Suplement till âgâ års 1877 å W* \ FRÅN /VKAÃSKINUQQSTÅLLNING OCH Storkyrkobrinjñen (Skandinaviska Kredit-Aktiebolagets N20 KONTOR hus.) Årsredovisning 2014 Kungl. biblioteket STOCKHOLM TRYCKTI CENTRAL-TRYCKERIET1, 87 8. 7.
Datum 2015-02-18 Dnr 1.2.2-2015-86 Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 1(75)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING RIKSBIBLIOTEKARIENS INLEDNING... 3 ÅRSREDOVISNINGENS UPPLÄGG... 5 OM KB 2014... 6 SAMLAD BEDÖMNING AV RESULTATEN 2014... 7 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV KOSTNADSUTVECKLINGEN 2014... 11 KOSTNADER FÖR NATIONELL ÖVERBLICK OCH SAMVERKAN PER UTGIFTSOMRÅDE... 13 TOTALA KOSTNADER... 14 SAMLA IN... 16 BESKRIVA... 24 BEVARA... 28 TILLHANDAHÅLLA... 32 NATIONELL ÖVERBLICK ÖVER BIBLIOTEKSOMRÅDET SAMT FRÄMJA SAMVERKAN OCH UTVECKLING INOM OMRÅDET... 40 SÄRSKILDA ÅTERRAPPORTERINGSKRAV... 46 SAMARBETEN... 52 PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 54 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER... 58 RESULTATRÄKNING... 60 BALANSRÄKNING... 61 ANSLAGSREDOVISNING... 63 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER... 64 INSYNSRÅDET 2014... 74 ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE... 75 Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 2 av 75
Riksbibliotekariens inledning Under hösten 2014 undertecknade Kungl. biblioteket den första kollektiva avtalslicensen. Den möjliggjorde publicering på vår hemsida av ett stort antal digitaliserade priskuranter och reklamblad från slutet av 1800-talet. En illustrerad katalog över maskinutrustning från Forsman & Co utkom från tryckeriet 1878. Det har gått närmare 140 år sedan trycksaken kom in till KB och lades i en tidskapsel. Det är inte omöjligt att det då var August Strindberg som tog emot och sorterade materialet. Under 1878 var han bland annat ansvarig för att sortera inkommande material på KB. Det digitaliserade vardagstrycksmaterialet finns lätt tillgängligt för forskare och andra med intresse för till exempel byggnadsvård, form och modehistoria. På KB knyts historien samman med nutiden. Strindbergs arbete då gjorde det möjligt för våra medarbetare att ta fram materialet idag. Vi vet inte hur det som vi idag samlar in och lägger i magasinen, i tryckt eller digital form, kommer att användas i framtiden. Kanske dröjer det åtskilliga decennier innan det blir intressant för forskare. Det vi vet är att nationalbibliotekets styrka är de långa perspektiven och att vi samlar in i princip allt. Forskare och övriga låntagare vill gärna ha snabb och enkel tillgång till intressant material. De nya kollektiva avtalslicenserna är en möjlig väg framåt för publicering av samlingar som till viss del har upphovsrättsskyddat material. Den tekniska utvecklingen går snabbt och påverkar vårt arbete, inte minst när det gäller pliktleveranser. Den politiska debatten förs idag i hög grad i sociala medier och där har KB inget tydligt uppdrag. Via YouTube och andra kanaler för film tittar dagens ungdomar på program som inte samlas in och bevaras för framtiden. Från årsskiftet gäller e-pliktslagen fullt ut och den är ett steg i rätt riktning även om stora delar av den digitala debatten inte omfattas av lagen. Vi behöver som nationalbibliotek ständigt fundera på vårt uppdrag och hur vi säkrar nationens berättelser för framtiden. I vissa fall kan det behövas justeringar i vårt uppdrag eller i pliktlagarna. I andra fall krävs en mer aktiv informationsverksamhet om att leveransplikten gäller även om man valt att trycka ett material utomlands. Inom KB pågår för närvarande ett arbete med att tolka vårt uppdrag. I ett läge där resurserna är begränsade är det viktigt att noggrant värdera vad man gör och vad man inte ska göra. Efter de senaste åren med en ekonomi i obalans har vi nu fått kontroll över utgifterna. Nu fortsätter arbetet med att färdigställa arbetet kring vårt uppdrag. Nationalbiblioteket utvecklas ständigt även om grunden är densamma. Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 3 av 75
Peter Forsskål och hans skrift Tankar om den borgerliga friheten utkom 1759. Sådana tankar i tiden lade grunden för den svenska tryckfriheten, världens äldsta i sitt slag, som firar 250 år 2016. Forsskåls pamflett finns i KBs samlingar liksom andra viktiga dokument från frihetstiden. Trots de radikala besluten på riksdagen 1766 blev kampen för en vidsträckt yttrandefrihet lång i Sverige, och i stora delar av världen är den ännu inte en självklar rättighet. Historien, inte minst under de allra senaste åren, visar att det fria ordet utsätts för ständiga utmaningar och måste erövras på nytt. I arbetet för det demokratiska samhällets utveckling har biblioteken en omistlig uppgift genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Gunilla Herdenberg Riksbibliotekarie Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 4 av 75
Årsredovisningens upplägg Årsredovisningen består av två delar. En resultatredovisning och en finansiell redovisning. I resultatredovisningen redovisar och kommenterar Kungl. biblioteket (KB) verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2014. KB har sedan flera år valt att redovisa sin verksamhet i prestationsområdena Samla in, Beskriva, Bevara, Tillhandahålla samt Nationell bibliotekssamverkan. Årsredovisningen inleds med några övergripande avsnitt om KB, våra förutsättningar och en samlad bedömning av årets resultat samt en sammanfattande bedömning av kostnadsutvecklingen. Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 5 av 75
