Riksdagsförvaltningen 2010

Riksdagsförvaltningen 2010

Omslaget: Bistår talmannen. Tjänstemän från förvaltningen finns alltid på plats i kammaren under sammanträden. På bilden syns kammarsekreteraren Annalena Hanell och kammarhandläggaren Rebecka Zetterman. BILD: KAJSA KAX WÅGHALS Riksdagsförvaltningen 2010 är tänkt att ge en inblick i arbetet bakom ledamöterna av Sveriges riksdag. Broschyren bygger på riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2010 (2010/11: RS2). Årsredovisningen finns publicerad på riksdagens webbplats. Produktion: Riksdagens informationsenhet ISSN: 1653-8307 ISBN: 978-91-86673-08-6 Tryck: Riksdagstryckeriet 2011 Riksdagsförvaltningen 2010 kan laddas ned som pdf även i engelsk översättning från www.riksdagen.se under rubriken Beställ. Den svenska versionen kan också beställas som trycksak kostnadsfritt från Riksdagens tryckeriexpedition, 100 12 Stockholm. Telefon: 08-786 58 10, fax: 08-786 61 76 E-post: ordermottagningen@riksdagen.se Internet: www.riksdagen.se På webbplatsen kan man också beställa annat informationsoch studiematerial som produceras av riksdagsförvaltningen.

Riksdagsförvaltningen 2010

2 Riksdagsförvaltningen 2010 BILD: MELKER DAHLSTRAND Riksdagsstyrelsen leder riksdagens verksamhet och är ansvarig för den övergripande planeringen av riksdagsarbetet. Från vänster: Hans Linde (V), Johan Pehrson (FP), Mehmet Kaplan (MP) ersättare, Mats Gerdau (M) ersättare, Karin Åström (S), Leif Jakobsson (S), Liselott Hagberg, tredje vice talman (FP), Mats Odell (KD), talman Per Westerberg (M), Anna Kinberg Batra (M), Tomas Tobé (M), Sven-Erik Österberg (S), Magdalena Andersson (M), Pia Nilsson (S), Björn Söder (SD), riksdagsdirektör Kathrin Flossing, Roger Tiefensee (C). På bilden saknas de ordinarie ledamöterna Margareta Pålsson (M) och Mikaela Valtersson (MP).

Riksdagsförvaltningen 2010 3 I riksdagens tjänst 2010 Valåret 2010 var intensivt för riksdagen både före och efter valdagen den 19 september. Innan leda möterna kastade sig in i valrörelsen skulle riksdagen hinna behandla många ärenden. Vid valet kom 115 nya ledamöter in i riksdagen. Många delar av förvaltningen har arbetat med att introducera ledamöterna i riksdagsarbetet. Själv valdes jag till riksdagsdirektör vid kammarens första sammanträde efter valet. Applåden jag fick i kammaren när valet var klart kommer att finnas i mitt minne för alltid. Självklart känner jag att applåden förpliktar. Jag vill leda en modern organisation i demokratins tjänst. Under hösten började vi utveckla en färdplan för hur förvaltningen ska arbeta för att på bästa sätt stödja ledamöternas parlamentariska arbete. Färdplanen är starten på ett utvecklingsarbete som innehåller fem olika huvudområden: Lednings- och styrningsfrågor Arbetsformer och organisationsfrågor Mål, inriktning och värderingar Den attraktiva arbetsplatsen Kommunikationsfrågor Vald av riksdagens ledamöter. Riksdagsdirektör Kathrin Flossing leder förvaltningens arbete. BILD: MELKER DAHLSTRAND Det är viktigt att blicka framåt men vi behöver också lägga tid på att utvärdera det vi gjort. Den här skriften ger en inblick i riksdagsförvaltningens verksamhet 2010, självfallet med riksdagsvalet i fokus. Kathrin Flossing Riksdagsdirektör

4 Riksdagsförvaltningen 2010 Väloljat maskineri stöder beslutsprocessen RIKSDAGEN DEBATTERAR OCH BESLUTAR om saker som påverkar människors liv och vardag. Kammaren och utskotten är navet i riksdagsarbetet. Förvaltningens uppgift är se till att maskineriet är väloljat. För riksdagens räkning var 2010 intensivt såväl före som efter valet. Kammaren är något av riksdagens hjärta. Här debatterar och beslutar ledamöterna i frågor som rör oss alla. Mycket av planeringen och arbetet kring kammaren sköts av kammarkansliet. Alla dokument som kommer till riksdagen i form av propositioner, motioner, EU-dokument och interpellationer tas emot och registreras av kammarkansliet. Kammarkansliet planerar när riksdagen ska debattera och besluta om utskottsbetänkandena. Planeringen görs tillsammans med utskotten. Kammarkansliet måste alltid vara beredda på att göra ändringar i planeringen. PUSSEL ATT LÄGGA KAMMARENS SCHEMA Att få logistiken att gå ihop med kammarens schema är en utmaning för kammarkansliets tjänstemän. Det pusslas en hel del med tiderna för att alla ärendedebatter, frågestunder, interpellationer och aktuella debatter ska få plats i kammaren. Om till exempel ett utskott tar längre tid än beräknat för att behandla ett ärende, måste debatten i kammaren flyttas fram. Inför en debatt i kammaren anmäler sig ledamöterna till talarlistan hos kammarkansliet. Senast klockan 16.30 dagen före debatten måste ledamoten ha anmält sig till talarlistan. Tjänstemännen på kammarkansliet sköter olika arbetsuppgifter i kammaren vid sammanträdena. Kammarsekreteraren är rådgivare till talmannen i frågor om grundlagarna, riksdagsordningen och riksdagsarbetet. En kanslist ser till att mikrofonerna är inkopplade när ledamöterna ska tala i debatten, gör noteringar för riksdagsprotokollet och sköter voterings- och informationstavlan. 12 % År 2010 gick 12 % av kostnaderna till Stödet till arbetet i kammare och utskott. De verksamheter som främst berörs är utskottens och EU-nämndens kanslier samt delar av kammarkansliet, internationella kansliet och enheten för riksdagstryck. Socialdemokraterna (S) Moderaterna (M) Miljöpartiet de gröna (MP) Folkpartiet liberalerna (FP) Centerpartiet (C) Sverigedemokraterna (SD) Vänsterpartiet (V) Kristdemokraterna (KD) 112 107 25 24 23 20 19 19 Mandatfördelning i riksdagen efter valet 2010.

