SJÄLVVÄRDERING AV UTBILDNING FÖR TANDTEKNIKEREXAMEN ODONTOLOGISKA FAKULTETEN, MALMÖ HÖGSKOLA 2006

SJÄLVVÄRDERING AV UTBILDNING FÖR TANDTEKNIKEREXAMEN ODONTOLOGISKA FAKULTETEN, MALMÖ HÖGSKOLA 2006

Självvärderingens genomförande Självvärderingen av tandteknikerutbildningen har genomförts av en ledningsgrupp, en arbetsgrupp och en referensgrupp. Ledningsgrupp: Per Vult von Steyern, universitetslektor/föreståndare för tandteknikerutbildningen (projektledare) Anders Stenlåås, avdelningsdirektör Arbetsgrupp: Gunilla Attin, tandtekniker, arbetslivsrepresentant Zdravko Bahat, universitetsadjunkt Daniel Bengmark, sekreterare Helén Hadevik, studerande kurs 2 Lars Olsson, universitetsadjunkt Evaggelia Papias, instruktionstandtekniker Referensgrupp Dan Ericson, professor, ordf. Grundutbildningsnämnden Lars Matsson, professor, dekanus Krister Nilner, professor, examinationsansvarig Maria Nilner, professor Lars-Ingmar Olsson, kanslichef Arbetet har inneburit att ledningsgruppen samlat in material från olika grupper och sammanställt detta under rubriker i enlighet med Högskoleverkets anvisningar. Allt eftersom arbetet fortgått har arbetsgruppen återsamlats för att beredas tillfälle att framföra synpunkter på självvärderingen. För att uppnå hög delaktighet har kontinuerlig informationsverksamhet bedrivits. Referensgruppen har granskat självvärderingen och den slutliga rapporten har fastställts av odontologiska fakultetens styrelse.

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Organisation... 3 Utbildningsprogrammets lokala mål och profil... 4 Ekonomi och ekonomisk styrning... 5 Lärare... 5 Studenter... 6 Jämställdhet och mångfald... 6 Infrastruktur... 6 PROCESS... 7 Utbildningens uppläggning... 8 Stöd till studenter... 9 Undervisningsformer... 9 Examination... 10 Samverkan och internationalisering... 11 Utvärdering, utvecklings- och kvalitetsarbete... 12 RESULTAT... 14 Examensarbeten (FÖS)/uppsatser på kandidatnivå... 14 Examinationsresultat/genomströmning... 14 Uppföljning av studenter... 14 Utgivna pedagogiska arbeten/rapporter sedan 1990*... 15 Måluppfyllelse... 15 SAMMANFATTADE SLUTSATSER... 15 Starka sidor... 15 Goda exempel... 16 Angelägna förändringar... 17 Bilageförteckning... 18 2

INLEDNING Tandtekniker är ett yrke utan skyddad yrkestitel och i ett historiskt perspektiv har utbildningen bedrivits på ett flertal olika sätt, både i privat regi och med statligt eller kommunalt huvudmannaskap. Från traditionell lärlingsutbildning via gymnasieskolan startade 1992 en akademisk tandteknikerutbildning omfattande 120 poäng på Odontologiska fakulteten i Malmö. Under 2002 genomfördes genomgripande förändringar av mål, innehåll och pedagogisk inriktning för tandteknikerutbildningen i Malmö och idag arbetar alla program på fakulteten enligt samma pedagogiska modell; PBL enligt Malmömodellen (bil. 1). Modellen baseras på självstyrt lärande, aktivering av tidigare kunskap, kontextuellt lärande, bearbetning av kunskap samt internalisering av kunskap. Dessutom etablerades principerna Oral hälsa, Teamarbete och Helhetssyn. Malmömodellen är flexibel och inrymmer beredskap för förändring i takt med pedagogisk evidensutveckling, vunna erfarenheter och förändringar av yrkeslivets behov. Tandteknikeryrket genomgår nu en omfattande förändringsprocess. Ny avancerad teknologi vinner mark vilket ställer större krav på kunskap och förmåga till kritisk analys jämfört med den traditionella, mer hantverkslika tandteknikerrollen. Krav på biokompatibla vävnadsersättningar förutsätter nya material, dokumentation och kvalitetssäkring av laboratorieprocesserna samt renhet i framställningsprocedurerna. Ansvarsfördelningen inom tandvårdsteamet innebär att tandteknikern idag har ett större ansvar för de produkter som framställs, något som tidigare i allt väsentligt låg på tandläkaren. Revisionen av tandteknikerutbildningen baserades bland annat på en analys av förväntad verklighet och den ökande förändringstakten inom yrket. Stor vikt lades på att förbereda studenterna för att kunna följa utvecklingen och att själv vara med och utveckla yrket, arbetsmetoder och material i ett livslångt lärande. För att förbereda studenterna kontextuellt för det teamarbete tandvården präglas av, ökades inslagen av integrering med tandhygienist- och tandläkarprogrammen. Samtidigt förändrades den verksamhetsförlagda delen av utbildningen från praktik till praktikstudier, innebärande att studenterna systematiskt bereds tillfälle att koppla och fördjupa sina teoretiska kunskaper kontextuellt under praktikperioderna. FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation Programmets respektive ämnets plats i lärosätets organisation Tandläkarhögskolan inrättades 1946 i Malmö och blev 1964 odontologisk fakultet vid Lunds universitet. Sedan 1999 är Odontologiska fakulteten ett av sex områden för utbildning och forskning vid Malmö högskola (Mah). De övriga är Hälsa och samhälle, Internationell migration och etniska relationer, Konst, kultur och kommunikation, Lärarutbildningen samt Teknik och samhälle. Tandteknikerutbildningen som har odontologi som huvudämne finns sedan 1992 som akademisk utbildning på Odontologiska fakulteten. Organisatoriskt sorterar programmet under Avdelningen för Oral protetik. Beslutsstruktur/ledning Odontologiska fakultetsstyrelsen beslutar i frågor som rör grundutbildning, forskarutbildning, forskning och tandvård. Utöver representanter för lärare, studerande och personalorganisationerna ingår tre externa ledamöter; ordföranden, vice ordföranden samt ytterligare en ledamot. Fakultetsstyrelsen fastställer utbildningsplaner för fakultetens program, inrättar kurser och fastställer ekonomiska ramar för verksamheten. Under fakultetsstyrelsen sorterar bl. a. nämnder och kommittéer (se figur 1). Grundutbildningsnämnden, forsknings- och forskarutbildningsnämnden, tandvårdsnämnden samt vidareutbildningsnämnden bereder ärenden inom respektive ansvarsområde samt tar beslut på delegation enligt fakultetens arbetsordning (bil.2). Grundutbildningsnämnden är sammansatt av lärarrepresentanter från tandtekniker-, tandläkar-, och tandhygienistprogrammen. Likaså ingår fackliga representanter, studenter och representant från 3

