Konsthallen 20-år 1
Konsthallen Hishult 20 år Nostalgi Vitalitet Stramhet Trygghet Elegans 25 oktober - 14 december 2014 2 3
Av KÅ Gustafsson Att bygga en Konsthall En Konsthall i Hishult även år 2014. Ja, det känns faktiskt ännu mer osannolikt nu än det gjorde för ca 25 år sedan, när den vilda idéen hade slagit rot i mitt inre. Kort om Konsthallens bakgrund, tillblivelse, utställningar och utveckling finns i katalogen till utställningen Black Box (#114), november - december 2013. Naturligtvis finns det mycket mer än så att berätta, men det får komma till ett annat tillfälle. Sune Nordgen har lovat att hjälpa till med att sammanställa detta i bokform, så det finns något att se fram emot! När jag själv började försöka att i minnet gå igenom vad som har hänt på platsen omkring den Gamla Gästgivaregården under dessa drygt 20 år, så var det inte så enkelt. Jag behövde verkligen mycket hjälp med att få ordning på minnet av min, under alla år, ständige vapendragare Ryszard Futoma. Detta är vad vi i all hast kunde komma ihåg och helt säkert är det något som är glömt eller att händelsen ej kommit in under rätt årtal! Under den euforiska högkonjunktur som rådde i slutet av 1980-talet så började det gry en idé om att bygga upp en plats för utställningar i anslutning till den Gamla Gästgivaregården i Hishult, vars verksamhet startades av min farfars far år 1884. Ett oväntat möte med arkitekten Maria Schad gav form till mina planer och ritningarna började ta form. Högkonjunktur hade förbytts till extrem lågkonjunktur, men jag var fast förvissad om att det var nu eller aldrig som gällde. Mina föräldrar kände att de hade gjort sitt och ville dra sig tillbaks, så tiden var verkligen inne. Julen 1992 så sattes de vildsinta planerna i gång och då grävdes en stor del av den anrika gårdens trädgård i sönder. Första delen av 1993 färdigställdes ritningarna och bygglov skulle sökas (inte så lätt!) för att till slut äntligen kunna starta byggprojektet på allvar i augusti. En Konsthall skulle byggas, sammankopplad med Gästgivaregården och mina föräldrar skulle få en ny bostad, en modern och fin lägenhet (ihopbyggd med Konsthallen). När de hade flyttat in (våren 1994) så skulle den gamla bostadsdelen i Gästgivaregården renoveras för att inrymma min familj, som nu bestod av fru Maria och barnen Kiran, Björn och Ellen. Detta var mitt väl tilltagna livsprojekt, som jag var helt övertygad om att vi skulle kunna växa länge i, innan det började bli trångbott. Ack så fel, för detta är den enskilt största missräkning i hela Konsthallsprojektet. Detta blev i stället starten till en never-ending bygg och renoveringsera. Så här har det fortsatt: 1994 Privatbostaden fick vara klar för inflyttning i juni. Konsthallen blev till slut invigningsklar den 15 oktober. Bosse Nilsson invigde det hela och Olle Kåks var premiärutställare. Arbetet i och omkring Konsthallen höll på hela året. 1995 Börjar slutföra arbeten i trädgård och vid entrén mot parkering. 1996 Ett magasin med en automatisk påfyllning av biobränsle installeras till pannan som förser Gästgivaregården och garage och förråd med värme (Konsthallen värms upp av is-pinnar, en sinnrik luftvärmeuppfinning). 1997 Vi måste ha ett nytt och funktionellt restaurangkök. Bygget startar i början på sommaren och blir en byggnad på tre våningar, inklusive källare. Köket i första plan och sedan, i plan två och tre, lite större plats privat, fler hotellrum och ett konferensrum. Samtidigt anlägger Björn Wessman sin trädgård ASA-stenar längs tomtens västra del (klart för vernissage i juli). 