ÅRSREDOVISNING ÅR 2005 STIFTELSEN FÖREMÅLSVÅRD I KIRUNA

ÅRSREDOVISNING ÅR 2005 STIFTELSEN FÖREMÅLSVÅRD I KIRUNA

Innehållsförteckning Sid. Direktören kommenterar 2 1 Föremålsvårds övergripande mål och verksamhetsmässiga indelning 5 Utgångspunkter för resultatredovisningen 5 Övergripande mål enligt regleringsbrev för 2005 5 Föremålsvårds verksamhetsgrenar 5 2 Resultatredovisning 6 2.1 Bevarande Papperskonservering 6 Prestationer, papperskonservering 7 Kostnadsutveckling, papperskonservering 7 Förteckning över uppdragsgivare 7 Metallkonservering 8 Prestationer, metallkonservering 8 Kostnadsutveckling, metallavdelningen 8 Förteckning över uppdragsgivare 9 Fotoenheten; prestationer 9 2.2 Kunskapsuppbyggnad Rengöring av arkeologiska metallföremål med hjälp av pulsad laser 9 Övrig kunskapsuppbyggnad 10 Kostnadsutveckling, kunskapsuppbyggnad 10 3. Övrig återrapportering 11 Kulturarvs-IT 11 Totalt antal prestationer, Kulturarvs-IT 12 Kostandsutveckling, Kulturarvs-IT 13 Ortvis redovisning: Prestationer Kiruna 13 Prestationer Strömsund 13 Prestationer Grängesberg 13 Förteckning över uppdragsgivare 14 4. Styrelse, ledning, m.m. 15 Organisationstablå, styrelse och ledning 15 Personal 16 Arbetsmiljö och sjukfrånvaro 16 5. Ekonomisk redovisning 18 Balansräkning 18 Resultaträkning 19 Notanteckningar 20 Kassaflödesanalys 21 6. Underskrifter 22 Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna Arent Grapegatan 20, 981 32 Kiruna Telefon: 0980-702 26, fax: 0980-837 79 E-post: info@sfmv.se Organisationsnummer: 897300-3265. 1

Direktören kommenterar Finansieringen för verksamheten Kulturarvs-IT avslutade 2004 och inledde 2005 med mycket stora frågetecken. Under hösten 2004 kunde vi konstatera att budgetpropositionen för 2005 visade på en alltför stor differens mellan våra kostnader och vårt anslag. Vår budget uppvisade ett underskott med drygt 4,5 miljoner kronor. Detta stora underskott innebar att Föremålsvårds styrelse i december 2004 inte kunde fastställa vare sig 2005-års verksamhetsplan eller budget. En handlingsplan togs fram som innebar att all personal i Strömsund och Grängesberg varslades om uppsägning. Samtidigt beslutades att Föremålsvård tog i anspråk ca 2,5 miljoner kronor av eget kapital, med syftet att säkerställa verksamheten under 2005. Den finansiella osäkerheten för Kulturarvs-IT kvarstår även under 2006. Trots att regeringen anvisat 2,5 miljoner kronor i extra resurser har vi varit tvungna att fullfölja uppsägningarna för 10 personer i Grängesberg och 4 personer i Strömsund. Antalet lönebidragstjänster har minskats från 15 till 5,5 tjänster vid respektive ort. För alla deltagande parter är detta ett nederlag. Framtiden för Kulturarvs-IT är osäker och de ekonomiska förutsättningarna för åren 2007-2009 måste av denna anledning tydliggöras i budgetpropositionen för 2007. Utifall finansieringen inte redovisas finns ingen möjlighet att åter- eller nyanställa medarbetare inom Kulturarvs-IT, tvärt om, delar av verksamheten kan komma att avvecklas. Det positiva med Kulturarvs-IT är att samtidigt som verksamheten dragits med finansiella svårigheter har arbetsresultatet stabiliserats och utvecklats under åren. Verksamheten ligger i fas med IT-utvecklingen och de diskussioner som förs vid våra centra kulturarvsinstitutioner. Trots finansiella svårigheter sedan starten 2000 har verksamhetens resultat uppvisat det motsatta, så även under 2005. Verksamheten har utvecklats väl och har skapat en plattform med en kompetent personal. Samarbetet med institutionerna har med tiden fördjupats och tillsammans utförs ett viktigt och värdefullt arbete i vården och tillgängliggörandet av vårat kulturarv. Fram till och med 2005 har ca 375 000 fotografier och ca 725 000 dokument digitaliserats. Till dessa fotografier och dokument har ca 345 000 poster registrerats. Mot bakgrund av detta resultat är det beklagligt att behöva minska antalet anställda. Detta positiva resultat innebär att allt fler samlingar kan studeras digitalt och att allt fler original inte behöver utsättas för slitage. Även om antalet tjänster nu minskas, är vår självklara ambition att fortsätta att utveckla verksamheten både kvalitativt och kvantitativt. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att Kulturarvs-IT medverkar till regional utveckling. Staten har genom Föremålsvård medverkat till att nya arbetstillfällen etablerats vid orter som har haft en vikande arbetsmarknad. Förutom att nya välbehövliga arbetstillfällen skapats, har dessa arbetstillfällen dessutom bidragit till att ny kompetens skapats inom området digital bild. Kompetensen som nu byggts upp fanns inte i samma omfattning innan Kulturarvs- IT etablerades. Deltagande parter i Kulturarvs-IT har dessutom fått en ökad förståelse för varandras möjligheter och svårigheter, för stad och för landsbygd. Våra medarbetare har i dag kunskap om de svårigheter institutionerna har med handhavande av deras samlingar, förvaringsbetingelser, resursbrist, etc. Institutionen å andra sidan vet att efter sex års verksamhet finns förutsättningar och kompetens för avancerad bildbehandling i Kiruna, Strömsund och Grängesberg. Institutionen kan med förtroende överlåta ansvaret för samlingarna till vår personal då samlingen digitaliseras. 2

