styrelsen. Karin Ashing ordförande Jag översätter från engelska till svenska. De ämnesområden jag arbetat mest med på senare år är ledarskap, arbetsmiljö, livsåskådningsfrågor, varumärken, fondrapporter, telekom, kontorsutrustning och lokalisering av programvaror. Jag bodde i England i sju år i ungdomen, fick jobb som sekreterare/översättare när jag kom hem och höll på med det i 20 år. Läste diverse olika kurser vid Lunds universitet samtidigt som jag jobbade, slutförde översättarutbildningen i Lund 1998 och startade min egen firma. Jag har varit medlem i SFÖ sedan 1997, i styrelsen sedan 2001. Olof Dandanelle ordinarie, vice ordförande/finans Läste juridik i Stockholm i slutet av 1980- talet. Arbetade sedan en kortare period på en juristfirma innan jag började med översättning 1995. Har nu varit verksam som översättare på heltid i tio år. Översätter från tyska och engelska till svenska, främst inom ekonomi och juridik. Nadja Chekhov ordinarie, vice ordförande/program Fil. kand. i slaviska språk vid Stockholms Universitet. Kompletterat med kurser i juridik, ekonomi och IT-kunskap. Auktoriserad translator och auktoriserad rättstolk i bosniska, kroatiska, serbiska. Född i Trieste av serbisk mor och rysk far. Bosatt i Sverige sedan 1955. Arbetade från 1980 till 1992 i Belgrad, forna Jugoslavien, för ett svenskt storföretag med bl. a. PR och översättning/tolkning. Översättare på heltid sedan 1993, egen företagare sedan 1994. Blev medlem i SFÖ 1997. Sammankallande för Infogruppen. Bor på Södermalm i Stockholm tillsammans med sonen Andrej. Fritidsintressen: läsning, matlagning och umgänge med familj och vänner. Mats Dannewitz Linder ordinarie Nu inne på femte (och sista) året i styrelsen. Det är en syssla jag kan rekommendera att tillsammans med stimulerande och idérika vänner arbeta för att utveckla föreningen på bästa sätt kan visserligen ta en hel del tid, men det är väldigt intressant och kreativt. Och kul. Karin Grönwall ordinarie Har varit verksam i översättningsbranschen i 25 år och som översättare i 12 år. Jag översätter från engelska, danska och norska, huvudsakligen informationstext och marknadsföringsmaterial. Bor och verkar i Stockholm samt i stugan i Sörmland. Lisbeth Mejer ordinarie Dansk cand.mag. Översätter från engelska, tyska, franska, svenska och norska till danska. Egen företagare sedan 1982. Primärt fackområde: medicin, men även mycket annat. Bor sedan 2000 i nordöstra Skåne tillsammans med man (också SFÖ: are), hund och katt. 8

Längst fram f.v. Karin Ashing, Nadja Chekhov och Lisbeth Mejer Mittraden f.v. Ann Johansson, Karin Grönwall, Mia Poletto Andersson och Mats Dannewitz Linder Längst bak f.v. Robert Williams och Olof Dandanelle Till höger: Jakob Roël, ej med på stora bilden lilla bilden privat Mia Poletto Andersson ordinarie, sekreterare Översättare på heltid sedan 1994. Jobbar i huvudsak med ekonomitexter numera, t.ex. IAS/IFRS, årsredovisningar och interntidningar, men översätter även en hel del affärslitteratur. I år har jag bland annat översatt fredspristagarens Mohammad Yunus självbiografi och Chris Andersons Long Tail. Just nu håller jag på med Alan Greenspans memoarer. Fritidsintressena handlar i huvudsak om friluftsliv och film. Ann Johansson suppleant Göteborgare sedan tolv år tillbaka då jag ryckte upp mina rötter ur den småländska myllan för att prova på livet i de go a gubbarnas stad. Jag har jobbat med översättning på olika sätt i åtta år: jag gick översättarutbildningen i Göteborg 1998 2000 och frilansar sedan drygt 1 ½ år tillbaka efter ett extraknäck på en översättningsbyrå som blev till en heltidstjänst som jag stannade på i sex år. Jag översätter från engelska, franska och danska till svenska och mina favoritområden är IT, medicin, marknadsföringsmaterial och spel av alla de slag. På ledig tid reser jag gärna till varma och spännande länder, läser deckare, pysslar med blommor eller hänger på SFÖ Västs träffar. Just i sommar går