1998 Konsthallen värmesystem kopplas ihop med biobränsleanläggningen. Ny tillbyggnad för fler toaletter och kapprum. De nya hotellrummen + konferensrummet görs färdiga. I Gästgivaregårdens matsal läggs nya golv in och gamla slipas, det målas å fejas. 1999 Tegeltorget byggs. Under en resa till Italien, för att fira Staffan Nihléns 70-års dag, får jag se torget i Sienna och blir helt betagen. Ett sådant måste vi ha i Hishult! Jag köper materialet från en raserad ladugård och fullföljer min inre bild av detta som en del av Konsthallens yttre. Plan två på Gästgivaregården med korridor och de tre gamla hotellrummen får en ansiktslyftning samt dusch och toalett på rummen. Gamla entrén renoveras också (där det nu finns en stor samling glas av Bengt Orup). 2000 Slutför renoveringen av det gamla huset. Slutför också inredningen av källaren under det nya köket. Köper grannfastigheten Hishult 28:2. 2001 börjar, så försiktigt, att renovera den. 2002 Här är en total minneslucka! 2003 I den privata bostadsdelen görs en genomgripande renovering av vardagsrum, kök, entré och trappa till 2:a våningen. 2004-05 Påbörjar utbyggnaden för en ny caféservering i anslutning till restaurangköket. Totalrestaurerar uthuset till 28:2. 2006 Då får Boklådan, i gamla tryckeriet, sitt nuvarande utseende. 2007 Arkitekten Heikki Särg, får färdigt ritningarna till Orangeriet och Tegeltorget tas bort och vi startar bygget 1:a veckan i maj. Klart för invigning, med Björn Wessmans utställning, den 28 juni! Samtidigt blir också innergården klar. Allt hopkopplat med caféserveringen. Blomsterkullen vid parkeringen uppstår. I en rasande fart får också Konsthallen en ny tillbyggnad (benämns Inre rummet ) under sensommaren. Kapprummet blir färdigt och en ny boulebana kommer till. 2008 Orangeriets brädklädda utställningsvägg och lager blir färdigt. En ny carport och ett garage för traktor och maskiner tillkommer. Projektet Skulptur vid kyrkan startar och syftet är att detta skall fortgå under 5 år. Startar ett försök att anlägga en ny skulpturpark, granne med kyrkan och längs med Smedjeån. 2009 Min fars gamla 4 5
hundgård genomgår en total förändring och blir nytt förråd och redskapsförvaring. Sommarens Skulptur vid kyrkan blir den sista. Arbetet med att röja och rensa marken i nya skulpturparken startar. Konsthallen får en ny stor utställningsvägg, som döljer den stora och dominerande trappan till plan 2. Nytt stort badrum görs i fastigheten 28:2. 2010 En ny värmepanna för hela anläggningen installeras och all hydralik till värmeanläggningen renoveras. Trädgården/ Parken får ett delvis nytt utseende, med några fasta platser för skulpturer. Ett litet nytt tegeltorg återuppstår. 2011 Gästgivaregårdens tidigare huvudentré får nytt ett yttertak och balkong. Arbetet i trädgården fortsätter och lägenheten får en braskamin. 2012 Renovering av ett av hotellrummen (#9) samt att mitt gamla kontor får bli ett nytt dubbelrum (#8). Allt i Konsthallen. 2013 Rosens Dag, ett rikstäckande projekt av GRO-plantskolor och Svenska Rosensällskapet, har valt Konsthallen som årets plats för att presentera Årets Ros. Omkring 4-500 rosplantor finns i Parken, många blir stationära och utgör nu ett väldigt vackert inslag i parken. I samband med detta invigs en fast utsmyckning av Eva Bengtsson, YES ROSOR, på pelaren i hörnet av Orangeriet. En ny infart görs för transporter till Gästgivaregården. Arbetet med den nya skulpturparken kräver för mycket av allt! Sänker kraven, men släpper inte taget! 