Om KB 2014 Uppdraget Sveriges nationalbibliotek svarar för insamling av och tillgång till fysiska och digitala medier till förmån för forskning och samhällsutveckling samt har nationell överblick och utvecklar biblioteksväsendet i samverkan enligt uppgifter i förordning (2008:1421) med instruktion för Kungl. biblioteket. Första året i en ny organisation En genomgripande organisationsöversyn genomfördes under 2013 i syfte att åstadkomma en långsiktigt effektiv verksamhet inom givna ekonomiska ramar. Den 1 januari 2014 trädde KB in i den nya organisationen med nya strategiska mål och ny styrmodell. Verksamheten bedrivs från och med januari 2014 dels i linjen vid avdelningar och enheter, dels i tvärgående program. Programverksamheten läggs fast i samband med verksamhetsplaneringen och genomförs med resurser från avdelningarna. KB har i dagsläget fyra tvärgående program - digitaliseringsprogrammet, it-programmet, metadataprogrammet samt pliktprogrammet. Under året som gått har programverksamheten etablerats i organisationen med dess roller och arbetsgrupper. Dessutom har strategiska inriktningar för respektive program tagits fram. Utgångspunkten för dessa inriktningar är KB:s strategiska mål samt riksbibliotekariens prioriteringar och de innehåller ett antal principer för programverksamheten. Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 6 av 75
Samlad bedömning av resultaten 2014 I detta avsnitt ges en kortfattad beskrivning av skeenden i omvärlden som påverkar vår verksamhet och våra resultat. Därefter följer en sammanfattande bedömning av KB:s resultat utifrån KB:s strategiska mål för verksamheten. KB:s strategiska mål för 2014-2016 är fastställda av riksbibliotekarien och kan härledas från det av regeringen givna uppdraget. Omvärlden Fortsatt stort inflöde av tryckt och digitalt material KB:s utmaning är att hantera det ökande inflödet av digitalt material, samtidigt som inflödet av tryckta pliktleveranser inte minskar. Det är framför allt egenutgivningen som ökar. Den här utvecklingen innebär att behovet av digital lagring ökar, liksom behovet av att det digitala materialet ska tillgängliggöras för användarna samtidigt som det tryckta materialet även fortsättningsvis måste hanteras. E-plikten gäller nu fullt ut Från och med den 1 januari 2015 gäller e-pliktslagstiftningen fullt ut. Inom KB fortsätter utvecklingen av it-stödet för insamling av e-pliktsmaterial. År 2015 ska KB effektuera 4000 6000 anslutningar av leverantörer. Förändringar i tryckeri- och förlagsbranschen Under senare år har den tekniska utvecklingen bidragit till framväxten av nya tryckerier där det är ekonomiskt överkomligt att framställa korta serier. Det går även att internt inom till exempel ett företag framställa trycksaker med god kvalitet. Användandet av utländska tryckerier har också ökat. Detta har i grunden ändrat förutsättningarna för pliktleveranserna. Samlingsuppbyggnad KB har, med sitt breda uppdrag och stora samlingar, en särskild roll i kunskapens infrastruktur. Universitets- och högskolebibliotekens förvärv har i snabb takt utvecklats mot att bli mer användarstyrt. Istället för att bygga upp samlingar enligt en förvärvsplan prioriteras i första hand olika paketlösningar av e-resurser utifrån det egna lärosätets behov. Detta kompletteras med inköp av litteratur som direkt efterfrågas av de egna forskarna och som en konsekvens av detta minskar fjärrlånen. Upphovsrättsfrågan och tillgängliggörande av material Den digitala tekniken underlättar åtkomsten till material, medan upphovsrätten begränsar den digitala spridningen. Arbetet med licensfrågor måste därför löpa parallellt med tjänster för tillgängliggörande av material. Den reviderade upphovsrättslagen, med möjlighet att förhandla fram avtalslicenser, medför nya möjligheter att tillhandahålla material. Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 7 av 75
Tendenser inom bibliotekssektorn Biblioteken befinner sig i en starkt föränderlig miljö. Genom teknikutveckling har information blivit mer tillgänglig men utvecklingen har också medfört inlåsningseffekter som hindrar likvärdig informationsförsörjning. Universitets- och högskolebiblioteken har i många år satsat på paketlösningar för e-resurser utifrån det egna lärosätets behov istället för att bygga upp samlingar. I fokus för intresset står även infrastruktursatsningar för tillgängliggörandet av forskningsresultat. Biblioteken väljer sina egna lösningar och är i allt större grad beroende av att de system som utvecklas nationellt är öppna så att lokal utveckling kan ske för att tillgodose lokala behov. För de regionala och kommunala biblioteken är läsfrämjande ett viktigt uppdrag. I ljuset av detta har e-boken och skolbiblioteken hamnat i fokus. Det finns ett uttryckt behov av samordning och samarbeten av en nationell infrastruktur och avtalsfrågor. Resultaten 2014 KB säkerställer nationens berättelser för framtida generationer KB:s samlingar ska vara tillgängliga som en del av forskningens infrastruktur och det gemensamma kulturarvet nu och i framtiden. Riksdagen instiftade 2012 lagen om pliktexemplar av elektroniskt material. Syftet är att digitalt material inte ska gå förlorat. Därefter och inte minst under 2014 har arbetet med förberedelserna för ett fullskaligt insamlande av det elektroniska materialet pågått. Arbetet med att underlätta för leverantörerna att från januari 2015 leverera in material på flera sätt och i flera format har genomförts. Under 2014 lanserades också en ny version av KB:s plattform för långsiktigt digitalt bevarande. Därigenom finns de grundläggande förutsättningarna på plats för framtida åtkomst till det insamlade digitala materialet. Metadata, som beskriver och synliggör objekt i kataloger och andra tjänster, har en nyckelfunktion i dagens informationssamhälle. Under 2014 har KB arbetat med nya katalogiseringsregler och stödverktyg för katalogiseringspraxis. Det pågår ett paradigmskifte på området där metadatahanteringen flyttar från manuell hantering till digitala flöden. Den beskrivande verksamhetens tyngdpunkt flyttas därmed mot tidigare led i processen, leverantörerna. Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 8 av 75