den mesta fritiden åt till att få ordning på det nyinköpta huset och jag ser fram emot att kunna koppla av i hängmattan under körsbärsträdet snart! Jakob Roël suppleant Jag frilansar som översättare och konferenstolk med språken nederländska (mitt andra modersmål), tyska, engelska och danska. Jag startade min firma A&Ord i Malmö 1997 och bor numera med min fru och tvååriga dotter i Nacka. Efter en facköversättarutbildning i tyska i Lund 1997 1998 avslutade jag mina studier med Konferenstolkutbildning med inriktning på EU. Jag har även praktiserat som terminolog på TNC och haft en fast anställning på SVT som nyhetsöversättare och undertextare. Att vara med i SFÖ:s styrelse ser jag som ett bra sätt att kunna påverka och knyta spännande kontakter. Förhoppningsvis kan jag bidra i några av alla de frågor som är av betydelse för oss frilansande översättare. Närheten till skogen och havet och för den delen tillgången till snö där vi bor nu lockar alltid till aktiviteter. Dagens teknik hindrar väl egentligen inte att sommarnöjet i S:t Anna blir kontor i stället, men då skulle jag nog sakna mötena med kollegor och kunder för mycket! Robert Williams suppleant Läste tyska och danska vid universitet i Cambridge, där jag tog examen 1977 and sedan ett postgraduate diploma i översättning vid Polytechnic of Central London. Bor i Ealing, London med irländsk fru och tre döttrar och är frilansare sedan 1985. Var med och grundade brittiska Institute of Translation and Interpreting 1986 och har varit fullvärdig medlem i SFÖ sedan 1994. Översätter från svenska, danska, norska, nederländska och tyska till engelska inom områdena medicin, läkemedel, miljö och årsredovisningar. Fritidsintressen: sport, natur. 9

Lärdomar Del 1 av en artikelserie i 6 delar om årsredovisningar Få bukt med årsredovisningarna Judy Petersen och Helen Taylor kommer framöver att publicera en serie artiklar om planering inför översättning av årsredovisningar. Mia Poletto Andersson har översatt dem till svenska. Årsredovisningens logistikkedja Funktioner Projektledare Slutkund Kommunikations-/IR-byrå Översättningsbyrå Specialister Interna/externa skribenter/ redaktörer Specialister Layoutare Ansvar Planera och administrera: Intern utveckling. Samarbeta med olika typer av specialister och externa byråer (t.ex. reklam, kommunikation/investor relations samt översättning). Externa anbud, utveckling och publicering avseende årsredovisningar. Samarbeta med interna projektledare och skribenter, redaktörer, formgivare, layoutare, översättare, korrekturläsare och tryckerier. Anbud, planering, samordning och översättning. Samarbeta med översättare och reklambyråer eller kommunikations-/ir-byråer (och ibland med slutkundens projektledare). Leverera rapporter till projektledare hos kunden eller lämna material till externa skribenter. Ytterligare utveckla/finslipa rapporter i samarbete med specialister. Löpande granska och slutligen godkänna rapporter när alla uppdateringar/ändringar har förts in. Lägga in godkänd text i en godkänd layout och löpande föra in sista minuten-ändringar från specialister. Under konferensen i Växjö diskuterade SFÖ:s engelska språkgrupp hur arbetet med att översätta årsredovisningar hade fungerat under 2007. I denna artikelserie sammanfattar vi dessa lärdomar samt tar upp projektledarens roll. Lärdomarna räknas inte upp i prioritetsordning. planera i god tid Utveckla utförliga, transparenta anbud som ska leda till utförliga, transparenta planer. Överväg att dela upp stora årsredovisningar på flera översättare (för att minska risken om någon t.ex. blir sjuk). Ta fram och distribuera en lista med kontaktuppgifter för alla aktörer i logistikkedjan. Distribuera resurser (t.ex. terminologilistor) till alla deltagare i projektet. Lägg in en tabell (plan) i all korrespondens med alla projektdeltagare så att alla snabbt kan se vad som har gjorts och vad som ska göras. Be om tydlighet när det gäller förväntningar, t.ex. kan