Varje land bär en historia Skildring av Ledarnas nordiska nätverksmöte på Färöarna Text och foto: Malin Larsson I Oslo den 5 december 1998 bildades Ledarnas nordiska nätverk (LNN). Initiativet var delvis Sveriges, då vi såg fördelar med att bredda vårt nationella nätverk ut över Sveriges gränser. Under åren som gått har flera av de nordiska länderna kommit med i nätverket och ett av de senaste att ansluta sig var Färöarna (2007). Sedan starten har en viktig del i nätverkets arbete varit att styrelserna i respektive land åkt till varandra på studiebesök för att på detta sätt öka kännedomen om och byta erfarenheter runt varje lands utveckling inom chefs- och ledarskapsfrågor. Spännande! I år gick resan till Färöarna. Varje land bär på en historia som präglar ut- 4 vecklingen och invånarna Färöarna bär sin. Vi fick under dessa två intensiva dagar följa med på en resa i ett land som står i stor förändring, med utmaningar som i mångt och mycket skiljer sig från våra. I text och bild gör jag ett försök att dela med mig av mina upplevelser och erfarenheter av dagarna på ön. Håll till godo! Det är svårt att beskriva landet för den som aldrig har varit på Färöarna. Detta var min tredje resa hit och när många frågat hur det ser ut har mitt svar för det mesta varit: Lite som att landa på månen. Nu har jag ju aldrig varit på månen så jag har ingen aning. Det är svårt att beskriva hur det ser ut, men det är bedårande vackert. Det är ett landskap som skiljer sig vilt från mycket
FÄR Ö A R N A annat jag mött. Kargt men ändå rikt. Mestadels grönt och grått men ändå färgsprakande. Kallt och rått men ändå varmt. Min reflektion är att det är människorna som gör skillnaden. Så har jag tänkt tidigare när jag lämnat ön och den känslan har förstärkts efter mitt senaste möte med färöingarna. Vi hämtas på hotellet i buss och får en dryg timmas bussresa från Torshavn till Klaksvik. Bussen kör på en av öns mer moderna vägar och genom tunnlar som inte har så många år på nacken och som gett invånarna nya möjligheter till arbete och utbyten nu när huvudöarna förbinds landsvägen och inte sjövägen. Bland annat har det gjort att sjukhuset i Klaksvik del- vis fått nytt uppdrag eftersom det enklare och snabbare än tidigare går att transportera sjuka in till Torshavn och behovet av akutsjukvård i denna del av landet delvis upphört. Vi fick träffa sjukhusdirektören, som bland annat brottas med befolkningens önskan om att ha avancerad sjukvård nära, tillsammans med kraven från högre ledning till samordning, effektivisering och delvis nedmontering. Vårdpersonal med kvalificerad utbildning som inte sällan får avvakta att utföra vårdinsatser på grund av brist på läkare. Hur kommer framtidens hälso- och sjukvårdsuppdrag att se ut i Klaksvik? För några år sedan stängde förlossningen och vad står näst på tur? 5
Jag ska ärligt erkänna att jag inte helt förstod vad för vård som erbjöds där, men om jag ska göra någon form av svensk jämförelse så skulle jag säga att det var en kombination av ett närsjukhus och kommunal sjukvård med slutenvårdsplatser. Jag förstod heller aldrig hur deras planering helt och fast såg ut över en vecka, men att utbudet varierade kraftigt beroende på vilka läkarkompetenser som fanns att tillgå. För mig ter detta sig som frustrerande och svårplanerat men jag är säker på att de som är bosatta i denna del av Färöarna kände sig trygga och lugna av att ha sitt sjukhus nära. Men till vilket pris sett till kostnader, kvalitet och säkerhet? Jag känner stor tacksamhet för den personalförsörjning vi ändå har i Sverige. Före vårt besök på sjukhuset hade vi två stopp. Det första i Christiankyrkan i Klaksvik och det andra hemma hos Niclas Heri Jakupsson. Niclas erfarenheter som chef och att i dag arbeta med ledarskapsutveckling återkommer jag till, men först till kyrkan. Christiankyrkan har som alla kyrkor en historia som säger något om tiden och folket som finns runt kyrkan och för den som är intresserad 6 och har möjligheten att göra ett besök där kan jag varmt rekommendera det. I kyrkans källare mötte vi en av Färöarnas