Jag vill påpeka att den information vi fått från utbildnings- och kulturdepartementet beträffande vår verksamhets framtid är positiv. Bland annat har man meddelat att man ska koppla verksamhetsmålen till ekonomin på ett bättre sätt än tidigare och att man ska ta ett större ansvar för verksamheten Kulturarvs-IT. Dessutom verkar det som om det äntligen finns en förståelse för våra finansiella bekymmer. Den dialog som pågått under sommaren och hösten med utbildnings- och kulturdepartementet, riksdagsledamöter, kulturutskott, m.fl. har inte koncentreras på samma sätt som tidigare till diskussioner om vårat behov av extra resurser i tilläggsbudgeten. Diskussionen förs nu kring vår långsiktiga finansiering. Sammantaget är Kulturarvs-IT en väl fungerande verksamhet som endast har finansiella begränsningar för en fortsatt utveckling. Jag vill här passa på att lyfta fram Arbetsgivarverkets stöd under året. Under den komplicerade hanteringen i samband med uppsägningarna har Föremålsvård haft ett bra stöd av Arbetsgivarverket där man på ett aktivt sätt bidragit med konstruktiva lösningar. Även Trygghetsstiftelsen har på ett konstruktivt sätt engagerat sig i den uppsagda personalgruppen. Konserveringsverksamheten har på motsvarande sätt som Kulturarvs-IT uppvisat positiva resultat för året. Vår metallkonservering har under vissa perioder haft problem med materialförsörjningen. Problemen med materialleveranserna tycks nu vara undanröjda för åren 2006 och 2007. Glädjande är också att ett mer varierat material kommer att levereras både till vår pappers- och metallkonservering. Ska vi i framtiden ha uppdragsgivarnas förtroende måste vi fortsätta på inslagen väg och arbeta målmedvetet för att höja vår kompetens, men också utveckla dialogen mellan uppdragsgivaren och uppdragstagaren. Som ett resultat av en fördjupad dialog kommer vi att stärka samarbetet med förlagd arbetstid hos uppdragsgivaren. Vår målsättning med konserveringsverksamheten är att utvecklas i överensstämmelse med omvärlden. Det har många gånger påpekats vikten av att ständigt utveckla kvaliteten i vår verksamhet. Därför är det tillfredsställande att kunna konstatera att 2005 inte avvikit i detta avseende. Ständiga förbättringar i nära samarbete med våra uppdragsgivare är en självklarhet för alla medarbetare vid Föremålsvård. Inom ramen för forskningsprojektet avlägger projektledaren sin doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet den 6 februari 2006. Titeln på avhandlingen är Laser cleaning as a conservation technique for corroded metal artifacts. Den akademiska kompetensen har väsentligt höjts vid Föremålsvård under året. Sannolikt krävs dock ytterligare kompletterande arbeten innan tekniken kan tas i drift. Som ett led i Föremålsvårds strategi inom området konservering, kan vi glädjande konstatera att ytterligare en papperskonservator har rekryterats. Berörd person har dessutom har stor kompetens inom området foto. Min uppfattning är att både konserveringsverksamheten och området digital bild befinner sig i en positiv utveckling inför framtiden. Jämfört med 2004 kan vissa projekt visa på ett negativt resultat. Anledningen till denna minskning beror dels på att det krävs mer arbete för varje bild inom den digitala verksamheten, men dels också i några fall på institutionens bristande resurser. Jag vill därför ännu en gång påpeka vikten av att regionala satsningar måste harmonisera med uppdragsgivarens resurser att ordna med material till uppdragstagaren. Som exempel vill jag nämna digitaliseringen av samlingen; Kyrkor och kyrkliga föremål som sker på uppdrag av Riksantikvarieämbetet. Arbetet har bedrivits sedan 1996 och har vid några tillfällen varit nära att avbrytas p.g.a. resursbrist. Under året har antalet medarbetare inom projektet, vid Riksantikvarieämbetet, blivit färre och de personer som är kvar har fått utökade arbetsuppgifter. Detta får som konsekvens en minskad arbetstid för arbetsuppgifterna att ordna med leveranser till 3

Föremålsvård. En långsiktig strategi krävs av staten för att minimera risken att viktiga projekt avbryts. Om detta projekt avbryts utan att samlingen är komplett digitaliserad är förlusten större än vinsten av det uppnådda resultatet under åren 1996-2005. Mina kommentarer beträffande de höga sjuktalen, framförallt inom verksamheten Kulturarvs- IT, har varit återkommande under åren, så även detta år. Företagshälsovården har på olika sätt genomfört insatser inom området. Dessutom har vi anlitat konsulter som utfört olika aktiviteter i denna svåra fråga. Därutöver har två av våra medarbetare i Kiruna genomgått en särskild utbildning med syftet att förebygga och minska stress och stressrelaterade besvär. Dessa två medarbetare har därefter hållit i kurser för personalen. Trots detta visar statistiken för året tyvärr ännu inte på någon större förändring. Men våra uppgifter under slutet av året visar att den negativa trenden inom Kulturarvs-IT nu kommer att förändras till det positiva. Min åsikt är att redan under 2006 kommer sjuktalen att visa på en markant förbättring. Avslutningsvis jag vill lyfta fram våra kommuners engagemang. Framför allt vill jag påpeka att utan insatserna från Strömsund och Ludvikas kommunledning under året hade vi inte kunnat bedriva någon verksamhet i dessa två kommuner. Även för 2006 är hyressubventionen en viktig pusselbit en för fortsatt drift av Kulturarvs-IT. Ännu efter snart sju år har kommunledningen inte begärt någon hyresersättning. Detta är lika hedrande som det är felaktigt. Ulf Daunfeldt Direktör. 4