man ha olika uppfattning om hur korrekturläsning av pdf-filer ska ske. Alla projektledare och specialister Löpande granska och slutligen godkänna hela årsredovisningen (i pdf-format) för tryckning. Förkortning Förklaring Översättningsbyråernas projektledare Översättare Distribuera årsredovisningar för översättning, samordna kommunikation, följa uppdateringar och så vidare. Översätta årsredovisningar. Löpande översätta sista minuten-ändringar. Redigera/korrekturläsa flera pdfutkast av layoutade årsredovisningar. AR IR Marcom Annual report Investor relations Marketing communications Projektledare och specialister Löpande granska och slutligen godkänna översatta årsredovisningar (i pdf-filer) för tryckning eller webbpublicering. PM SME Project manager Subject-matter experts 10

Lärdomar Årsredovisningen är företagets ansikte utåt därför är det viktigt att den håller hög kvalitet. Foto Stock.XCHNG Boka redigerare och korrekturläsare för årsredovisningsperioden och lägg in kostnaden i anbuden. Ligg på kunderna om leveranser och tveka inte att ringa minst två gånger i veckan för att höra efter om statusen. Projektledare på kommunikationsbyråer och IR-byråer gör detta åt sina slutkunder som förstår varför och uppskattar ihärdigheten. Kom ihåg! Slutkunder betalar olika aktörer i logistikkedjan för att få fram en produkt med hög kvalitet i tid. ENKLA, TIDIGA AVSNITT Gör tidigt upp om vem som ska göra i ordning filerna för översättning om filerna har formatet InDesign, Word, Excel eller pdf. Var inställd på att betala översättare för att göra i ordning filer om det saknas tid eller verktyg att själv göra det. Be kunderna att få granskade och godkända avsnitt av årsredovisningen på källspråket. Man behöver inte vänta på att hela årsredovisningen är godkänd. Avsnitt med adresser, styrelse, höga chefer och ordlistor kan översättas och formateras på målspråket innan hela årsredovisningen godkänns och skickas till översättning. På så vis kan formaterade sidor kontrolleras i pdf-format (tidigt) vilket minskar arbetsbördan under den slutliga pdf-redigeringen. ARBETA MED ÖVERSÄTTARE Boka inte in underleverantörer som är kända för att ta på sig för mycket jobb såvida det inte finns tid att göra rättningar eller möjlighet att anlita andra underleverantörer att göra rättningar. Detta råd gäller alla slags underleverantörer oavsett yrke. Säkerställ att alla översättare har de verktyg de behöver inklusive Adobe Acrobat och stavningskontroller på rätt språk. Förklara för översättarna att de förväntas gå igenom sina levererade översättningar mot pdf-filer och kontrollera att de har översatt all text, t.ex. bildtexter, figurer, diagram och vit text på mörka bakgrunder. Ge översättarna så pass mycket tid att de kan dubbelkolla sådant som är 1) fastställt i kundernas terminologilistor och 2) översatt med CAT-verktyg. I annat fall kan extra kostnader uppstå på grund av ersättning till redigerare/skribenter som måste rätta till problem, t.ex. ekonomiska termer som inte följer angiven terminologi. TOPPA FORMEN Sköt den psykiska och fysiska hälsan. Fyll frysen för att inte behöva tänka på om det finns någon mat hemma. Köp underkläder och strumpor som räcker i minst sex veckor för att slippa tvätten. Avsätt tid för träning och motion. Anlita städhjälp och barnpassning (boka dessa tjänster långt i förväg). Och när allt är klart gå och få massage! JUDY PETERSEN OCH HELEN TAYLOR Håll ögonen öppna för information om årsredovisningskurser. 11