KB är en drivande och nytänkande samverkanspart samt en betydande aktör i det digitala kunskapssamhället KB är en av de ledande aktörerna inom kunskapens infrastruktur. Genom samarbete säkerställer vi ett mer effektivt användande av kompetens och resurser. För att kunna fullfölja uppdraget att ha nationell överblick och vidare främja samverkan och utveckling inom biblioteksområdet eftersträvar KB en öppen dialog med aktörerna inom bibliotekssfären. Ett av flera verktyg för denna dialog är KB:s inflytandestruktur där företrädare för bibliotekens huvudmän eller myndigheter med koppling till bibliotekssektorn finns representerade. Under året har inflytandestrukturen utvärderats och en ny struktur för samverkan kommer att tas fram under 2015. Vidare utvecklar KB i samarbete med Vetenskapsrådet och Sveriges universitetsoch högskoleförbund databasen SwePub. Syftet är att möjliggöra det bibliometriska arbetet inom universitets- och forskningsvärlden. Under året har nationella riktlinjer för dataleverans tagits fram. Flera utvecklingsprojekt som pågår inom KB kommer att påverka hela den nationella biblioteksvärlden. Inom det nationella bibliotekssystemet Libris pågår slutarbetet inför övergången till LibrisXL och länkade data. Det är ett viktigt utvecklingsarbete som möjliggör att innehållet i bibliotekskatalogen knyts samman med andra kunskapskällor på Internet. Till följd av att den nya lagen för den officiella statistiken trädde i kraft har KB under året arbetat med att utveckla den officiella biblioteksstatistiken. Under 2014 genomfördes ett omfattande arbete i samråd med bibliotekssektorn om att utveckla den nationella biblioteksstatistiken. Den första insamlingen med nya frågor går ut i januari 2015. KB har under året fortsatt arbetet med att tillgängliggöra digitaliserat material ur bibliotekens samlingar. Tack vare den första kollektiva avtalslicensen kunde digitaliserat affärstryck publiceras på KB:s hemsida. KB deltar också aktivt i Digisams verksamhet. Vi arbetar för ökad öppenhet i bemötande och tjänster Nyttan av våra samlingar och tjänster uppstår när de används. Genom ett gott bemötande och kännedom om användarnas behov maximerar vi möjligheterna att använda våra samlingar och tjänster. Alla ska känna sig välkomna till KB för att ta del av våra samlingar och tjänster. I våra utvecklingsinsatser förespråkar och tillämpar vi öppenhet och deltagandekultur. Öppenhet och länkade data är av strategisk vikt för KB. Under året har vi publicerat allt mer material fritt på nätet så att andra aktörer kan vidareförädla materialet. Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 9 av 75
Under 2014 har KB tagit emot omkring 170 000 besökare, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Det är en återgång till de nivåer KB hade före ombyggnationerna 2012-2013. Syftet med genomförda ombyggnationer var att anpassa KB till dagens krav på publik verksamhet genom att ge bättre förutsättningar för forskning och studier genom fler läsplatser, studierum och möjlighet till grupparbeten i en mer informell miljö. Förstudier pågår för att se hur självbetjäning av vissa tjänster ska kunna införas. Vi är en hållbar organisation med engagerade medarbetare och ledare Ett syfte med omorganisationen var att effektivisera verksamheten. En av riksbibliotekariens prioriteringar för 2014 var också fortsatt effektivisering av verksamheten ett arbete som kommer att fortsätta flera år framöver. Under året som gått har arbetet med att utveckla KB:s verksamhetsstyrning fortsatt. Den nya it-styrningen är en central del i effektiviseringsarbetet. Införandet av en ny systemförvaltningsmodell för it-systemen pågår, med systemägare och systemförvaltare på såväl verksamhetssidan som it-sidan. Systemförvaltningsmodellen förtydligar rollerna och deras ansvar. Organisationen har arbetat för att tillsätta dessa positioner och finna former för den löpande dialogen mellan verksamhet och it. Arbetet fortsätter 2015. Ett prioriterat område under året har varit att hitta samverkansformer över avdelnings- och enhetsgränser kring gemensamma verksamhetsfrågor. Det är ett långsiktigt arbete som kommer att fortgå flera år framöver. Strävan har konkretiserats bland annat genom programverksamheten, men också inom andra områden. Som exempel kan nämnas det samarbete som inletts kring samlingsuppbyggnad och den samverkan kring bevarandefrågor i den magasinsoch arkivgrupp som bildats. Ett chefsutvecklingsprogram har genomförts för alla KB:s chefer. Vidare har myndigheten genomfört ett lönestrategiskt arbete som innefattat en översyn av vilken ansvarsnivå olika befattningar har och en för myndigheten önskad lönestruktur. För att säkerställa ett mer effektivt utnyttjande av lokaler har KB också förberett framtagande av en ny lokalstrategi. Strategin ska bland annat definiera framtida lokalbehov både vad gäller magasin, kontors- och produktionsytor samt publika och semipublika ytor. Den samlade bedömningen är att Kungl. biblioteket genom årets insatser har bidragit till måluppfyllelse av myndighetens strategiska mål och därmed även verkat i enlighet med regeringens uppdrag. Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 10 av 75
