ÄNDRINGSFÖRSLAG 50-280

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2013/0402(COD) 5.2.2015 ÄNDRINGSFÖRSLAG 50-280 Förslag till yttrande Michèle Rivasi (PE544.342v01-00) över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om att skydda know-how och företagsinformation (företagshemligheter) som inte har röjts från att olagligen anskaffas, utnyttjas och röjas (COM(2013)0813 C8-xxxx/2015 2013/0402(COD)) AM\1046525.doc PE546.727v01-00 Förenade i mångfalden

AM_Com_LegOpinion PE546.727v01-00 2/138 AM\1046525.doc

50 Michèle Rivasi för Verts/ALE-gruppen Skäl 1 (1) Företag och icke-kommersiella forskningsinstitutioner investerar i förvärv, utveckling och tillämpning av know-how och information, som är kunskapsekonomins valuta. Företagens investeringar i att generera och utnyttja intellektuellt kapital avgör deras konkurrenskraft på marknaden och följaktligen deras lönsamhet, som är den underliggande drivkraften till forskning och utveckling i företag. Företag har olika sätt att tillägna sig resultaten av sin innovationsverksamhet när öppenhet inte medger att deras forsknings- och innovationsinvesteringar utnyttjas till fullo. Ett sätt är att skaffa sig formella immateriella rättigheter som patent, mönsterskydd eller upphovsrätt. Ett annat sätt är att skydda tillgången och utnyttja den kunskap som är värdefull för företaget och inte allmänt känd. Sådan know-how och företagsinformation, som inte har röjts och som är avsedd att vara konfidentiell, benämns företagshemlighet. Företag oavsett storlek skattar företagshemligheter lika högt som patent och andra former av immateriella rättigheter och använder konfidentialitet som ett verktyg för företagsledning och skötsel av forskning och innovation. Företagshemligheter täcker ett brett sortiment av information och omfattar utöver tekniska kunskaper kommersiella uppgifter som information om kunder och leverantörer, affärsplaner, marknadsundersökningar och marknadsstrategier. Genom att skydda en sådan bred räckvidd av know-how och kommersiell information, antingen som (1) Företag och icke-kommersiella forskningsinstitutioner investerar i förvärv, utveckling och tillämpning av know-how och information, som är kunskapsekonomins valuta. Företagens investeringar i att generera och utnyttja intellektuellt kapital avgör deras konkurrenskraft på marknaden och följaktligen deras lönsamhet, som är den underliggande drivkraften till forskning och utveckling i företag. Företag har olika sätt att tillägna sig resultaten av sin innovationsverksamhet när öppenhet inte medger att deras forsknings- och innovationsinvesteringar utnyttjas till fullo. Ett sätt är att skaffa sig formella immateriella rättigheter som patent, mönsterskydd eller upphovsrätt. Ett annat sätt är att skydda tillgången och utnyttja den kunskap som är värdefull för företaget och inte allmänt känd. Sådan know-how och företagsinformation, som inte har röjts och som är avsedd att vara konfidentiell, benämns företagshemlighet. AM\1046525.doc 3/138 PE546.727v01-00

ett komplement eller ett alternativ till immateriella rättigheter, möjliggör företagshemligheter att en upphovsman genererar vinst från sina skapelser och innovationer, vilket gör företagshemligheter särskilt viktiga för forskning, utveckling och innovation. Skälen bör innehålla koncisa motiveringar till bestämmelserna. Denna beskrivande text är således inte nödvändig i en juridisk kontext, i synnerhet då den medför en snäv syn på innovationsprocessen. Visserligen är företagshemligheter vardag för företag men de är inte nödvändigtvis kopplade till skapandet av innovation. Alla företag som har företagshemligheter är inte skapare. Att låtsas annat skapar missuppfattningar om innovationens invecklade process. 51 Michèle Rivasi för Verts/ALE-gruppen Skäl 1 (1) Företag och icke-kommersiella forskningsinstitutioner investerar i förvärv, utveckling och tillämpning av know-how och information, som är kunskapsekonomins valuta. Företagens investeringar i att generera och utnyttja intellektuellt kapital avgör deras konkurrenskraft på marknaden och följaktligen deras lönsamhet, som är den underliggande drivkraften till forskning och utveckling i företag. Företag har olika sätt att tillägna sig resultaten av sin innovationsverksamhet när öppenhet inte medger att deras forsknings- och innovationsinvesteringar utnyttjas till fullo. Ett sätt är att skaffa sig formella immateriella rättigheter som patent, (1) Företag och icke-kommersiella forskningsinstitutioner investerar i förvärv, utveckling och tillämpning av know-how och information, som är kunskapsekonomins valuta. Företagens investeringar i att generera och utnyttja intellektuellt kapital avgör deras konkurrenskraft på marknaden och följaktligen deras lönsamhet, som är den underliggande drivkraften till forskning och utveckling i företag. Företag har olika sätt att tillägna sig resultaten av sin innovationsverksamhet när öppenhet inte medger att deras forsknings- och innovationsinvesteringar utnyttjas till fullo. Ett sätt är att skaffa sig immateriella rättigheter som patent, mönsterskydd eller PE546.727v01-00 4/138 AM\1046525.doc