2014 De nya rosorna kräver mycket och vi vårdar vårt nytillskott. Kanske också Rodordendron? Maria Miesenberger gör en fast utsmyckning Ögonblick i rörelse/moment in Motion på Orangeriets västra gavel (se sid 8-9). Fastigheten 28:2 börjar få ett nytt utseende och lägenhetens trädgård förfinas. Rolf Hansons jättemålning Yendi, 314x374 cm från 1983, köps in som 20-års present till Konsthallen. Gästgivaregården har fått leva vidare och har nu blivit 130 år gammal, kanske piggare än någonsin! Konsthallens vänförenings medlemsantal, är idag (ordinarie- och familjemedlemmar) ca 800 personer. Och så vidare, och så vidare... 6 7
8 Maria Miesenberger Ögonblick i rörelse/moment in Motion (hornhinnans nerver), 2014. 9
Lennart Aschenbrenner nostalgi Lennart var den första riktiga konstnär jag stötte på den omvälvande våren 1979. Vänskapen har bestått under alla år och det är glädjande att få visa Lennarts nya nostalgiska verk. För mig ger det också många positiva nostalgiska vibrationer. Photo: Anders A. Aronsson Ateljén i Gåsborn, oktober 2014. 10 11
Under studietiden på Konstakademien gjorde jag i mitten av 60-talet trevande försök på grafikskolan som resulterade i tre litografier. Några etsningar, kom till under primitiva former på en vind i Skåne vid samma tid. Vintern 1968-69 gjorde jag två litografier hos Peter Bramsen på Atelier Clot i Paris, Men först 1972 när jag genom Ingvar Landberg började arbeta med serigrafi, som möjligheten och lusten att arbeta och fördjupa mig i de olika grafiska metoderna tog fart. Det började med serigrafin som man då inte ansågs vara en konstnärligt godkänd metod, den skulle man låta reklamarna hålla på med. Men för mig blev det ett fruktbart och intensivt samarbete som pågår ännu. Serigrafins teknik och färdiga resultat påminner om oljemåleriets. Färgen kan tryckas tjockt och pastos, ett felaktigt parti kan korrigeras med ett täckande färglager. 1982 började jag arbeta med koppargrafik hos Ole Larsen i Helsingborg. I hans verkstad har mina etsningar blivit till sen dess. Koppargrafikens traditioner och myter kändes först som ett hinder, jag ville närma mig kopparplåten respektlöst med målarens ögon, och utnyttja dess kvaliteter och möjligheter i mitt bildskapande. I verkstaden hos Ole fick jag hjälp med detta. Genom att t.ex. med penseln doppad i syra måla på en akvatintgrund har jag försökt uppnå en lätthet, ett anslag som minner om kalligrafins. Genom åren har jag lärt mig att nästan allt är möjligt att uppnå med hjälp av kopparplåt och syror. Från mitten av 80-talet blev också litografin en tryckteknik som jag har arbetat mycket med. Först hos Åke Lindström. Sen hos Finn Nielsen i Kivik där vi arbetade på sten, tungt, mödosamt och roligt. Under ett par år gjorde jag över tio upplagor i hans verkstad. Jag flyttade till Sydfrankrike 1992 och började göra mina litografier hos Pierre Chave i Vence och i somras tillbaka i Stockholm utförde jag mappen Poste restante fyra litografier hos Lumphé Litografiska. Litografins möjligheter och begränsningar påminner om akvarellens. Lager på lager av transparanta färger där vitt är det rena pappret. En form kan inte korrigeras genom att tryckas över, blir en form inte bra måste man börja om på ny sten eller