Riksdagsförvaltningen 2010 5 I kammaren finns en åhörarläktare med cirka 500 platser som alltid är öppen för allmänheten när ledamöterna debatterar och beslutar. MOTIONSTID UNDER LUPP Under allmänna motionstiden kan ledamöterna lämna in motioner om alla ämnen som riksdagen har befogenhet att fatta beslut om. Årets motionsskörd landade på 3 198 stycken, vilket är 611 färre än året innan. Riksdagen är ett av få parlament i världen som måste behandla alla motioner i utskott och kammare. I många andra parlament kan utskotten själva avgöra om en motion ska behandlas i kammaren eller inte. Frågan om riksdagen ska ändra sin motionsbehandling har diskuterats under många år. I december 2010 föreslog en utredning att den allmänna motionstiden skulle avskaffas och i stället ersättas av en fri motionsrätt året runt. Utredningen har skickat sin rapport till utskotten, EU-nämnden och partigrupperna för att få in deras synpunkter. 6 4 5 1 1 2 1 2 1 1 1 Ju större ett parti är desto fler platser i utskottet. Så här fördelar sig utskottsplatserna under mandatperioden 2010 2014. MINIRIKSDAG FÖRBEREDER FÖRSLAGEN Alla beslut i riksdagen måste beredas av ett av riksdagens femton utskott. I varje utskott sitter det sjutton ledamöter från partierna i riksdagen. Utskotten är som en miniriksdag, vilket innebär att sammansättningen av ledamöterna i utskottet speglar den i kammaren. Ju större partiet är, desto fler platser har det i utskottet. Varje utskott har ett kansli med tjänstemän. De ska vara experter på sina ämnen utan att lägga in några egna partipolitiska värderingar. Kanslierna hjälper ledamöterna att ta fram underlag till besluten. Under 2010 tog utskotten med hjälp av sina kanslier fram 369 underlag till riksdagsbeslut. De senaste åren har utskotten fått en rad nya uppgifter. Att bereda propositioner och motioner är inte de enda uppgifterna. De ska också följa upp och utvärdera sina beslut, följa forskningen inom sitt politikområde och granska EU:s beslutsprocess. Lissabonfördraget ger riksdagen och de övriga nationella parlamenten fler och större möjligheter att påverka. VAL GENERERAR DOKUMENT Valåret 2010 presenterade regeringen 110 av sina 219 propositioner mellan den 1 mars och den 30 april. Det blev en intensiv vår och försommar för kammaren och utskotten då man skulle hinna med att

6 Riksdagsförvaltningen 2010 behandla regeringens förslag innan riksdagen tog sommaruppehåll den 29 juni. Antalet betänkanden som utskotten behandlade under riksdagsåret 2009/10 var 24 fler än året innan. Trots ökningen av antalet betänkanden så var det EU-beredningarna som ökade allra mest. Förklaringen till ökningen är att den så kallade subsidiaritetsprövningen som började gälla den 1 december 2009. EU EN DEL AV RIKSDAGEN Enligt Lissabonfördraget får riksdagen i likhet med de övriga nationella parlamenten granska vissa lagförslag utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. EU ska inte detaljstyra utan i stället ska besluten tas på den mest effektiva nivån. Vad menas då med den mest effektiva nivån? Det innebär att man alltid ska tänka igenom vilken beslutsnivå som krävs för att ett beslut ska bli det bäst tänkbara. Är det på lokal, regional, nationell eller EU-nivå? När ett förslag från EU kommer till riksdagen ska det ansvariga utskottet granska förslaget och se om det strider mot subsidiaritetsprincipen. Om hela utskottet anser att det inte gör det, skickas bara en protokollsanteckning till kammaren. Skulle däremot minst fem ledamöter tycka att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen kan de begära att utskottet ger ett utlåtande till kammaren där de kan förklara sin ståndpunkt i en reservation. Kammaren tar därefter ställning i frågan. BILD: MELKER DAHLSTRAND KAMMAREN AVGÖR Vad händer om en majoritet av utskottet anser att förslaget strider mot principen att besluten ska tas på den mest effektiva nivån? Jo, då lägger utskottet fram sina tankar i ett utlåtande för riksdagen som sedan får rösta om ärendet. Om kammaren ställer sig bakom bedömningen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, skickas riksdagens uppfattning till den institution som lagt förslaget, vanligtvis kommissionen. Under riksdagsåret har utskotten behandlat 71 EUärenden. Tre gånger har utskotten kommit med utlåtanden till kammaren med förslag på att riksdagen ska lämna ett motiverat yttrande till EU. Dessa utlåtanden har handlat om insättningsgarantin, system för ersättning till investerare och pensioner. Ny mandatperiod börjar. Riksdagen öppnade den 5 oktober 2010. Ledamöter och inbjudna gäster anländer via trapphallen.