mönsterskydd eller upphovsrätt. Ett annat sätt är att skydda tillgången och utnyttja den kunskap som är värdefull för företaget och inte allmänt känd. Sådan know-how och företagsinformation, som inte har röjts och som är avsedd att vara konfidentiell, benämns företagshemlighet. Företag oavsett storlek skattar företagshemligheter lika högt som patent och andra former av immateriella rättigheter och använder konfidentialitet som ett verktyg för företagsledning och skötsel av forskning och innovation. Företagshemligheter täcker ett brett sortiment av information och omfattar utöver tekniska kunskaper kommersiella uppgifter som information om kunder och leverantörer, affärsplaner, marknadsundersökningar och marknadsstrategier. Genom att skydda en sådan bred räckvidd av know-how och kommersiell information, antingen som ett komplement eller ett alternativ till immateriella rättigheter, möjliggör företagshemligheter att en upphovsman genererar vinst från sina skapelser och innovationer, vilket gör företagshemligheter särskilt viktiga för forskning, utveckling och innovation. upphovsrätt. Ett annat sätt är att skydda tillgången som är värdefull för företaget och inte allmänt känd bland eller direkt tillgänglig för personer inom de kretsar som normalt hanterar typen av information i fråga och av andra personer som kan dra ekonomisk nytta av att få del av eller använda den. Sådan know-how och företagsinformation, som inte har röjts och som är avsedd att vara konfidentiell, benämns företagshemlighet. Företag oavsett storlek skattar företagshemligheter lika högt som patent och andra former av immateriella rättigheter och använder konfidentialitet som ett verktyg för företagsledning och skötsel av forskning och innovation. Företagshemligheter täcker ett brett sortiment av information och omfattar utöver tekniska kunskaper kommersiella uppgifter som information om kunder och leverantörer, affärsplaner, marknadsundersökningar och marknadsstrategier. Genom att skydda en sådan bred räckvidd av know-how och kommersiell information, antingen som ett komplement eller ett alternativ till immateriella rättigheter, möjliggör företagshemligheter att en upphovsman genererar vinst från sina skapelser och innovationer, vilket gör företagshemligheter särskilt viktiga för forskning, utveckling och innovation. Användningen av formell ger intrycket att en företagshemlighet är en typ av immaterialrätt, men det är den inte. En företagshemlighet och en immaterialrätt bör inte jämställas, eftersom de är mycket olika till naturen och används i olika syften. Patentsystemet motsvarar ett samhällskontrakt, där ensamrätt beviljas i utbyte mot offentliggörande av en uppfinning genom att den beskrivs i patenten. Betydelsen allmänt känd måste också förtydligas i kontexten av företagshemligheter. AM\1046525.doc 5/138 PE546.727v01-00

52 Krišjānis Kariņš Skäl 1 (1) Företag och icke-kommersiella forskningsinstitutioner investerar i förvärv, utveckling och tillämpning av know-how och information, som är kunskapsekonomins valuta. Företagens investeringar i att generera och utnyttja intellektuellt kapital avgör deras konkurrenskraft på marknaden och följaktligen deras lönsamhet, som är den underliggande drivkraften till forskning och utveckling i företag. Företag har olika sätt att tillägna sig resultaten av sin innovationsverksamhet när öppenhet inte medger att deras forsknings- och innovationsinvesteringar utnyttjas till fullo. Ett sätt är att skaffa sig formella immateriella rättigheter som patent, mönsterskydd eller upphovsrätt. Ett annat sätt är att skydda tillgången och utnyttja den kunskap som är värdefull för företaget och inte allmänt känd. Sådan know-how och företagsinformation, som inte har röjts och som är avsedd att vara konfidentiell, benämns företagshemlighet. Företag oavsett storlek skattar företagshemligheter lika högt som patent och andra former av immateriella rättigheter och använder konfidentialitet som ett verktyg för företagsledning och skötsel av forskning och innovation. Företagshemligheter täcker ett brett sortiment av information och omfattar utöver tekniska kunskaper kommersiella uppgifter som information om kunder och leverantörer, affärsplaner, marknadsundersökningar och marknadsstrategier. Genom att skydda en sådan bred räckvidd av know-how och kommersiell information, antingen som ett komplement eller ett alternativ till immateriella rättigheter, möjliggör (1) Företag och icke-kommersiella forskningsinstitutioner investerar i förvärv, utveckling och tillämpning av know-how och information, som är kunskapsekonomins valuta och medför en konkurrensfördel. Företagens investeringar i att generera och utnyttja intellektuellt kapital avgör deras konkurrenskraft på marknaden och följaktligen deras lönsamhet, som är den underliggande drivkraften till forskning och utveckling i företag och avgör deras prestation inom innovation. Företag har olika sätt att tillägna sig resultaten av sin innovationsverksamhet när öppenhet inte medger att deras forsknings- och innovationsinvesteringar utnyttjas till fullo. Ett sätt är att skaffa sig formella immateriella rättigheter som patent, mönsterskydd eller upphovsrätt. Ett annat sätt är att skydda tillgången till kommersiellt värdefull information och utnyttja den kunskap som är värdefull för företaget och inte allmänt känd i samhället som helhet. Sådan knowhow och företagsinformation, som inte har röjts och som är avsedd att vara konfidentiell, benämns företagshemlighet. Företag skattar företagshemligheter lika högt som patent och andra former av immateriella rättigheter och använder konfidentialitet som ett verktyg för företagsledning och skötsel av forskning och innovation. Företagshemligheter täcker ett brett sortiment av information och omfattar utöver tekniska kunskaper kommersiella uppgifter som information om kunder och leverantörer, affärsplaner, marknadsundersökningar och marknadsstrategier, antingen långsiktiga PE546.727v01-00 6/138 AM\1046525.doc