plåt. Varje tryckmetod har sina begränsningar och sina specifika kvaliteter, som det gäller att komma underfund med och använda sig av. Det är ett privilegium för mig att kunna gå till en grafikverkstad och utnyttja all den yrkeskunskap som finns samlat där, I grafikverkstaden har jag någon att samarbeta med, pröva idéer och uttryck tillsammans med. En tryckare är inte bara en person som utför en uppgift jag förelagt honom, han är också det öga som tittar över min axel på bilden i vardande. Redan under arbetets gång har jag en betraktare, ibland besvärande men oftast stimulerande. Det är viktigt för mig att arbetsprocessen i grafikverkstaden är den samma som i min egen ateljé. Jag kommer inte till Ole med en förlaga som ska transkriberas till en etsning jag strävar efter att bilden skall födas där, att det konstnärliga avstampet sker där just då. Mina tryckare är mina vänner, vi strävar mot samma mål. Lennart Aschenbrenner i oktober 2013 PIPA Etsning, 12 x 10 cm, 2012. 12 13
Anton Alvarez vitalitet Anton Alvarez (b. 1980) is a Swedish-Chilean designer currently based in Stockholm. A recent graduate of the Royal College of Art s Design Products MA, Alvarez originally studied fine art and cabinetmaking before completing an Interior Architecture and Furniture Design course at Konstfack, the University College of Arts, Craft and Design in Stockholm. Alvarez s work focuses on the design of systems and the creation of tools and processes for producing products. Alvarez work has been exhibited internationally, including at MUDAC, the Design Museum and the Victoria & Albert Museum in London. För drygt en månad sedan hade jag ingen aning om vem Anton Alvarez var. En kik på hemsidan om hans pågående utställning på Gustavsbergs Konsthall gjorde valet lätt. Nytt, kraftfullt och vitalt. Verkligen en utmaning för mig och Konsthallens publik. Photo: Märta Thisner Photo: Märta Thisner 14 15
Photo: Gustav Almestål Photo: Gustav Almestål 16 17
18 Anders Hammarstrand stramhet Konstnärlig stramhet blandat med en form av surrealism. Anders har intresserat mig främst genom sina stol-skulpturer. Jag är ju förtjust i stolens form och utstrålning. Anders stolsiluetter kan ju nästan liknas vid telefonkladd som med pedantisk nogrannhet har blivit bearbetad och förfinad. Detta i kombination med det surrealistiska uttrycket i måleriet ger en intressant spänning. Anders Hammarstrand och Stol No 8, 2014 Från måleri till stolar Jag började mitt konstnärskap som målare, sedan gav jag mig in på skulpturen och först därefter gav jag mig i kast med stolen som estetiskt och funktionellt objekt. Här följer några tankar kring mina stolar eller stol-skulpturer som jag föredrar att kalla dem. Jag försöker i mitt arbete att abstrahera stolens form och att ge den ett så utpräglat skulpturalt uttryck som möjligt, abstraktionen kan emellertid inte drivas hur långt som helst, något måste finnas kvar som ger objektet dess identitet som stol. Samtliga stolar bygger på samma kompositionsprincip. Idén kommer till i ytplanet på det vita papperet; svarta raka linjer - horisontella, vertikala och diagonala - formar sig till ett tecken. (Ritar man upp de olika stolarnas profiler, sammanlagt 23 stycken, ser de ut som tecknen i ett mycket kryptisk alfabet.) Fångar en idéskiss mitt intresse går jag vidare med en linjalritning av stolens profil i skala 1:2. På detta stadium kan jag avgöra om idén är möjlig att utföra eller