yrkeslivet. Nämnden fastställer kursplaner och beslutar i löpande grundutbildningsärenden. Grundutbildningsnämndens sammansättning erbjuder goda möjligheter till integrering och samarbete mellan utbildningarna. Figur 1. Fakultetens organisation Samverkan med angränsande utbildningar/multiprofessionella miljöer Samarbetet med övriga delar av Mah är väl etablerat och många av fakultetens medarbetare är starkt engagerade i högskolegemensamma funktioner. Undervisningen bedrivs till största delen i egna lokaler. Studentrepresentation i beslutande och beredande organ Studenterna är representerade i fakultetsstyrelsen, grundutbildningsnämnden och i övriga beredande organ samt i tillfälliga arbetsgrupper som berör utbildning, examination och forskning. Studenterna vid Odontologiska fakulteten har en egen kår, Odontologiska studentkåren, som samarbetar med Studentkåren Malmö. Det växande studentantalet och därmed kårlivet i Malmö samt närheten till Lund erbjuder förutsättningar för en god studiesocial miljö. Utbildningsprogrammets lokala mål och profil Utbildningsprogrammets lokala mål och profil och hur dessa återspeglas i undervisningen Målen för tandteknikerexamen är beskrivna i högskoleförordningen och de lokala målen finns fastställda i utbildningsplanen för tandteknikerutbildningen (bil. 3). I kursmålen är den professionella kompetens som skall uppnås efter genomgången kurs beskriven som mål för kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Kursmålen beskrivs således redan i likhet med vad som rekommenderas i Bolognaprocessen. Efter avslutad kurs sker examination mot målen. Den pedagogiska modellen (bil.1) förstärker intentionerna med målen. Malmömodellen innebär att utbildningsplanen är fokuserad på studenternas lärande och att ansvaret för lärandet ligger på studenterna. Förutsättningen är att studenterna arbetar med triggermaterial baserat på kursmål och utbildningsnivå. Det är i allmänhet ett skrivet problem/situation (fall) som bearbetas i grupper om 6 10 studenter (basgrupp) under ledning av en tutor. Tutorns roll är att stödja grupprocessen, problemlösningsprocessen och att vägleda studenterna i deras arbete, inte att överföra kunskap till studenterna. Parallellt med basgruppsarbetet sker undervisning på fakultetens praktiklaboratorium där studenterna får tillfälle att öva tandtekniska framställningsmetoder, 4

egenbedömning och kvalitetssäkring. De praktiska momenten i undervisningen är problembaserade och tidsmässigt förlagda parallellt med motsvarande teoriavsnitt. Utbildningen är kontextuell, ämnesintegrerad och tematisk för att efterlikna den professionella verkligheten. Kursernas temata är planerade i ett spiralt curriculum så att komplexiteten ökar efter hand. Därmed ökar också den professionella kompetensen efter hand. Målformulering för verksamhetsförlagd utbildning och dess återspegling i undervisningen Målen för praktikstudierna under kurs 4 och 5 är integrerade i ett spiralt curriculum som utbildningen bygger på. Komplexiteten på respektive nivå beskrivs genom målens kognitiva taxonomi. För att ha möjlighet att följa att studenterna får praktikundervisning motsvarande kursmålens djup och bredd, följs varje student upp individuellt. En praktikloggbok som speglar kursmålen förs av student och praktikhandledare tillsammans. Denna loggbok ligger till grund för bedömning av studentens måluppfyllelsegrad. Studenterna arbetar även med fall under hela praktikstudieperioden som redovisas elektroniskt eller vid de regelbundna återsamlingar som hålls på fakulteten. Ekonomi och ekonomisk styrning Ekonomiska förutsättningar År 2003 2004 2005 2006 Ersättning till fakulteten per student (tkr) 56,9 56,9 52,2 57,6 Principer för budgetering Budgeteringen för tandteknikerutbildningen följer övrig verksamhet på fakulteten och är starkt knuten till regeringens budgetproposition och det utbildningsuppdrag Malmö högskola får. I början av 2000- talet ökade uppdraget för att 2004-2005 plana ut och minska, för att åter inför budget 2006 åter öka kraftfullt. Denna ryckighet medför problem även för en liten utbildning som tandteknikerna. När det totala uppdraget från högskolan och dess ekonomiska förutsättningar är klara anpassas i stort sett verksamheten efter dessa. Då relativt stor andel av kostnaderna är fast i form av löner är budgeteringen relativt enkel. Ekonomiska styrprinciper för utveckling Då grunden för utveckling är att utveckla personal har programmets utveckling i hög utsträckning kopplats till personalens utveckling. Fakulteten kan därför möjliggöra för personal att frikopplas från ordinarie uppgifter för att antingen kompetensutveckla sig själva, t ex genom att avlägga magisterexamen, eller för att utveckla nya kurser eller pedagogik. Detta görs efter särskild prövning av fakultetsledningen efter framställan från utbildningsansvarig. Förändrade förutsättningar de senaste tre åren Anslaget för verksamheten har fluktuerat, delvis beroende på regeringens ersättning och på studerandevolymer, vilket påverkar planeringsförutsättningarna negativt. Stora kostnadsökningar av specialutrustning och material i kombination med låg uppräkning av statliga anslag äventyrar på sikt kvaliteten i utbildningen. Lärare Professorers, lektorers respektive adjunkters forskningsutrymme Av fakultetens fast anställda lärare är 68 % disputerade, 54 % docenter och 25 % professorer. Därutöver finns vid fakulteten 3 stycken adjungerade professorer. Enligt Malmö högskolas lokala avtal för lärare skall tiden en professor ägnar åt forskning inte understiga 50 %. Lektor ska ägna 33 % av totala arbetstiden åt forskning och egen kompetensutveckling och adjunkt 20 % åt medverkan i forskningsprojekt, egen forskarutbildning eller annan kompetensutveckling. Se basfakta: Tabell l. 5