företagshemligheter att en upphovsman genererar vinst från sina skapelser och innovationer, vilket gör företagshemligheter särskilt viktiga för forskning, utveckling och innovation. eller mer kortlivade. I synnerhet små och medelstora företag värderar och förlitar sig på företagshemligheter mer, eftersom andra formella immateriella rättigheter brukar vara dyrare och små och medelstora företag saknar ofta tillräckligt med mänskliga eller finansiella resurser för att registrera, förvalta och skydda sina immateriella rättigheter. Genom att skydda en sådan bred räckvidd av knowhow och konfidentiell kommersiell information, antingen som ett komplement eller ett alternativ till immateriella rättigheter, möjliggör företagshemligheter att en upphovsman genererar vinst från sina skapelser och innovationer, vilket gör företagshemligheter särskilt viktiga för forskning, utveckling och innovation. 53 Michèle Rivasi för Verts/ALE-gruppen Skäl 2 (2) Öppen innovation är en viktig metod för att skapa ny kunskap och stöder framväxten av nya och innovativa affärsmodeller som baseras på att man använder kunskap som skapats av flera aktörer. Företagshemligheter spelar en viktig roll för att skydda kunskapsutbytet mellan företag inom och över den inre marknadens gränser i samband med forskning, utveckling och innovation. Forskningssamverkan, däribland gränsöverskridande samarbete, är särskilt viktig för att öka nivån på företagens forskning och utveckling på den inre marknaden. Öppen innovation är en katalysator för nya idéer så att de kan (2) Öppen innovation är en katalysator för nya idéer så att de kan finna sin väg till marknaden och tillmötesgå konsumenters behov och hantera samhällsutmaningar. Den är en viktig metod för att skapa ny kunskap och stöder framväxten av nya och innovativa affärsmodeller som baseras på att man använder kunskap som skapats av flera aktörer. Forskningssamverkan, däribland gränsöverskridande samarbete, är särskilt viktig för att öka nivån på företagens forskning och utveckling på den inre marknaden. En sådan för intellektuellt skapande och intellektuell innovation gynnsam miljö och garanterad rörlighet AM\1046525.doc 7/138 PE546.727v01-00

finna sin väg till marknaden och tillmötesgå konsumenters behov och hantera samhällsutmaningar. På en inre marknad där hinder för sådant gränsöverskridande samarbete minimeras och där samarbetet inte snedvrids borde intellektuellt skapande och intellektuell innovation främja investeringar i innovativa processer, tjänster och produkter. En sådan för intellektuellt skapande och intellektuell innovation gynnsam miljö är också viktig för att öka sysselsättningen och förbättra unionens konkurrenskraft. Företagshemligheter är ett av näringslivets mest använda sätt att skydda intellektuellt skapande och innovativ know-how, men är samtidigt det sätt som i unionens regelverk skyddas minst mot att olagligen anskaffas, utnyttjas eller röjas av tredje part. av arbetskraften är också viktiga för att öka sysselsättningen och förbättra unionens konkurrenskraft. Företagshemligheter kan spela en roll för att skydda kunskapsutbytet mellan företag inom och över den inre marknadens gränser i samband med forskning, utveckling och innovation. Öppen innovation är inte endast baserad på avtal mellan företag om förvaltning av ensamrätter. Företagshemligheter kan spela en roll men är inte nödvändigtvis centrala för öppen innovation. Däremot kan för mycket skydd hämma öppen innovation. 54 Krišjānis Kariņš Skäl 2 (2) Öppen innovation är en viktig metod för att skapa ny kunskap och stöder framväxten av nya och innovativa affärsmodeller som baseras på att man använder kunskap som skapats av flera aktörer. Företagshemligheter spelar en viktig roll för att skydda kunskapsutbytet mellan företag inom och över den inre (2) Öppen innovation är en viktig metod för att skapa ny kunskap och stöder framväxten av nya och innovativa affärsmodeller som baseras på att man använder kunskap som skapats av flera aktörer. Företagshemligheter spelar en viktig roll för att skydda kunskapsutbytet mellan företag inom och över den inre PE546.727v01-00 8/138 AM\1046525.doc

marknadens gränser i samband med forskning, utveckling och innovation. Forskningssamverkan, däribland gränsöverskridande samarbete, är särskilt viktig för att öka nivån på företagens forskning och utveckling på den inre marknaden. Öppen innovation är en katalysator för nya idéer så att de kan finna sin väg till marknaden och tillmötesgå konsumenters behov och hantera samhällsutmaningar. På en inre marknad där hinder för sådant gränsöverskridande samarbete minimeras och där samarbetet inte snedvrids borde intellektuellt skapande och intellektuell innovation främja investeringar i innovativa processer, tjänster och produkter. En sådan för intellektuellt skapande och intellektuell innovation gynnsam miljö är också viktig för att öka sysselsättningen och förbättra unionens konkurrenskraft. Företagshemligheter är ett av näringslivets mest använda sätt att skydda intellektuellt skapande och innovativ know-how, men är samtidigt det sätt som i unionens regelverk skyddas minst mot att olagligen anskaffas, utnyttjas eller röjas av tredje part. marknadens gränser i samband med forskning, utveckling och innovation. Forskningssamverkan, däribland gränsöverskridande samarbete, är särskilt viktig för att öka nivån på företagens forskning och utveckling på den inre marknaden. Öppen innovation är en katalysator för nya idéer så att de kan finna sin väg till marknaden och tillmötesgå konsumenters behov och hantera samhällsutmaningar. På en inre marknad där hinder för sådant gränsöverskridande samarbete minimeras och där samarbetet inte snedvrids borde intellektuellt skapande och intellektuell innovation främja investeringar i innovativa processer, tjänster och produkter. En sådan för intellektuellt skapande och intellektuell innovation gynnsam miljö är också viktig för att öka sysselsättningen och förbättra unionens konkurrenskraft. Företagshemligheter är ett av näringslivets mest använda sätt att skydda intellektuellt skapande och innovativ know-how, men är samtidigt det sätt som i unionens regelverk skyddas minst mot att olagligen anskaffas, utnyttjas eller röjas av tredje part. Unionens befintliga rättsliga ramar mot att tredje parter olagligen anskaffar, utnyttjar eller röjer företagshemligheter är utspridda i 28 olika lagar, vilket hindrar den inre marknaden från att fungera effektivt medan det samtidigt minskar företagsrepresentanters och konsumenters tilltro. 55 Philippe De Backer, Cora van Nieuwenhuizen, Kaja Kallas Skäl 2 AM\1046525.doc 9/138 PE546.727v01-00

