DÖDLIGT VÅLD I NÄRA RELATIONER I VÄSTRA GÖTALAND

Relevanta dokument
Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Dödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. BRÅ-rapport 2001:11

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

sjukvårdsuppdraget? Vad gör vi inom hälso- och Carina Gyllner Bergmark Handläggare, SKL:s kvinnofridssatsning Avdelningen för Vård och omsorg, SKL

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken

Konstaterade fall av dödligt våld

rättsapparaten? Eva Diesen

Lag och rätt. Vecka 34-38

Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer RAPPORT 2007:6

Definition av våld. Per Isdal

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Nationellt perspektiv

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

Konstaterade fall av dödligt våld

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Dödligt våld

Suicidriskprevention genom forskning

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen. Vägledning för rättstillämpning

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars december 2018

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars mars 2019

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Våld i nära relationer

Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24.

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Dödligt våld mot kvinnor

Självmord i Stockholms län och Sverige

Dödsfallsutredningar Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

Dödligt våld. Sammanfattning. Inledning

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m.

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Arbetsblad för SARA:SV

Konstaterade fall av dödligt våld

Missbruk vad säger lagen?

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars december 2016

När samhället havererar

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Stoppa mäns våld mot kvinnor

LD./. riksåklagaren ang. mord

HSN:s planering och uppföljning

Ungdomars våld i samhället

Dödsfallsutredningar om kvinnor

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

/2018 1(5) Socialdepartementet

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

TRYGGHETSAKADEMIN. Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling

Våld i nära relationer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam Samtal till den nationella stödtelefonen under 2019

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars augusti 2016

Samverkan kring Suicidprevention

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars september 2017

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

CERA medlemsbrev oktober 2017

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars september 2016

Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården - Lex Maria utredning vid suicid. Birgitta Boqvist

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Transkript:

DÖDLIGT VÅLD I NÄRA RELATIONER I VÄSTRA GÖTALAND 2000-2016 Projektägare: Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer () Samarbetspartner: Polismyndigheten, Polisregion Väst

Forskargruppen Viveka Enander, projektledare, GU Gunilla Krantz, GU Henrik Lysell, KI, SoS Karin Örmon, MaU

Tidigare svensk forskning Gärningsmannens motiv utgörs oftast av svartsjuka, kontroll- och äganderättsbehov. Dödligt våld är särskilt förekommande i samband med en påtänkt eller pågående separation. Det är mycket vanligt att mannen hotat och misshandlat kvinnan före mordtillfället. Då kvinnor dödar manliga partners är motivet oftast en reaktion på det våld som mannen tidigare utsatt henne för. Psykisk sjukdom och tidigare brottslighet är riskfaktorer för att en manlig förövare skall ta livet av sin kvinnliga partner. Psykiatriska diagnoser är vanliga hos förövarna, särskilt då mordet av partner följts av gärningsmannens självmord. Däremot är missbruk eller alkohol sällan inblandat. Morden sker oftast i hemmiljö och med kniv, förutom då mordet följs av självmord då skjutvapen är vanligast. (Nybergh, 2015)

Tidigare svensk forskning I över hälften av alla mordfall finns barn inblandade. I en studie om 16 mord av partners som följts av förövarens självmord fann man vidare att förövaren i en tredjedel av fallen även tagit livet av närvarande barn. Överlevande barn har en ökad risk för självmord eller självmordsförsök och en ökad risk för att utveckla psykisk sjukdom senare i livet. Hittills tycks ingen svensk forskning om dödligt våld i samkönade relationer ha genomförts. (Nybergh, 2015)

Studiens syfte Projektets huvudsyfte är att identifiera riskfaktorer för dödligt våld i nära relation som kan bidra till att sådant våld kan förhindras och möjliggöra ett förebyggande arbete.

Definitioner Dödligt våld i nära relation: När förövaren tar livet av sin partner, med vilket vi menar nuvarande eller före detta flick- eller pojkvän, man, fru, registrerad partner, sambo eller annan liknande person. Närstående: person som den enskilde anser sig ha en nära relation till

Delstudie I: Registerstudie av samtliga fall av dödligt våld i nära relation i VGR 2000-2016 Genom kartläggning av vårdkontakter senaste året samt historik av tidigare våldsbrottslighet (misstankeregistret samt lagfördagaregistret) och psykisk störning kunna finna preventiva faktorer för dödligt våld i nära relation. Förövare och offer kommer även att studeras avseende vårdkonsumtion året innan det dödliga våldet sker. Vidare kommer deras hälso-o sjukvårdskontakter (inklusive psykiatrisk vård), socialtjänstkontakter (missbruk/lvm, ekonomiskt bistånd, insatser för barn o unga, LVU) kartläggas 5 år tillbaka från dödsfallet. Från SCB:s totalpopulationsregister hämtas tio kontroller till offer och förövare.

Delstudie II: Granskning av juridiskt material vid samtliga fall av dödligt våld i nära relation i VGR 2000-2016 Att undersöka faktorer relaterade till hur våldet utövats för att få ökad kunskap om omständigheter och mönster kring dödsfallen och se om gemensamma faktorer kan identifieras som kan leda till preventiva insatser. Motiv, plats och metod för det dödliga våldet, samt om det fanns barn i familjen och om de var närvarande då brottet begicks ska undersökas. Dessutom ska brottsrubriceringar, domslut och påföljder beskrivas. Studien syftar även till att identifiera suicid hos förövare samt om barn har dödats. Juridiskt material såsom polisrapporter, domar, förundersökningsmaterial, beslut om rättspsykiatrisk vård och rättspsykiatrisk undersökning ska analyseras.