Lärarnas kompetens och kompetensutveckling De fasta lärarna på tandteknikerutbildningen följer sedan några år en plan för individuell kompetensutveckling. För adjunkterna och instruktionstandteknikern innebär det att samtliga är drygt halvvägs igenom sin magisterutbildning med vardera 20 poäng avklarade. Ansvarig lektor är disputerad och har det senaste året flera vetenskapliga publikationer. Utöver forskning eller deltagande i olika forskningsprojekt ingår utbildning i pedagogik, yrkesrelaterad utbildning samt ledarskapsutbildning i lärarnas kontinuerliga kompetensutveckling. Studenter Lokala former för antagning och urval bland sökande Antagningen av studenter till tandteknikerutbildningen sker sedan 2001 genom att hälften av studenterna antas via betyg och hälften genom ett särskilt urval. Anmälan om deltagande i detta urval görs separat, dock förutsätts grundläggande och särskild behörighet för att kunna antas. Resultaten i detta särskilda urval baseras på ett praktiskt och teoretiskt prov som följs upp med intervju. Antalet sökande till utbildningen har ökat från 3,8 till 6,0 förstahandssökande till varje plats under perioden 2001 till 2005. Till det särskilda urvalet, under samma period, har antalet deltagare ökat från 15 till 65 deltagare. Förändringar i studentunderlaget under den senaste femårsperioden Söktryck och antagningspoäng till utbildningen har stigit betydligt under perioden 2001-2005. Det kan konstateras att andelen antagna studenter med icke-skandinavisk bakgrund har minskat från cirka 60 % 2001 och 2002 till cirka 10 % vid antagningen 2004 och 2005. Jämställdhet och mångfald Malmö högskola har tre områdesövergripande perspektiv, migration och etnicitet, genus samt miljö, som ska genomsyra utbildning, forskning och all övrig verksamhet som bedrivs. Högskolans målsättning är att genom forskning och utbildning inta en ledande roll i kunskapsutvecklingen i dessa frågor. Totalt under den senaste femårsperioden, 2001-2005, har ca 70 % av studenterna som påbörjat och genomfört utbildningen varit kvinnor, dock märktes ett trendbrott ht 2005 då könsfördelningen var lika. Se även genusperspektiv ovan under samma huvudrubrik. Andelen studenter på utbildningen med icke-skandinavisk bakgrund motsvarar i grova drag de förhållanden som råder i regionen. Bland fakultetens personal har cirka 25 % annan etnisk bakgrund än svensk och detta speglas i tandteknikerutbildningens fyra heltidsanställda, där två lärare har annan än skandinavisk bakgrund. Enstaka fall har konstaterats där studenter på grund av bristande språkkunskaper har haft svårt att tillgodogöra sig delar av undervisningen. Mer frekvent är studenter som har svårigheter att uttrycka sig i skrift. Som stöd för dessa finns det på Mah:s Språkverkstad lärare som kan vara behjälpliga med de frågeställningar som rör språket och skrivandet. Bland kursmålen finns mål som berör studenternas förhållningssätt till människor med annan etniskt eller social bakgrund. Se även perspektivet migration och etnicitet ovan under samma huvudrubrik. Infrastruktur Det pedagogiska stödet för utbildningsprogrammet I sitt lärande tar studenterna hjälp av basgruppen och den process som initieras där. Kurskamrater, tutor och resurspersoner på seminarier är då viktiga för den enskilda studentens lärande. Faktainsamling sker på bibliotek och via nätet. På kurslaboratoriet övas exempelvis framställning av tandersättningar, övningar under vilka handledaren utgör en pedagogisk resurs. Utöver detta är 6

examinationerna lärtillfällen. Kursplanerna med kursmål och kontinuerligt uppdaterade litteratur- och artikelförslag ger vägledning och struktur åt studierna. Ständigt uppdaterad basgruppslitteratur tillhandahålls med ett exemplar av var artikel per basgrupp. Bibliotek Biblioteket har en central funktion inom PBL och fakultetens bibliotek har c:a 300 besök/dag och 11000 utlån/år. För närvarande finns c:a 150 odontologiska vetenskapliga tidskriftstitlar, samt tillgång till c:a 4 000 elektroniska tidskrifter (inom alla högskolans ämnesområden), åtkomliga både från högskolans datorer och utifrån. Studenterna på tandteknikerprogrammet har tillgång till kurslitteraturen i sina basgrupper, vilket innebär att de kan komma åt den på kvällstid. Biblioteket erbjuder en rad kurser i informationssökning för studenter och personal, bl.a. en 2-poängs doktorandkurs. IT-stöd och arbetsplatser På fakultetsbiblioteket finns c:a 20 studieplatser som kan utnyttjas både sena kvällar och helger (09-23 dagligen). God tillgång till datorer finns. De studerande kommer enkelt åt sin hemkatalog från alla datorer vid högskolan och utifrån. Kursspecifika webbsidor används i pedagogiskt syfte bland annat för att förmedla kontakter mellan studerande och resurspersoner, samt för kursadministration. Basgruppsarbetet redovisas och kommuniceras via respektive kurs hemsida. Undervisningen för studenterna i användningen av dessa resurser Introduktion till hur bibliotekets resurser används sker på kurs 1. Undervisning i informationssökning ges på kurserna 1, 2, 4 och 6. Kurser ges i hantering av olika datorprogram: Word, Excel och PowerPoint är några exempel. När studenterna ska skriva sina fördjupningsstudier (FÖS) ges föreläsningar i vetenskaplig metodik, statistik samt ytterligare fördjupning i informationssökning och en genomgång av hur man skriver vetenskaplig text. Praktiska handledare Tre heltidsanställda handledare, två universitetsadjunkter och en instruktionstandtekniker är knutna direkt till tandteknikerprogrammet. Utöver dessa anlitas handledare externt ifrån för demonstrationer/handledning. Under praktikstudieperioderna har studenterna en eller flera verksamhetsanknutna praktikhandledare på respektive praktikplats. Faciliteterna för den praktiska färdighetsträningen Lokaler och utrustning som används för undervisning av tandtekniker på Odontologiska fakulteten är från 1985 och har övertagits från gymnasieskolan. Under våren och sommaren 2006 kommer en fullständig renovering av lokalerna att ske och samtidigt kommer merparten av utrustningen att bytas ut. Planeringen inför denna förändring har genomförts av lärarna på tandteknikerutbildningen i samarbete med representanter för fakulteten, Mah, fastighetsägaren, sakkunniga och olika entreprenörer. Stor vikt har lagts vid att faciliteterna skall tillåta en anpassning av undervisningen till framtidens krav på tandteknisk verksamhet och att fakulteten skall kunna bidra till utvecklingen inom professionen. Tandteknikerutbildningen kommer att ha sina lokaler angränsande till det fakultetsgemensamma biomaterialforskningslaboratoriet som blir en gemensam resurs för bland annat forskningsanknuten grundutbildning. PROCESS Samband mellan forskning och utbildning kritiskt tänkande De pedagogiska principer och de metoder som används inom PBL baseras på teorier om kunskap och kunskapsbildning samt kognitionspsykologiska studier om lärande. Principen om studentens ansvarstagande för sitt eget lärande, självstyrt lärande är central liksom att lärandet ska ske i en tydlig kontext. Metoden för PBL har utvecklats för att förstärka tillämpningen av de principer som är av betydelse lärandeprocessen. I Malmömodellen söker studenterna information i tillgänglig litteratur, i 7