Början till ett protokoll. Riksdagsstenografen skriver ordagrant ned allt som sägs vid kammardebatterna. BILD: KAJSA KAX WÅGHALS

8 Riksdagsförvaltningen 2010 DEMOKRATI I FOKUS VID INTERNATIONELLT UTBYTE Det främsta målet för riksdagens internationella kontakter är att främja demokrati och de mänskliga rättigheterna. Det har riksdagsstyrelsen beslutat i en strategi för riksdagens internationella kontakter. De internationella och globala frågorna har blivit allt viktigare i riksdagsarbetet. Samarbetet mellan världens parlament har ökat de senaste åren. Talman Per Westerberg ansåg att det behövdes en gemensam tanke för hur riksdagen ska arbeta med internationella frågor. Så tillsammans med presidierna i såväl utskotten som i de interparlamentariska delegationerna arbetade politikerna fram ett förslag till internationell strategi. I december 2010 fastställde riksdagsstyrelsen strategin. Även under tidigare mandatperioder har riksdagen haft internationella strategier. Men dessa har mest fokuserat på talmännens internationella uppdrag. Nu ska även utskotten och de internationella delegationerna få vägledning utifrån strategin. Det är naturligt att riksdagens främsta mål är demokrati och mänskliga rättigheter. Det ingår i riksdagsledamöternas uppdrag att sprida detta budskap, säger Martin Brothén som är kanslichef i utrikesutskottet. Strategin gäller mandatperioden ut. Att ha kunskap om vad som händer internationellt är viktigt. Som ett stöd i omvärldsbevakningen har ett par tjänstemän i förvaltningen gjort en sammanställning över val, konferenser och ordförandeskap. Innan ett utskott gör en resa ska det, enligt riksdagsordningen, stämma av resmålet med riksdagsstyrelsen. Där kommer ledamöterna att kunna samråda om kopplingen mellan strategin och resans innehåll och syfte. Det är naturligt att riksdagens främsta mål är demokrati och mänskliga rättigheter. Utrikesutskottets kanslichef Martin Brothén om riksdagens internationella arbete

Diplomatiska kåren på plats. Den årliga utrikespolitiska debatten följs av personal från utländska ambassader. BILD: MELKER DAHLSTRAND

10 Riksdagsförvaltningen 2010 Service som underlättar vardagen FÖR ATT LEDAMÖTERNA ska kunna utföra sitt uppdrag måste många praktiska saker fungera i riksdagen. Förvaltningen står för servicen som exempelvis handlar om städade rum, underlag till beslut och datorer som ska fungera. Riksdagsvalet var den händelse som mest påverkade förvaltningen 2010. Under mandatperioden 2010 2014 finns åtta partier i riksdagen. En plats i riksdagen är detsamma som ett mandat. De ledamöter som tillhör samma parti bildar tillsammans en partigrupp. Mycket av ledamöternas interna arbete sker i partigrupperna. Det finns ingen reglering i riksdagsordningen om hur partigrupperna ska arbeta. 63 % År 2010 gick 63 % av kostnaderna till Stöd och service till ledamöter och partikanslier. Till uppdragsområdet hör administrativa, tekniska och praktiska stödfunktioner men också fakta-, informations- och kunskapsstöd. VALET PÅVERKAR ALLA I princip alla delar av förvaltningen var delaktiga i arbetet inför och efter riksdagsvalet. Av de ledamöter som kom in i riksdagen var 115 ledamöter nya i sitt uppdrag. För att alla snabbt skulle komma in i riksdagsarbetet arrangerade förvaltningen ett introduktionsprogram. Ledamöterna fick bland annat lära sig hur omröstningar går till, vilken service förvaltningen erbjuder och hur de ska administrera sina resor. Eftersom det kom in ett nytt parti i riksdagen efter valet ökade trycket på riksdagens lokaler. En stor intern flytt gjordes inom loppet av två veckor. Omkring 450 personer bytte tjänsterum i samband med flytten. Fastighetsenheten och lokalvården fick bråda dagar. Riksdagsförvaltningen utsåg en tjänsteman som skulle samordna organisationens insatser i samband med valet. Lena Magnusson, som till vardags sköter samordningen mellan partikanslierna och förvaltningen, fick uppdraget som valgeneral. Att kunna erbjuda bostäder, arbetsplatser och IT-stöd stod bland annat på hennes lista. Samarbete inom förvaltningen är en förutsättning för att lyckas med uppgiften, konstaterar Lena Magnusson. HJÄLP MED UNDERLAG OCH ANALYSER Ledamöter, partikanslier, utskott och övriga riksdagsförvaltningen kan vända sig till utredningstjänsten för att beställa skräddarsydda utredningar och få svar på frågor Samarbete är en förutsättning för att lyckas. Lena Magnusson, samordningsansvarig för förvaltningens insatser kring valet