(2) Öppen innovation är en viktig metod för att skapa ny kunskap och stöder framväxten av nya och innovativa affärsmodeller som baseras på att man använder kunskap som skapats av flera aktörer. Företagshemligheter spelar en viktig roll för att skydda kunskapsutbytet mellan företag inom och över den inre marknadens gränser i samband med forskning, utveckling och innovation. Forskningssamverkan, däribland gränsöverskridande samarbete, är särskilt viktig för att öka nivån på företagens forskning och utveckling på den inre marknaden. Öppen innovation är en katalysator för nya idéer så att de kan finna sin väg till marknaden och tillmötesgå konsumenters behov och hantera samhällsutmaningar. På en inre marknad där hinder för sådant gränsöverskridande samarbete minimeras och där samarbetet inte snedvrids borde intellektuellt skapande och intellektuell innovation främja investeringar i innovativa processer, tjänster och produkter. En sådan för intellektuellt skapande och intellektuell innovation gynnsam miljö är också viktig för att öka sysselsättningen och förbättra unionens konkurrenskraft. Företagshemligheter är ett av näringslivets mest använda sätt att skydda intellektuellt skapande och innovativ know-how, men är samtidigt det sätt som i unionens regelverk skyddas minst mot att olagligen anskaffas, utnyttjas eller röjas av tredje part. (2) Öppen innovation är en viktig metod för att skapa ny kunskap och stöder framväxten av nya och innovativa affärsmodeller som baseras på att man använder kunskap som skapats av flera aktörer. Företagshemligheter spelar en viktig roll för att skydda kunskapsutbytet mellan företag och/eller forskningsinstitutioner inom och över den inre marknadens gränser i samband med forskning, utveckling och innovation. Forskningssamverkan, däribland gränsöverskridande samarbete, är särskilt viktig för att öka nivån på företagens forskning och utveckling på den inre marknaden. Öppen innovation är en katalysator för nya idéer så att de kan finna sin väg till marknaden och tillmötesgå konsumenters behov och hantera samhällsutmaningar. På en inre marknad där hinder för sådant gränsöverskridande samarbete minimeras och där samarbetet inte snedvrids borde intellektuellt skapande och intellektuell innovation främja investeringar i innovativa processer, tjänster och produkter. En sådan för intellektuellt skapande och intellektuell innovation gynnsam miljö är också viktig för att öka sysselsättningen och förbättra unionens konkurrenskraft. Företagshemligheter är ett av näringslivets mest använda sätt att skydda intellektuellt skapande och innovativ know-how, men är samtidigt det sätt som i unionens regelverk skyddas minst mot att olagligen anskaffas, utnyttjas eller röjas av tredje part. 56 Michèle Rivasi för Verts/ALE-gruppen PE546.727v01-00 10/138 AM\1046525.doc

Skäl 3 (3) Innovativa företag utsätts i ökande utsträckning för ohederliga metoder syftande till att angripa deras företagshemligheter, t.ex. stöld, otillåten kopiering, ekonomiskt spionage och konfidentialitetsbrott, som bedrivs av aktörer inifrån eller utanför unionen. Den senaste utvecklingen, exempelvis globalisering, ökad utkontraktering, längre leveranskedjor och ökad användning av informations- och kommunikationsteknik, ökar risken för att sådana metoder används. Om en aktör olagligen anskaffar, utnyttjar eller röjer en företagshemlighet äventyrar detta möjligheten för den legitima innehavaren av företagshemligheten att vara den första som utnyttjar resultatet av sin innovativa verksamhet. Utan några ändamålsenliga och över hela unionen jämförbara rättsliga metoder för att skydda företagshemligheter kommer incitamenten att bedriva innovativ gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden att undergrävas och företagshemligheter kan inte förverkliga sin potential att driva på ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Därigenom motverkas innovation och skapande samt investeringar, vilket inverkar på den inre marknadens smidiga funktion och undergräver dess tillväxtfrämjande potential. (3) Företag utsätts för ohederliga metoder syftande till att angripa deras företagshemligheter, t.ex. stöld, otillåten kopiering, ekonomiskt spionage och konfidentialitetsbrott, som bedrivs av aktörer inifrån eller utanför unionen. Om en aktör olagligen anskaffar, utnyttjar eller röjer en företagshemlighet äventyrar detta möjligheten för personen som lagligt förfogar över företagshemligheten att vara den första som utnyttjar resultatet av sin innovativa verksamhet. Utan några ändamålsenliga och över hela unionen jämförbara rättsliga metoder för att skydda företagshemligheter kommer företag att ha sämre skydd då de samarbetar med gränsöverskridande partner, vilket undergräver den inre marknaden. Syftet med skälen är att ge koncisa motiveringar till de huvudsakliga bestämmelserna i de normativa delarna och behöver inte vara teoretiskt uttömmande om frågor som inte omfattas av förordningen (innovationspolitiken och vad som stimulerar den eller inte). AM\1046525.doc 11/138 PE546.727v01-00

57 Michèle Rivasi för Verts/ALE-gruppen Skäl 4 (4) Internationella insatser för att ta itu med detta problem inom ramen för Världshandelsorganisationen har lett till avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips-avtalet). Det innehåller bland annat bestämmelser som ska förhindra tredje part att olagligen anskaffa, utnyttja eller röja företagshemligheter, och dessa bestämmelser utgör gemensamma internationella standarder. Samtliga medlemsstater samt unionen är bundna av detta avtal, som godkändes genom rådets beslut 94/800/EG 5. 5 Rådets beslut av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986 1994) (EGT L 336, 23.12.1994, s. 1). (4) Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips-avtalet) innehåller bland annat bestämmelser som ska förhindra tredje part att olagligen anskaffa, utnyttja eller röja företagshemligheter, och dessa bestämmelser utgör gemensamma internationella standarder. Samtliga medlemsstater samt unionen är bundna av detta avtal, som godkändes genom rådets beslut 94/800/EG 5. 5 Rådets beslut av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986 1994) (EGT L 336, 23.12.1994, s. 1). Mycket få länder understödde GATT-förhandlingarna om företagshemligheter. Det saknades konsensus i frågorna bland länderna som deltog i förhandlingarna. Det är på grund av detta som Trips-avtalet förblev vagt och inte nämner begreppet företagshemligheter men väl icke röjd information för att ge medlemsstaterna svängrum. 58 Krišjānis Kariņš PE546.727v01-00 12/138 AM\1046525.doc

