1 Dnr. K0138-2015 K0139-2015 Kliniska postdoktorer och kliniska forskare 2016 Beredningsarbetet 2015
2 Innehållsförteckning Sida 1 Inledning 3 2 Tidplan för beredningsarbetet 3 3 Förteckning över ledamöter Forskningsstrategiska 3 kommittén och sakkunniggrupperna 4 Projektadministration 5 5 Beslutsordning 5 6 Beskrivning av beredningsarbetet 5 7 Bedömningskriterier 6 8 Poängskala 7 9 Jävsregler 7
1 Inledning 3 Forskningsstrategiska kommittén utlyser varje år medel till tio kliniska postdoktorer och fem kliniska forskare. Satsningen görs för att stärka och förnya den kliniskt inriktade medicinska forskningen som förbättrar och utvecklar hälso- och sjukvården. Kvalitet, nytänkande och originalitet är ledord. Stödet är riktat till anställda inom hälso- och sjukvården. Avsikten är att möjliggöra forskning på motsvarande halvtid i kombination med klinisk tjänstgöring på minst 30 procent. Stödet uppgår till 500 000 kronor per forskare och år i två år med möjlighet till förlängning i upp till ytterligare två år. 2 Tidplan för beredningsarbetet under 2015 Aktivitet Sista ansökningsdag Anmälningar om jäv Fördelning av ansökningarna på föredragande Ledamöterna i respektive sakkunniggrupp genomför individuell granskning av ansökningarna Sakkunniggruppernas prioriteringsmöten: Kliniska postdoktorer Kliniska forskare Beslut av forskningsstrategiska kommittén Tidpunkt 23 mars 26-39 mars 30 mars 1 april 2 april 17 maj 2 juni 3 juni 10 juni Besked till de sökande direkt efter beslut Kontrakt upprättas av FoU-ledningen 3 Ledamöter i Forskningsstrategiska kommittén och sakkunniggrupperna Forskningsstrategiska kommittén (FSK): Stockholms läns landsting Jan-Inge Henter, FoU-direktör, professor, vice ordf. Kristina Gemzell-Danielsson, professor Lars Farde, professor Li Felländer-Tsai, professor Yvonne Haglund-Åkerlind, docent Stefan Jacobsson, professor Magnus Nordenskjöld, professor Sari Ponzer, professor
Karolinska Institutet Hans-Gustaf Ljunggren, dekanus, professor, ordf. Marie Wahren-Herlenius, prodekanus, professor Patrik Ernfors, professor Laura Fratiglioni, professor Anna Krook, professor Per Hall, professor Camilla Sjögren, professor Anna Martling, professor Studentrepresentanter Niko Vahararja, OF Ranjita Dutta-Roy, MF Yuan Xu, MF Hugo Zeberg, MF 4 Sakkunniggrupp för kliniska postdoktorer Docent Anna Nilsson (från 2013), ordförande (från 2015) Barnakutkliniken, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Institutionen för kvinnors och barns hälsa (KBH), KI Professor Yvonne Brandberg (från 2011) Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för onkologi-patologi (vårdområdet), KI Professor Mårten Rosenqvist (från 2011) Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus AB Institutionen för klinisk forskning och utbildning, KI Professor Peter Stenvinkel (från 2013) Njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik CLINTEC, KI Professor Fredrik Piehl (från 2013) Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för klinisk neurovetenskap, KI Professor Martin Bäckdahl (från 2015) Bröst- och endokrinkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI Adjungerad representant för Rekryteringsutskottet, KI: Professor Jesper Lagergren (från 2015) Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI Sakkunniggrupp för kliniska forskare Professor Jan Hillert, ordförande (från 2012) Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Professor Mikael Bodelsson (från 2014) Anestesiologi och intensivvård, Lunds universitet Professor Eva Swahn (från 2015) Kardiologi och internmedicin, Universitetssjukhuset, Linköping