läroböcker såväl som i vetenskapliga artiklar genom självstyrt lärande. Arbetet sker i basgrupper med analys och lösning av problem och situationer. I basgruppen tillämpar studenterna ett vetenskapligtkritiskt arbetssätt med hypotesformulering och hypotesprövning vid sin problemanalys och problemlösning. Därvid blir det tydligt hur odontologisk kunskap utvecklas genom systematiska observationer och genom experiment med utgångspunkt i formulerade hypoteser. Seminarier är knutna till basgruppsfallen och utgår från studenternas frågor och behov. Vid seminarierna diskuteras frågeställningarna och ges återkoppling på det nyligen inlärda av resurspersoner. På kurslaboratoriet kan studenterna tillämpa kunskaperna samt generera nya frågor utifrån den upplevda situationen. Kritiskt tänkande och vetenskapligt förhållningssätt stimuleras vid: Basgruppsarbetet där vetenskapliga artiklar utgör en viktig del av studiematerialet Basgruppsarbetet där studenterna tränar och utvecklas i sin kompetens att ge och ta kritik Seminarier där studenternas frågor och synpunkter från basgruppsstudierna och från den praktiska verksamheten bemöts och utvecklas av fakultetens lärare. Det vetenskapliga underlaget tydliggörs och granskas kritiskt vid seminarierna och evidensbaserad kunskap lyfts fram Egenvärdering som studenterna gör fortlöpande under träningen på kurslaboratoriet Fördjupningsstudier (FÖS) där en systematisk utveckling av studenternas kompetens att kritiskt granska vetenskaplig information sker En del av examinationen där studenternas förmåga att kritiskt värdera vetenskaplig information utvärderas och återkoppling ges avseende denna kompetens. Utbildningens uppläggning Undervisningsmodellen och uppläggningen av utbildningen Studenterna introduceras till utbildningen i en fakultetsgemensam introduktionskurs. Efter introduktionskursen börjar tematisk utbildning anpassad för att efterlikna professionens förutsättningar (se "Utbildningens lokala mål och profil", sid. 4 samt Figur 2.) Inlärningen av olika ämneskunskaper sker i ett verksamhetsbaserat sammanhang (kontextuellt lärande) med tilltagande komplexitet allt eftersom olika fenomen återkommer. Basgrupperna arbetar i tillämpliga fall parallellt med problemställningar som avhandlar samma områden som studenterna arbetar med på praktiklaboratoriet. Tutorerna är väl uppdaterade om var studenternas aktuella lärprocesser på laboratoriet och praktikhandledarna i sin tur är uppdaterade om basgruppsfallen. Basgruppsfallen baseras ofta på fenomen som studenterna upplever på laboratoriet. Tandteknisk verksamhet bedrivs i huvudsak på privata tandtekniska laboratorier. Ett fåtal laboratorier drivs dock med offentligt huvudmannaskap. Öresundregionen erbjuder unika möjligheter till samarbete eftersom en stor del av Sveriges och Danmarks tandtekniska laboratorier finns i regionen. Möjligheter att genomföra sina praktikstudier i regionen är mycket goda och ger möjligheter för de studerande att socialiseras in i professionen. Samarbete mellan näringsliv och fakultet bidrar starkt till god kontakt med omgivande samhälle. Samordning med verksamheten på praktiklaboratorier sker dels genom kontinuerlig kontakt med en handledare på fakulteten, dels genom att praktikhandledarna bjuds in till en handledardag. Såväl praktiska som teoretiska moment under praktikstudierna kommuniceras och dokumenteras via en praktikstudieloggbok som studenterna för tillsammans med sina praktikhandledare. Under en sex veckors introduktionskurs bedrivs undervisningen gemensamt med tandläkar- och tandhygienistprogrammen. Denna kurs är under omarbetande och kommer från och med ht-06 att fokusera mer på högskolegemensamma principer. 8

Figur 2. Modifierat efter Kolb DA. Experiential learning. Experience as the source of learning and development. Englewood Cliffs: Prentice-Hall Inc. 1984, p 42. Stöd till studenter Moment som vållar problem och stöd i krissituationer, samt återkoppling på examinationer I den PBL-baserade utbildningsmodellen sker kontinuerlig utvärdering av de studerandes aktivitet och studieframgång som återkopplas individuellt i basgrupp- och klinikhandledningen. Utvecklingssamtal genomförs varje termin och i anslutning till tentamensgenomgångar sker individuell handledning då så erfordras. Se även avsnittet "Hur social och etnisk mångfald iakttas och främjas i grundutbildningen" sid. 6. Malmö högskolas studenter har tillgång till studenthälsovård via Studenthälsan. Studenthälsan erbjuder professionellt stöd och hjälp i form av grupper, kurser och enskilda samtal. På Studenthälsan finns tre kuratorer och en sjuksköterska som samtliga har stor kunskap och erfarenhet av studenter och studiesituationen. Information finns på skolans hemsida. Examinationer sker både muntligt och skriftligt varje termin under en examinationsvecka då såväl praktiska som teoretiska moment examineras. Under både den muntliga och praktiska examinationen sker återkopplingen muntligt i direkt anslutning till examinationstillfället. Den skriftliga delen återkopplas vid en skrivningsgenomgång kursvis. Studenter som blir underkända får individuell återkoppling. Undervisningsformer Motiv till val av undervisningsform Malmömodellen bygger på pedagogisk evidens och anpassas kontinuerligt i takt med evidensutveckling, vunna erfarenheter och förändringar av yrkeslivets behov. Lång erfarenhet från Odontologiska fakulteten i Malmö har visat att undervisningsformen är väl lämpad för utbildning av tandvårdspersonal. Hur studenterna stimuleras till att ta ansvar för sitt eget lärande Problembaserat lärande är i sig en metod att stimulera studenterna till att ta ansvar för sitt eget lärande. Basgruppsarbetet innebär att studenten ständigt måste analysera, definiera och begränsa områden för kunskapsinhämtande. I det praktiska arbetet stimuleras eget ansvarstagande genom egenbedömningar. 9