Förslag från regeringen på pall. Under riksdagsåret 2009/10 lämnade regeringen 219 propositioner och skrivelser till riksdagen för behandling och beslut. En enklare plan- och bygglag var en av dessa. BILD: MELKER DAHLSTRAND

12 Riksdagsförvaltningen 2010 inom alla politikområden. Målet är att snabbt och flexibelt ta fram kunskapsunderlag där omfattning, djup och utformning så långt det är möjligt är anpassat efter uppdragsgivarnas behov. En ledamot som exempelvis ska skriva en motion om att förändra a-kassan kan be utredningstjänsten att ta reda på hur andra länder hanterar sin arbetslöshetsförsäkring. Dessutom kan utredningstjänsten räkna ut hur förändringen skulle påverka den svenska ekonomin. Under 2010 gjorde utredningstjänsten 1 929 utredningar. Antalet har minskat de senaste åren. Numera är de enklare uppdragen betydligt färre. I stället kräver politikerna och partikanslierna mer bearbetningar och analyser. Att beskriva forskningsläget inom ett visst område eller göra internationella analyser är vardagsmat för utredarna. Partikanslierna står för majoriteten av uppdragen till utredningstjänsten. I de politiska diskussionerna hänvisar ledamöterna ofta till utredningstjänstens rapporter. I utredarnas uppdrag ingår också att svara på frågor från utländska parlament. Intranätet underlättar arbetet. Ledamöter och tjänstemän använder Helgonät för intern information. MER ÄN BARA BÖCKER Riksdagsbiblioteket är ett av Sveriges största samhällsvetenskapliga bibliotek. Uppgiften är att se till att ledamöterna har det underlag som de behöver för att fatta beslut. Biblioteket kan erbjuda mycket mer än bara böcker. Det finns också ett stort utbud av elektroniska publikationer. Kunskap och omvärld är Riksdagsbibliotekets ledord. Bibliotekarierna hjälper ledamöterna och partikanslierna med omvärldsbevakningen. Det stödet har blivit alltmer efterfrågat. Biblioteket erbjuder tjänsten omvärldsbevakaren. Den innehåller nyheter, pressmeddelanden och nyhetsbrev från myndigheter, organisationer, lärosäten, forskningsinstitut och fackpress. Omvärldsbevakaren uppdateras dygnet runt och källorna är utvalda av bibliotekets bibliotekarier. Den 1 december 2010 lanserades Nyhetsportalen, en ny tjänst för mass mediebevakning som gör nyhetsbevakningen smidigare. FÖRVALTNINGEN PÅ JAKOBSGATAN Ledamotsservice är enheten som handlägger politikernas arvoden, reseräkningar och inkomsgarantier. De senaste åren har enheten lagt ned mycket arbete på att ledamöterna själva ska registrera sina reseräkningar elektroniskt. Och från och med hösten 2010 sköter alla ledamöter själva den uppgiften. Ledamotsservice har sina lokaler på Jakobsgatan 6. På den adressen sitter numera en stor del av förvaltningen. Ekonomienheten, juridiska enheten, personalenheten, tidningen Riksdag & Departement har sina lokaler där. Under 2010 förberedde informationsenheten, IT-enheten och EU-upplysningen sin flytt till Jakobsgatan.

Öppet för alla. Riksdagsbiblioteket hjälper till med underlag till politiker. Men allmänheten kan också ta del av bibliotekets stora utbud. BILD: CAMILLA SVENSK

14 Riksdagsförvaltningen 2010 Många sätt att kommunicera DET SKA VARA ENKELT för medborgarna att få reda på vad som händer i riksdagen och att kunna kommunicera med sina folkvalda. Förvaltningen har ett viktigt uppdrag att skapa utrymme till dialog. Alla ska få de bästa förutsättningarna att vara aktiva samhällsmedborgare. Riksdagen kommunicerar på flera sätt för att det ska passa så många människor som möjligt. Navet till kunskap om riksdagen är webbplatsen. Vill du besöka Riksdagshuset? Leta fram ett beslut? Hitta e-postadresser till politikerna? Följa en debatt via webb-tv? Det här och mycket annat finns det information om på webbplatsen. Men webbvärlden förändras i rasande fart. De senaste två åren har förvaltningen lagt ned ett stort arbete på att ta fram en ny webbplats. Planen är att våren 2011 lansera nya riksdagen.se. 3 % År 2010 gick 3 % av kost naderna till uppdragsom rådet Kunskap om riksdagen och dess arbete. Arbetet sker främst genom att allmänheten ges tillgång till tryckt och elektronisk information om riksdagens arbete och beslut. BYGG EGET AV RIKSDAGENS MATERIAL I mars 2010 öppnade riksdagen sina databaser så att alla kan använda innehållet fritt. Det innebär att användarna kan bygga sina egna applikationer och tjänster. I databaserna finns information om ledamöter, omröstningar, beslut, dokument och lagar. Det handlar till exempel om 180 000 dokument, 230 000 anföranden och om alla ledamöter i riksdagen de senaste 20 åren. Anna Olderius, sektionschef på informationsenheten, ansvarar för utvecklingen av riksdagens öppna data. Hon tror att tjänsten leder till ökade kunskaper om riksdagens arbete. Vi ger fler möjlig heter att berätta om riksdagens arbete på sina egna webbplatser. VALET LOCKADE SKOLORNA Valåret 2010 ville många besöka riksdagen. Särskilt stort var intresset från skolornas sida. I de flesta skolor står riksdagen på schemat i samband med val. Riksdagen erbjuder många aktiviteter för skolorna. Högstadieelever kan pröva på att vara riksdagsledamöter i ett rollspel i Demokrativerkstaden. Spelet bygger på pedagogiken Upplevelsebaserat lärande. Vi ger fler möjlig heter att berätta om riksdagens arbete på sina egna webbplatser. Anna Olderius, sektionschef på informationsenheten, om riksdagens öppna databaser.