Skäl 4 (4) Internationella insatser för att ta itu med detta problem inom ramen för Världshandelsorganisationen har lett till avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips-avtalet). Det innehåller bland annat bestämmelser som ska förhindra tredje part att olagligen anskaffa, utnyttja eller röja företagshemligheter, och dessa bestämmelser utgör gemensamma internationella standarder. Samtliga medlemsstater samt unionen är bundna av detta avtal, som godkändes genom rådets beslut 94/800/EG 5. 5 Rådets beslut av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986 1994) (EGT L 336, 23.12.1994, s. 1). (4) Internationella insatser för att ta itu med detta problem inom ramen för Världshandelsorganisationen har lett till avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips-avtalet). Det innehåller bland annat bestämmelser som ska förhindra tredje part att olagligen anskaffa, utnyttja eller röja företagshemligheter, och dessa bestämmelser utgör gemensamma internationella standarder. Samtliga medlemsstater samt unionen är bundna av detta avtal, som godkändes genom rådets beslut 94/800/EG 5. Vissa medlemsstater har infört lagstiftning för att skydda företagshemligheter mot angrepp, medan andra medlemsstater inte har definierat företagshemligheter och inte har bindande lagstiftning mot angrepp på företagshemligheter, vilket skapar luckor och hindrar den inre marknaden från att fungera effektivt. 5 Rådets beslut av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986 1994) (EGT L 336, 23.12.1994, s. 1). 59 Michèle Rivasi för Verts/ALE-gruppen Skäl 5 AM\1046525.doc 13/138 PE546.727v01-00

(5) Trots Trips-avtalet finns det viktiga skillnader mellan medlemsstaternas regelverk när det gäller att förhindra att obehöriga personer olagligen anskaffar, utnyttjar eller röjer företagshemligheter. Exempelvis har inte samtliga medlemsstater antagit nationella definitioner av företagshemligheter och/eller olagligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av företagshemligheter, vilket innebär att skyddets omfattning inte är uppenbar och skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Vidare saknas enhetlighet när det gäller civilrättsliga rättsmedel vid olagligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av företagshemligheter, eftersom domstolsförelägganden som förbjuder en viss åtgärd inte alltid är tillgängliga i samtliga medlemsstater mot tredje parter som inte är konkurrenter till legitima innehavare av företagshemligheter. Det finns också skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller behandlingen av tredje parter som i god tro anskaffat en företagshemlighet men som därefter, vid tiden för utnyttjandet, upptäcker att deras anskaffande bygger på ett tidigare olagligt anskaffande av en annan part. (5) Det finns viktiga skillnader mellan medlemsstaternas regelverk när det gäller att förhindra att obehöriga personer olagligen anskaffar, utnyttjar eller röjer företagshemligheter. Exempelvis har inte samtliga medlemsstater antagit nationella definitioner av företagshemligheter och/eller olagligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av företagshemligheter, vilket innebär att skyddets omfattning inte är uppenbar och skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Vidare saknas enhetlighet när det gäller civilrättsliga rättsmedel vid olagligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av företagshemligheter, eftersom domstolsförelägganden som förbjuder en viss åtgärd inte alltid är tillgängliga i samtliga medlemsstater mot tredje parter som inte är konkurrenter till legitima innehavare av företagshemligheter. Det finns också skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller behandlingen av tredje parter som i god tro anskaffat en företagshemlighet men som därefter, vid tiden för utnyttjandet, upptäcker att deras anskaffande bygger på ett tidigare olagligt anskaffande av en annan part. I Trips-avtalet infogades med avsikt en bred definition av icke röjd information medan företagshemligheter inte nämndes. 60 Michèle Rivasi för Verts/ALE-gruppen PE546.727v01-00 14/138 AM\1046525.doc

Skäl 7 (7) Skillnaderna mellan de olika medlemsstaternas rättsliga skydd av företagshemligheter innebär att dessa hemligheter inte har en likvärdig skyddsnivå i hela unionen, vilket leder till en uppsplittring av den inre marknaden på detta område och försvagar dessa reglers övergripande avskräckande effekt. Den inre marknaden drabbas i den utsträckning som dessa skillnader minskar företagens incitament att bedriva sådan innovationsrelaterad gränsöverskridande ekonomisk verksamhet, inbegripet forsknings- eller tillverkningssamarbete med partner, eller att lägga ut sådan tillverkning eller göra sådana investeringar i andra medlemsstater som bygger på utnyttjande av information som man vill skydda som företagshemlighet. Gränsöverskridande nätverksbaserad forskning och utveckling samt innovationsanknuten verksamhet, däribland relaterad tillverkning och efterföljande handel över gränserna, blir mindre attraktiv och svårare inom unionen, vilket också medför innovationsrelaterade ineffektiviteter på unionsnivå. Affärsrisken blir dessutom högre i de medlemsstater som har en jämförelsevis lägre skyddsnivå och där företagshemligheter mer enkelt kan stjälas eller olagligen anskaffas på annat sätt. Detta medför att allokeringen av kapital till tillväxtfrämjande innovation på den inre marknaden blir ineffektiv, till följd av de högre utgifterna för skyddsåtgärder i vissa medlemsstater för att kompensera för det otillräckliga rättsskyddet. Detta främjar också verksamheten för illojala konkurrenter, som efter ett olagligt anskaffande av företagshemligheter kan sprida de varor som blir resultatet över hela den inre (7) Skillnaderna mellan de olika medlemsstaternas rättsliga skydd av företagshemligheter innebär att dessa hemligheter inte har en likvärdig skyddsnivå i hela unionen, vilket leder till en uppsplittring av den inre marknaden på detta område och försvagar dessa reglers övergripande avskräckande effekt. Den inre marknaden drabbas i den utsträckning som dessa skillnader minskar företagens incitament att bedriva sådan innovationsrelaterad gränsöverskridande ekonomisk verksamhet, inbegripet forsknings- eller tillverkningssamarbete med partner, eller att lägga ut sådan tillverkning eller göra sådana investeringar i andra medlemsstater som bygger på utnyttjande av information som man vill skydda som företagshemlighet. Skillnader i regelverket underlättar även import av varor från tredjeländer till de införselställen i unionen där skyddet är svagare, i de fall varornas formgivning, tillverkningsprocess eller marknadsföring bygger företagshemligheter som bevisligen är stulna eller olagligen anskaffade. På det hela taget försvagar sådana skillnader den inre marknadens korrekta funktion. AM\1046525.doc 15/138 PE546.727v01-00