1. FÖREMÅLSVÅRDS ÖVERGRIPANDE MÅL OCH VERKSAMHETSMÄSSIG INDELNING Utgångspunkter för resultatredovisningen Årsredovisningen omfattar kalenderåret 2005 och redovisar de tre föregående åren (2002-2004). De interna verksamhetsmålen, årsredovisning, återrapportering, m.m. har fastställts med utgångspunkt i regleringsbrevet. Gemensamma kostnader har fördelats med 16 % på pappersavdelningen, 22 % på metallavdelningen, samt med 62 % på Kulturarvs-IT. För ekonomisk redovisning samt lönerutiner används Hogia programvaror. Beträffande tabeller märkta Prestationer har från och med 2004 införts en mer detaljerad redovisning av de olika uppdragen för respektive uppdragsgivare. Streckad linje (---) innebär att inget material har konserverats eller digitaliserats på uppdrag av institutionen under åren alternativt att detaljerade uppgifter kan saknas för vissa institutioner enligt 2004 års redovisningsprinciper. Uppgifterna i tabell Totalt antal prestationer metallavdelningen har ej förändrats. Övergripande mål enligt regleringsbrevet för 2005 Riksdagen har beslutat om följande mål för en nationell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129):? att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den,? att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande,? att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar,? att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället,? att bevara och bruka kulturarvet,? att främja bildningssträvandena samt? att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. Målet för statens bidrag till institutionerna under anslaget är att bevara vårt kulturarv. Institutionerna skall utveckla och förmedla kunskap om upplevelser av kulturarvet och härigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Föremålsvårds verksamhetsgrenar Föremålsvårds verksamhet är organiserad i två verksamhetsgrenar Bevarande och Kunskapsuppbyggnad. Verksamheten Kulturarvs-IT har under åren 1999 2002 bedrivits i formen av en försöksverksamhet (prop. 1998/99:1). Regeringen har beslutat om att satsningen ska permanentas fr.o.m. 2003 (prop. 2002/03:1, utgiftsområde 13). 5

2. RESULTATREDOVISNING 2.1 BEVARANDE Mål Målet är att Föremålsvård skall effektivisera och utveckla arbetet med vård och konservering av föremål samt vård och digitalisering av bilder och dokument. Återrapportering Föremålsvård skall redovisa antal konserverade och restaurerade föremål, antal digitaliserade bilder och dokument samt analysera använda metoder och kvaliteten på utförda uppdrag. Redovisningen ska också innehålla en förteckning över uppdragsgivare under året. Papperskonservering Under verksamhetsåret 2005 har papperskonserveringen främst fortsatt arbetet med montering av porträtten i Lilla samling från Kungliga biblioteket. Därmed är ca 63 % av samlingen åtgärdad. Arbetet med Fc-samlingen har påbörjats. Fc-samlingen består av fotografiska porträtt där arbetsuppgifterna består av bortsortering av reproduktioner, framtagning av uppgifter kring fotografiet, samt att byta ut förvaringsmaterialet till en bättre kvalitet. Informationsökning och utnyttjande av datateknik har ökat med uppdraget och därför har investeringar gjorts inom PCtekniken. Tillsammans med Riksarkivet har en prototyp för en biblioteksbox till referensbiblioteket tagits fram. Tillverkningen har påbörjats och kommer att avslutas år 2006. Inbindning av mantalslängder har fortsatt för Riksarkivet. Samarbetet med Historiska museet har stärkts under året. Nya askar till arkeologiska svärd har tillverkats. Tillverkning av biblioteksboxar till Krigsarkivet avslutades under året. Inbindningar och protokollsbindning har utförts till externa kunder i regionen. Samarbetet med Riksarkivet har som tidigare år fungerat bra. Det är dessutom mycket glädjande att samarbetet med Kungliga biblioteket har intensifierats under året. En stor mängd mönster ritningar tillhörande Almgrens Sidenväveri har förvarats under flera år i vårat magasin. På grund av bristande resurser kommer objekten tyvärr inte kunna iordningställas vid Föremålsvård. Våra magasin har begränsat utrymme och därför har omfattande insatser utförts för att förbereda transporten till Almgrens Sidenväveri. Ett samarbete har påbörjats med Norrbottens Museum genom att personalen vid papperskonserveringen var representerad på Arkivens Dag i Luleå. Här finns goda möjligheter till olika samarbetsprojekt i framtiden. Arbetet vid pappersavdelningen har på ett bra sätt utvecklats under året. Nya luftfuktare har installerats vid avdelningen och fungerar bra. Arbetsborden är genomgångna, nya bord med motordrivet stativ har inskaffats och i de gamla ljusborden har el-manövrering installerats. 6

Prestationer papperskonservering Tabell: Antal prestationer 2005 2004 2003 2002 Konservering, restaurering av äldre handlingar, antal 4 10 28 10 volymer Restaurering av tryck, affischer, etc, antal stycken --- --- --- 89 Tillverkning av skyddsaskar, antal stycken 254 145 77 167 Konservering/restaurering av handlingar, antal stycken 2 --- 10 31 Inbindning, ombindning, antal böcker och protokoll 64 69 493 175 Ommontering av bilder/ark antal stycken 6 332 5 749 1 293 12 Sortering av fotografier/antal fotografier 101 --- --- --- Kostnadsutveckling Papperskonservering Tabell: Kostnadsutveckling 2005 2004 2003 2002 Antal prestationer, stycken 7 749* 8 476* 9 777 * 4 576 * Antal arbetade timmar 9 973 9 240 9 545 9 969 Nettokostnad, kronor 2 277 444 2 122 049 1 969 074 2 005 071 Fördelning av gemensamma kostnader, kronor 659 188 636 056 619 203 583 218 Nettokostnad per timme, kronor 294,46 298,50 271,17 259,63 Nettokostnad per prestation, kronor 378,97 323,50 264,73 565,62 Kommentarer till tabell kostnadsutveckling. Värden märkta med * är räknade med antal blad. Nettokostnad avser summan av avdelningens bruttokostnader minskat med intäkter av externa uppdrag. Nettokostnad per timme är en totalkostnad enligt ovan. Förteckning över uppdragsgivare, samling, bearbetning och prestationer under 2005 Institution Samling Bearbetning Prestation Riksarkivet Mantalslängder/jordeböcker Förvaringsaskar /buntomslag Konservering/restaurering Tillverkning 4 6 Kungliga biblioteket Lilla porträttsamlingen Lilla porträttsamling Ommontering bilder/ark Tillverkning av buntomslag 6 332 118 Krigsarkivet Diverse böcker Tillverkning av ringpärmar Sortering av fotografier Inbindning/ombindning Tillverkning av skyddsaskar 12 101 4 36 Historiska museet Tillverkning skyddsaskar 70 Övriga uppdragsgivare Protokoll Böcker Inbindning Inbindning Inbindning/ombindning, restaurering Tillverkning av skyddsaskar och mappar Konservering/restaurering av handlingar 1 45 14 12 2 7