Sammanfattande bedömning av kostnadsutvecklingen 2014 KB redovisar sina kostnader fördelade inom områdena samla in, beskriva, bevara, tillhandahålla samt nationell överblick och samverkan. I tabellen nedan redovisas myndighetens verksamhetskostnader uppdelat på de fem prestationsområdena. Tabell 1 Kostnadsutveckling per prestationsområde Samla in 2014 % 2013 % 2012 % Intäkter av anslag 59 306 18 % 63 384 19 % 52 038 16 % Övriga intäkter 840 4 % 5 028 26 % 3 987 23 % Kostnader -60 146 17 % -68 412 19 % -56 025 17 % Utfall samla in 0 0 0 Beskriva 2014 % 2013 % 2012 % Intäkter av anslag 58 233 17 % 52 156 16 % 48 051 15 % Övriga intäkter 1 969 9 % 1 457 7 % 717 4 % Kostnader -60 202 17 % -53 613 15 % -48 768 14 % Utfall beskriva 0 0 0 Bevara 2014 % 2013 % 2012 % Intäkter av anslag 77 997 23 % 79 645 24 % 85 684 27 % Övriga intäkter 3 007 14 % 3 220 17 % 3 369 19 % Kostnader -81 004 23 % -82 865 24 % -89 053 26 % Utfall bevara 0 0 0 Tillhandahålla 2014 % 2013 % 2012 % Intäkter av anslag 79 257 24 % 82 268 25 % 82 651 26 % Övriga intäkter 9 845 47 % 7 254 37 % 6 575 38 % Kostnader -89 102 25 % -89 522 25 % -89 226 26 % Utfall tillhandahålla 0 0 0 Nationell överblick och samverkan 2014 % 2013 % 2012 % Intäkter av anslag 59 070 18 % 54 667 16 % 53 105 17 % Övriga intäkter 5 406 26 % 2 550 13 % 2 715 16 % Kostnader -64 476 18 % -57 217 16 % -55 820 16 % Utfall nationell samverkan 0 0 0 Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 11 av 75
Totalt för KB 2014 % 2013 % 2012 % Intäkter av anslag 333 863 100% 332 120 100% 321 529 100% Övriga intäkter 21 067 100% 19 509 100% 17 363 100% Kostnader -354 930 100% -351 629 100% -338 892 100% Verksamhetsutfall 0 0 0 Fördelning av de gemensamma intäkterna och kostnaderna görs enligt en fördelningsmodell som utgår ifrån avdelningens andel årsarbetskrafter. Därefter sker en proportionell fördelning av de gemensamma kostnaderna utifrån lönekostnader per prestationsområde. Det finns en osäkerhet i siffrorna eftersom tidredovisning inte har legat till grund för fördelningen. KB gjorde en övergripande organisationsöversyn under 2013 och trädde in i en ny organisation 2014. KB gjorde i samband med omorganisationen en minskning av sin personal vilket får genomslag i kostnadsredovisningen. Det kan därför vara svårt att jämföra utvecklingen per prestationsområde mellan år 2014 och 2013. Samla in Övriga intäkter har minskat jämfört med föregående år och detta beror främst på bidrag för e-plikten som påverkade utfallet 2013 med cirka 4 miljoner kronor. Kostnaderna har minskat jämfört med föregående år. Av denna förändring beror 4 miljoner kronor på kostnader för e-plikten (se ovan). Anslagsförbrukningen inom området har minskat med 4 miljoner kronor. Detta beror dels på att det i samband med omorganisationen gjordes vissa justeringar som innebar att personal i större utsträckning redovisas mot beskriva, dels på att antalet anställda minskat inom området. Beskriva Kostnaderna har ökat jämfört med föregående år. En orsak är att projekten Nya Lundstedt och Paul Lipschutz påverkar kostnadsökningen samt justeringen inom området samla in. Eftersom arbetsinsatsen har ökat på prestationsområdet innebär det också att andelen av de gemensamma kostnaderna har ökat. Bevara Ingen större förändring har skett avseende kostnadsutvecklingen. Den förändring som finns förklaras främst av minskad bemanning avseende nybindning. Tillhandahålla Övriga intäkter har ökat jämfört med föregående år och beror främst på de medel som KB har erhållit för digitalisering av DN 1922-1991 på cirka 4,5 miljoner Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 12 av 75
kronor. Däremot har intäkterna för exempelvis repro/foto minskat eftersom det under 2014 blivit tillåtet att fotografera med egen kamera i specialläsesalen. Anslagsförbrukningen har minskat med 2,8 miljoner kronor jämfört med föregående år. En förklaring är minskning av personal (uppsägningar och pensionsavgångar som inte återbesatts). Nationell överblick och samverkan Övriga intäkter har ökat på prestationsområdet nationell överblick och samverkan jämfört med föregående år. Detta beror främst på bidrag som KB har erhållit från regeringen för Swepub (2,4 miljoner kronor) och tillgängliggörande av e-böcker (1 miljoner kronor). Intäkterna av utbildningssamordning har däremot minskat med cirka 1 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kostnaderna har ökat på nationell överblick och samverkan jämfört med föregående år. Den intäktsökning som redovisas ovan har påverkat kostnaderna med samma belopp (Swepub och E-böcker mm). Anslagsförbrukningen har ökat med 4,4 miljoner kronor. Detta avser främst ökade kostnader inom informationssystem, där exempelvis arbetet med Libris XL, nationella biblioteksstatistiken och övriga förbättringar för användarbehov och gränssnitt har bidragit till kostnadsutvecklingen. Eftersom arbetsinsatsen har ökat på prestationsområdet innebär det också att andelen av de gemensamma kostnaderna har ökat. Kostnader för nationell överblick och samverkan per utgiftsområde Tabell 2 Kostnader för nationell överblick och samverkan Nationell överblick och samverkan Kostnader exklusive transfereringar (inklusive overhead) 2014 2013 2012 Utgiftsområde 16: utbildning och universitetsforskning 50 249 47 770 45 918 Utgiftsområde 17: kultur, medier, trossamfund och fritid 9 976 8 896 9 081 Externa medel 4 251 551 821 Summa kostnader 64 476 57 217 55 820 Prestationsområdet nationell överblick och samverkan fördelar sina kostnader på två utgiftsområden (se tabell ovan). Externa medel avser främst bidrag som erhållits av regeringen för Swepub, tillgängliggörande av e-böcker samt externa medel från Vinnova. Kostnadsutvecklingen redovisas i stycket ovan. Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 13 av 75