mest framgångsrika moderna konstnärer, Edward Fuglø. Han har på uppdrag av församlingen skapat en modern skildring av Jesus liv. Sättet som konstverken är skapat på och Edvards moderna och innovativa sätt att tänka imponerar. Att våga mixa nytt och gammalt, blanda en historia som alla känner till med nya infallsvinklar och lokala inslag. Dessutom är allt skapat i återvunnet material, det mesta från en nyligt genomförd kyrkorenovering men också föremål som han lokalt fångat upp och som betytt mycket för människorna på ön. Enkelt och robust med djärva kompositioner har han skapat konstverk utöver det vanliga. Han får mig att tänka att om man bara vet vad man vill och ger sig tusan på att lyckas så kan man med små medel åstadkomma mästerverk. Det gäller bara att arbeta målmedvetet och inte ha för bråttom. Allt är uppbyggt av små bitar som bildar ett pussel där varje bit är avgörande för konstverkets storhet. Så för dig som är konstintresserad, lägg namnet Edward Fuglø på minnet och missa inte chansen att se hans konstverk. Niclas Heri Jakupsson öppnade sitt hem och bjöd på lunch i sitt nyinförskaffade hus precis vid hamninloppet. Lät oss sköljas över av lugnet och tystnaden men bjöd också på sina erfarenheter av att vara en toppchef med alltför högt arbetstempo och där allt en dag tog stopp. Delade med sig av resan kring hur han därefter sakta men säkert byggt sig själv och återfunnit balansen mellan yrkesliv och fritid. I dag ägnar han sig åt sitt egna företag där han runt om i Norden arbetar med ledarskap och grupputveckling på ett 7
framgångrikt sätt, men i ett något annat tempo än tidigare och med lite andra tekniker än vad som vanligtvis används inom genren. Han sa en sak som fastnade hos mig: Det är aldrig för sent att stanna upp och börja om... Det är aldrig för sent att stanna upp och våga börja om... Detta var några axplock från vårt besök på Färöarna. Utöver ovan så hann Klaksvik byråd bjuda på middag, Färöarnas sjuksköterskefören- FA K TA Färöarna består av 18 större och mindre öar som förbinds av tunnlar och färjor. Landskapet är kargt med branta klippor, gräsklädda kullar och lite skog. Med sina knappt 1 400 km² är Färöarna det minsta av de tre självstyrande områdena i Norden. Det bor 48 500 människor på Färöarna och omkring 20 000 av dem bor i huvudstaden Torshavn. Färöarna tillhör formellt kungariket Danmark, men har ett omfattande självstyre. Lagtinget är den högsta myndigheten på Färöarna. Fiske är den allra viktigaste industrin, följt av turism och ullproduktion. 8 ing på lunch och ännu några besök hos lokala konstnärer. Tack till alla er som var med och tack till alla på Färöarna som bjöd in! FA K TA Ledarnas nordiska nätverk (LNN) är en sammanslutning med chefsföreningar från samtliga nordiska länder. LNN har sedan starten genomfört sex nordiska ledarkongresser; Malmö 2000, Oslo 2002, Köpenhamn 2004, Reykjavik 2006, Stockholm 2008, Torshavn 2010 och Stavanger 2012. LNN s syfte är bland annat att utbyta kunskap, kompetens och erfarenheter inom organisationsoch ledarskapsområden, skapa kännedom om de nordiska ländernas vård och omsorgsorganisation samt arrangera nordisk ledarkongress jämna år och ordna nätverksmöte för varje medverkande lands styrelse udda år. Arbetet med att planera nästa års ledarkongress i Reykjavik pågår för fullt och inbjudan hittar du i detta nummer av tidningen. Följ med till Island den 24-26 maj 2016! Ett nytt nordiskt land som vill dela sin historia...