NYHETER Intervju med Thomas Edholm Studentspalten Jessica Jansson, vargavirri@yahoo.com Thomas Edholm och Jessica Jansson träffades när de gick på kurs i översättning vid TÖI vid Stockholms universitet. Han ingår för övrigt i nästa års Konferensgrupp. Hur fick du idén att söka en praktikplats vid EU? Jag hade tidigare översatt EU texter som frilans. Därför verkade det intressant att åka till Luxemburg för så att säga vara på plats. Var befinner du dig, och vad gör du? Vi håller till i ett område som heter Kirchberg, där EU har största delen av sin verksamhet i Luxemburg. Som praktikant jobbar man med i stort sett samma uppgifter som de ordinarie översättarna. Det finns några seminarier för praktikanter men för det mesta översätter man. Kan du berätta om en typisk dag som översättare? Du kommer till kontoret, slår på datorn och sitter sedan och översätter. Ytligt sett kanske det inte verkar så spännande, men genom att skriva om olika politiska frågor lär man sig en hel del om världen. Vad känner du att själva praktikjobbet tillfört dig som översättare? Det har gett mer erfarenhet av översättning. Dessutom har dialogen med parlamentets översättare varit upplysande. Sedan ger själva upplevelsen att komma till en annan plats, som Luxemburg, nya perspektiv. Luxemburg, är det inte ett väldigt litet och lite trist ställe? Luxemburg är en förhållandevis liten stad med ca 100 000 invånare. Men det är en huvudstad och ett viktigt centrum, dels för landet Luxemburg, dels för en större region. Många pendlar från Frankrike, Belgien och Tyskland. Med tanke på sin storlek har staden ganska mycket att erbjuda när det gäller t.ex. musik, film, restauranger och affärer. Vad saknar du från Sverige? Det finns mycket att sakna. Men flygbiljetterna är billiga om man åker via Tyskland. Praktikantlivet, är det en massa vilt festande hela tiden, eller? I början var det mycket sociala aktiviteter som resor och fester. Men efter några månader lugnade det ner sig och blev mer vardagligt. Är det svårt att hitta jobb nu när du ska ut i verkligheten? En nackdel med att göra praktik är osäkerheten när det gäller framtiden. De flesta praktikanter går nog tillbaka till i stort sett samma situation som före praktiken, men med mer erfarenhet och förhoppningsvis med större möjligheter. Vad är ditt drömjobb/vad gör du om fem år tror du? Det är svårt att gissa framtiden. Jag planerar att fortsätta med översättning. Om det är ett drömjobb vet jag inte, men det är ett relativt bra jobb som både är intressant och lönsamt. En dyr publikation Boktipset Brett Joycelyn epstein brett@awaywithwords.se Proceedings of the XVii World Congress international Federation of Translators. Tampere, Finland, 4 7 August 005. Red: Leena Salmi & Kaisa Koskinen. FiT 005. 48 s, 50,00. Beställ från www.fit ift.org/en/publications.php. Det här är en dyr publikation som snart är två år gammal. Det hindrar inte att den innehåller åtskilligt av intresse och åtminstone översättningsföretagen bör kosta på sig inköp. Redan en titt på de ämnen som behandlas ger en bra bild av mångsidigheten: Standards, Quality, Assessment Profession Cultures in Contact and Conflict Translation between Major Languages and Languages of Limited Diffusion Man and Machine Media Translation of Literature Training. Av de 87 föredragen fann jag själv ett drygt 15 tal vara av klart intresse, vilket faktiskt inte är dåligt. Bland dem fanns titlar som Why should we classify quality?, Translation quality and the responsibility of professional associations, The professional image of translators and interpreters, Certification around the world, Subtitling: A cultural, political and economic tool, Assumptions of cultural knowledge when translating, Localisation? Globalisation!, Gained in translation m.fl. Som synes av dessa titlar är engelskan övervägande; faktiskt är bara ett halvdussin av artiklarna på franska (FIT:s förstaspråk ). Det säger sig självt att kvaliteten växlar men är genomgående hygglig och andelen överdriven akademika är förvånansvärt låg. Som framgår av sidantal och artikelantal är texterna vidare välgörande korta. Sammanfattningsvis alltså en åtminstone i valda delar (alltefter läsarens intresseinriktning, givetvis) klart läsvärd publikation, och det är bra att FIT gör sig mödan att publicera sina kongressföredrag. Med lite tur kommer vi dessutom att få se valda delar i Facköversättaren. mats dannewitz LiNdeR 1