Metallkonservering Produktionen för 2005 uppgick till 6 524 fyndnummer och 11 671 föremål, vilket var mindre än våra uppsatta mål. Även i jämförelse med de tidigare två åren har antalet prestationer minskat. Detta beror på tjänsteledighet och sjukfrånvaro bland personalen. Även som under förra året bestod många av fyndnumren av mindre antal föremål. Under år 2005 har samarbetet med Riksantikvarieämbetet fungerat mycket bra. Bl.a. kunde den nedbrytande processen stoppas upp för icke prioriterade fynd. Risken var mycket stor att dessa fynd annars hade korrodera sönder i magasinet Stockholm. En ny behandlingsmetod, som visat på ett bra resultat, för metallföremål har tagits fram av konservatorer på Antikvarisktekniska avdelningen vid Riksantikvarieämbetet. Genom vårat samarbete har metoden har också införts vid vår metallkonservering. Samarbetet med Lund Universitets Historiska Museet återupptogs under året, vilket kommer att ge möjlighet till utveckling av kompetensen vid vår metallkonservering. Med samarbetet kommer ett stort antal värdefulla fynd räddas. För detta projekt har, som vanligt, föremålstransporten varit det svåraste problemet. Föremålstransporten kommer denna gång att lösas genom ett samarbete med Nationalmuseets transporttjänst. När det gäller externa uppdrag har antalet uppdragsgivare fortsatt att öka under året. Varje uppdrag innehåller inte någon större mängd föremål. För att upprätthålla bästa möjliga kvalitet av det utförda arbetet använder vi bl.a. en enkät, i vilken uppdragsgivaren kan lämna synpunkter och förslag som ger oss möjlighet att utveckla vårat arbete. Ålanduppdraget som har sysselsatt stor del av arbetstiden de senaste åren är nu avslutad. Men man har meddelat oss att man vill fortsätta samarbetet. Prestationer metallkonservering Tabell: Antal prestationer 2005 2004 2003 2002 Antal föremål 11 671 16 020 16 566 15 947 Antal fyndnummer 6 524 6 684 7 852 4 478 Kommentar till tabell prestationer. Ett fyndnummer kan bestå av ett eller flera föremål. Ett föremål kan vara en liten spik med tidsåtgång för åtgärder på ca 3-5 minuter. Ett annat föremål kan vara ett vikingasvärd med en tidsåtgång under flera dagar. Kostnadsutveckling Metallkonservering Tabell: Kostnadsutveckling 2005 2004 2003 2002 Antal prestationer, stycken 11 671 16 020 16 566 15 947 Antal arbetade timmar 11 027 11 183 11 386 10 744 Nettokostnad, kronor 2 091 901 2 329 624 2 332 364 1 537 720 Fördelning av gemensamma kostnader, kronor 906 383 874 577 851 404 801 925 Nettokostnad per timme, kronor 271,90 283,11 279,62 217,76 Nettokostnad per prestation, kronor 256,90 200,01 192,19 146,71 Kommentarer till tabell kostnadsutveckling. Nettokostnaden avser avdelningens bruttokostnader minskat med intäkter av externa uppdrag. Nettokostnad per timme är en totalkostnad enligt ovan. 8

Förteckning över uppdragsgivare och prestationer under 2005 Institution Antal föremål Antal fyndnummer Riksantikvarieämbetet 10 317 5 480 Historiska museet 443 238 Kungliga myntkabinettet 382 382 Upplandsmuseet 249 204 Norrbottens museum 33 33 Länsmuseet i Västernorrland 77 62 Övriga uppdragsgivare 170 125 Fotoenhet Även under 2005 har omfattningen av fotouppdrag fortsatt att minska. Den digitala tekniken har medfört att vår konservering, med billiga investeringar och enkla handgrepp, kan dokumentera konserveringsprocessen själv. Under året har fotografen i huvudsak arbetat inom ramen för den digitala verksamheten Kulturarvs-IT. Tabell: Prestationer 2005 2004 2003 2002 Konserveringsverksamhet, antal fotografier 200 300 500 516 Kopiering och reprofotografering --- --- 150 45 2.3 KUNSKAPSUPPBYGGNAD. Mål Målet är att Föremålsvård genom kunskapsuppbyggnad grundad på forskning och i samverkan med andra ska bidra till ny kunskap inom ämnesområdet. Särskilt avseende ska fästas vid samarbete med universitet och högskolor, skolor och andra museer. Återrapportering Resultatet ska redovisas och bedömas enligt kvantitativa och kvalitativa resultatmått. Redovisningen ska ge utrymme för jämförelser mellan olika verksamhetsår, samt omfatta såväl intern som extern verksamhet. Rengöring av arkeologiska metallföremål med hjälp av pulsad laser År 2005 var sista året för forskningsprojektet - Konservering av metallföremål med hjälp av pulsad laser -. Forskningsresultatet har presenterats bl.a. vid två internationella konferenser under 2005, Nolamp 10, augusti i Piteå och Lacona VI, september i Wien, Österrike. Detta 5 år långa projekt kommer att avslutas i en disputation under februari år 2006 på Luleå tekniska universitet. Avhandlingen kommer att presenteras med titel - Laser cleaning as a conservation technique for corroded metal artifacts -. Laserteknik inom området metallkonservering är fortfarande ett ganska nytt område. Därför återstår det en hel del arbete tills den nya tekniken kan användas som en vanlig konserveringsmetod. Det är i dag fortfarande svårt att säga när tekniken kan införas inom metallkonserveringen. Kommande arbete skapar en möjlighet till att bli ledande inom området 9