Delstudie III: Fördjupningsstudie av heterogena fall av dödligt våld i nära relation i VGR 2000-2016. Att få en fördjupad förståelse av motiv, konsekvenser, mekanismer, brister i handläggning inom olika myndigheter och organisationer samt individuella riskfaktorer i fall av dödligt våld i nära relation. Även fall där förövaren tagit livet av sig och det inte finns något domslut kan ingå. Fördjupningsstudie där anhöriga/vänner samt förövare till 10 (?) heterogena fall ska intervjuas. Journaler och utlåtanden från: hälso- och sjukvård, socialtjänst, frivården, förundersökningsmaterial, rättspsykiatriska utlåtanden, kriminalvården och domar kommer att ingå i fördjupningsstudien.

Var är vi nu i projektet? Alla domar identifierade för 2000-2016, via polisens datasystem RaR och DuR: 50 fall. Fall som ej lett till dom p.g.a. förövarens självmord svåra att identifiera: särskild insats lett till identifiering av ytterligare 8 fall. Identifierade domar har kodats enligt utarbetad kodlista. Rättspsykiatriska utlåtanden erhållna. Nya variabler visat sig vara intressanta att undersöka tilläggsansökan till Etiska Prövningsnämnden. Registerstudie påbörjad. Kvalitativ analys av domar påbörjad.

Några resultat: Domar: 50 förövare och 51 offer. 40 manliga förövare, 10 kvinnliga. 1 samkönad relation. 30 tingsrättsdomar överklagade till hovrätt. 3 fall har gått vidare till HD. Ej domar (femicid + suicid): 8 manliga förövare.

Några (preliminära) resultat utifrån domarna (50) Medelålder förövare: 41,6, mellan 20-87 år. Relation till offret: sambo: 14 fall, gift: 13 fall, särbo: 10 fall, skild/separerad: 10 fall, annat: 3 fall. Relationens längd: mindre än 1 år: 6 fall, 1-5 år: 13 fall, 5-10 år: 8 fall, mer än 10 år: 14 fall. I 9 fall saknas uppgift. Plats för dådet: i hemmet: 41 fall, på arbetsplatsen: 1 fall, utomhus: 9 fall. Tillvägagångssätt: kniv: 24 fall, skjutvapen: 8 fall, trubbigt våld: 7 fall, strypning: 6 fall, annat (yxa, skruvmejsel, hängning, förgiftning, dränkning): 6 fall.

Några (preliminära) resultat utifrån domarna (50) Dom: mord: 39 fall, dråp: 4 fall, vållande till annans död: 4 fall, frias/åtalet ogillas: 3 fall. Straff: Tidsbestämt i 31 fall, antal år: 2,5 18, i genomsnitt 10,7. Livstidsstraff: 7 fall. Rättspsykiatrisk vård: 9 fall. Uppgift om motiv (flera möjliga per fall): svartsjuka: 17, (hot om) separation/skilsmässa: 10, tidigare våld från offret: 9, ekonomisk konfliktorsak: 7, vårdnadstvist: 1, annat: 8. I 14 fall saknas tydlig motivbild, men svårt missbruk, psykos och hallucinationer finns med som bakgrund till del av dessa fall. Uppgift om alkohol/drogpåverkan vid dådet: 27 fall.

Några (preliminära) resultat utifrån domarna (50) Uppgift om tidigare våld från förövaren: 25 fall, varav mot offret i 16 fall, mot tidigare partners i 6 fall, mot barn i familjen i 2 fall och mot andra i 5 fall. Uppgift om att förövaren tidigare är dömd för våldsbrott: 16 fall. Uppgift om tidigare kontakt (förövare): hälso- och sjukvård:18 fall, socialtjänst: 6 fall. Uppgift om förövaren har sökt hjälp strax före dådet: 9 fall; psykiatri, primärvård.

Några (preliminära) resultat utifrån domarna (50) Uppgift om barn: I 18 fall finns uppgift om att offer och förövare har gemensamma barn, 29 barn. I 16 fall finns uppgift om att offret har egna barn, 32 barn. I 12 fall finns uppgift om att förövaren har egna barn, 22 barn. Sammanlagt har 83 barn drabbats, flera av dessa är dock vuxna. Uppgift om barnens situation vid dådet: Ej närvarande: 19 fall. Hemmavarande, men ej åsyna vittne: 9 fall. Åsyna vittne till någon del av händelserna: 6 fall. Offer för ej dödligt våld: 1 fall (2 barn). Framkommer inte: 4 fall.

Kvalitativ analys av domar Dobash & Dobash 2014: projektet som ändras Vår ingång: När ändras projektet? Hur ser uppladdningen ut? Hur ser efterförloppet ut?

Inblick i den kvalitativa forskarverkstaden:

Dubbla ingångar: teman och process UPPLADDNING ÄNDRAT PROJEKT EFTERFÖRLOPP Tidigare våld mot offret Svartsjuka Ökat alkoholintag Hot om separation Känsla av oundviklig katastrof Tankar om självmord Konflikt och våld före dådet Blir rasande osv Överväger självmord Tar kontakt med någon Stannar vid/lämnar brottsplatsen Undanröjer bevis Hanterar offrets kropp Ger motstridiga beskrivningar av skeendet osv

Vad vill vi bidra med? Kvalitativ forskning saknas Anhörigperspektiv saknas Kunskap om hur det dödliga våldet kan förebyggas Kunskap för förändring = Vi vill göra skillnad!