Professor Anders Fasth (från 2015) Avd för pediatrik, Göteborgs universitet 5 Professor Lisa Ekselius (från 2015) Inst för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset, Uppsala Adjungerad representant för Rekryteringsutskottet, KI: Professor Jesper Lagergren (från 2015) Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI 4 Projektadministration FoU-ledningen på Karolinska Universitetssjukhuset svarar för det administrativa arbetet kring hanteringen av kliniska postdoktorer och kliniska forskare. Administrativa handläggare: Lena Olsén: 517 793 56, lena.olsen@karolinska.se Birgitta Strinnlund: 517 702 07, birgitta.strinnlund@karolinska.se Cristina Wick: 517 790 17, cristina.wick@karolinska.se 5 Beslutsordning Det finns en utsedd sakkunniggrupp för kliniska postdoktorer och en för kliniska forskare. Sakkunniggruppernas förslag till bifall av ansökningar går samlat till Forskningsstrategiska kommittén för beslut. FoU-direktören, Karolinska Universitetssjukhuset, undertecknar kontrakten som upprättas med de forskare som beviljats stöd. Varje kontrakt ska även skrivas under av berörd verksamhetschef. 6 Beskrivning av beredningsarbetet Strax efter den sista ansökningsdagen rapporterar ledamöterna i sakkunniggrupperna eventuella jäv (se punkt 8 nedan) gentemot sökande. Detta registreras i den webbaserade modulen för granskare i ansökningssystemet. När det är klart utser ordförande i respektive sakkunniggrupp föredragande för varje ansökan. Ledamöterna i sakkunniggrupperna får sedan tillgång till ansökningarna för respektive grupp via ansökningssystemet. Ledamöterna kan också, om de så önskar, få ett USB-minne med ansökningarna liksom en del statistikuppgifter. Ledamöterna gör en individuell genomgång av gruppens samtliga ansökningar och poängsätter respektive ansökan utifrån angivna bedömningskriterier (se punkt 7 nedan). Poängen registreras i Modulen för granskare och ska vara klar den 17 maj.
6 Särskild uppmärksamhet ska riktas mot om forskningen har en tydlig klinisk koppling och det finns resurser och kompetens för att genomföra projektet. Med klinisk koppling avses att forskningen ska bedrivas med hög kvalitet och ett innehåll som förbättrar och utvecklar hälsooch sjukvården. Inför respektive prioriteringsmöte får ledamöterna en sammanställning över poängsumman per sökande i fallande ordning samt annat underlagsmaterial. På prioriteringsmötet förs en diskussion om ansökningarna utifrån en presentation av föredragande. Diskussionen kan leda till att poängen ändras vid mötet. Slutligen resulterar diskussionen i förslag till bifall för tio postdoktorer respektive fem forskare samt reservlistor. Jämställdhetsperspektivet är en viktig aspekt i det kliniskt inriktade forsknings- och utvecklingsarbetet. I syfte att främja jämställdhet eftersträvas en jämn könsfördelning. 7 Bedömningskriterier De bedömningskriterier som ligger till grund för prioriteringsarbetet är följande: projektets kliniska frågeställning metod och vetenskaplig kvalitet kompetens och genomförbarhet patientnytta Motivet till bedömningskriteriet patientnytta, är bland annat att patientnyttan enligt det regionala ALF-avtalet ska vara vägledande för kliniskt inriktad medicinsk forskning, utvecklingsarbete och utbildning. Projektets kliniska frågeställning Den omfattning i vilken projektet, under förutsättning att det framgångsrikt kan genomföras på ett nyskapande och betydelsefullt sätt, bidrar till att öka kunskapen eller implementera befintlig kunskap inom det medicinska forskningsområdet. Metod och vetenskaplig kvalitet Den omfattning i vilken hypotes eller frågeställning, försöksuppläggning (inklusive urval av undersökningsgrupper och djurmodeller), metoder och bearbetning är korrekt tillämpade, välintegrerade och adekvata för projektets målsättning. Forskningen ska hålla GCP-standard eller motsvarande kvalitet