Elever fördjupar sina riksdagskunskaper. Varje år besöker många skolklasser Riksdagshuset. Valåret 2010 var intresset extra stort. Antalet studiebesök för studerande på gymnasienivå ökade från 579 skolklasser till 628 jämfört med 2009. BILD: MELKER DAHLSTRAND

16 Riksdagsförvaltningen 2010 Eleverna arbetar med beslutsprocessen och får öva att ta ställning, samarbeta och uttrycka åsikter inför varandra. Precis som året innan blev tiderna i Demokrativerkstaden snabbt fullbokade under 2010. Antalet besök ökade från 264 till 280 skolklasser jämfört med 2009. RIKSDAGSARBETET PÅ PRÄNT För gymnasieklasser erbjuder informationsenheten pedagogiska visningar av Riksdagshuset. Många gånger deltar en riksdagsledamot i besöken. Riksdagen har ett stort utbud av material som vänder sig till skolorna. Allt från serietidningar till gymnasiebroschyrer om våra grundlagar. Under sommarmånaderna distribuerade riksdagens tryckeri över 30 ton studiematerial. Allra bäst gick broschyren Riksdagen en kort väg Populäraste broschyren inför valet. Informatör Hanna Fägerlind visar upp Riksdagen en kort vägledning. ledning. Broschyren beskriver enkelt riksdagens roll i samhället och är ett grundläggande studiematerial. De flesta gör sina beställningar på riksdagens webbplats, och allt material finns tillgängligt att ladda ner i pdf-format. Tidningen Riksdag & Departement drivs av förvaltningen. Journalisterna följer de politiska besluten och belyser vilka konsekvenser de får. Mycket tid går åt till att läsa utredningar, riksdagstryck, följa debatter och bevaka presskonferenser. Tidningen kom under 2010 ut i 38 nummer och hade en omfattande bevakning av valrörelsen. Tidningen är unik. Den heltäckande bevakning av politiska beslut som vi gör finns inte i andra medier, säger Mattias Croneborg, chefredaktör för Riksdag & Departement. Tidningen är unik. Den heltäckande bevakning av politiska beslut som vi gör finns inte i andra medier. Riksdag & Departement i fickan. Tidningen följer den politiska processen från ax till limpa. Tidningen Riksdag & Departements chefredaktör Mattias Croneborg

BILDER: MELKER DAHLSTRAND Pålitlig information. Riksdagens information ska medborgarna kunna lita på. IT-enheten ansvarar för säkerheten i datorer och servrar.

18 Riksdagsförvaltningen 2010 Husen och dokumenten ska klara tiden RIKSDAGENS HUS ska vårdas och dokument ska sparas till eftervärlden. Förvaltningen har i uppdrag att bevara och renovera riksdagens hus så att det parlamentariska arbetet kan fortsätta i husen på Helgeandsholmen och i Gamla stan. Alla de tusentals dokument som riksdagen producerar ska människor kunna läsa i dag och om hundra år. Riksdagens byggnader är gamla och i behov av renovering. Förvaltningen äger tolv fastigheter. Det är fastighetsenheten som ansvarar för skötseln. Förvaltningen har lagt upp en plan för hur husen ska renoveras såväl utvändigt som invändigt. Först 2022 ska renoveringen vara färdig. Eftersom riksdagens hus är byggnadshistorisk värdefulla så måste renoveringen ske varsamt. Här samarbetar riksdagsförvaltningen med Riksantikvarieämbetet. Allteftersom renoveringarna blir klara ska riksdagens fastigheter miljöklassas enligt systemet Miljöklassad byggnad. Tanken med systemet är att spara energi, pengar och personalens hälsa. VÄLBESÖKT RIKSDAGSHUS Inte bara skolelever kommer på besök till Riksdagshuset. Förvaltningen arrangerar gratis guidade visningar för allmänheten. Ingen bokning i förväg behövs. Vill man däremot ta med en grupp måste man boka besöket. Helgfria måndagar under höst- och vårterminen är det konstvisningar. Det finns cirka 4 000 konstverk i Riksdagshuset. Väven Minnet av ett landskap i plenisalen är förmodligen ett av det mest kända konstverken i Riksdagshuset. Under en och en halv timme får besökarna följa med på en vandring bland målningar, skulpturer, teckningar och textilier. Cirka 120 000 personer besöker varje år Riksdagshuset. 8 % År 2010 gick 8 % av kostnaderna till Vård och bevarande av byggnader och samlingar. Arbetet inom uppdragsområdet syftar till att vårda, underhålla och bevara det historiska arv som riksdagens byggnader och samlingar utgör för framtiden. FOTO: CAMILLA SVENSK Länsvapensköldar i taket i västra Riksdagshuset representerar landet.