om den måste kasseras. Detta avgörande bygger på mycket noggranna studier av den mänskliga kroppen i olika sittpositioner. Håller idén bygger jag en modell i skala 1:4 sedan gör jag en ny arbetsritning i skala 1:1. I tre dimensioner är flertalet av mina stolar uppbyggda av plana rektangulära skivor i olika storlekar. Skivorna är placerade horisontellt, vertikalt eller diagonalt och sammanfogade i olika vinklar. Val av trä och fogarnas precision är av avgörande betydelse. Stolen måste vara funktionell - den måste gå att använda - men jag kan inte säga att mina stolar är bekväma i konventionell mening; för mycket komfort stör tankeverksamheten, de är snarare gjorda för kontemplation. Anders Hammarstrand 2014 Stol No 3, 1983. 140 x 42 x 46,5 cm. Träslag: alm. Ytbehandling: obehandlad. 19
Stol No 5, 1984. 94,3 x 146,6 x 42 cm. Träslag: alm. Ytbehandling: obehandlad. Stort huvud, 2003-2004. 265 x 55 x 8 cm. Blandteknik med olja och vismutlegering på blyfolie. 20 21
Rolf Hanson trygghet Med Trygghet menar jag att Konsthallen Hishult är idag en respekterad och attraktiv plats att ställa ut på, även för de mest eftertraktade utställarna. 20 år och 140 utställningar är en lång tid och Konsthallen har kunnat utvecklas tillsammans med sina utställare. Det är Trygghet och ger framtidstro, både för Konsthallens fortsatta utställningsverksamhet och för att öka det publika intresset. Konstnärer som Rolf Hanson bidrar i synnerhet till detta. Rolf Hanson var utställare jubileumssommaren 2014 och därför hänvisar jag till katalog #118. Utan titel, 2012. Olja på pannå, 53 x 44 cm. Sine Nomen, 2013. Olja på pannå, 93 x 93 cm. 22 23
Tore Svensson elegans På Nutida Svenskt Silver, i Stockholm, såg jag för första gången Tore Svenssons vackra skålar i tunn järnplåt. Det minnet har aldrig lämnat mig. Nu får jag också möjlighet att visa upp Tores ömsinta och eleganta konstnärsskap här i Hishult. Både skålar och smycken. Tore Svensson Järnskålar Tore Svensson har drivit skålar sedan början på 1980-talet, enkla i formen och utan berättelser. Från en cirkelformad skiva av järnplåt driver han långsamt och metodisk fram en skål ur det hårda materialet. En fantastisk förvandling från ett stumt material till ett ädelt ting genom en enorm arbetsinsats men framför allt också tid. Tiden och den intellektuella mognaden i själva skapande är det som karaktäriserar Tore Svenssons verk. Han vill få oss att stanna till och fundera på hur vi värderar vår tid och vad vi använder den till. Sparar vi undan den, skapar vi något värdefullt? Eller låter vi den rinna ut i tomheten?. 24 25
26 27
Konsthallen Hishult. 28 Entré, 2014. Ros: Wrams Gunnarstorp, årets ros 2013. Maria Miesenberger Stilla rörelse/standing Motion (klättrande/klimbing), 2012. Björn Wessman. ASA-stenar 1997. 29
Utställningarna i Hishult 1994 Olle Kåks 1995 Anita Nilsson Äpplet & Päronträdet Konstnärsvänner I Konstnärsvänner II Anders Kappel Björn Wessman 1996 Källemo LG Lundberg Peter Hahne Staffan Nihlén Hans Frde & Peter Åström Stina Ekman, Marianne Heske & Vibeke Tøjner 1997 Roy Andersson Rolf Hanson CF Reuterswärd ASA Stenar Carl Magnus Björn Olsén 1998 Carsten Regild KG Nilson Kehnet Nielsen Ulla & Gustav Kraitz Bengt Orup Sissel Wibom & Filippa Arrias 1999 Christer Strömholm Anders Knutsson & Pontus Carle Mats Theselius Peter Tillberg Nils G. Stenqvist Per Pålsson, Fredrik Ramsten & Lars Jörgen Svensson 2000 Jens Assur Staffan Nihlén