i enlighet med gällande lagstiftning och riktlinjer. Kompetens och genomförbarhet Bedömning av att det föreslagna projektet kan genomföras av forskarna i gruppen sett mot bakgrund av dokumenterad erfarenhet. Patientnytta Forskningsarbete som tydligt syftar till förbättrad diagnostik, framgångsrik behandling, ökat välbefinnande för människan och/eller optimering av samhällets resurser. Med behandling menas preventiv, kurativ, rehabiliterande eller palliativ behandling och vård. Bakomliggande faktorer vid bedömning av patientnytta är: 1. Plan för implementering av förväntade resultat: Ju mer tillämpbara forskningens förväntade resultat är och ju tydligare och mer konkret processen för överföring av veten-
skapliga rön till klinisk praxis är beskriven, desto mer prioriteras projektet. 7 2. Klinisk förankring: Den kliniska förankringen av projektet värderas; premiering av att minst hälften av deltagarna är kliniskt aktiva samt att graden av nyttjande av hälsooch sjukvårdsorganisationen i projektet är tydlig och hög. 3. Generaliserbarheten av förväntade resultat: Generaliserbarheten av forskningens förväntade resultat bedöms. En tydlig beskrivning krävs av hur man tänker sig att erhållna resultat kan tolkas, användas eller utvecklas i vården. Tillåter projektets utformning att man kan dra slutsatser som är applicerbara på en bredare patientpopulation än den i projektet ingående patientgruppen? Kan resultaten tillämpas på kliniskt angränsade områden/sjukdomar? En övergripande förutsättning för bedömningskriteriet patientnytta är vetenskaplig kvalitet. Övriga bedömningskriterier frågeställning, metod, kompetens och genomförbarhet ska också vägas in som en grund för bedömningen av patientnyttan. Könsperspektivet Könsperspektivet, det vill säga könsskillnad och jämställd vård är en bedömningskomponent. I projektbeskrivningen ska en redovisning finnas av hur hypotesprövningen/-syftet påverkas eller styrs av könsperspektivet. Hur det påverkar val av design, population och metod, principer för databearbetning och analys, till exempel könsuppdelad statistik, presentation av resultat och påverkan på diskussion. I de fall könsperspektivet inte har bedömts vara relevant för forskningsproblemet ska detta ha motiverats. Prioriteringsgruppen ska för varje ansökan, efter förslag från föredraganden, göra en bedömning av om könsperspektivet behandlats på ett tillfredsställande sätt av den sökande eller inte. Vid markering av föredragande att könsperspektivet inte hanterats tillfredsställande ska gruppen diskutera detta. Om gruppen blir enig om detta kan det komma att påverka poängbedömningen för kriteriet metod och vetenskaplig kvalitet och ska då kommenteras i utlåtandet. Könsperspektivet kommer dessutom att ingå i den samlade bedömningen av prioriteringsgruppernas förslag till bevillning respektive avslag på ansökan om projektmedel. Att en sådan samlad värdering av att forskningsresultaten kommer kvinnor och män tillgodo inom hälsooch sjukvården ur biologisk och social synkvinkel är för den samlade bevillningsbilden av stor vikt. 8 Poängskala För att poängsätta de fyra bedömningskriterierna används en sjugradig skala enligt nedan: Poäng 7: Enastående. Exceptionellt stark ansökan på högsta internationella nivå. Poäng 6: Utmärkt. Mycket stark ansökan med försumbara svagheter. Poäng 5: Mycket bra till utmärkt. Mycket stark ansökan med mindre svagheter. Poäng 4: Mycket bra. Stark ansökan med mindre svagheter. Poäng 3: Bra. Vissa styrkor i ansökan men också vissa svagheter. Poäng 2: Svag. Få styrkor i ansökan men med en större svaghet eller flera mindre svagheter. Poäng 1: Dålig. Få styrkor i ansökan men med flera större svagheter. Poäng 0: Information för att bedöma saknas.
