Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Granbacka förskoleområde Förskolan Påfågeln Upprättad 100521
Inledning Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk, diskrimineringslagen och enligt 14 a kapitel Skollagen. Dom har ersatt den tidigare barn och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Nu skyddas också barnen mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Det har även införts en form av böter, ett vite, för förskolor som inte har en plan som lever upp till diskrimineringslagens krav. I 1998 års läroplan LPFö98 kan man läsa: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Enligt LpFö98 skall verksamheten präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Definitioner Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara att en pojke går före i kön till förskolan med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som t ex på grund av religiösa själ behöver annan mat. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns värdighet.
De sju diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Här följer några händelser som kan vara exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med kön: En förskollärare väljer att enbart ta med sig pojkgruppen till närmaste lekpark för att titta på brandbilen. Några av flickorna vill följa med, men nekas detta. Förskolan har konsekvent organiserat nästan allt arbete i pojk- och flickgrupper. Detta har man gjort av principiella och ideologiska själ snarare än av pedagogiska orsaker. När barnen leker på gården berättar Olle för sin förskollärare Lisa att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Lisa säger skrattande: Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Olle. Här följer några exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. Här följer ett exempel på trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning: Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. Här följer några exempel på diskriminering och trakasserier som har samband med funktionshinder: Lotta som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Lotta ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom snubbelfot. Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder.
Här följer några exempel på diskriminering och trakasserier som har samband med sexuell läggning: Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. Här följer ett exempel på vad som kan vara diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck: Sedan ett år tillbaka markerar Tomas, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Tomas ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ha på sig et par byxor. Pappa frågar personalen varför Tomas skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara nån måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Tomas i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon har klänning. En händelse som kan vara exempel på trakasserier som har samband med ålder: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som har valt det. De andra barnen retar honom ofta för det.
Vision I Granbacka förskoleområde finns inget utanförskap, så lyder vår förskoleenhets övergripande vision. Denna vision betyder naturligtvis att ingen, varken barn eller vuxen, utsätts för någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Den står också för ett ansvar, ett ansvar att inte utsätta någon annan för något, men även ett ansvar att inte ställa sig själv i ett utanförskap eller att se åt sidan när någon annan behandlas illa. Alla har ett okränkbart värde, alla kan tillföra något och alla är betydelsefulla. Kartläggning och nulägesanalys Överlag har vi på Påfågeln en öppenhet för olikheter Vi vuxna lägger inte våra värderingar på barnens olika sätt att uttrycka sig Kön Alla barn ges möjlighet att välja aktivitet utifrån eget intresse. I nuläget finns ingen genusrepresentant, men platsen kommer att tillsättas. Genusrepresentanten går på möten där man lyfter genusfrågor. Vi på Påfågeln har börjat med att gemensamt lyfta genusfrågan, men i nuläget har vi inget gemensamt dokument. Vi strävar efter att vara bra förebilder och är uppmärksamma på hur vi uttrycker oss och är mot varandra oberoende av kön. Etnisk tillhörighet Vi på Påfågel ger inte förtur till barn beroende på etnisk tillhörighet. Vi lyfter barn med olika etnisk tillhörighet för att stärka deras identitet t.ex. genom att prata om vad saker heter på olika språk. Har personal samma hemspråk som ett barn ska denna prata barnets hemspråk under dagen. Religion Vi erbjuder barnen mat utifrån olika trosuppfattning. Utifrån barnens funderingar uppmärksammar vi olika trosuppfattningar t.ex. samtal om varför vissa firar Ramadan/ att få julklappar eller inte. På matlistan i köket skriver vi inte muslim när ett barn inte äter fläsk utan vi skriver ej fläsk. Vi bemöter föräldrars och andra vuxnas olika trosuppfattningar med respekt. Diskussion: Oavsett den egna trosuppfattningen ska personalen förhålla sig neutral och inte utöva eller uttrycka sin egen religion om denna påverkar verksamheten. Funktionshinder I nuläget har vi barn och vuxna med nedsatt syn och hörsel på förskolan. Vi har även barn och vuxna med allergier och barn med hjärtfel. Vi pratar öppet och ärligt om varför vissa har t.ex. glasögon. Vi tillgodoser allergiska barn och vuxnas behov genom att erbjuda annan mat. Vi respekterar olika funktionshinder genom att t.ex. inte ha parfym på sig om någon är allergisk eller vi frågar den med funktionshinder om denne behöver hjälp innan vi hjälper. Sexuell läggning Vi är professionellt neutrala utifrån barnens egna funderingar och åsikter. Vi bemöter alla på samma sätt oavsett sexuell läggning. Könsöverskridande identitet/uttryck Vi bemöter barnens behov och lägger ingen värdering i det. Vi bejakar deras vilja att uttrycka sig vare sig det är könsöverskridande eller ej. Vi verkar för alla människors lika värde samt för att olikheter berikar.
Ålder Vi anpassar material efter mognad och intresse. Vi tar till vara på varandras olika erfarenheter. Mål, resurser och åtgärder Vi på Påfågeln har som mål att få en ökad medvetenhet om vårt förhållningssätt gentemot de olika diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling. Vi ämnar arbeta kontinuerligt kring detta ämne för att öka medvetenheten om hur vi förhåller oss och för att därmed aktivt förhindra uppkomsten av diskriminering och kränkning. Åtgärder: i första hand ska vi utse en genusrepresentant. Han/hon skall aktivt lyfta diskussioner och arbetet med genusfrågor för att bidra med en ökad medvetenhet bland de anställda. Vi kommer även att avsätta 15-20 min på varje Husmöte för att lyfta de olika diskrimineringsgrunderna. Dessa skall diskuteras utifrån problembaserade uppgifter. Vid första, inledande tillfället skall samtliga avdelningar bidra med problembaserade situationer som ska diskuteras. Därefter bidrar en avdelning/månad med frågor/situationer som är intressanta och relevanta att diskutera och fundera över. Detta fortlöpande likabehandlingsarbete syftar till att upprätthålla vår medvetenhet samt utveckla vårt pedagogiska arbete. Uppföljning och utvärdering För att säkerställa att arbetet går i riktning mot vårt mål måste utvärdering av arbetet ske. Då kan vi synliggöra om eventuella revideringar bör göras och/eller att arbetet är givande och utvecklande. Utvärdering i form av blankett tillsammans med diskussion bör ske i slutet på varje termin. Första utvärdering sker i slutet av 2010. Utifrån utvärderingen följs detta upp genom att forma följande termins arbete. Tidsplan 7 juni 2010 Studiedag: 1) Genusrepresentant utses 2) Uppgiften delas ut om att varje avdelning tillsammans fundera över en problembaserad situation/fråga som kan lyftas till diskussion vid höstens första Husmöte. Augusti 2010 Husmöte: 1) Alla avdelningar presenterar sin fråga/problematisering som diskuteras. Detta fortlöper sedan månadsvis men med en problematisering/avdelning/månad. December 2010: 1) Utvärdering samt uppföljning av utvärderingsresultatet inför kommande termin