för SFMV. Ambitionen är att under 2006 fortsätta arbetet i ett nytt projekt. Bl.a. krävs fördjupade analyser avseende traditionella konserveringsmetoder. För detta ändamål saknas emellertid både teknisk utrustning och resurser. Initialt bör därför detta arbete genomföras i i samarbete med Luleå tekniska universitet. Dessutom finns det stora möjligheter till samarbete med andra europeiska länder eftersom intresset för projektet är stort. Övrig kunskapsuppbyggnad Tillsammans med Norrbottens museum bedrivs ett samarbete där papperskonserveringens personal bland annat deltagit vid Arkivens dag i Luleå/Norrbottens minne. Syftet med Föremålsvårds deltagande var att informera och visa besökande hur man kan vårda böcker och arkivalier. Norrbottens museum å andra sidan har genomfört föreläsningar under året här i Kiruna. Museets fotograf har genomfört föreläsningar inom området digital bild. Museet har också föreläst om Skog och Historia och de fynd som påträffats funnit i samband med inventeringar som gjorts i Kiruna kommun. Under hösten har arkeologer från Riksantikvarieämbetet varit i Kiruna kommun och projekterat i områden där Banverket har planer på att dra den nya järnvägsstäckningen i på grund av sprickbildning i samband med gruvbrytningen. Norrbottens museum inbjöd våra medarbetare att följa med ut i skogarna kring Kiruna och se vilka lämningar man funnit. Delar av personalen vid metallkonserveringen har under sommaren även deltagit i kursen av den avslutande arkeologiska utgrävningen i Nämforsen i Näsåker. Första delen genomfördes under sommar 2004. Arbetsledarna i den digitala verksamheten har under hösten 2005 varit på seminariet Digitalt/Analog i Hälsingborg samt Grafiskt forum Digital bild för tryck. Man har vid dessa tillfällen fått bekräftat att det gånga årets arbete i digital bild harmoniserar med utvecklingen i samhället i övrigt. Samarbetet med respektive uppdragsgivare har fördjupats och utvecklats under året vilket har medfört att arbetsledarna har arbetat konsultativt mot vissa institutioner. Därför är det tillfredsställande att Föremålsvård inte enbart är en produktionsresurs för institutionerna utan också ett konsultstöd i dialogen. De gånga årens arbete visar på att Föremålsvård är på rätt väg inom området digital bild. Under 2005 har 136 784 kr (exkl. lönekostnader) investerats i olika utbildningsinsatser, förutom projektet inom området pulsad laser. Motsvarande utbildningskostnader för 2004 var 275 826 kr. Kostnadsutveckling Tabell: Kostnadsutveckling 2005 2004 2003 2002 Utbildningskostnader (exklusive lönekostnader) 136 784 275 826 270 125 270 422 FoU medel 180 000 251 000 200 000 279 950 Summa: 316 784 526 826 470 125 541 372 Kommentarer till tabell kostnadsutveckling. FoU medlen består av bidrag från Riksantikvarieämbetet riktade till utvecklingsprojektet - Rengörning av arkeologiska metallföremål med hjälp av pulsad laser -. 10

3. ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING Mål Föremålsvård skall leda den del av Kulturarvs-IT som bedrivs i Kiruna, Ulriksfors och Grängesberg (prop.1998/99:1, utgiftsområde 14, bet. 1998/99:1 AU1, rskr 1998/99:105). Verksamheten Kulturarvs-IT ska endast särskiljas på sådant sätt att arbetsledarnas löner finansieras i särskild ordning. Arbetet skall bedrivas i samarbete mellan Stiftelsen Föremålsvård och Arbetsmarknadsstyrelsen. Återapportering Föremålsvård skall redovisa antalet arbetsledare samt antalet anställda med lönebidrag. Redovisningen skall ske ortsvis. En bedömning ska göras av satsningens effekter. Redovisningen ska visa hur många bilder och dokument som digitaliserats samt hur många poster som registrerats. Redovisningen skall även visa från vilka samlingar bilder och dokument kommer. Redovisningen skall lämnas i en särskild rapport i anslutning till årsredovisningen för 2004. Kulturarvs-IT I en jämförelse med andra verksamheter som skannar fotografiskt material kan Föremålsvårds produktionsresultat under året synas vara lågt. Av denna anledning bör arbetsprocessen vid Föremålsvård tydliggöras. Bearbetningen av fotografiskt material vid Föremålsvård är väldigt tidskrävande, detta med anledning av att ett omfattande arbete med retuschering av fotografierna utförs innan skanningen är klar. Denna process måste göras manuellt då en automatiserad bearbetning påverkar bilden. För vissa samlingar är produktionssnittet -fyra bilder om dagen-. Det är alltså inte själva skanningen av fotografiet som är tidskrävande utan det är för- och efterarbetet med skanningen, färgbearbetning, registrering av tillhörande uppgifter, kontrollering av registrerade uppgifter, kontroll av listor, etc. Mot bakgrund av denna information kan det konstateras att Kulturarvs-IT uppnått ett bra produktionsresultat under året. Verksamheten har fortsatt att utvecklas under året och framförallt har kvalitetsutvecklingen tagit fart. Under året har det uppstått ett behov av att tydliggöra hur vi arbetar inom den digitala verksamheten. Arbetsledargruppen har därför sammanställt information där vi klargör vårt arbetssätt och som har lagts ut vår hemsida. Under året har arbetet med att utforma de digitala arbetsplatserna enligt allmänt vedertagna standards fortsatt. Bland annat har väggarna målats i grått (NCS3000) och lysrören med den rätta färgtemperaturen (5000K) enligt gällande ISO 3664 finns nu vid alla arbetsplatser. Vi arbetar givetvis med de senaste programvarorna och utvecklar våra kunskaper i bildteknik kontinuerligt. Under 2006 planeras det för fortsatta insatser i omgivningsmiljön med ISO 3664 som standard. Varje individuell arbetsstation ska ha rätt belysning och färgåtergivning i miljön runt om. De olika projekten har en tendens att bli tidsmässigt väldigt långa, och ett av projekten har vi arbetat med sedan 1996. Därför kommer den tidigare kravspecifikationen ersättas med en detaljerad projektplan. Under året har vi uppmärksammat att vissa medarbetare hos uppdragsgivaren har slutat sin anställning eller fått andra arbetsuppgifter. Om projektet pågått 11