Totala kostnader Av tabellen nedan framgår att KB:s verksamhetskostnader utgör samla in (17 %), beskriva (17 %), bevara (23 %), tillhandahålla (25 %) och nationell samverkan (18 %). Tabell 3 Verksamhetskostnader per prestationsområde 3000 Samla 3100 Beskriva 3200 Bevara 3300 Tillhandahålla 37** Nationell samverkan KB:s verksamhetskostnader har ökat från 351,6 miljoner kronor år 2013 till 354,9 miljoner kronor år 2014, vilket är en ökning med 0,9 procent. Personalkostnaderna har minskat år 2014 jämfört med år 2013 med - 5,3 miljoner kronor (-3 procent) och avser i huvudsak lönekostnader inklusive sociala avgifter. Kostnader för omstrukturering avseende uppsagd personal redovisades år 2013 och uppgick till cirka 4 miljoner kronor. Resterande minskning beror i huvudsak på att lönekostnaderna inte har kommit upp till planerad nivå på grund av vakanser och effekt av anställningsstopp under 2014. Lokalkostnaderna har ökat med 2,4 miljoner kronor (2,8 %) jämfört med föregående år. Hyra för annex och datorhall har tillkommit under år 2014 och uppgår till cika 1,4 miljoner kronor. Ombyggnationen av annexet gjorde att detta var hyresbefriat under delar av 2013. Driftskostnaderna har under perioden totalt ökat med 4,5 miljoner kronor vilket motsvarar en förändring med 8,4 procent. Av dessa driftskostnader avser 4,4 miljoner kronor digitalisering av DN 1922-1991 som Riksarkivet har utfört åt KB i samarbete med DN. Avskrivningskostnaderna har ökat med 1,9 miljoner kronor eller 12 % jämfört med föregående år. Tidigare gjorda investeringar för exempelvis digital lagring och lokalanpassningsåtgärder påverkar avskrivningarna. Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 14 av 75
Intäkter Intäkter av avgifter har ökat med 2,1 miljoner kronor (27 %) jämfört med föregående år. Ökningen avser ovan nämnda medel från DN som KB har erhållit för digitalisering av DN 1922-1991 på cirka 4,4 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har även främst intäkter för utbildningar och konferenser samt beställning av tidningsfilm minskat. Transfereringar KB:s transfereringar ingår inte i tabellerna ovan eftersom det inte skulle ge en rättvisande bild av fördelningen mellan prestationsområdena. Under 2014 uppgick transfereringarna till 29 miljoner kronor enligt resultaträkningen. Kompensationsmedel för fjärrlån har fördelats med 10,1 miljoner kronor. På det nationella samverkansuppdraget har även fördelats 14,7 miljoner kronor till KB:s partners samt externt projektstöd på 2,6 miljoner kronor. Enligt regleringsbrev har även 0,5 miljoner kronor fördelats till Libris specialdatabas för kvinnoforskning vid Göteborgs universitetsbibliotek samt 0,6 miljoner kronor för det nationella samordningssekretariatet för digitalisering (Digisam 1 ), varav 0,2 miljoner kronor är ett villkor enligt regleringsbrevet. Myndighetens totala kostnader för 2014, det vill säga både verksamhetskostnader och transfereringar, uppgick till 384 miljoner kronor. 1 Regeringen gav Riksarkivet i uppdrag att inrätta ett sekretariat under perioden 2011-2015 Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 15 av 75
Samla in Pliktlevererat material KB ska enligt instruktionen ta emot den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, ta emot sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 14 tredje stycket lagen om pliktexemplar av dokument och upptagningar av ljud, radiooch televisionsprogram, fullgöra de uppgifter som följer av lagen (1993:1392 )om pliktexemplar av dokument och förordningen (2008:1420) om pliktexemplar av dokument, KB vill lyfta fram: Trots ökande inflöde av digitalt material minskar inte inflödet av tryckt material till KB. Utvecklingen av digital teknik och digital distribution påverkar KB:s insamling av pliktexemplar. Ett exempel utgörs av att den biografvisade filmen, då den övergått från analog till digital distribution, inte längre omfattas av lagen om pliktexemplar. Detta är ett exempel på att dagens pliktexemplarslag i vissa delar blivit obsolet och behöver ses över. Under året har KB utbildat medarbetarna och utvecklat leveransmetoder inför e-plikten som gäller fullt ut från och med 2015. E-plikten I juni 2012 instiftade riksdagen en ny lag om pliktexemplar av elektroniskt material. Detta innebär att ett pliktexemplar av elektroniskt material som tillgängliggjorts för allmänheten ska lämnas till KB. Syftet med denna lag är att digitalt material inte ska gå förlorat. Under perioden 2013-2014 gällde lagen endast för utvalda leverantörer, men börjar gälla fullt ut från 2015. Under året har arbetet med förberedelserna pågått för ett fullskaligt insamlande av elektroniskt material enligt e-pliktlagen 2015. Nya handläggare har introducerats, en helpdesk har byggts, informationskanaler och en portal för bland annat registrering har utvecklats. KB:s arbete med implementeringen av den lagstadgade insamlingen har fortsatt under 2014. Under året har arbete pågått för att tillsammans med leverantörerna utveckla metoder för insamling. Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 16 av 75
Lagtolkningsarbetet har fortsatt under året med fokus på leverantörer inom områdena film och musik. Under hösten 2014 har KB arrangerat två informationsträffar för myndigheter. Vid informationsträffarna har KB informerat om lagstiftningen och myndigheterna har haft möjlighet att ställa frågor till KB:s experter. Böcker - monografier Liksom övriga delar av mediebranschen befinner sig bokbranschen i ett medielandskap i förändring och försöker hitta nya affärsmodeller och publiceringsformer. E-boksutgivningen ligger fortfarande på en förhållandevis låg nivå, trots det ökande antalet e-boksproducenter och distributörer. Även den tryckta kommersiella bokutgivningen minskar, med undantag för läromedelssidan. Statistiken indikerar en ökning av antalet utgivna monografier, där egenutgivningen troligen står för en stor andel. Det totala inflödet av monografier till KB under året som gått var 24 150 titlar. Årets statistik är emellertid inte helt jämförbar med tidigare år på grund av ändrade rutiner för dubbletthantering. De avtalsreglerade förlagsleveranserna från Bokrondellen 2 visar på en ökning och återgång till 2012 års inflöde av kommersiellt utgivna böcker. Tidskrifter De omfattande strukturella förändringar och omställning till digital produktion, som delvis präglade 2013 års tidskriftsutgivning, fortsatte under 2014. Allt fler kompletterar sin tryckta utgivning med publicering i digitala kanaler. Tidskrifter om mat, idrott, motion och hälsa dominerar fortfarande försäljningen, men tidskrifter med politiskt innehåll utgör en starkt ökande trend. Inflödet av antal tidskriftsnummer till KB fortsätter att minska. Det beror till stor del på att KB inte gjort reklamationer i lika stor utsträckning som tidigare, på grund av omfördelning av personalresurser till förmån för e-pliktarbetet. Totalt har KB reklamerat 39 saknade tidskriftsnummer under året, vilket kan jämföras med 170 tidskriftshäften som inkom genom reklamation under 2013. Minskningen av antal inkomna tidskriftsnummer kan också till viss del bero på att antalet titlar är tämligen oförändrat, medan antal utgivna nummer per år har minskat. 2 Bokrondellen är en svensk databas med information om böcker och bokförlag och drivs av förlag i samverkan. Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 17 av 75