Formerna för träning i skriftlig och muntlig kommunikation Muntlig kommunikation tränas i redovisningar av fall, andra redovisningar och vid examinationstillfällen. En sammanfattning av varje fall redovisas skriftligt på respektive kurs hemsida. Annan skriftlig kommunikation sker i samband med övningar, essäfrågor och hemuppgifter. Fördjupningsstudien (10 p) ger mer omfattande träning i att uttrycka sig i skrift. Formerna för praktisk färdighetsträning Den praktiska färdighetsträningen pågår under hela utbildningen och är integrerad med de teoretiska studierna. Efter hand ökar svårighetsgraden och varje kurs (praktikstudierna undantagna) avslutas med självständigt (utan handledning) genomförda praktiska övningar som sedan ligger till grund för den praktiska examinationen. Formerna för integration mellan teori och praktik Se under rubriken "Undervisningsmodellen och uppläggningen av utbildningen", sid. 8. Informationsteknik i undervisningen Internet (Webzone) används som kommunikationsunderstöd under hela utbildningen. Studenterna redovisar olika uppgifter med hjälp av PowerPoint-presentationer enskilt och i grupp. Diskussionsforum och sammanfattningar av fall och seminarier genomförs på programmets hemsida. Former för träning i professionellt förhållningssätt Mål för professionellt förhållningssätt finns. Studenterna kommer tidigt till insikt om att tandrekonstruktionerna är avsedda att fungera i munnen på en patient och att hanteringen på laboratoriet får direkta konsekvenser för hur väl de kommer att fungera snarare än att tandläkaren reduceras till en kund. Respekt för patientunderlaget som studenterna arbetar på betonas. Förhållningssättsmålen värderas lika högt som kunskaps- och färdighetsmålen vid examination. Hur studenterna tränas i samverkan och lagarbete i multiprofessionella miljöer Samverkan och lagarbete tränas kontinuerligt. Under utbildningen på fakulteten sker en interaktion med studenter från tandhygienistutbildningen och tandläkarlinjen. Lagarbete tränas genom arbete i basgrupperna. Praktikstudierna erbjuder tillfälle att arbeta verkligt mot tandläkare i samarbete med blivande tandteknikerkollegor. Studenterna träffar forskare under seminarier och föreläsningar och bereds tillfälle att bidra aktivt i forskningsmiljöer under sina fördjupningsstudiers genomförande. Examination Allmänt Bedömning av studenternas prestationer används för att stimulera och styra studenternas lärande. Både formativa och summativa bedömningar (examinationer) används. Examinationen sker mot kursens mål som omfattar kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Examinationen skall stimulera till ett aktivt och reflekterande lärande, samt att utveckla studenternas professionella förhållningssätt och förhållningssätt till kunskap. Vikten av examination med verksamhetsanknytning betonas. På kurs 1 examineras det som avhandlats på kurs 1, på kurs 2 både det som avhandlats på kurs 1 och 2, och så vidare till kurs 6 då samtliga kursers kunskaper, färdigheter och förhållningssätt examineras. Teoretiska och praktiska kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Examinationsansvarig för respektive kurs utses av Grundutbildningsnämnden. En examinator (programansvarig) utser en examinationsgrupp som består av examinatorn, den examinationsansvarige, en lärarrepresentant (universitetsadjunkt/tandtekniker) samt en representant ifrån professionen (extern tandtekniker). Examinationsgruppen bedömer studenterna ur olika perspektiv. Teoretiska kunskaper Under pågående kurs görs bedömningar fortlöpande, dels avseende studenternas prestationer under basgruppsarbetet och på seminarier, dels hur de genomför de praktiska momenten på kurslaboratoriet. 10

Varje kurs (20 p) avslutas med en examinationsvecka. Examinationsveckan är indelad i tre* delar; en omfattande skriftlig hemtentamen samt en praktisk och en teoretisk muntlig tentamen. Hemtentamen är tidsbegränsad till 3 arbetsdagar. Syftet med hemtentamen är att studenterna skall beredas tillfälle att repetera inhämtade kunskaper och identifiera och fylla i eventuella kunskapsluckor. Den muntliga delen är uppdelad i två stationer, en praktisk-teoretisk och en teoretisk. *2 delar på kurs 1 då externa deltagare inte ingår i examinationsgruppen Muntlig examination av teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter Underlag för den praktisk-teoretiska examinationen är tandtekniska arbeten som studenten utfört självständigt utan handledning samt en skriftlig egenbedömning av arbetet. Fokus ligger på processoch konsekvensanalys samt individuell återkoppling. Under den teoretiska muntliga examinationen skaffar sig examinator och examinationsansvarig en bild av studentens faktakunskaper och analytiska förmåga. Förutom detta examineras studenterna även med avseende på deras förmåga att applicera kunskapen i nya situationer, professionellt förhållningssätt, förmåga att förstå och beskriva vetenskaplig litteratur, söka ny kunskap och presentera denna i muntlig och skriftlig form. Självständiga arbeten Fördjupningsstudier (FÖS) genomförs under kurs 6 och examineras separat. Halvtidsseminarium hålls där studenterna får redovisa inför lärare och kurskamrater. Vid examinationen opponerar studenterna på varandra. FÖS:en skall även redovisas skriftigt. Samverkan och internationalisering Samverkan med andra utbildningar inom lärosätet Tandteknikerutbildningen samverkar med tandläkar- och tandhygienistutbildningen. På kurserna 1, 2, och 6 förekommer integrerade undervisningsmoment och samarbete vid genomförandet av fördjupningsstudierna uppmuntras. Samverkan inom utbildningen med andra lärosäten i landet och internationellt Samverkan med andra utbildningar i ämnet sker genom årliga möten där utbildningsfrågor tas upp genom Forum för Odontologisk Grundutbildning (FOG). Samtliga odontologiska utbildningskategorier är representerade i FOG. Årligt studentutbyte med tandteknikerutbildningen i Cardiff genomförs sedan flera år tillbaka. Samarbete mellan tandläkar- och tandteknikerstudenter vid genomförandet av fördjupningsstudier sker sedan ett par år tillbaka. Studenternas möjligheter att fullgöra del av utbildning vid lärosäte i annat land Studenterna uppmuntras att genomföra sina praktikstudier utomlands. Hur studenterna utnyttjar dessa möjligheter Varje år brukar någon/några studenter genomföra mellan 6 och 20 av totalt 40 veckors praktikstudier på dentallaboratorier utomlands. Exempel på länder som tagit emot tandteknikerstudenter är Storbritannien, USA, Norge, Chile, Polen, Iran och Danmark. Tandteknikerutbildningens goda kontakter med Tsurumi University, Japan, har i år bidragit till att två studenter på tandläkarprogrammet erbjudits att genomföra sitt FÖS i Japan. En av lärarna på tandteknikerutbildningen är då huvudhandledare. Internationellt utbyte av lärare Visst lärarutbyte har skett med Cardiff. Pågående och planerat utvecklingsarbete och förhållning till omvärlden Genom den pedagogiska modell som används på tandteknikerprogrammet är beredskapen för Bologna-arbetet god. Diskussioner pågår om hur omställningen kommer att påverka utbildningen, bland annat införandet av graderade betyg. En Bolognagrupp arbetar för närvarande med planeringen inför omställningen. 11

