PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en sammanställning av huvudreglerna när det gäller ensamkommande barn och ungdomars försörjning under asylprocessen och efter uppehållstillstånd. Det är ett komplement till Socialstyrelsens vägledning Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar (2013-5-2) och PM 2015-11-02 Frågor och svar Socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn. 1. Under asylprocessen Ensamkommande asylsökande barn 0 17 år Barnets huvudsakliga försörjning tillgodoses inom ramen för placeringen/vården i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB). Barn som ansöker om asyl har vid behov även rätt till försörjning i form av dagersättning och särskilt bidrag enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (1994:137) (LMA) 1. Ansökan görs till Migrationsverket. För barn under 16 år är det alltid god man som ansöker om dagbidrag och eventuellt särskilt bidrag för barnets räkning. Barn som är 16 år eller äldre har själva rätt att ansöka, men god man kan vid behov sköta detta även för barn som fyllt 16 år. Om det ensamkommande barnet har fyllt 16 år och själv är förälder, har barnet rätt att ansöka om dagbidrag och eventuellt särskilt bidrag för sitt barn. I annat fall ska utsedd ställföreträdare för det lilla" barnet lämna in en ansökan. Kostnader som dagersättningen (17 LMA) ska täcka Migrationsverkets nuvarande rekommendationer (maj 2015) är att ensamkommande barn ska få samma dagersättning som vuxna personer får. Om ett ensamkommande barn får eller har ett eget barn, jämställs det lilla barnet med barn i familj och får då samma dagersättning som ett barn i familj. Förutom mat ska dagersättningen räcka till kläder och skor, hygienartiklar, medicin, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Vid placeringar där mat ingår reduceras dagersättningen med matkostnaderna och är 24 kronor (maj 2015). 1 Den som omfattas av LMA har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) för förmåner av motsvarande karaktär. Rätt till bistånd föreligger inte heller för bostadskostnader. SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se
SOCIALSTYRELSEN 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 2(5) Kommunen har ansvar för att ensamkommande barn placeras i lämpligt boende. För barn som bor i ett boende som kommunen ordnar får kommunen ersättning från staten 2 för kost, logi och omvårdnad (inklusive gemensamma fritidsaktiviteter). För familjehem är det omkostnader samt arvode (inklusive sociala avgifter) som ersätts. Barnet får i båda fallen en reducerad dagersättning som är 24 kronor (maj 2015). Hälso- och sjukvård och tandvård Ensamkommande barn och unga under 18 år ska enligt 5 lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. erbjudas vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom landstinget. Den unge ska med stöd av lagen erbjudas god hälso- och sjukvård och regelbunden och fullständig tandvård. I de flesta landsting betalar barn och ungdomar fram till 20-årsdagen inte någon avgift i öppen hälso- och sjukvård, till exempel vid besök på vårdcentral och ungdomsmottagning. Särskilt bidrag för angelägna behov (18 LMA) Barnet har rätt att ansöka om särskilt bidrag om det finns ett angeläget behov som inte ryms inom dagersättningen. Särskilt bidrag är till för kostnader som är nödvändiga för en dräglig livsföring. Det kan till exempel vara kostnader för vinterkläder, glasögon, kosttillskott samt handikapp- och spädbarnsutrustning och där barnet inte haft möjlighet att spara av den dagersättning som han eller hon redan har fått. Bankkort till ensamkommande barn Dagersättningen betalas ut på bankkort i ICA-banken och det är gode mannen som tar emot barnets bankkort. Vid behov kan Migrationsverket lämna ut bankkortet till barn som fyllt sexton år, trots att en god man ännu inte är förordnad. Asylsökande ensamkommande ungdom som fyller 18 år När en asylsökande ensamkommande ungdom fyller 18 år och inte har behov av fortsatt placering, är boendet inte längre socialtjänstens ansvar. Den som då behöver hjälp med bostad erbjuds boende på en förläggning genom Migrationsverkets försorg. Det är även möjligt för den unge att ordna boendet själv, till exempel hos släktingar eller vänner. Den unge är inte längre ett barn utan betraktas som en vuxen asylsökande som själv ska ansvara för sin ekonomi. Vid behov finns fortsatt rätt till försörjning i form av dagersättning och särskilt bidrag enligt LMA hos Migrationsverket. Gode mannens förordnande upphör utan särskilt beslut när barnet fyller 18 år, och den asylsökande ska hädanefter själv ha kontakt med sitt offentliga biträde och Migrationsverket. 2 Förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. (asylersättningsförordningen)
SOCIALSTYRELSEN 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 3(5) Tabell 1. Ensamkommande barns försörjning under asylprocessen Under asylprocessen Försörjning Övrigt Ensamkommande barn 0 17 år Inom ramen för placeringen i familjehem, jourhem eller HVB. Ensamkommande asylsökande som fyller 18 år Dagersättning och särskilt bidrag enligt LMA som för vuxna. Dagersättning och särskilt bidrag enligt LMA. Söks av god man hos Migrationsverket. Från 16 år kan barnet söka själv. Dagersättningen i boende som kommunen ordnar är f.n. 24 kr per dag (maj 2015) När en asylsökande fyller 18 år (och inte har behov av fortsatt placering) är boendet Migrationsverkets ansvar. 2. Efter uppehållstillstånd Ensamkommande barn 0 17 år Ensamkommande barn ska som huvudregel vara placerade i familjehem, jourhem eller HVB och få sin försörjning tillgodosedd inom ramen för placeringen/vården. 3 Det finns olika typer av HVB och dessa kan ha olika upplägg när det gäller hanteringen av barnens och ungdomarnas ekonomi. Det kan skilja sig åt vad som ingår i dygnsavgiften eller vad som betalas ut av boendet till ungdomen. Upp till 16 års ålder utbetalas allmänt barnbidrag eller förlängt barnbidrag från Försäkringskassan månaden efter att uppehållstillstånd har beviljats. Bidragsmottagare är särskilt förordnad vårdnadshavare. Barnbidraget kan även betalas ut till familjehem eller HVB efter initiativ från socialnämnden 4. För gymnasiestuderande ska särskilt förordnad vårdnadshavare ansöka om studiebidrag/extra tillägg till studiebidrag hos CSN. Barnet kan även i vissa fall ha rätt till barnpension. Ungdomar 18 20 år Barn som påbörjar gymnasiestudier före 18 års ålder har rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola. Enligt föräldrabalken är föräldrar underhållsskyldiga för skolungdomar som fyllt 18 år till dess de fyller 21 år och föräldrarnas underhållsskyldighet gäller oavsett om den unge bor hemma eller i eget boende. Till skolgång räknas enligt föräldrabalken studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. 3 Förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (om barnet togs emot i en kommun före den 1 december 2010 tillämpas förordningen 1990:927 om statlig ersättning för flyktingmottagande). 4 För närmare information se sid. 77, Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, Socialstyrelsen 2013.