Riksdagsförvaltningen 2010 19 Vi har grävt ner oss i de samtida handlingarna. Nina Sjöberg, huvudredaktör för skriften om valet av Jean Baptiste Bernadotte Den första grundstenen murades 1897 av kung Oscar II, och 1905 kunde riksdagen flytta in i sitt nya hus på Helgeandsholmen. Riksdagen genom tiderna Ståndsriksdagen 1435 1866 Tvåkammarriksdagen 1867 1971 Enkammarriksdagen 1971 ARKIV BEVARAR VÅR HISTORIA Riksdagens arkiv ser till att riksdagens samlingar av dokument bevaras. Arkivet ansvarar också för utgivning av ledamotsbiografier och protokoll från ståndsriksdagen. Under 2010 gav arkivet ut skriften När svenskarna valde tronföljare. Den handlar om hur det gick till när ståndsriksdagen valde Jean Baptiste Bernadotte till tronföljare år 1810. Riksdagens arkiv har läst och transkriberat protokollen från det hemliga utskottets möten. De här dokumenten har varit lite bortglömda eller som huvudredaktören Nina Sjöberg säger: Få forskare har brytt sig om handlingarna de senaste 100 åren, och biografiförfattarna skriver om riksdagen 1810 utan att kanske ha läst handlingarna. På arkivet har vi grävt ner oss i de samtida handlingarna. HISTORISK TILLBAKABLICK Sedan 1905 håller riksdagen till på Helgeandsholmen. Hur kom det sig att riksdagen hamnade där? Under 1800-talet började ståndsriksdagen bli alltmer ifrågasatt. Många grupper i samhället saknade representation, industrialiseringen hade skapat nya yrken som inte självklart tillhörde något av ständerna. Bönderna och borgarna var först att rösta bort ståndsriksdagen. Prästerna ville invänta adelns beslut. Vid ett möte i Riddarhuset i december 1865 röstade 361 adelsmän för ett tvåkammarsystem och 294 emot. Ståndsriksdagen tillhörde nu historien. Det byggdes inget nytt riksdagshus genast. I stället flyttade tvåkammarriksdagen in i Riksens ständers hus på Riddarholmen. Många ledamöter vittnade om små och trånga rum och vissa beskrev dem som hälsovådliga. ARKITEKTEN INMURAD Kung Oscar 11 murade 1897 in den första stenen i grunden till ett nytt riksdagshus. Åtta år senare kunde ledamöterna flytta in. Arkitekten Aron Johansson var mannen bakom huset. Hans ansikte finns förevigat i fasaden. Riksdagshuset är utvändigt rikt smyckat med skulpturer. De flesta är gudabilder, men trots kritik lyckades arkitekten smuggla in sitt eget ansikte bland de mytologiska figurerna. När Sverige fick en enkammarriksdag 1971 blev Riksdagshuset för litet och flyttade till Kulturhusets lokaler vid Sergels torg. Där huserade man fram till 1983 då riksdagen flyttade tillbaka till Helgeandsholmen. Nu fick man plats eftersom Riksbanken flyttat ifrån det västra huset.

20 Riksdagsförvaltningen 2010 Attraktiv arbetsplats finnes RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN är en myndighet som har till uppgift att underlätta riksdagens arbete. Förvaltningens cirka 650 anställda hjälper ledamöterna med faktakunskap, beslutsunderlag och med att se till att ledamöterna har bra arbetsförhållanden. Förvaltningen strävar efter att vara en modern och attraktiv arbetsgivare. Riksdagsförvaltningen finansieras med allmänna medel och ska därför vara extra noga med sina utgifter. Regler och lagar ska tillämpas på ett korrekt sätt. Det handlar till exempel om förvaltningens diarieföring och om offentliga upphandlingar. Under 2010 har förvaltningen arbetat med att utveckla sin interna styrning. Sedan drygt ett år tillbaka har förvaltningen en internrevisionsansvarig Annika Flygare. Min uppgift går ut på att granska om vår organisation fungerar bra, genomför sina uppdrag och inte gör av med pengar på onödiga saker. När det inte fungerar bra är det min uppgift att tala om varför och vad som bör göras åt problemen, säger Annika Flygare. 14 % År 2010 kan cirka 14 % av nettokostnaderna hänföras till uppdragsområdet Myndighet och arbetsgivare. Riksdagsförvaltningen ska vara en väl fungerande och framsynt myndighet. I detta ligger strävan efter hög kostnadseffektivitet, korrekt tillämpning av lagar och regler samt att ha en hög ambition när det gäller arbetsgivarrollen. MÅNGA YRKEN REPRESENTERADE I riksdagens korridorer möts många yrken. Jurister, lokalvårdare, fastighetsskötare och programmerare är några exempel. Sedan ett par år tillbaka finns en värdegrund som ska prägla arbetet i förvaltningen. Värdegrunden handlar om en gemensam etik, och förvaltningens egna styrdokument ska alltid bottna i värdegrunden. Medelåldern i riksdagen är 48 år och i genomsnitt arbetar man 11,4 år i förvaltningen. Personalomsättningen fortsätter att minska och var 8,3 procent 2010. Sjukfrånvaron fortsätter också att minska och var 2,5 procent under 2010. Det kommer stora pensionsavgångar inom de närmaste åren. Personalenheten arrangerade under våren 2010 tre seminarier för anställda som inom kort skulle gå i pension.