Utvärdering, utvecklings- och kvalitetsarbete Systematiska insatser för att säkra och utveckla kvaliteten i grundutbildningen Grundutbildningen på Malmö högskola stöds av ett antal högskolegemensamma insatser. En betydelsefull sådan är den högskolepedagogiska utbildningen. Till detta kommer de insatser som görs för att Malmö högskolas perspektiv skall komma att utgöra en integrerad del i alla högskolans kurser. Detta sker genom återkommande Perspektivdagar. Andra exempel är workshops kring examination som genomförs två gånger årligen och den lokala antagningen som syftar till att öka antalet studerande som fullföljer sina studier. En målsättning för tandteknikerutbildningens lärare är att ha möte varje vecka där bland annat utbildningens kvalité diskuteras. Varje kurs diskuteras då mot bakgrund av hur man uppnår målen för kursen och tillfälle ges även att diskutera basgruppers och enskilda studenters prestationer. Lägesrapport avges för respektive kurs. Litteraturseminarier med lärarna hålls för att fördjupa kunskaperna i kollegiet. Dessa möten har varit mycket uppskattade och givande. Under 2005-06 har emellertid arbetsbelastningen på avdelningen varit onormalt stor, bland annat på grund av planering och upphandling inför pågående ombyggnad av avdelningen. Detta ses dock som ett övergående problem som för mycket gott med sig. Lärosätets övergripande kvalitetsarbete Högskolegemensamma kvalitetsfrågor bearbetas områdesövergripande genom beredning i grupper sammansatta av representanter från samtliga områden. Erfarenheter från de olika områdena vägs då samman till gemensamma utvecklings-/åtgärdsförslag. Grundutbildningsberedningens och Kvalitetsgruppens arbete är andra exempel på systematiska åtgärder för att säkerställa god kvalité. Hur den verksamhetsförlagda utbildningen kvalitetssäkras Studenternas förväntningar och mål för praktikstudieåret kommuniceras med praktikhandledarna inför praktikåret på handledarmöte vid fakulteten. En av lärarna på utbildningen ansvarar för praktikstudierna och har kontinuerlig kontakt med praktikhandledarna. En praktikloggbok fylls i varje vecka och signeras av både student och praktikhandledare. Studenterna återsamlas regelbundet på fakulteten för att redovisa sina praktikstudiefall och avrapportera hur det går på praktikplatsen. Studenterna har då med sin loggbok som diskussionsunderlag. Praktikloggboken sammanställs löpande för att ge en samlad bild av studenternas prestationer och upplevelser. System för kursutvärderingar Formell kursvärdering genomförs för att systematiskt identifiera styrkor och svagheter i kursernas olika moment. Både studenter och lärare utvärderar/utvärderas. Kursmålen används som underlag för utvärderingen. Eventuella brister identifieras och tas upp i lärarkollegiet för åtgärd till nästa kurstillfälle. Modell för studentmedverkan Studenterna utvärderar varje vecka basgruppsarbetet, seminarier och föreläsningar gruppvis. Dessa utvärderingar redovisas på respektive kurs hemsida. Förslag till förändringar tas upp av lärarna på veckovisa lärarmöten (se ovan). Varje kurs har en förtroendeman som fungerar som länk mellan kurs och utbildningsledning. Avseende studentrepresentation i beslutande organ se tidigare avsnitt ovan. Vilka svagheter respektive styrkor som identifierades vid den föregående utvärderingen (1996) Svagheter: Stabiliteten i lärarkåren osäker Ingen forskningsmässig inriktning eller profil Ingen lärare förutom den programansvarige är registrerad på forskarutbildning. Lärarna har liten kontakt med klinisk tandläkarverksamhet Lärarna har svag eller ringa vidareutbildning Lärarna har liten kontakt med forskningslitteratur 12

Svagheter vad gäller studenternas förmåga att följa kunskapsutveckligen och dela i informationsutbyte på vetenskaplig nivå Förslag till åtgärder: Arbetsmiljöaspekterna kräver översyn Utnyttja alumniuppföljningar mer för att förbättra rekrytering och utveckla utbildningen Kursplanernas utforming så att dessa speglar kursens innehåll samt redovisar den litteratur som används på ett korrekt sätt Se över och förbättra samarbetet med externa laboratorier till vilka utbildningen är förlagd. Handledning etc Processen kring examensarbetet behöver förtydligas för studenterna Styrkor: Lärarna visar intresse för sin läraruppgift och för den hantverksmässiga delen Integrering teori-praktik Vid en uppföljande utvärdering 2003 fastslogs att utbildningen genomgått en stor förbättring i jämförelse med utvärderingen 1996. De svagheter som fortfarande noterades var kompetensen inom det egna ämnesområdet och att det saknas forskarutbildade tandtekniker. Hur dessa har hanterats Samtliga lärare på tandteknikerprogrammet (utöver programansvarig som är disputerad) har tagit 20 poäng av magisterprogrammets totala 40 poäng. Alla är i gång med sitt vetenskapliga examensarbete (resterande 20 poäng) och beräknas vara färdiga under 2006-07. Ett problem är att resurser inte har funnits för denna fortbildning, vilket i förlängningen medfört att ingen tid kunnat sättas av för att färdigställa arbetena. Under 2006 är dock lärarförstärkning inplanerad för att frigöra tid för lärarna att fullfölja magisterutbildningen. Vidare kommer en av lärarna att erbjudas möjlighet att gå vidare till forskarutbildning. Fakulteten har planerat för en doktorandtjänst när dennes magisterexamen är avklarad. Stabiliteten i lärarkåren är god. Rekryteringsunderlaget behöver dock ses över eftersom de insatser som gjorts hittills delvis omintetgjorts p.g.a. sjukdom. Utbildningens forskningsmässiga profil är stark vilket bland annat avspeglar sig i FÖS:en av vilka flera publicerats, skrivits om till vetenskapliga publikationer, prisbelönats eller uppmärksammats på annat sätt. Programansvarig är starkt förankrad i både klinisk forskning och annan klinisk verksamhet på specialistnivå. Lärarna fortbildas kontinuerligt. Litteraturseminarier med bland annat genomgång av vetenskaplig litteratur hålls regelbundet med lärarna. Utbildningslokalerna byggs om för närvarande. Stora hänsyn har tagits till arbetsmiljöaspekterna. Utbildnings- och kursplaner är reviderade i samband med att utbildningen lades om. Erfarenheter från bland annat alumniuppföljningar används för att förbättra rekryteringen i samband med lokal antagning. Praktikperioderna har gjorts om till praktikstudieperioder. 13