SOCIALSTYRELSEN 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 4(5) Ensamkommande barn och ungdomar saknar föräldrar som kan fullgöra underhållsskyldigheten, och den unge är därför ofta hänvisad till att söka ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) för att kunna avsluta sin grundutbildning. För den som fyllt 18 år och har rätt att fatta egna beslut finns några alternativa situationer, se nedan. 1. Beslut om fortsatt placering i familjehem eller HVB Ungdomar som har fyllt 18 år kan behöva bo kvar i familjehemmet eller få fortsatt vård inom HVB med stöd av SoL eller LVU och ska som huvudregel få sin försörjning tillgodosedd inom ramen för placeringen/vården. Kommunen kan i vissa fall få ersättning för omvårdnad av kommunplacerade ensamkommande ungdomar som har fyllt 18 år men inte 21 år 5. Då krävs att vården har påbörjats före 18 års ålder och att det finns beslut om fortsatt insats. Gymnasiestuderande ska ansöka om studiebidrag/extra tillägg till studiebidrag hos CSN. Den unge kan också arbeta och ha löneinkomst eller ansöka om ekonomiskt bistånd för utgifter som inte ingår i vårdkostnaden. 2. Gymnasiestuderande i eget boende Kommunen kan efter ansökan till Migrationsverket få statlig ersättning för ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 SoL som ges till ungdomar som fyllt 18 år men inte 21 år, går i gymnasieskolan eller motsvarande grundutbildning och har eget boende, men som inte har sina föräldrar i landet. 6 Med eget boende avses att den unge har någon form av egen bostad, studentrum, är inneboende, delar bostad etc., dvs. inte är placerad för vård i familjehem eller HVB genom socialtjänstens försorg. Den unge ska ansöka om studiebidrag/extra tillägg till studiebidrag hos CSN. I vissa fall kan den unge ha rätt till bostadsbidrag som söks hos Försäkringskassan (FK). Försörjningen kan då tillgodoses genom att den unge ansöker om ekonomiskt bistånd. Den unge ansöker om försörjningsstöd för egen del som vuxen person och beräkningen görs enligt norm för vuxna utifrån boendesituationen och inkomster. Den unge kan också arbeta och ha löneinkomst. Fribelopp eller jobbstimulans vid försörjningsstöd? Bestämmelsen i 4 kap 1a SoL om skolungdomars arbetsinkomster kan inte anses vara tillämplig. Bestämmelsen gäller vid prövningen av föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för hemmavarande skolungdomar. Däremot kan den särskilda beräkningsregeln i 4 kap. 1b SoL, jobbstimulansen, vara tillämplig vid beräkningen av försörjningsstöd. 3. Deltar i etableringsinsatser Rätten att få en etableringsplan gäller i ett års tid från och med den dag som den nyanlände blev folkbokförd i en kommun för första gången. Försörjningen tillgodoses genom etableringsersättning. 5 Förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. 6 Förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (20 ).
SOCIALSTYRELSEN 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 5(5) 4. Ej gymnasiestuderande och utan etableringsplan Likabehandlingsprincipen gäller. För rätt till ekonomiskt bistånd ska den som är arbetslös och oförhindrad att arbeta, om det inte finns godtagbara skäl, vara aktivt arbetssökande och vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen (AF). Tabell 2. Ensamkommande barns och ungdomars försörjning efter uppehållstillstånd Efter uppehållstillstånd Försörjning Övrigt Barn 0 17 år Inom ramen för placeringen i familjehem, jourhem eller HVB. Barnbidrag/ förlängt barnbidrag/ studiebidrag/extra tillägg till studiebidrag Ev. barnpension Barnbidrag etc. utbetalas till särskilt förordnad vårdnadshavare, familjehem eller HVB. Ungdomar 18 20 år 1 Beslut om fortsatt placering i familjehem eller HVB 2 Gymnasiestudier eget boende 3 Inom etableringen 4 Ej gymnasiestudier och utan etableringsplan Inom ramen för placeringen i familjehem eller HVB. Ev. ekonomiskt bistånd enligt SoL för utgifter som inte ingår i vårdkostnaden. Studiebidrag och extra tillägg CSN Studiebidrag och extra tillägg CSN Bostadsbidrag FK Försörjningsstöd enligt SoL Etableringsersättning AF Bostadsbidrag FK Kompletterande försörjningsstöd Försörjningsstöd Kommunen kan fatta beslut om fortsatt vård i familjehem eller HVB. Ekonomiskt bistånd för denna kategori kan återsökas från Migrationsverket Möjligt inom ett år från uppehållstillstånd Likabehandlingsprincipen gäller