under en längre tid finns risken här att viss information om de inledande besluten i projektet kan förloras. Varje förändring över tiden ska dokumenteras i projektplanen, oavsett om besluten sker per telefon, E-post eller vid överläggningar. Varje förändring under projektets utförande ska dokumenteras skriftligt i projektplanen, så att både utförare och uppdragsgivare i framtiden är överens om vilka besluten var. Vi kan konstatera att institutionernas behov av att få färgbilder digitaliserade har fortsatt att öka. Som en konsekvens av institutionernas krav måste allt fler av våra medarbetare ha kompetens att kunna arbeta med färgbilder. Detta kan komma att ställa nya krav på framtida medarbetare, vilket tydliggör ännu en gång behovet av att även andra grupper ska kunna komma i fråga för anställning inom den digitala verksamheten. Om så inte sker finns risken att vi kan vara tvungna att säga nej till vissa projekt. Antalet uppdragsgivare har fortsatt att öka under året. Bland annat har provskanning utförts på uppdrag av Spårvägsmuseet. Ett ökat antal nya uppdragsgivare samt uppdragsgivare som inte medverkat under en period, har inneburit en hög arbetsbelastningen vid våra tre orter. Därför måste arbetsledningen i framtiden avlastas vissa arbetsuppgifter till medarbetare som har en hög kompetens och är intresserad av verksamhetens utveckling. Under slutet på 2004 hade vi genomfört ett stort antal arbetsprövningar där målsättningen var att anställa nya medarbetare under början av 2005. Så har ännu inte skett. Varslen och personalminskningen under året har medfört en osäkerhet om framtiden i Strömsund och i Grängesberg. På grund oron har stämningen tidvis varit tryckt och motivationen har ibland varit låg. Vi har dessutom minskat lokalytan i Strömsund och i Grängesberg som inneburit att tekniken periodvis inte varit i drift. Förutom detta har arbetstid ägnats åt förrådsläggande av arbetsbord och datautrustning, tryckluft har dragits om, etc. vilket självklart har påverkat arbetsresultatet. Vi kan, trots mycket oro och osäkerhet under året och inför framtiden, konstatera att ett mycket bra resultat presterats under året. Dessutom upplever våra medarbetare i Strömsund och Grängesberg att, på grund av den minskade lokalytan, har trivseln ökat under andra delen av 2005. Personalen upplever att man har kommit närmare varandra. Sammantaget antal prestationer Kulturarvs-IT: Kiruna, Strömsund och Grängesberg Tabell: Totalt antal prestationer 2005 2004 2003 2002 Antal skannade fotografier 82 872 78 892 47 816 53 028 Antal skannade dokument 138 264 165 469 132 374 118 852 Antal registrerade poster 31 424 57 423 77 351 55 807 Kommentar till tabell prestationer. Arbetsuppgifterna med registrering består av poster. En post kan bestå av en uppgift, en annan post kan bestå av 10 uppgifter. En post kan också bestå av en större textmängd som skall registreras, en annan post kan bestå av några begränsade uppgifter. Fotografier är fotografiskt material bestående av negativ, planscher och dia. 12

Kostnadsutveckling Kulturarvs-IT Det är av stor vikt att påpeka att nivån för lönebidraget som den lokala Arbetsförmedling beslutat om påverkar kostnaden för respektive ort. I Kiruna är lönebidragsnivån 97 %, i Strömsund 90 % och i Grängesberg 80 %. Tabell: Kostnadsutveckling Kiruna 2005 2004 2003 2002 Antal arbetade timmar 19 671 19 227 19 028 20 844 Nettokostnad, kronor 3 855 383 3 721 450 3 785 718 4 510 224 Fördelning av gemensamma kostnader, kronor 1 082 109 1 059 562 1 035 344 975 283 Nettokostnad per timme, kronor 251 248,66 253,37 263,17 Tabell: Kostnadsutveckling Strömsund Antal arbetade timmar 12 780 17 739 18 963 20 075 Nettokostnad, kronor 2 937 884 3 697 342 3 809 424 3 845 958 Fördelning av gemensamma kostnader, kronor 1 082 109 1 059 562 1 035 344 975 283 Nettokostnad per timme, kronor 314,55 268,16 255,49 240,16 Tabell: Kostnadsutveckling Grängesberg Antal arbetade timmar 17 854 17 897 19 175 18 777 Nettokostnad, kronor 3 809 349 3 616 317 3 848 871 3 713 435 Fördelning av gemensamma kostnader, kronor 1 082 109 1 059 562 1 035 344 975 283 Nettokostnad per timme, kronor 273,97 261,27 254,72 249,71 Kommentarer till tabell kostnadsutveckling. Nettokostnad avser summan av avdelningens bruttokostnader minskat med intäkter av externa uppdrag. Nettokostnad per timme är en totalkostnad enligt ovan. Ortsvis redovisning prestationer Kiruna Tabell: Prestationer 2005 2004 2003 2002 Antal skannade fotografier 26 231 29 411 17 783 24 223 Antal skannade dokument 10 857 16 203 17 175 33 868 Antal registrerade poster 8 035 15 978 12 273 13 005 Strömsund Tabell: Prestationer 2005 2004 2003 2002 Antal skannade fotografier 11 086 9 716 3 281 11 080 Antal skannade dokument 96 721 125 467 105 620 78 014 Antal registrerade poster 1 636 20 134 47 500 33 671 Grängesberg Tabell: Prestationer 2005 2004 2003 2002 Antal skannade fotografier 45 555 39 765 26 752 17 715 Antal skannade dokument 30 686 23 979 9 579 6 970 Antal registrerade poster 21 753 21 311 17 578 9 131 13

Ortsvis redovisning av uppdragsgivare, samling, bearbetning och prestationer under 2005 Kiruna Institution Samling Bearbetning Prestation Riksarkivet / Arkion 1900-års folkräkningshandlingar Skanning av dokument 10 857 Riksantikvarieämbetet Gamla kyrkbildssamlingen Skanning av fotografier Registrerade poster 6 100 6 100 Tekniska museet Ur museets bildsamlingar Skanning av fotografier 10 398 Moderna museet Ur museets bildsamling över Skanning av fotografier 139 konst Sjöhistoriska museet J. Robert Bohmans samling ur KSS-samlingen Eric Carlstedts samling Registrerade poster Skanning av fotografier 1 834 87 450 1 935 Historiska museet Lindwalls samling Skanning av fotografier 3 599 Arbetar rörelsens arkiv Morgontidningen, Lantarbetaren, Skanning av fotografier 3 450 och bibliotek Ny dag Spårvägsmuseet Ur museets bildsamling Skanning av fotografier 174 Strömsund Institution Samling Bearbetning Prestation Riksarkivet / Arkion Bilregistret Böcker födda, döda och avlidna 1860 1900 1880- och 1910- folkräkning Skanning av dokument Registrerade poster 50 965 21 623 22 057 1 269 Kungliga biblioteket Post- och Inrikes Tidningar Skanning av dokument Registrerade poster 2 076 367 Nordiska museet Ur samlingen KW Gullers och Skanning av 577 Gunnar Lund fotografier. Marinmuseum Ur samlingen Kockums Skanning av fotografier. 10 509 Grängesberg Institution Samling Bearbetning Prestation Riksarkivet / Arkion 1880-års folkräkning Skanning av dokument 18 688 Livrustkammaren Ur museets bildsamling Skanning av fotografier Registrerade poster 4 206 887 Hallwylska museet Ur museets bildsamling Skanning av fotografier Registrerade poster 360 902 Nationalmuseum Ur museets bildsamling över Skanning av fotografier 20 272 Arbetar rörelsens arkiv och bibliotek konst Morgontidningen, Lantarbetaren, Ny dag Registrerade poster Skanning av fotografier 19 964 19 964 Östasiatiska museet Johan Gunnar Andersson Skanning av dokument 11 998 resedagbok och korrespondens Arkitekturmuseet Gunnar Asplunds samling Skanning av 315 mikrofichekort Armémuseum Museets föremålsbilder Skanning av fotografier 438 14