Riksdagsförvaltningen 2010 21 Vi vill vara med och bidra till att våra anställda får en bra övergång till nästa fas i livet, säger personalchefen Eva Brandorf Helsing. Vi vill vara med och bidra till att våra anställda får en bra övergång till nästa fas i livet. Personalchef Eva Brandorf Helsing om varför riksdagsförvaltningen håller pensionsseminarier TJÄNSTEMAN VALD AV KAMMAREN Riksdagen har sedan hösten 2010 en ny riksdagsdirektör, Kathrin Flossing. Det är kammarens ledamöter som väljer vem som ska vara riksdagsdirektör. Hon är den enda tjänsteman i riksdagen som är vald av kammaren. Valet förbereddes av talmannen och gruppledarna för riksdagspartierna. Kathrin Flossing ville ha hjälp att lyssna in organisationen, och i oktober fick ett konsultföretag i uppdrag att göra en genomlysning av riksdagsförvaltningen. Det har handlat både om interna röster från politiker och tjänstemän och om hur några personer i Regeringskansliet och vid riksdagens myndigheter ser på förvaltningen. Mer än 70 intervjuer har konsulterna gjort för att få en bild av organisationen. BILD: JONAS GINSBURG Friskvårdsdag. Varje år ordnar personalenheten och idrottsklubben en friskvårdsdag för ledamöter och tjänstemän. En av aktiviteterna var boule.

22 Riksdagsförvaltningen 2010 Riksdagsförvaltningen i siffror RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS BUDGET 2010. På de här sidorna berättar vi om vad som ingick i budgeten och hur stor del av anslaget som gått åt under året. Nedan följer en sammanfattning av årets anslagsförbrukning för respektive anslag. Därefter redovisas årets intäkter, kostnader och transfereringar. Dessutom ges en bild av förvaltningens tillgångar och skulder vid årets slut samt en sammanställning av några andra ekonomiska uppgifter. ANSLAGET RIKSDAGENS LEDAMÖTER OCH PARTIER Från ledamotsanslaget betalas bland annat riksdagsledamöternas arvoden, arvoden till Sveriges EU-parlamentariker samt pensioner och inkomstgarantier till före detta riksdagsledamöter. Även ledamöters deltagande i internationellt parlamentariskt samarbete och resor finansieras från detta anslag. Dessutom utbetalas stöd till partigrupperna i riksdagen och bidrag till interparlamentariskt samarbete från anslaget. Årets anslagsförbrukning: 800 miljoner kronor ANSLAGET RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSANSLAG Från förvaltningsanslaget betalas riksdagsförvaltningens personal, lokaler, säkerhet och bevakning, IT-stöd, intern service, förlagsverksamhet, bibliotek, informations- och tryckeriverksamhet samt administration. Vidare finansierar anslaget fastighetsförvaltning, reparationer, renoveringar, ombyggnader och underhållsåtgärder för riksdagens fastigheter samt räntor och avskrivningar. Årets anslagsförbrukning: 657 miljoner kronor Miljoner kronor 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2010 2009 2008 2007 2006 Årets anslagsförbrukning Stöd till politiska partier Riksdagens förvaltningsanslag Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Riksdagsförvaltningen 2010 23 ANSLAGET STÖD TILL POLITISKA PARTIER Enligt lagen om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd. Riksdagsförvaltningen disponerar anslaget Stöd till politiska partier och ansvarar för att stödet betalas ut till de politiska partiernas riksorganisationer. Årets anslagsförbrukning: 167 miljoner kronor UTDRAG UR RESULTATRÄKNINGEN ÅRETS INTÄKTER Årets intäkter uppgår till 1 210 miljoner kronor. Till största delen kommer medlen från de två ovannämnda anslagen, 1 170 miljoner kronor. Resterande är främst hyresintäkter från uthyrning av lokaler i riksdagsförvaltningens fastigheter, 19 miljoner kronor, och försäljning av riksdagstryck, 9 miljoner kronor. ÅRETS KOSTNADER Årets kostnader uppgår till 1 677 miljoner kronor, varav den största delen, 1 239 miljoner kronor, avser ledamöter och personal. I övriga kostnader ingår kostnader för lokaler, 17 miljoner kronor, avskrivningar, nedskrivningar och finansiella kostnader, 112 miljoner kronor, och övriga driftskostnader, 309 miljoner kronor. ÅRETS TRANSFERERINGAR Årets transfereringar uppgår till 449 miljoner kronor och består till största delen av stöd till politiska partier, 167 miljoner kronor, och stöd till partigrupperna i riksdagen, 264 miljoner kronor. Dessutom har 18 miljoner kronor betalats ut som bidrag till bland andra Nordiska rådet, Interparlamentariska unionen och OSSE.