RESULTAT Examensarbeten (FÖS)/uppsatser på kandidatnivå I tandteknikerutbildningen ingår en 10 poängs vetenskaplig fördjupningsstudie som genomförs på kurs 6. I samband med FÖS-examinationen genomförs en muntlig redovisning av arbetet varvid kurskamrater fungerar som opponenter. Vid denna opposition är såväl andra som fjärdeterminsstudenter närvarande, dels för att lära sig processen, dels för att tidigt få uppslag till egna fördjupningsstudier, dels för att få kontakt med framtida tänkbara handledare som närvarar oppositionen samt som ett led i att skolas in i kritiskt tänkande. Vanligtvis börjar därmed studenterna tidigt att fundera på vad deras FÖS skall avhandla. I god tid före sista termin skall studenterna ha valt frågeställning och handledare. Skrivna FÖS-instruktioner finns (bil. 19). Den tidsåtgång i snitt som en student lägger ner på självständigt arbete/uppsats Avsatt tid för genomförande av FÖS är 10 hela terminsveckor fördelade på 16-18 kalenderveckor under vårterminen. Efter 8 kalenderveckor avhålles halvtidsseminarium. Under detta får studenterna presentera sina projekt för kurskamraterna och avdelningens lärare. Studenterna kan uppmärksammas på eventuella metodfel eller om tidsplanen inte är realistisk. Vidare lär sig studenterna av varandras presentationer. Ungefär under terminsvecka 16 lämnas det färdiga arbetet till tryckning av en preliminär upplaga. Denna distribueras till de studenter som skall opponera på arbetet, både till kurskamrater och övriga studenter på programmet, och till lärare och handledare. Samtliga studenter får en sammanfattning. Slutligen redovisas arbetet muntligt med hjälp av en PowerPoint-presentation varefter kurskamraterna opponerar. Först efter eventuell justering och godkännande trycks arbetet för distribuering till bibliotek och berörda samt för arkivering. Bedömningskriterier för betygssättning Godkänt baseras på: Genomförande av halvtidsseminarium Tidsplan och genomförandeprocess Det skriftliga arbetets kvalité avseende: aktualitet/relevans, metod, resultat, diskussion och slutsats. Presentation och försvar Utöver dessa punkter krävs för att bli att studenten har genomfört en väl påläst och saklig opposition på en annan kurskamrats FÖS. Examinationsresultat/genomströmning Studerandebortfallet efter kurs 2 är väldigt lågt och de studenter som påbörjar kurs 3 fullföljer nära uteslutande utbildningen inom avsedd tidsram. Tabell nedan illustrerar. Kull Ant. stud. kurs 1 Ant. stud. kurs 3 Ant. stud. examinerade Ht 2001 20 12 12 Ht 2002 22 16 14 Ht 2003 15 11 11* Ht 2004 22 13 13** *registrerade kurs 6 **registrerade kurs 4 Uppföljning av studenter Hanteringen av studieuppehåll och studieavbrott Ansökan om studieuppehåll och meddelande om studieavbrott ställs till grundutbildningsnämnden. I ansökan anges de skäl som den sökande åberopar till studieuppehållet. Beslut fattas därefter i grundutbildningsnämnden. Studieuppehåll beviljas för 1 år. 14

Alumniuppföljningar Under den senaste 5-års perioden, 2001-2005, har totalt 56 studenter examinerats från utbildningen. Av dessa är 14 män och 42 kvinnor. Andelen examinerade under denna period som är verksamma inom tandteknikerfältet ligger på cirka 70 %. Uppföljningen är gjord via telefonkontakt. Orsaker till studieuppehåll och studieavbrott Totalt, för studenter antagna under åren 2001-2005, är bortfallet cirka 35 % och av dessa är cirka 65 % kvinnor. Merparten av dessa avhopp äger rum under utbildningens två första terminer och som orsak till uppehållen/avbrotten uppges vanligtvis att den blivande yrkesrollen inte passar studenten, alternativt att studenten istället vill utbilda sig till tandläkare. Graviditet är en annan anledning till att studenter beviljas studieuppehåll. Utgivna pedagogiska arbeten/rapporter sedan 1990* Typ av arbete/rapport Referee-granskade pedagogiska artiklar 36 Övriga pedagogiska artiklar 33 abstracts Läroböcker publicerade av högskolan/högskolans lärare 10 böcker, samt 32 lärobokskapitel Lärobokskapitel inom pedagogik/undervisning 6 Övriga skrifter inom pedagogik/undervisning 4 * se bilaga 9 Antal Måluppfyllelse Kursmålen är tydliga avseende kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Examination sker direkt mot målen av examinationsgrupper. Under basgruppsarbetet har studenterna tillgång till målen som beskriver den kompetens som skall uppnås. Tutorn vägleder studenternas lärande mot målen. Kursansvariga och tutorer följer upp och utvecklar fall och andra inlärningsmoment. Lärarnas samlade kompetens är hög och lärarresurserna tillräckliga för att examinera tandtekniker, väl förberedda för yrkeslivet. Samverkan med övriga program och profession är etablerade. Infrastrukturen är i stort anpassad till utbildningens behov. Integrering av teori och praktik enligt Malmömodellen sker i en tematisk struktur som bygger på relevanta situationer som förekommer inom yrket. Ett utvecklat bedömningssystem baserat på tydliga mål och kriterier ligger till grund för examination och fortlöpande bedömning. En strukturerad kursutvärdering med analys och prioriterade förbättringsförslag återförs till kursansvariga och studenter efter varje kurs. Externa examinatorer används genomgående förutom på Kurs 1. Studenternas praktiska färdighetsutveckling följs kontinuerligt av handledare och strukturerade utvecklingssamtal genomförs varje termin. I slutet av varje kurs gör praktikhandledare och momentansvarig en konsensusbedömning av studenten som skall vara praktiskt för att få delta i examinationen. Kursutvärderingarna visar att studenterna oftast är nöjda med kurserna. SAMMANFATTADE SLUTSATSER Starka sidor Tandteknikerutbildningens främsta styrka ligger i den pedagogiska modell som tillämpas - problembaserat lärande (PBL). Fokus ligger på självstyrt lärande, aktivering av tidigare kunskap, kontextuellt lärande, bearbetning och internalisering av kunskap. Samordning av teoretiska och praktiska moment med gemensamma kursmål som underlag i ett ämnesintegrerat curriculum skapar goda förutsättningar och motiv för studenterna att utvecklas in i professionen. Praktikstudier där 15