4. LEDNING, STYRELSE, M.M. Organisationstablå STYRELSE DIREKTÖR KANSLI KULTURARVS-IT KONSERVERING FOTO KIRUNA STRÖMSUND GRÄNGESBERG METALL PAPPER Ledning och styrelse Den 1 juli 1986 bildades Föremålsvård av staten. Med uppgiften att bedriva vård- och konserveringsverksamhet, främst inom områdena papper (arkivalier och böcker) och metall (arkeologiska samlingar). Föremålsvård utför dessa arbeten på uppdrag av Riksarkivet, Kungliga biblioteket och Riksantikvarieämbetet. Föremålsvård tilldelades, av regeringen, det digitala uppdraget Kulturarvs-IT i budgetpropositionen för år 1999. Föremålsvård utför det digitala arbetet på uppdrag av övriga centrala kulturarvsinstitutioner. Styrelsen för Föremålsvård bestod under 2005 av. Ledamöter Gunnar Hedborg, ordförande Tomas Lidman Inger Liliequist Gunnar Sahlin Ulrika Johansson Lena Embertsén Ann-Catrin Fredriksson Margareta Ekroth Edebo Personlig ersättare Olle Forslund Marianne Lundberg Johan Mannerheim Karin Rex Svensson Kjell Rask Ann-Helene Bergsten Krister Svedhage Verksamheten vid Föremålsvård leds av direktören. Styrelsen och direktören förordnas av regeringen. Styrelsen har under 2005 sammanträtt vid tre tillfällen. 15

Personal Antalet anställda 2005-12-31 var 64 personer. Av de anställda var 75 % kvinnor och 25 % män. Medelåldern var 52 år. Under året har fyra personer avslutat sin anställning, två personer har pensionerats samt en person som har avlidit. Vi kan konstatera att medelåldern har ökat från 48,6 år till 52 år. Jämfört med 2004 har andelen män ökat från 16% till 25%. Antalet anställda inom Kulturarvs-IT har fortsatt att minska. Minskningen har skett i Grängesberg och Strömsund. Fördelning per verksamhetsområde Kansli. 2005 2004 2003 2002 Direktör. 1 1 1 1 Kamrer. 1 1 1 1 Verksamhetssamordnare. 1 1 1 1 Avdelning. Metallavdelningen. 8 8 8 8 Pappersavdelningen. 8 8 9 8 Fotoenhet. 1 1 1 1 Kulturarvs-IT. 44 51 56 57 Totalt: 64 71 77 77 Arbetsmiljö och sjukfrånvaro Av det totala antalet anställda på 64 personer, är 44 personer anställda med lönebidrag och arbetshandikapp vilket medför en höga sjuktal. Under 2005 har ännu en gång stora insatser gjorts inom området hälsa och friskvård. Två medarbetare har tillsammans med andra företag i Kiruna genomgått en utbildning med inriktning, en bättre hälsa på arbetsplatsen. Syftet med utbildningen var att utbilda Hälsoinspiratörer via projektet Liv i balans som är framtaget av läkaren Ola Schenström och sjukgymnasten Anna-Karin Lindkvist. Målsättningen är att Hälsoinspiratörerna ska arbeta med stressprevention på individnivå i formen av studiecirklar, som genomförs på arbetstid. Uppstarten av studiecirklarna föregicks av hälsodagar med grundläggande information om kostens betydelse för vår hälsa, samt information om nödvändigheten av regelbundna fysiska aktiviteter och konsekvensen av bristen på daglig återhämtning. Veckan avslutades med att personalen fick möjlighet att prova på massage, yoga och qi gong. Insatser inom arbetsmiljöområdet har även genomförts tillsammans med vår Företagshälsovård. Företagshälsovården har gjort hälsokontroller, fysiska tester och föreläsningar om det egna ansvaret för en bättre hälsa. Från företagshälsovården har även ergonom gått igenom arbetsplatserna för varje medarbetare. Det som framkom var att personalen bör använda de höj- och sänkbara borden i större utsträckning än vad man gjort tidigare. Inköp av arbetshjälpmedel har skett vid behov. Arbetsgivaren har dessutom anpassat en arbetsplats för en av våra medarbetare inom konserveringsverksamheten. Kostnaden för anpassningen är 65 000 kr. Ansökan om bidrag till arbetshjälpmedel ligger nu hos Försäkringskassan men är ännu inte behandlad. Vi har under slutet av året kunnat se en viss tendens till att sjuktalen inom den digitala verksamheten nu minskar. Detta är självklart glädjande och visar på att våra investerade resurser har varit rätt satsade. Trots dessa insatser ligger sjuktalen på en allt för 16