forts från sid 5 Internationella gruppen forts från sid 5 Marknadsföringsgruppen vad han tyckte frilansöversättare (som måste tjäna ihop till mat och hyra) skulle göra när allt fler större företag kräver att de jobbar i översättningsminnen svarade han lite luddigt att det bara var att göra motstånd och att detta motstånd inte gick att jämföra med vad andra människor under historiens gång fått betala med sina liv. Vissa av föreläsarna var väldigt teoretiska i sina resonemang, däribland Dr Nelly Chachibaia, från University of Westminster, som föreläste, eller snarare läste innantill ( In this paper I will ) om samspelet mellan forskning och utbildning vid simultantolkning. Andra var mer livliga, som t.ex. professor Jack Lonergan som berättade om utbildnings dvd:er för vietnamesiska och kinesiska tolkar och visade några dråpliga exempel på hur fel det kan gå när t.ex. en sekreterare med språkkunskaper, men utan någon tolkningsvana, ska tolka. En rolig föreläsning handlade om kommatering och hölls av Sue Young och Karin Band. Med glöd i rösten och härligt belysande exempel fick de konferensdeltagarna att tycka att det här med kommatering faktiskt var riktigt roligt. Som exempel använde de bland annat den klassiska meningen A woman without her man is nothing som med kommatering får två helt olika betydelser: A woman, without her man, is nothing respektive A woman: without her, man is nothing London i april är inget dumt ställe att vara på så förutom konferensen njöt vi av det fina vårvädret, det goda ölet, det stora shoppingutbudet och vi hade dessutom livliga diskussioner som huvudsakligen (självklart) rörde vårt arbete som översättare. Vi diskuterade bland annat prissättning, marknadsföring, sökmetoder, virusprogram, översättningsverktyg samt för och nackdelar med att jobba direkt mot kund, respektive genom översättningsbolag. Vi kom fram till att det är viktigt att komma hemifrån ibland och diskutera jobb och förutsättningar med kollegor för att få lite perspektiv på tillvaron, och kom överens om att försöka göra om en sådan här studieresa tillsammans nästa år, med eller utan en konferens som dragplåster. Kanske till Barcelona eller Rom Eller varför inte till Shanghai, där FIT:s världskongress äger rum den 4 7 augusti nästa år. LeNA PÅLSSoN ITI (Institute of Translation and Interpreting) grundades 1986, som den enda självständiga professionella föreningen för verksamma översättare och tolkar i Storbritannien, och fungerar som huvudsaklig informationskälla för myndigheter, industri, media och allmänhet. Föreningen har 1 500 fullvärdiga medlemmar, varav cirka 340 är tolkar och resten översättare. ITI har även cirka 1 120 associerade medlemmar, drygt 100 studenter och 79 företagsmedlemmar. Svaren visade att leveranstid och kundförhållande har störst inverkan på priset och att prisvariationen kan vara upp till 100 % för uppdrag med kort leveranstid. Medeltaxan för alla språkkombinationer är SEK 1,72 för direktkunder och 1,29 för översättningsbyråer. Medeltaxan för de vanligaste språkkombinationerna är 1,62 respektive 1,21 för engelska till svenska och 1,77 respektive 1,38 för svenska till engelska. (SEK). Hela 58,7 % använder Trados, och 58,56 % av dem som använder Trados eller ett annat CAT-verktyg arbetar med minnesprogram 75 % 100 % av arbetstiden. Däremot använder 82,86 % av medlemmarna som äger ett taligenkänningsprogram det mindre än 25 % av sin arbetstid. Bara 11,08 % översätter fler än 3 000 ord per dag. Många facköversättare arbetar deltid. Vad föreningen ska göra med den information som nu har samlats och kommer att presenteras och diskuteras blir främst upp till styrelsen att besluta. Dock kan alla medlemmar dra slutsatser om sin egen yrkesutveckling och säkerligen kommer framtida konferenser och föreningens utbildningsgrupp att basera vissa delar av sitt utbud på denna information. Det är viktigt att påpeka att resultatet av Prisenkät 2007 är färskvara. Inom