verksamhetsanknuten utbildning integreras med teorifördjupning i sitt sammanhang, i kombination med utbildningens nära koppling till klinik och forskning är andra starka sidor. Goda exempel 1. Praktikstudierna Loggbok Tydliggör mål och måluppfyllelsegrad på individnivå. Underlättar kommunikation mellan fakultet, student och praktikhandledare. Fungerar som hjälpmedel vid upprättandet av individuell studieplan inför praktikstudieåret. Förstärker studenternas reflektion över vad som händer under praktikstudierna. Dokumenterar de individuella studieprestationerna och ligger till grund för planering av kommande praktikstudieperioder. Verksamhetsanknuten utbildning Bidrar till socialisering in i professionen Tydliggör studenternas bild av yrket Skapar goda möjligheter till praktisk övning, både avseende bredd och djup. Ger studenterna tillfälle att arbeta med patientfall i samarbete med blivande tandteknikerkollegor och tandläkare. 2. Modell för examination Hemtentamen Studenterna bereds tillfälle att repetera inhämtade kunskaper och identifiera och fylla i eventuella kunskapsluckor. Tränar studenterna i informationssökning. Tränar studenterna i skriftlig redovisning. Teoretisk muntlig examination Ger en bild av studentens faktakunskaper och analytiska förmåga samt deras förmåga att applicera kunskap i nya situationer. Ger en bild av studentens professionella förhållningssätt, förmåga att förstå och beskriva vetenskaplig litteratur samt förmåga till muntlig presentation. Praktisk-teoretisk examination Avnämarrepresentant deltar i examinationen vilket tydliggör kopplingen mellan yrkeslivet och utbildningen samt professionens krav. Ger tillfälle till individuell återkoppling av arbeten som studenten utfört självständigt samt till studentens skriftliga egenbedömningar av dessa. Ger en bild av studentens förmåga till process- och konsekvensanalys. 3. Vetenskapligt-kritiskt arbetssätt. Introduktionen till studierna Studenterna tillägnar sig tidigt ett kritiskt-vetenskapligt förhållningssätt till kunskap genom den pedagogiska modellen. Undervisning i informationssökning under introduktionen samt fortlöpande under utbildningen. Fördjupningstudier (FÖS) Närhet till avdelningens forskning och forskare. Tidiga kontakter med frågeställningar och handledare. Tydliga former för FÖS-arbetet. Projekt baserade på frågeställningar som ofta initierats från tandvården eller dentalindustrin. 16

Angelägna förändringar Studentrekryteringen är fortfarande ett problem mot bakgrund av det antal studenter som inte fullföljer sin utbildning. Genom bättre information om vad tandteknikeryrket innebär och genom att identifiera studenter som påbörjar utbildningen med förhoppningar om att bli tandläkare, inte tandtekniker primärt, borde trenden kunna brytas. En ökad andel tandtekniker som rekryteras till forskarutbildningen är också angeläget. Goda förebilder ses här som en viktig väg mot detta mål. Lärarnas fortbildning är högt prioriterad och målet är att samtliga skall vara klara med sin magisterutbildning under det närmaste året. Fakulteten har avsatt medel för att frigöra lärarna från andra arbetsuppgifter för att möjliggöra för dem att färdigställa sina projekt. Resursförstärkning är angelägen i samband med ombyggnaden av avdelningen för att möjliggöra lärarnas fortbildning i nya framställningstekniker och den processteknologi som modern tandteknik allt mer kommit att innefatta. Att "Bolognaarbetet" fullföljs enligt uppgjorda planer. 17

Bilageförteckning Basfakta Övriga bilagor: 1. Artikel: The Malmo model: a problem-based learning curriculum in undergraduate dental education. Rohlin M, Petersson K, Svensäter G 2. Fakultetens arbetsordning 3. Utbildningsplan för Tandteknikerprogrammet 1-120 p 4. Utbildningsplan för Magisterprogrammet 120-160 5. Utbildningsplan för Påbyggnadsprogrammet 81-120 p 6. Kursplaner för Tandteknikerprogrammet 1-120 p 7. Kursplaner för Magisterprogrammet 120-160 8. Kursplaner för Påbyggnadsprogrammet 81-120 p 9. Högskolepedagogiska utbildningar 10. Förteckning över publikationer och läroböcker 11. Litteratur- och artikelförslag, Tandteknikerprogrammet samt Introduktionskursen 12. Hemtentamen 13. Loggbok 14. Formulär för utvecklingssamtal 15. Malmö högskolas övergripande plan för kvalitetsarbete 16. Perspektivdagar: program 2005 17. Formulär för Fallutvärdering 18. Rapport 2003 - värdering av utbildningen 19. FÖS-instruktioner 18

Del 1: Basfakta Utbildningsplaner och kursplaner bifogas. Tabell 1: Lärare, tillsvidareanställda vid universitet och högskolor, höstterminen 2005 Kön Anställl ning * K adjunkt Odont. kand. M Adjunkt Odont. kand. K Lektor/ ötdl M Adjunkt Odont. kand K K M Lektor/ Bitr ötdl Lektor/ Bitr ötdl Adjunkt/ Doktor Akade- Professionell misk titel och titel/ ämnes- yrkesinriktning examen Odont. dr/ Leg. Cariologi tandl Docent/ Klin bett Docent/ Protetik Tandl/ Cariologi M Lektor Tandl/ Protetik M M Adjunkt/ Bitr ötdl Lektor/ Ötdl Tandl/ Parod Docent/ Or Pat M Prof Prof/ Protetik K Lektor/ Bitr ötdl Docent/ Cellbio K Adjunkt Leg tdl/ Oral diag K L Doktorand Leg tdl/ Oral diag Doktorand/ Adjunkt Leg tdl/ Oral diag Kombin a-tionstjänst, Tandtekniker Tandtekniker Tandtekniker Leg. tandl Leg. tandl Leg. tandl Leg. tandl Leg. tandl Leg. tandl Anställningens omfattning i procent av heltid Uppskattad tid för grundutbildning i procent av heltid** Uppskat t-ad tid för forsknin g i procent av heltid** Uppskattad tid för hälso- och sjukvård i proc ent av heltid ** Uppskat t- ad tid för forskarut -bildning i procent av heltid ** Uppskat t- ad tid för administ ration/ledni ngsarbete i procent av heltid ** Undervi sing i den aktuella utbildnin gen,, procent av heltid Uppskat tad tid för pedago- gisk komp.- utv. i dagar senaste 5 åren Ja alt nej ** 100 80 20 80 33 dgr Nej 100 80 20 80 10 dgr Nej 100 30 10 20 40 0,5 10 dgr Nej 100 80 20 80 5 dgr Nej 100 60 25 10 5 2,5 Nej 100 50 15 15 10 10 2 10 dgr Nej 45 25 35 15 15 10 2 25 dgr Nej 100 80 20 80 Nej 100 60 20 20 1 Nej 100 30 10 20 10 30 2,5 20 dgr Nej Leg.tandl 100 20 3 20 20 27 2,5 Nej Leg. tandl 100 50 30 20 2,5 10 dgr Nej 100 60 2 15 3 20 2,5 Nej Leg. 100 20 80 2,5 Nej tandl Leg. tandl 100 30 5 10 50 5 30 Nej *Anställning motsvarar det som tidigare benämndes tjänst. ** Varje lärare lämnar själv en uppskattning av fördelningen mellan uppgifter i sin tjänstgöring.