hög nivå inom verksamheten Kulturarvs-IT. På grund av personalminskningen i den digitala verksamheten i Strömsund och i Grängesberg är vår förhoppning att sjuktalen kommer att minska markant under nästa år. Detta med anledning av att en stor del i denna grupp var långtidssjukskrivna. Skyddskommittén har haft fyra möten under året. Två fysiska skyddsronder har genomförts och en psykosocial skyddsrond (klimatmätning). Det kan konstateras att arbetsmiljön vid våra tre orter är bra. Arbetsmiljöverket har besökt både Strömsund och Grängesberg. Resultatet efter Arbetsmiljöverkets besök är att man kan konstatera att vi har en bra organisation för arbetsmiljöarbetet och att arbetsmiljön är bra. Utöver detta har medarbetarsamtalen genomförts som bekräftar att arbetsmiljön i huvudsak är bra. Medarbetarsamtalen visar även att våra medarbetare känner ett stort ansvar och en stolthet över sitt arbete. Procentuell frånvaro av tillgänglig arbetstid Sjukperioder fördelat på kategorier, i 2005 2004 2003 2002 procent Sjukfrånvaro, Kvinnor. 19,4 17,8 23,02 --- Sjukfrånvaro, Män. 9,79 7,1 10,63 --- Sjukfrånvaro, Totalt. 16,81 14,8 19,79 --- Ålderskategori, Ålder 29 år eller yngre. --- --- --- --- Ålderskategori, Ålder 30-49. 17,21 17,9 23,52 --- Ålderskategori, Ålder 50 år eller äldre. 16,95 11,8 18,85 --- Andelen sjukfrånvaro som är längre än en sammanhängande period av 60 kalenderdagar. 66,95 65,3 68,7 --- Kommentar till tabellen sjukfrånvaro. Uppgifter för året 2002 saknas. Detta med anledning av att inget återrapporteringskrav förelåg för detta år. 17

5. EKONOMISK REDOVISNING BALANSRÄKNING Not 2005-12-31 2004-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 1 807 647 788 714 Summa 807 647 788 714 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 2 4 932 688 4 931 000 Summa 4 932 688 4 931 000 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 130 389 Övriga fordringar 38 570 120 581 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 660 942 538 066 Kassa och bank 989 551 3 161 246 Summa 1 819 452 3 819 893 SUMMA TILLGÅNGAR 7 559 787 9 539 607 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Reserverade medel 6 983 711 6 183 947 Grundkapital 1 000 000 1 000 000 Årets resultat 3-1 924 311 799 764 Summa 6 059 400 7 983 711 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 82 629 0 Övriga skulder 331 304 349 004 Upplupna kostnader och förbetalda intäkter 1 086 454 1 206 892 Summa 1 500 387 1 555 896 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 7 559 787 9 539 607 18

RESULTATRÄKNING Not 2005-12-31 2004-12-31 RÖRELSEINTÄKTER Utförda arbeten 4 445 262 69 471 Övriga rörelseintäkter 5 18 492 862 21 826 485 SUMMA RÖRELSEINTÄKTER 18 938 124 21 895 956 RÖRELSEKOSTNADER Övriga externa kostnader 6-3 039 369-2 941 892 Personalkostnader 7-17 482 289-17 382 612 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningar 1-366 298-546 310 Direktavskrivning av inventarier -278 948 Rörelseresultat -1 949 832 746 194 Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 28 494 57 160 Räntekostnader och liknande resultatposter -2 973-3 590 Resultat efter finansiella poster -1 924 311 799 764 ÅRETS RESULTAT -1 924 311 799 764 19

NOTER 1. Avskrivningar har gjorts enligt en upprättad avskrivningsplan. Inventarieanskaffning har skett till Kulturarvs-IT med 54 483 kr och till basverksamheten med 331 748 kr, totalt 386 231 kr. 2. De finansiella anläggningstillgångarna är placerade i räntefond och aktieindexobligationer. 3. Kulturarvs-IT gemensamt, dvs. Kiruna, Grängesberg och Strömsund, har resulterat i ett underskott med 1 924 311 kr. Det budgeterade underskottet för år 2005 beräknades till 2 572 010 kr. 4. Pappers- och metallavdelningarna har utfört externa uppdrag för bl.a. Kiruna kommun och LKAB, respektive bl.a. Upplandsmuseet, Skellefteå kommun och Blekinge museum. Ålands landskapsstyrelse har fakturerats med 250 000 kr enligt avtal från år 2001. 5. Intäkter av statligt anslag uppgår till 11 914 000 kr, och utgår för uppdragsverksamheten gentemot Historiska museet, Riksarkivet, Kungliga biblioteket samt Riksantikvarieämbetet. Lönebidrag har beviljats för 6 tjänster inom basverksamheten; 30% för 4 tjänster och 70% för 2 tjänster. Lönebidrag har också utgått för totalt 44 tjänster inom Kulturarvs-IT; dvs. för 15 personer i Kiruna, 13 personer i Strömsund samt 16 personer i Grängesberg. Riksantikvarieämbetet har beviljat bidrag med 180 000 kr för forskningsprojektet med pulsad laser. 6. I lokalkostnaderna 1 389 669 kr ingår kostnader för reparationer, el/vatten, städning samt vaktmästarservice. För Kulturarvs-IT har respektive kommun även under år 2005 ställt lokaler till förfogande hyresfritt. 7. Lönekostnaderna totalt uppgår till ca 11 770 000 kr. Lönebidraget till Kulturarvs-IT täcker inte hela lönekostnaden för de anställda inom avdelningen. 20

KASSAFLÖDESANALYS 2005-01-01-2005-12-31 Den löpande verksamheten Intäkter av anslag 11 914 000 Intäkter från externt utförda tjänster 445 262 Sjuklöneersättningar 65 163 Bidrag till investeringar 215 023 Intäkter från lönebidrag 6 118 676 Bidrag till forskning, laserprojekt 180 000 Kostnader exklusive avskrivningar -20 521 658 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet -1 583 534 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av kortfristiga fordringar -171 254 Förändring av kortfristiga skulder -55 509 Kassaflöde från den löpande verksamheten -1 810 297 Investeringsverksamhet Investeringar i materiella anläggningstillgångar 385 231 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar 1 688 Kassaflöde från investeringsverksamheten -386 919 Finansiell verksamhet Ränteintäkter 28 494 Räntekostnader -2 973 Kassaflöde från den finansiella verksamheten 25 521 Årets kassaflöde -2 171 695 Likvida medel vid årets början 3 161 245 Likvida medel vid årets slut 989 550 21

6. UNDERSKRIFTER. Styrelsen för Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna har idag den 14 februari 2006 beslutat att fastställa årsredovisningen för budgetåret 2005. Gunnar Hedborg Tomas Lidman Inger Liliequist Ordförande Ledamot Ledamot Gunnar Sahlin Ulrica Johansson Ann-Catrin Fredriksson Ledamot Ledamot Ledamot Margareta Ekroth Edebo Lena Embertsén Ledamot Ledamot Ulf Daunfeldt Direktör 22