Niklas Anderberg Hans Frode Ulrik Samuelson Samspilsramte fænomener #2 2001 Lennart Alves Barbro Bäckström Björn Wessman Pål Svensson Tomas Byström Unga damer Äldre herrar 2002 Åke Ericson Hans Landsaat LG Lundberg Olle Kåks & Stina Ekman Peter Hahne & Ulf Johansson Mats Hansén 2003 Lars Tunbjörk & Hans Malmberg KG Nilson Tuula Lehtinen Konstnärsfamiljen Andersson/Theselius Louise Fenger-Krog Bertil Herlow-Svensson, LG Persson & Torsten Ridell 2004 Katinka Andersson & Rune Jansson Anders Kappel Tomas Byström Niklas Anderberg Hans Frode Claes Hake Speglingar 10 år 30 2005 Åke E:son Lindman Staffan Nihlén Filippa Arrias Peter Johansson Lennart Aschenbrenner, Harald Lyth, LG Lundberg & Nils Kölare Hans Olofsson & Sabine Weise 2006 Jaakko Heikkilä Ur min gardrob från mitt hjärta Rolf Hanson Peter Tillberg & Roj Friberg Silja Rantanen Lennart Aschenbrenner 2007 Jens Lindhe & Jens Bertelsen Marianne Lindberg De Geer Peter Hahne Björn Wessman Tomas Byström Invigningsutställning 2008 Lennart Olson Jan Liljeqvist C Göran Karlsson Pål Svensson Eva Bengtsson Joachim Carlsson 2009 Natalia Edenmont Bengt Orup Doris Bloom Nordiskt Sommarljus Marie Beckman, Jussi Ojala & Hans Olofsson Anders Knutsson 2010 Olle Kåks minnesutställning Eva Klasson Ulf Trotzig Hans Frode Niklas Anderberg Anders Kappel 2011 Anita Nilson Billgren Hans Hammarskiöld Håkan Bengtsson & Elisabeth Moritz Björn Wessman Peder Josefsson & Lars-Åke Åberg Stolen #1 Karin Lundh, Källemo 2012 Hasse Persson Fredrik Brånstad, Juri Markkula & Ulrik Samuelson Tuula Lehtinen & Tomas Byström Eva Bengtsson Olle Ängkvist Stolen #2 Gunilla Allard & Maria Miesenberger 2013 Gunnar Smoliansky Erik Steffensen Elin Källman Per Kirkeby Max Book BlackBox, inför Kosthallen 20-år 2014 Håkan Elofsson NBJ-Editions, Köpenhamn/Berlin Doris Bloom Rolf Hanson - Konsthallen Maria Miesenberger - Orangeriet/Parken Kosthallen 20-år Konsthallens Vänförening Vänföreningens syfte är att kunna stödja delar av Konsthallens verksamhet och på det sättet kunna medverka till en framtida positiv utveckling, både vad gäller innehåll och volym. Naturligtvis gynnas vi bäst av ett aldrig sinande nytillskott och att gamla medlemmar är trogna och behåller sitt medlemsskap. Medlemskapet som nu kostar 350:- (+ ett ev frivilligt bortobidrag på 50:-) är för löpande 12 månader. Övriga familjemedlemmar betalar 150:- (gäller ej för deltagande i konstlotteriet). Medlemsskapet innebär bl.a.: - Fri entré för en person. - Vernissagekort, katalog + brev skickas alltid per post. - Påsk i förstugan, speciellt för medlemmar på långfred. - Konstlotteriet, v49-50 - Tillfälliga erbjudanden... Anmälan görs bäst via: - Betala i kassan på Konsthallen - Via pg 660515-8 - Via bg 823-7943 - Via hemsidan, hishult.com Glöm ej att ange adress, telefon och e-post. Mycket Välkomna till vännerna i Konsthallen Hishult - Tack! Katalog #120 i en löpande serie utgiven vid varje utställning sedan starten 1994 Katalogens idé & form KÅ Gustafsson Upplaga 2.500 ex Respektive konstnär & Konsthallen Hishult, Markarydsvägen 10, SE-310 21 Hishult ISBN 91-85348-71-6 www.hishult.com / konsthallen@hishult.com +46-(0)430-40321. Öppet: April, sept-okt: Onsdag-söndag 12-17.00 November-mars, onsd-fred 12-16.00, lörd-sönd 12-17.00 Maj-Augusti: Tisdag-Söndag 12-17.00 Kataloger 2014 produceras med stöd av: Sparbanken Boken, Skånes Fagerhult Hishult Tack! 31
32 #120 25 oktober - 14 december 2014 www.hishult.com