en relativt kort period på 3 5 år behövs en uppdatering, dels för att bekräfta siffrorna, dels för att få fram data som pekar på trender i yrket. Förhoppningsvis blir svarsfrekvensen ännu större då. SVeN h e BoRei Krydda med lite humor Mambojambo var den tredje utav fem som fick äran att layouta Facköversättarens nya tidning. Vi ser en stor potential i tidningens layout och vill med små medel lyfta den ännu några steg. Både genom att förtydliga, plocka fram och även skoja till vissa delar i innehållet. Vi vill göra Facköversättaren ännu mer levande! Hälsningar Carina Hägglund & Karolina Stålenbring Översättning en förutsättning för global kommunikation Tidningen för dig som arbetar med språk Vi översätter till ett 40-tal språk och är specialiserade inom drygt 650 ämnesområden. Sveriges Facköversättarförening, www.sfoe.se Annonsera i Facköversättaren. Hör av dig till: loole hagberg@telia.com Droit Franco-Suedois des Affaires Svensk-Fransk Affärsjuridik & Contentieux & Arbitrage International Affärstvister & Internationell Skiljedom paris cabinet zander 12/14, avenue victor hugo f-75116 paris phone +33-1-45 00 02 03 fax +33-1-45 00 60 99 jean-jacques zander avocat au barreau de stockholm, de paris, et de bruxelles e-mail: jjzander@eurolawyers.net internet: www.eurolawyers.net stockholm eurolawyers advokatfirma ab sveavägen 52, 4tr box 3549 s-103 69 stockholm phone +46-8-660 35 70 fax +46-8-660 75 40 1

KRÖNIKAN Här fortsätter vår serie Mitt liv som översättare. I förra numret fick ni läsa om Paul Fischers dag 1. Här får ni följa med på dag 2 och 3. Tre dagar i en översättares liv Dag 2 Samtal med Katmandu Det finns en kvinna i Pajala som är ett krutpaket och när hon var cirka 70 gick det ett rykte om att hon tänkte vandra i Himalaya. Det stämde och när hon kom in på mitt kontor ett par månader senare berättade hon hur fint det hade varit. På min fråga medgav hon att hon hade känt lite syrebrist över 3 000 meters höjd, men sedan kom hon till saken. Jag köpte en stor matta i Katmandu men den har inte levererats än. Hon plockade fram kvittot. Kan du kontakta den här butiken? Naturligtvis ska jag skriva Joo, men jag menar nu. Där är telefonnumret och de stänger inte förrän om en timme. Hon hade koll på tidsskillnaden och en halvtimme senare var vårt business problem löst. Några veckor senare fick jag och min fru en inbjudan till älgmiddag hos krutpaketet och hennes lugna man. Den nepalesiska mattan täckte golvet bredvid, inte under bordet och jag kunde äta utan att vara nervös över den fina mattan. Vi fick även fryst älgkött med oss hem. Jag beställde en ny skärm från Stockholm och samtidigt försökte jag låna en i Pajala som inte har någon datorbutik. Det går inte att låna en datorskärm de som har en behöver den. Skärmen skulle komma på fredag, jag tog bilen till posten för att hämta skärmen, men bara avin hade kommit. Skärmen fanns kvar på sorteringsterminalen i Luleå. Följande måndag konferensstart var helgdag i Sverige. Räcker det om du får den på tisdag eftermiddag? Nej! Terminalen stänger om lite drygt 2 timmar. Jag säger till postpersonalen: Kan du övertala dem att vänta på mig? De ler lite: Före en helgdag? Knappast. Du måste hinna före fem. OK, ring och be dem plocka fram skärmen. Denna sista replik sade jag till postpersonalen per mobiltelefon från Sattajärvi en mil bort. Det är 23 mil till Luleå. Jag hann: svettig, men jag överlevde, liksom ett par renar söder om Korpilombolo. Konferensen i Bryssel handlade om företagarnas villkor i glesbygden! Jag berättade skärmhistorien för min uppdragsgivare i Bryssel, som bad att få den ditskickad i journalistisk form, som en tidningsartikel alltså. Det användes som exempel under konferensen. PAUL FISCHER Krutgumman Lilly med mattan, som är tibetansk Dag 3 Racet till Luleå För några år sedan, när vi bara hade en dator, fick jag i uppdrag att från Pajala livebevaka en konferens i Bryssel. Jag skulle fortlöpande översätta korta sammanfattningar som skulle laddas upp på en hemsida för att deltagarna på plats och folk hemma skulle hållas à jour. Konferensen skulle börja på en måndag. Min datorskärm pajade tisdagen innan. 14 facköversättaren 2/07