Vardagstryck och affischer I jämförelse med 2013 har antalet levererade vardagstryck ökat i antal. Antalet levererade affischer har däremot minskat. Vad gäller vardagstryck är inflödet, i relation till det pliktmässiga utbudet, mycket svårt att bedöma. Det speciella med vardagstrycket är att det ofta ges ut av företag och organisationer vars huvudsakliga uppgift är en annan än att producera trycksaker. Om dessa institutioner anlitar tryckerier i Sverige är sannolikheten stor att KB erhåller pliktleveranser. Anlitas däremot tryckerier utomlands eller om föreningen har egen produktion är förhållandet det motsatta. För att erhålla alla pliktexemplar skulle omfattande informationsinsatser krävas. Kartor, bilder, vykort och musiktryck En påfallande minskning av inflödet av bilder och vykort kan noteras, medan musiktryck och kartor ligger kvar på en relativt stabil nivå. Även vykort och julkort kan numera egenproduceras med hjälp av appar, som gör det möjligt att omvandla foton till tryckta vykort. Dagstidningar Utgivningen av dagpress fortsätter att präglas av stora förändringar i branschen. Det sker en omfattande minskning av tryck, medan webbläsningen ökar markant. Det mottagna antalet dagstidningar och löpsedlar är således lägre 2014. Under året har bland annat ett antal editioner lagts ner. Antalet löpande dagstidningar är emellertid ganska konstant. De 280 titlar som KB räknade som dagstidningar 2013 har under 2014 kompletterats med ett mindre antal tidigare så kallade annonsblad, vilka har klassificerats om till dagstidningar. Vid utgången av 2014 fanns det 301 titlar som KB räknar som dagstidningar. Mikrofilmningen av löpande inkommande dagstidningar upphörde den 1 januari 2014 och sedan dess har KB digitaliserat leveranserna. Vissa produktionsproblem hos en extern utförare har medfört vissa eftersläpningar i produktionen. Antalet reklamationer som gjorts under året på grund av uteblivna leveranser har ökat betydligt under 2014. En av orsakerna är sannolikt övergången från mikrofilm till digitalisering, då KB också bytte producent för formatomvandlingen. Fonogram, taltidningar, film och video, radio och TV Inflödet av fonogram och taltidningar samt film och video har minskat jämfört med föregående år. Volymminskningen avseende taltidningar beror på att ett par tidningar med utgivning av vardera cirka 300 CD-skivor per år har upphört. KB har arbetat vidare på föregående års mål att få in fler leveranser elektroniskt via nätverk av radio- och TV-materialet. Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 18 av 75
Flera filmkanaler som tidigare har levererats i sin helhet på fysisk bärare har övergått till leverans av urvalsveckor. Resultatet för närradion och kabel-tv är något sämre för 2014. Etablering av elektroniska leveranser via nätverk för dessa aktörer skulle förenkla och effektivisera hantering både för KB och för leveranspliktiga. Alla radiotidningar har under 2014 gradvis övergått till nytt tekniksystem, vilket innebär att radiotidningarna inte längre är leveranspliktiga med stöd av rådande lagstiftning. Sammanfattningsvis har inflödet av radio/tv (beräknat i antal timmar sändningstid) ökat något. Övrigt - pliktleveranser Elva tryckerier fick vitesföreläggande i samband med KB:s årliga krav på grund av helt uteblivna leveranser föregående år. Motsvarande siffra år 2013 var tio tryckerier. Antal nyregistrerade pliktleverantörer under året var 513, vilket kan jämföras med 530 år 2013. Antal pliktleverantörer som upphörde med sin verksamhet år 2014 var 32. Motsvarande siffra år 2013 var 81 leverantörer. KB har under året arbetat med att lokalisera och kräva in pliktexemplar av lokal och dokumentär karaktär; exempelvis filmer från hembygdsföreningar. Vi har även uppmärksammat att flera videobolag erbjuder Video-On-Demand tjänster. KB har vidareutvecklat webbuppladdningen i leverantörsregistret och samarbetat med filmare som levererat sina produktioner via filleveranser. Vi har även fortsatt skapa kontakter med filmvärlden för ökad kännedom om pliktexemplarslagen. Distribution av musik på nätet fortsätter att etablera sig och lagstiftningen om pliktexemplar möjliggör inte insamling fullt ut förrän e-pliktslagen träder i kraft 2015. Pilotprojekt för insamling av musik via filleverans med tillhörande metadata som påbörjades 2012 fortlöper i mindre skala. Genom att samarbeta och föra diskussioner med aggregatorer 3 vill KB kunna anpassa systemet för såväl intaget av filer som metadata enligt branschens standarder. En kartläggning har påbörjats av ljudböcker för att KB bättre ska kunna förbereda sig för de olika distributionsformer och filformat som förlagen har. En uppföljning av 2013 års spelseminarium "Game over/play again!", där temat var tekniska och juridiska möjligheter för långsiktigt bevarande av spel, har KB arbetat vidare med detta år. För att synliggöra problematiken och presentera förslag på lösningar har vi involverat aktörer inom spelbranschen, arkivsektorn samt media. En mindre donationskampanj har påbörjats där KB kontaktar spelutvecklare för att avtala om donationer av spel samt tillhörande metadata via filintag. KB har påbörjat ett samarbete med folkbiblioteken runt om i Sverige för att ta emot gallrade spel. 3 en grossist av musikfiler för artister och skivbolag som vill sälja, alternativt hyra ut, sin musik på onlinebaserade marknadsplatser Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 19 av 75