marknaden. Skillnader i regelverket underlättar även import av varor från tredjeländer till de införselställen i unionen där skyddet är svagare, i de fall varornas formgivning, tillverkningsprocess eller marknadsföring bygger på stulna eller på annat sätt olagligen anskaffade företagshemligheter. På det hela taget försvagar sådana skillnader den inre marknadens korrekta funktion. Detta skäl uppmärksammar problemet med den inre marknadens uppsplittring med tanke på företagshemligheter. Syftet med skälen är att ge koncisa motiveringar till de huvudsakliga bestämmelserna i de normativa delarna och inte diskutera innovationspolitiken och vad som stimulerar den eller inte. Skälet kan därför göras kortare och mer relevant. 61 Kaja Kallas Skäl 8 (8) Det bör införas regler på unionsnivå om tillnärmning av de nationella regelverken så att det skapas en tillräckligt hög och enhetlig nivå på den rättsliga prövningen på hela den inre marknaden när en företagshemlighet olagligen anskaffas, utnyttjas eller röjs. För detta ändamål är det viktigt att införa en enhetlig definition av företagshemligheter, utan att man begränsar det föremål som ska skyddas mot angrepp. Denna definition bör således utformas så att den täcker företagsinformation, teknisk information och know-how i fråga om vilken det finns både ett legitimt intresse av konfidentialitet och legitima förväntningar på att denna konfidentialitet kan bevaras. Till sin natur (8) Det bör införas regler på unionsnivå om tillnärmning av de nationella regelverken så att det skapas en tillräckligt hög och enhetlig nivå på den rättsliga prövningen på hela den inre marknaden när en företagshemlighet olagligen anskaffas, utnyttjas eller röjs. För detta ändamål är det viktigt att införa en enhetlig definition av företagshemligheter, utan att man begränsar det föremål som ska skyddas mot angrepp. Denna definition bör således utformas så att den täcker företagsinformation, teknisk information och know-how i fråga om vilken det finns både ett legitimt intresse av konfidentialitet och legitima förväntningar på att denna konfidentialitet kan bevaras. Till sin natur PE546.727v01-00 16/138 AM\1046525.doc

bör denna definition inte omfatta obetydlig information eller kunskaper och färdigheter som anställda får vid normal yrkesutövning och som är kända bland eller tillgängliga för personer inom de kretsar som normalt hanterar informationen i fråga. bör denna definition inte omfatta obetydlig information eller kunskaper och färdigheter som anställda får vid normal yrkesutövning och som är kända bland eller tillgängliga för personer inom de kretsar som normalt hanterar informationen i fråga. Det är också lämpligt att på unionsnivå definiera situationer där anskaffande, utnyttjande och röjande av en företagshemlighet är lagligt eller olagligt, och att begränsa perioden för tillämpning av prövningsförfarandet så att direktivet tjänar sitt syfte att konsekvent skydda företagshemligheter inom unionen. Det är nödvändigt att ha enhetliga regler för definitionen av vad som är lagligt eller olagligt och för begränsningsperioden för att säkerställa att detta förslag tjänar sitt syfte. 62 Philippe De Backer, Cora van Nieuwenhuizen, Angelika Mlinar Skäl 8 (8) Det bör införas regler på unionsnivå om tillnärmning av de nationella regelverken så att det skapas en tillräckligt hög och enhetlig nivå på den rättsliga prövningen på hela den inre marknaden när en företagshemlighet olagligen anskaffas, utnyttjas eller röjs. För detta ändamål är det viktigt att införa en enhetlig definition av företagshemligheter, utan att man begränsar det föremål som ska skyddas mot angrepp. Denna definition bör således utformas så att den täcker företagsinformation, teknisk information och know-how i fråga om vilken det finns både ett legitimt intresse av konfidentialitet (8) Det bör införas regler på unionsnivå om tillnärmning av de nationella regelverken så att det skapas en tillräckligt hög och enhetlig nivå på den rättsliga prövningen på hela den inre marknaden när en företagshemlighet olagligen anskaffas, utnyttjas eller röjs. För detta ändamål är det viktigt att införa en enhetlig definition av företagshemligheter, utan att man begränsar det föremål som ska skyddas mot angrepp. Denna definition bör således utformas så att den täcker företagsinformation, teknisk information och know-how i fråga om vilken det finns både ett legitimt intresse av konfidentialitet AM\1046525.doc 17/138 PE546.727v01-00