gott & blandat Insändare Du, Ni eller mittemellan? När jag kom till konferenssalen där SFÖ:s kurs i praktiskt säljande (en utmärkt kurs, förresten) skulle äga rum, möttes jag av en konferensvärdinna med orden: Ni är först. Jag vände mig om. Ingen annan hade kommit. Det tog ett tag innan poletten trillade ner: Aha, du menar att jag är först. Varpå värdinnan svarade, något besvärad: Ja, du är först. Jag har alltså gått och blivit så gammal att jag blir niad. Och ändå har jag bara nyligen passerat 30-strecket. Eller är det när man ser ut att tillhöra affärsfolket man blir niad? Det här med att dua och nia blir väldigt rörigt ibland, speciellt om man som jag har mycket kontakt med tyska kunder. Det är inte längre bara att välja mellan två olika alternativ. Däremellan finns ett gränsområde där åtminstone jag ofta får tänka till först. Jag har tidigare fått inpräntat att på tyska alltid inleda med Sehr geehrte/r Frau/Herr [efternamn] vid korrespondens med nya kontakter. När man sedan lärt känna varandra och i bästa fall fått det där känsliga momentet med att börja dua överstökat, kan det bli aktuellt med Liebe/r [förnamn]. Detta börjar luckras upp, åtminstone i e-postmeddelanden. En del kringgår den långa formella hälsningsfrasen genom att helt enkelt korta ner den till SgF/SgH. Stilen blir då även mindre formell. Andra övergår direkt till Hallo Frau/Herr [efternamn]. Jag har stött på både Liebe Frau Sara Erlandsson, följt av niande, och Hallo Sara, följt av niande. En kund undrade redan efter ett par e-postmeddelanden om vi kunde dua varandra. Utan att vi ens pratat på telefon. Numera försöker jag efter de första e-postkontakterna att övergå till Hallo Frau/Herr [efternamn], för att varken vara stel eller påflugen. Men det är ett gissel att ringa in personen jag e-postar med. Vissa är av den mer tillknäppta typen och återgår vid varje nytt projekt till det gamla hederliga Sehr geehrte. E-postmeddelanden har ändå fördelen att man hinner tänka efter. På telefon är det i många fall lite av en chansning om jag ska avsluta med auf Wiederhören eller det mer lediga tschüs (vanligt även om man niar). Jag har ingen modersmåls-magkänsla att gå på. Det finns mycket att grunna över. Om jag t.ex. ringer upp någon jag har duat, men inte haft kontakt med på sju år ska jag då fortsätta att dua personen, fast den knappast kommer ihåg mig? Har duformen något utgångsdatum? När nu tyskarna visar tendenser på att börja luckra upp niandet, ska det bli vanligare att nia i Sverige? Jag hoppas verkligen att det i framtiden inte blir lika rörigt på svenska. SARA ERLANDSSON Medlemsnytt Vi är nu 925 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ: Elke Blumenberg-Cheyne, Berlin Francesca Caroleo, Trieste Richard Elgenmark, Kista Martin Englander, Leksand Gail Eriksson Hallberg, Ekerö Christine Frostell, Åkersberga Annie Getler, Hilleröd Christina Godsk, Lund Monica Goldschmidt, Stockholm Amanda Hessle, Torsö Leticia Klemetz, Palma de Mallorca Åsa Pålsson, Eldsberga Majura Sasivanij, Haninge Teslin Seale, Vällingby Max Sjöholm, Göteborg Ingegerd Telestam, Johanneshov Tips! Om du sett eller hört något du vill att vi ska skriva om eller ta in i Facköversättaren, skicka det till: loole.hagberg@telia.com Nästa nummer Nästa nummer kommer definitivt att handla till stor del om Bokmässan i Göteborg. KOMMER ut omkring den 22 oktober Manusstopp den 16 september Judy Petersens och Helen Taylors utbildningsartikel nr. 2 kommer att publiceras 15

Översättning en förutsättning för global kommunikation SFÖ:s medlemmar översätter till ett 40-tal språk och är specialiserade inom drygt 650 ämnesområden Sveriges Facköversättarförening www.sfoe.se 16 Facko versa ttaren nr4.indd 16 07-08-08 22.46.26