Förvärv av icke leveranspliktigt material Utländsk litteratur KB ska enligt instruktionen: samla utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning (i tabellen nedan benämnda suecana ) samla en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora Det utländska förvärvet präglas av ett systematiskt arbete med prioriteringar för att få bästa värde för pengarna. Monografiförvärvet prioriteras, och inom detta främst följande kategorier dels suecana 4, dels referenslitteratur i vidaste mening 5 och överhuvudtaget litteratur som direkt stöder forskning i och tolkning av KB:s samlingar. En förmånlig svensk valutakurs har verkat gynnsamt och under 2014 förvärvades det högsta antalet monografier sedan 2009. Den andel av förvärvad utländsk litteratur som faller inom området suecana, har ökat de senaste åren. Också på tidskriftsområdet pågår arbetet med att uppdatera suecanainsamlingen. Inom suecana-området arbetar KB med planmässig insamling inom framför allt följande kategorier: utländsk litteratur om Sverige och svenska förhållanden översättningar till främmande språk från svenska original utomlands utgiven litteratur på svenska språket KB fortsätter arbetet med att hitta de bästa metoderna för ett effektivt och relevant suecana-förvärv. Nätverkskontakter och samarbeten av olika slag är här avgörande för att få kännedom om och kunna förvärva så många och relevanta titlar som möjligt. Samarbete sker med bland annat svenska förlag och litterära agenturer, Kulturrådet, Svenska institutet och Utrikesdepartementet samt med avdelningen för litteratursociologi vid Uppsala universitet. Databaser De avgiftsbelagda databaser som KB håller är noga prövade mot förvärvsprofilen och avsikten med detta förvärv är att erbjuda stöd till forskning i KB:s samlingar. KB förvärvade i slutet av 2014 databaserna TLS Historical Archive, Literaturnaja Gazeta Digital Archive och Book History Online. Dessa förvärv var engångsköp, dvs. inga nya abonnemang. Abonnemangen på databaserna Periodicals Index Online (PIO) och Global Grant avslutades. 4 Suecana: Utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning 5 Dvs. kvalitativa utgåvor av grundläggande och bestående värde till exempel källutgåvor Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 20 av 75
Antikvariskt förvärv KB ska enligt instruktionen förkovra bibliotekets äldre samlingar av böcker och annat tryck, handskrifter, kartor och bilder. Handskrifter, kartor, bilder och musiktryck Insamlingen och förvärvet av kartor fördelar sig på olika materialkategorier. Det handlar om kartor, vykort, kartografiska planscher och handteckningar. Den jämförelsevis höga totalsiffran 2014 beror på att KB tagit emot två större bildarkiv/- samlingar efter tecknarna Fibben Hald respektive Stina Hagberg. Exempel på förvärvade handskrifter är: Brev från Fredrika Bremer Brev till och om August Strindberg Manuskript August Strindberg Manuskript Eyvind Johnson Släktbok Ribbing Manuskript August Strindberg Illustrerad reseberättelse Nils von Dardel Audiovisuellt material KB får löpande erbjudanden om donationer av både äldre och nyare samlingar av audiovisuellt material. Under 2014 inkom 60 förfrågningar om att ta emot material, varav 26 donationer har mottagits. En process för ärendegången har tagits fram som inkluderar handläggare med specialkompetens inom olika områden. Som exempel på donationer kan nämnas en filmsamling från Norbergs kommun samt komplettering till tidigare donation från Svensk kärnbränslehantering AB innehållande ett antal intervjuer rörande bolagets historia. Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 21 av 75
Tabeller Tabell 4 Totala inflödet av pliktlevererat material 2014 2013 2012 2011 2010 Monografier 1 24 150 22 492 21 452 22 997 22 621 Tidskriftshäften 18 804 20 825 23 153 26 447 28 849 Kartor/bilder/vykort/musiktryck 1 798 2 390 Affischer/vardagstryck 2 96 658 92 204 Dagstidningar 3 121 792 130 613 Fonogram och taltidningar 3 716 4 338 1 913 3 104 2 085 100 034 118 874 110 952 131 435 122 561 125 794 4 333 5 058 5 189 Film/video 2 640 3 915 3 664 3 476 4 645 Radio/tv (inkl.lokal radio/lokal tv) 4 649 754 639 397 Flermedialt material 5 193 181 540 095 523 200 596 000 259 560 279 1 Siffran över inkomna och katalogiserade monografier 2014 är inte jämförbar med de beräkningsgrunder som funnits sedan 2007. Rutinerna för beräkning av monografier har justerats 2014. Dubblettavräkningen är därför inte jämförbar med tidigare år och slutresultatet kan därför inte jämföras med föregående år. 2 Till och med 2010 räknades varje trycksak för sig och summerades. Från och med 2011 används följande metod för statistikberäkning av vardagstryck: trycksakerna mäts endast och räknas om till antal styck med hjälp av tidigare noggrann statistikföring. Schablonsumman 776 trycksaker per hyllmeter används för att få fram jämförelsetal. Affischer räknas manuellt även fortsättningsvis. 3 Den i tabellen angivna siffran är hämtad från Signe, KB:s databas för hantering av dagstidningar. Siffrorna anger antal tidningsnummer inkl. editioner och löpsedlar. Löpsedlarna räknas inte manuellt. Istället används ett framräknat omräkningstal enligt vilket det i genomsnitt går 1,12 löpsedlar per tidningsnummer. Antalet tidningsnummer multipliceras alltså med 2,12. 2013 års siffror hämtades den 8 januari 2014, 2012 års siffror den 21 december 2012. 4 Redovisas som sändningstid i antal timmar. 5 Med flermedialt material avses i detta fall såväl dokument för elektronisk återgivning enligt 10 och 14 tredje stycket och kombinerat material enligt 16 i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Gemensamt för dessa är att flera dokumentslag samverkar i syfte att komplettera varandra. Från år 2011 räknas endast titlarna. Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 22 av 75