och legitima förväntningar på att denna konfidentialitet kan bevaras. Till sin natur bör denna definition inte omfatta obetydlig information eller kunskaper och färdigheter som anställda får vid normal yrkesutövning och som är kända bland eller tillgängliga för personer inom de kretsar som normalt hanterar informationen i fråga. och legitima förväntningar på att denna konfidentialitet kan bevaras. Sådan konfidentiell know-how bör dessutom ha ett kommersiellt värde, antingen faktiskt eller potentiellt, i den mån olagligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av dem undergräver företagshemlighetsinnehavarens vetenskapliga och tekniska potential, företags- eller finansiella intressen, strategiska position eller förmågan att konkurrera. Till sin natur bör denna definition inte omfatta obetydlig information eller kunskaper och färdigheter som anställda får vid normal yrkesutövning och som är kända bland eller tillgängliga för personer inom de kretsar som normalt hanterar informationen i fråga. Det är också viktigt att skydda företagshemligheter under till exempel FoU-moment eller andra moment under produktionsprocessen då det ännu inte bevisats att företagshemligheterna har ett kommersiellt värde. 63 Michèle Rivasi för Verts/ALE-gruppen Skäl 8 (8) Det bör införas regler på unionsnivå om tillnärmning av de nationella regelverken så att det skapas en tillräckligt hög och enhetlig nivå på den rättsliga prövningen på hela den inre marknaden när en företagshemlighet olagligen anskaffas, utnyttjas eller röjs. För detta ändamål är det viktigt att införa en enhetlig definition av företagshemligheter, utan att man (8) Det bör införas regler på unionsnivå om tillnärmning av de nationella regelverken så att det skapas en tillräckligt hög och enhetlig nivå på den rättsliga prövningen på hela den inre marknaden när en företagshemlighet olagligen anskaffas, utnyttjas eller röjs. För detta ändamål är det viktigt att införa en enhetlig definition av företagshemligheter. Denna definition bör PE546.727v01-00 18/138 AM\1046525.doc

begränsar det föremål som ska skyddas mot angrepp. Denna definition bör således utformas så att den täcker företagsinformation, teknisk information och know-how i fråga om vilken det finns både ett legitimt intresse av konfidentialitet och legitima förväntningar på att denna konfidentialitet kan bevaras. Till sin natur bör denna definition inte omfatta obetydlig information eller kunskaper och färdigheter som anställda får vid normal yrkesutövning och som är kända bland eller tillgängliga för personer inom de kretsar som normalt hanterar informationen i fråga. således utformas så att den täcker företagsinformation och icke röjd knowhow i fråga om vilken det finns ett legitimt intresse av konfidentialitet, ett kommersiellt värde i denna information om den hålls konfidentiell, och legitima förväntningar på att denna konfidentialitet kan bevaras. Till sin natur bör denna definition inte omfatta obetydlig information eller kunskaper och färdigheter som anställda får vid normal yrkesutövning och som är kända bland eller tillgängliga för personer inom de kretsar som normalt hanterar informationen i fråga och konkurrenter. Det är ytterst viktigt att direktivet kan skilja mellan vad som kan anses vara en företagshemlighet eller inte. Direktivets tillämpningsområde kan inte omfatta sådan information som unionens eller nationella lagar kräver ska röjas. 64 Philippe De Backer Skäl 8a (nytt) (8a) De förpliktelser som listas i artikel 3.3 bör inte begränsa utnyttjandet av erfarenhet och know-how som erhållits enligt god sed inom ramen för ett arbetsavtal eller andra avtalsförhållanden. Detta bör säkerställa att arbetskraftens rörlighet inte äventyras medan företagshemligheter samtidigt ges ett lämpligt skydd. AM\1046525.doc 19/138 PE546.727v01-00

65 Michèle Rivasi för Verts/ALE-gruppen Skäl 9 (9) Det är också viktigt att identifiera de omständigheter där ett rättsligt skydd är motiverat. Därför är det nödvändigt att definiera de beteenden och metoder som ska betraktas som olagligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet. Om unionens institutioner och organ eller nationella offentliga myndigheter röjer affärsrelaterad information som de innehar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 6 eller i enlighet med andra regler om tillgång till handlingar bör detta inte betraktas som ett olagligt röjande av en företagshemlighet. 6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43). (9) Det är också viktigt att identifiera de omständigheter där ett rättsligt skydd är motiverat. Därför är det nödvändigt att definiera de beteenden och metoder som ska betraktas som olagligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet. Om unionens institutioner och organ eller nationella offentliga myndigheter röjer affärsrelaterad information som de innehar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 6 eller i enlighet med andra regler om tillgång till handlingar bör detta inte betraktas som ett olagligt röjande av en företagshemlighet. På samma sätt bör all slags information vars offentliggörande krävs enligt EU:s eller nationella regler eller av offentliga myndigheter inte omfattas av detta direktiv. Detta bör också gälla vid skydd av legitima allmänna intressen som konsumentskydd, skydd för arbetstagare, skydd av människors, djurs eller växters liv, miljöskydd, skydd av stadsmiljön, skydd av grundläggande rättigheter, inbegripet yttrande- och informationsfriheten, samt förhindrande av illojal konkurrens. 6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43). PE546.727v01-00 20/138 AM\1046525.doc

66 Martina Werner Skäl 9 (9) Det är också viktigt att identifiera de omständigheter där ett rättsligt skydd är motiverat. Därför är det nödvändigt att definiera de beteenden och metoder som ska betraktas som olagligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet. Om unionens institutioner och organ eller nationella offentliga myndigheter röjer affärsrelaterad information som de innehar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 6 eller i enlighet med andra regler om tillgång till handlingar bör detta inte betraktas som ett olagligt röjande av en företagshemlighet. 6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43). (9) Det är också viktigt att identifiera de omständigheter där ett rättsligt skydd är motiverat. Därför är det nödvändigt att definiera de beteenden och metoder som ska betraktas som olagligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet. Om unionens institutioner och organ eller nationella offentliga myndigheter röjer affärsrelaterad information som de innehar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 6 eller i enlighet med andra regler om tillgång till handlingar är detta inte att betrakta som ett olagligt röjande av en företagshemlighet. 6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43). 67 Françoise Grossetête Skäl 10 (10) För att främja innovation och konkurrens bör bestämmelserna i detta (10) För att främja innovation och konkurrens bör bestämmelserna i detta AM\1046525.doc 21/138 PE546.727v01-00

