Torrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet

Agenda

Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor som övergöder havet mest som ett de avrinningsområden som övergöder havet mest per ytenhet. Svärtaå-projektet, Länsstyrelsen Södermanland.

Syfte Syftet med studien var att analysera i vilken utsträckning förändringar avseende markanvändning har påverkat transporten av näringsämnen till Östersjön. Förändringar i markanvändning innefattas av; sänkta sjöar utdikade våtmarker uträtade vattendrag

Frågeställningar Vilka förändringar har skett i området gällande sänkta sjöar, utdikade våtmarker och dikade vattendrag från sent 1800-tal fram till idag i Svärtaåns avrinningsområde? Hur mycket retentionskapacitet har förlorats eller tillförts till följd av förändringarna enligt retentionskoefficienter från litteraturen? Hur skulle förändringarna av sjöar, våtmarker och vattendrag påverka näringsämnestransporten från Svärtaåns avrinningsområde till Östersjön?

Svärtaåns avrinningsområde

Svärtaåns avrinningsområde

Svärtaåns avrinningsområde

Svärtaåns avrinningsområde

Svärtaåns avrinningsområde 8,6 ton tot-p/år 88 ton tot-n/år

Metod Häradsekonomiska kartan 1860-1930 I området bra precision Terrängkartan Kartogis Alla förändringar över 2000 m 2 Noggranhet? Areamätning Kartmaterial Terrängkartan Häradsekonomiska kartan

Metod Exempel 1 referens Exempel 2, 1,2 % felmarginal Exempel 3, 2,8% Exempel 3, 11,5 % Areamätning Kartmaterial Jämför statistik 5 % felmarginal

Exempel datainhämtning Sjön Stockbäckssjön (6522912, 1569420), västra delen av ARO. Terrängkartan till vänster och Häradsekonomiska kartan till höger. Sjön är analyserad som 3 objekt, eftersom den finns sjöyta, våtmark och mosse utmärkt på den H.e. kartan. Stockbäckssjön har förändrats från sjöyta, våtmark och mosse till en mosse.

Exempel datainhämtning Bilderna visar en våtmark som fanns nära Bogsta(6530502, 1578986), östra delen av ARO. Våtmarken har förändrats till både skog och oldad mark.

Exempel datainhämtning Bilderna visar en mosse/ett kärr som finns nära Kärrstugan i södra delen av ARO (650959, 1570747). Mossen har minskat i area och blivit ersatt av skog.

Exempel datainhämtning Bilderna visar ett vattendrag nära Ullaberg, som ligger i den södra delen av ARO. Vattendraget har förändrats från ett vattendrag med svämningszoner till ett smalt vattendrag omgivet av skog.

Metod Eftersom retentionskapaciteten varierar mellan olika vattenkategorier, olika koefficienter i litteraturen. Uträkningar, Data från litteraturen Sjö, våtmark, mosse/kärr, vattendrag med svämningszon Skillnaden mellan de vetenskapliga artiklarna var stor. En hög, en låg och en median mätt i kg/ha/år.

Metod 13 artiklar, nationella och internationella. Varierar som mest med en faktor 60 (Tot-N). Uträkningar, Data från litteraturen Fosfor Kväve (Tot-P) (Tot-N) Kategori Hög retentionskoefficient (kg/ha/år) Låg retentionskoefficient (kg/ha/år) Median retentionskoefficient (kg/ha/år) (kg/ha/yr) Sjö 5,5 400 3,06 4,3 180 Våtmark 485 3000 12,5 110 47,3 201 Mosse 4,88 4,8 3,5 4,8 5,75 Vattendrag med svämningszon 250 840 33 117 57,5 412,5

Metoddiskussion Förstahands information Retention varierar över året och i olika vattenmiljöer Våtmarker, höga näringsvärden över långa tidsperioder kan resultera i läckage av näringsämnen Indikationer Uträkningar, Data från litteraturen Mossar/kärr Osäkerhet Få källor till information Definition gjordes 1960, äldre kartor definition?

Metod Uträkningar, Data från litteraturen Uträkning av massa, Retention per år(g/år) = Retention per kvadratmeter och år (g/m 2 /år) area (m 2 )

Resultat Vilka förändringar har detekterats? 334 objekt med en förändring över 2 ha har detekterats. Mellan 2 47,8 ha. De flesta förändringarna under10 ha. 85 sjöar, 72 våtmarker, 163 mossar, 16 vattendrag Förändringar 1068 ha, ökande och minskande areor. 84 % av objekten har minskat i area (964 ha) 16 % av objekten har ökat i area (104 ha) Förändringar i olika delar av avrinningsområdet Intensivt jordbruk, mer förändring? Inte påvisa någon skillnad, flest objekt och således mest förändrad volym.

Resultat Förändring till vad? Förändringar inom alla vattenkategorier. Vatten till land, den miljömässigt största förändringen 47 % Vatten till annat vatten 53 % I de allra flesta fall mindre vått

Resultat Totalt är 860 ha eller 28 % av den historiska vattenarean förlorad. Dessa förändringar har troligen orsakats av åtgärder som sänkning av sjöar, utdikning av våtmarker och dikning av vattendrag.

Resultat Förlorad area per vattenkategori

Resultat

Resultat Hur mycket retentionskapacitet har förlorats enligt litteraturens retentionskoefficienter? Tot-P Total fastlagd massa (ton) Hög retentionskoefficient Låg retentionskoefficient Median retentionskoefficient 146 7,18 18,1 Uppmätt värde 8,6 ton Tot-N Total fastlagd massa (ton) Hög retentionskoefficient Låg retentionskoefficient Median retentionskoefficient 941 37,9 116 Uppmätt värde 88 ton

Resultat och slutsatser Hur skulle förändringen påverka transporten av näringsämnen från Svärtaåns avrinningsområde till Östersjön? Svårt att säga då resultaten blir så höga. Fanns historiskt en omvänd problematik? Problem med metodik Svårt att kvantifiera näringsämnestransporter. Trots uppdelning i olika kategorier, för grovt. 1-2 % fel i kartmaterial, 60 ggr så stor skillnad i ret. Koefficienter Högre känslighet vid högflöde, näringsämnen Om det lägsta resultatet skulle förmodas stämma; Historiska retentionen av P skulle vara 83 % av dagens belastning (jämför litteratur 10-44 %) Historiska retention av N skulle vara 43 % av dagens belastning(jämför litteratur 1-50 %)

Fortsatta studier Mer information skulle behöva läggas till. Modell, dolda fel Hyraulisk belastning, vattenförekomstens lokalisering, inflödeskoncentrationer. Fortsatta studier på vad dessa förändringar betytt för området behövs.

Diskussion och frågor Vad betyder resultatet för nuvarande åtgärder som görs i området? Kan vi utvärdera dessa konsekvenser på ett relevant sätt?

Drained land and nutrient transport to the Baltic Sea The River Svärtaå Project Emma Lannergård Third year thesis Linköping University