24 Riksdagsförvaltningen 2010 TILLGÅNGAR OCH SKULDER VID ÅRETS SLUT (miljoner kronor) Immateriella anläggningstillgångar 6 Materiella anläggningstillgångar 1 123 Finansiella anläggningstillgångar 2 Fordringar 18 Periodavgränsningsposter 25 Avräkning med Statsverket 107 Kassa och bank 211 Summa tillgångar 1 278 Myndighetskapital 1 773 Avsättningar 2 739 Skulder m.m. 266 Periodavgränsningsposter 46 Summa kapital och skulder 1 278 FÖRKLARING TILL NÅGRA AV TILLGÅNGS- OCH SKULDPOSTERNA ANDRA EKONOMISKA UPPGIFTER (miljoner kronor) Immateriella anläggningstillgångar Under denna post redovisas det bokförda värdet av egenutvecklade programvaror. Materiella anläggningstillgångar Denna post består till största delen av det bokförda värdet, 1 005 miljoner kronor, avseende byggnader, mark och annan fast egendom samt av 111 miljoner kronor i maskiner, inventarier och installationer. Finansiella anläggningstillgångar Posten utgörs av andelar i bostadsrättsföreningar med 2 miljoner kronor. Kassa och bank Posten utgörs till största delen av behållningen på riksdagsförvaltningens räntekonto i Riksgälden. Myndighetskapital Myndighetskapitalet består av fyra delar: statskapital, som utgörs av konst, mark och riksbyggnaderna på Helgeandsholmen som finansierats med anslag, donationskapital, som utgörs av Villa Bonnier med konstföremål, årets kapitalförändring och den balanserade kapitalförändringen. Avsättningar Under posten redovisas avsättningar för ledamöternas och EU-parlamentarikernas ålderspensioner, egenlivränta och kompletterande efterlevandepension samt ledamöternas inkomstgarantier. Här redovisas också avsättningar för avtalade pensioner för tjänstemän som beviljats delpension. Pensioner till övriga tjänstemän vid riksdagsförvaltningen betalas genom Statens pensionsverk (SPV). Denna pensionsskuld redovisas i likhet med andra statliga myndigheters i SPV:s balansräkning. LÅNERAM Beviljad låneram hos Riksgälden 300 Utnyttjad låneram under året 174 KONTOKREDIT Kontokredit hos Riksgälden 149 Maximalt utnyttjad under året 0 ANSLAGSKREDIT Beviljad anslagskredit 80 Utnyttjad anslagskredit under året 0 ANSLAGSSPARANDE Riksdagens ledamöter och partier m.m. 87 Riksdagens förvaltningsanslag 41 Stöd till politiska partier 4 ÖVRIGT Avgiftsintäkter 38 Driftskostnad per årsarbetskraft 1,1

Riksdagsförvaltningen 2010 25 Organisation och personal ANTALET ANSTÄLLDA vid årets slut var 654 personer, varav 383 kvinnor och 271 män. Riksdagsstyrelsen 1 Riksdagsdirektören 1 * Riksdagens internationella * kansli (RIK) 18 5 Ledningssekretariatet Internrevisionsansvarig Talmansstaben 5 Administrativa avdelningen (ADM) med sekretariat Kammarkansliet (KK) med sekretariat 272 91 Utskottens och EU-nämndens kanslier Kommunikationsavdelningen (KA) med sekretariat 125 136 Ekonomienheten Enheten ledamotsservice Juridiska enheten Personalenheten Säkerhetsenheten Fastighetsenheten Enheten intern service IT-enheten * Från och med den 1 mars 2011 ingår riksdagens internationella kansli i kammarkansliet. Ledningssekretariatet och talmansstaben har från samma datum slagits samman till ledningsstaben. Antalet anställda vid årets slut, totalt 654, fördelat på ålder och kön Centralkansliet Protokollskansliet Riksdagens utredningstjänst Arbetsmarknadsutskottet (AU) Civilutskottet (CU) Finansutskottet (FiU) Försvarsutskottet (FöU) Justitieutskottet (JuU) Konstitutionsutskottet (KU) Kulturutskottet (KrU) Miljö- och jordbruksutskottet (MJU) Näringsutskottet (NU) Skatteutskottet (SkU) Socialförsäkringsutskottet (SfU) Socialutskottet (SoU) Trafikutskottet (TU) Utbildningsutskottet (UbU) Utrikesutskottet (UU) EU-nämnden (EUN) Enheten för riksdagstryck EU-upplysningen Informationsenheten Riksdagsbiblioteket Tidningen Riksdag & Departement 60 år 55 59 år 45 54 år Frisknärvaro Den totala frisknärvaron i procent av tillgänglig arbetstid ökade något under 2010. Kvinnor 59 % 35 44 år 25 34 år 24 år Män 41 % 2010 2009 2008 2007 2006 Total frisknärvaro i % av tillgänglig arbetstid 97,5 97,2 97,2 96,2 96,1

26 Riksdagsförvaltningen 2010 RIKSDAGENS HUS Riksdagens hus ligger mitt i centrala Stockholm. På Helgeandsholmen har tjänstemännen i kammaren och utskotten sina kontor. En stor del av förvaltningen har sina lokaler på Jakobsgatan 6. FOTO: HOLGER STAFFANSSON

Riksdagsförvaltningen 2010 27 Allmänhetens entré Riksgatan 3 Jakobsgatan Östra riksdagshuset Västra riksdagshuset Ledamotshuset Kvarteret Neptunus Kvarteret Cephalus Riksdagsbiblioteket

BILD: MELKER DAHLSTRAND