direktiv inte skapa några exklusiva rättigheter till know-how eller information som skyddas som en företagshemlighet. Det bör således förbli möjligt att flera aktörer kommer fram till samma knowhow och information, och konkurrenter till innehavare av en företagshemlighet bör också vara fria att återskapa en lagligt anskaffad produkt. direktiv inte skapa några exklusiva rättigheter till know-how eller information som skyddas som en företagshemlighet. Det bör inte gå att hänvisa till dessa bestämmelser enbart i syfte att begränsa konkurrensen. Det förblir således möjligt att flera aktörer kommer fram till samma know-how och information, och konkurrenter till innehavare av en företagshemlighet är fria att återskapa en lagligt anskaffad produkt. Or. fr (en gäller inte den svenska versionen.) 68 Martina Werner Skäl 10 (10) För att främja innovation och konkurrens bör bestämmelserna i detta direktiv inte skapa några exklusiva rättigheter till know-how eller information som skyddas som en företagshemlighet. Det bör således förbli möjligt att flera aktörer kommer fram till samma knowhow och information, och konkurrenter till innehavare av en företagshemlighet bör också vara fria att återskapa en lagligt anskaffad produkt. (10) För att främja innovation och konkurrens bör bestämmelserna i detta direktiv inte skapa några exklusiva rättigheter till know-how eller information som skyddas som en företagshemlighet. Detta direktiv utgör inte en immateriell rättighet. Det bör således förbli möjligt att flera aktörer kommer fram till samma know-how och information, och konkurrenter till innehavare av en företagshemlighet bör också vara fria att återskapa en lagligt anskaffad produkt. 69 Philippe De Backer PE546.727v01-00 22/138 AM\1046525.doc

Skäl 10 (10) För att främja innovation och konkurrens bör bestämmelserna i detta direktiv inte skapa några exklusiva rättigheter till know-how eller information som skyddas som en företagshemlighet. Det bör således förbli möjligt att flera aktörer kommer fram till samma knowhow och information, och konkurrenter till innehavare av en företagshemlighet bör också vara fria att återskapa en lagligt anskaffad produkt. (10) För att främja innovation och konkurrens bör bestämmelserna i detta direktiv inte skapa några exklusiva rättigheter till know-how eller information som skyddas som en företagshemlighet. Det bör således förbli möjligt att flera aktörer kommer fram till samma knowhow och information, och konkurrenter till innehavare av en företagshemlighet bör också vara fria att återskapa en lagligt anskaffad produkt, så länge som det överensstämmer med god affärssed. 70 Michèle Rivasi för Verts/ALE-gruppen Skäl 10 (10) För att främja innovation och konkurrens bör bestämmelserna i detta direktiv inte skapa några exklusiva rättigheter till know-how eller information som skyddas som en företagshemlighet. Det bör således förbli möjligt att flera aktörer kommer fram till samma knowhow och information, och konkurrenter till innehavare av en företagshemlighet bör också vara fria att återskapa en lagligt anskaffad produkt. (10) För att främja innovation och konkurrens bör bestämmelserna i detta direktiv och tillämpningen av det inte skapa några exklusiva rättigheter till knowhow eller information som skyddas som en företagshemlighet. Det bör således förbli möjligt att flera aktörer kommer fram till samma know-how och information, och konkurrenter till innehavare av en företagshemlighet bör också vara fria att återskapa en lagligt anskaffad produkt. AM\1046525.doc 23/138 PE546.727v01-00

71 Philippe De Backer, Angelika Mlinar, Kaja Kallas Skäl 10a (nytt) (10a) Om ett offentligt organ anskaffar eller röjer en företagshemlighet, antingen om lagen kräver eller tillåter det, ska det inte utgöra olagligt utnyttjande eller röjande. En sådan anskaffning eller ett sådant röjande bör dock tydligt falla inom respektive offentliga organs mandat, och överträdelse av detta mandat ska utgöra en olaglig handling. Detta ändringsförslag förtydligar att företag inte kan åberopa att något är en företagshemlighet för att inte vara tvungen att överlåta information till offentliga organ, så som myndigheter. Dessa offentliga organ ska dock agera inom ramen för sitt mandat, och överträdelser av detta mandat ska utgöra en olaglig handling. 72 Aldo Patriciello Skäl 10a (nytt) (10a) Att konfidentiell företagsinformation eller know-how anskaffats lagligt motiverar inte att denna därefter utnyttjas eller röjs på ett sätt som innebär illojal konkurrens i strid med god affärssed inom industri och handel, enligt definitionen av illojal konkurrens i artikel 10a i Pariskonventionen. Även om man bör uppmuntra en sund konkurrens med ursprung i lagligt utnyttjande av PE546.727v01-00 24/138 AM\1046525.doc

uppgifter, bland annat av uppgifter som erhållits genom återskapande, är det viktigt att bestraffa ett utnyttjande som strider mot god affärssed. Or. fr Lagligt anskaffande, utnyttjande och röjande hör inte samman systematiskt och kan i praktiken följas av olagligt återutnyttjande eller olagligt röjande på nytt. Illojalt utnyttjande av information som anskaffats lagligt genom återskapande leder till en ökning av antalet förfalskningar och piratkopior på den inre marknaden. 73 Aldo Patriciello Skäl 10b (nytt) (10b) För saluföring av många produkter, framför allt i samband med offentliga upphandlingsförfaranden, krävs det allt oftare att lagstiftande och administrativa myndigheter anförtros konfidentiella uppgifter som i vissa fall erhålls genom tester vilkas genomförande fordrar en omfattande investering. Myndigheters röjande av sådana uppgifter (delar av dem eller helt och hållet) och tredje parters anskaffande av desamma får inte ge upphov till att de utnyttjas illojalt på marknaden. Or. fr Lagligt anskaffande, utnyttjande och röjande hör inte samman systematiskt och kan i praktiken följas av olagligt återutnyttjande eller olagligt röjande (på nytt). Om rätten till information ges ett orimligt företräde framför skyddet av företagshemligheter kommer företagen att bli tveksamma till att anförtro statliga myndigheter sin konfidentiella AM\1046525.doc 25/138 PE546.727v01-00