9 Jävsregler 8 Riktlinjer för jävshantering vid ansökningar om kliniska postdoktorer och kliniska forskare (Beslutade av Ledningsgruppen KI/SLL den 15 september 2004) Bakgrund Kommunallagen reglerar verksamheten inom kommuner och landsting samt innehåller bestämmelser om jäv. Kommunallagen reglerar jäv för förtroendevalda och anställda. Det finns dock inget hinder att i praktiken analogt tillämpa dessa jävsregler för sakkunniga och konsulter, som de ledamöter i prioriteringsgrupperna och samverkansorganen som inte har ställning som anställda. Jävsreglernas grund: Kommunallag (SFS:1991:900) 6 kap. Styrelsen och övriga nämnder Jäv 24 En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall nämnden snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom nämnden avgör ärendet. Lag (1994:690). 25 En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om 1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han själv är knuten till, 4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Lag (2003:519). 26 Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 27 Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommunen eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften av styrelseledamöterna, skall jäv enligt 25 2 eller 5 inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ärendet är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på något
annat sätt är knuten dit. Vad som nu har sagts gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda. 9 Jäv enligt 25 5 skall inte heller anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd. Lag (2003:519). Jävsregler Syftet med jävsregler är att garantera en objektiv och opartisk hantering av ärenden och skapa förtroende hos berörda och omvärlden att det sker. Med jäv menas en omständighet som rubbar förtroendet till en viss ledamots eller tjänstemans opartiskhet vid handläggningen av ett ärende. Följande riktlinjer för jäv utgör en tillämpning av Kommunallagens jävsregler. Utgångspunkten är att den som är jävig inte får handlägga eller delta i beredningen av ett ärende/en ansökan. Prövning av jäv En uppkommen jävssituation hanteras i första hand genom att den aktuella ledamoten frivilligt avstår ifrån att delta i ärendet. Om en ledamot vid till exempel ett prioriteringsgruppsmöte inte frivilligt gör detta ska mötets ordförande omgående avgöra om jäv föreligger. Har det i övrigt uppkommit en misstanke om jäv mot någon och den aktuella ledamoten inte frivilligt avstår ifrån att delta i ärendet ska ledningsgruppen KI/SLL snarast besluta i jävsfrågan. Frågan om jäv ska anses föreligga för ledamot i prioriteringsgruppen prövas av minst tre ledamöter i ledningsgruppen(däribland ordförande eller vice ordförande). Anmälan om jäv Ledamot ska i så god tid som möjligt meddela förhållanden som kan komma att medföra jäv. Om möjligt bör han/hon rådgöra med ordförande/kansliet i fråga om jäv kan uppstå. När ansökningsomgången är avslutad ska samtliga ledamöter i prioriteringsgruppen anmäla eventuella jäv genom att göra en registrering direkt i modulen för granskare på ansökningswebben. Därefter fördelar ordförande ansökningarna på respektive föredragande. På detta sätt ska endast undantagsvis ytterligare jäv uppdagas senare i granskningsarbetet. Jäv ska anses föreligga när ledamot i beslutande/beredande instans är: den sökande själv den sökandes handledare verksam inom samma forskargrupp som den sökande släkt eller närstående till den sökande eller person med nära samarbete Specifika jävssituationer Jäv föreligger vid vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under den senaste 5-årsperioden. En gemensam artikel är tillräckligt för att räknas som samproduktion. Jäv kan föreligga under en längre tid än fem år om ett nära samarbete förekommit. Doktorand- och handledarförhållandena bedöms som jäv oavsett hur lång tid tillbaka som samarbetet har ägt rum. Undantag från 5-årsregeln kan göras vid samarbete i form av multicenterstudier, vilket bedöms från fall till fall.
10 Jäv föreligger vidare om det i övrigt finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet. Jävsprotokoll I anslutning till det protokoll som förs vid sakkunniggruppens sammanträde gör kansliets handläggare en jävsbilaga. Eventuella jävsförhållanden redovisas för alla projekt och om eventuella intressekonflikter funnits. Behandling av ärenden där jäv anmälts Där jäv anmälts/konstaterats ska ledamoten lämna rummet såväl under förberedelser som vid slutbehandling av ärendet. Särskild hantering Om jäv föreligger hos flera ledamöter kan vid behov två externa sakkunniga utses. Samtliga ledamöter i beredningsgruppen ska orienteras om dessa jävsregler i samband med att de utses. Ledningsgruppen KI/SLL och underorgan ska regelbundet uppmärksamma jävsproblematiken och löpande revidera gällande riktlinjer för jävshantering.