Tabell 5 Förvärvsstatistik 2014 2013 2012 2011 2010 1 6196 5 497 5 508 4 118 3 144 Monografier varav suecana andel suecana i procent av alla monografier 1966 2 338 1 403 1 259 1 368 31,7 42,5 25,5 30,6 43,5 Löpande serier och flerbandsverk Löpande tidskrifter varav suecana Elektroniska tidskrifter, fulltext Ca 470 Ca 450 Ca 400 Ca 350-1084 1 051 1 072 999 1 756 115 98 93 56-3 985 3 967 3 824 3 148 4 269 Databaser (avgiftsbelagda) 2 57 49 50 42 41 Antikvariskt förvärv 186 200 255 185 568 e-böcker 3 249 628 654 641 221 1 Siffrorna för monografier är framtagna med hjälp av manuellt förd förvärvsstatistik, medan antalet serier/flerbandsverk, tidskrifter och elektroniska tidskrifter huvudsakligen är beräknade utifrån leverantörernas uppgifter. 2 Ökningen beror på nyförvärv samt att ett antal databaser som gratis medföljer andra abonnemang redovisas för första gången 2014. 3 Literature Resource Center medtas ej i statistiken från och med 2014 efter avstämning med flera andra forskningsbibliotek. Tabell 6 Kartor, bilder, och musiktryck samt från 2011 även digitaliserade handskrifter, från 2014 personarkiv 2014 2013 2012 2011 2010 Enheter ca 18 200 1 902 1 001 801* 818 1 428 Varav köp 123 13 64 9 318 Förvärvet av kartor och bilder statistikförs på dokumentnivå. 2012 års insamling och förvärv har reviderats och räknats upp med 1 000 000 (1 miljon) bilder efter det att den stora mängden fotografier i Aftonbladets bildarkiv som togs emot detta år har räknats under 2014. Tabell 7 Handskrifter 2014 2013 2012 2011 2010 Hyllmeter 80 65 132 30 80 Accessioner 67 95 137 76 76 Varav köp 7 4 1 0 2 Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 23 av 75
Beskriva KB ska enligt instruktionen: beskriva den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, framställa nationalbibliografin KB vill lyfta fram: Under året har arbetet fortsatt inför övergången till RDA, en internationell katalogiseringsstandard anpassad till den digitala utvecklingen. För den nationella bibliotekskatalogen Libris pågår utvecklingen av ny systeminfrastruktur vilken möjliggör användandet av länkande data. Därigenom kan Libris knytas samman med övriga resurser på Internet. Efter sju års förhandling undertecknade KB under 2014 medlemskap i WorldCat, en av världens största bibliotekskataloger och som drivs av OCLC. KB har hela förhandlingstiden vidhållit att katalogposterna i Libris ska vara fritt tillgängliga under den öppna licensen Creative commons (CC0). Det svenska medlemskapet innebär att svensk forskning och svensk utgivning blir mer synlig i ett internationellt sammanhang. Katalogisering av pliktmaterial Antalet katalogiserade monografier ligger på nästan exakt samma nivå som föregående år. Under 2014 har KB fortsatt utveckla sina arbetssätt så att samma produktionstakt kunnat hållas trots minskade resurser i form av tillgänglig personal. Effektiviteten har därmed ökat markant. Dessvärre har inte tidigare eftersläpning kunnat betas av. Antalet katalogiserade tidskrifter ligger på samma nivå som 2013. Den minskning som inträffade mellan åren 2011 och 2013 har nu stabiliserats. Minskningen berodde till stor del på att KB under 2012 ändrade principerna för hur vi bedömer om ett pliktexemplar ska katalogiseras eller lämnas till den okatalogiserade samlingen av vardagstryck, så att fler tidskrifter hamnar i den senare kategorin. Förändringen fick fullt genomslag under 2013. I stort sett sker katalogiseringen av de svenska tidskrifterna i den takt de kommer in som pliktleveranser. Arbetet med att ta fram en komplett beskrivning av svenska tidskrifter Nya Lundstedt tidskrifter har pågått under flera år. Bibliografin arbetar i Libris och beskriver alla svenska tidskrifter med utgivningstid under 1900-talet, utifrån de pliktlevererade exemplaren i KB:s samlingar. Bibliografiarbetet har pågått 2002-2008 och i mindre skala 2009-2013. Nu slutförs bibliografin i ett tvåårigt projekt som till största delen är finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 24 av 75
Under 2014 har katalogisatörerna för det audiovisuella materialet arbetat vidare med genre-formämnesord och skapat auktoritetsposter i Libris. Antalet objekt för film och video har ökat jämfört med 2013, detta på grund av inarbetad eftersläpning. Antalet fonogram och interaktiva medier ligger helt i fas med inkomna pliktexemplar. Antalet katalogiserade dagstidningar/annonsblad har fortsatt att sjunka jämfört med 2012 och 2013. Nätet har tagit en stor andel av annonsintäkterna, vilket gör det allt svårare att starta nya dagstidningar och annonsblad. Katalogisering av icke leveranspliktigt material KB ska enligt instruktionen: beskriva... utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning, beskriva en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora Utländsk litteratur Antalet producerade katalogposter inom området utländsk litteratur under 2014 stannade mycket nära 2013 års resultat. Tämligen god överensstämmelse rådde också under 2014 mellan årets förvärv och årets katalogisering. Andelen katalogiserade monografier motsvarade 89 procent av antalet förvärvade monografier under året. Motsvarande siffra för 2013 var 98 procent. Inom kategorin suecana har litteratur på 47 olika språk katalogiserats under året. I tabellen särredovisas från år 2012 katalogisering av litteratur utgiven före 1956. Detta är till stor del frågan om saknade skrifter, ofta svenska, som förvärvats till KB antikvariskt eller via gåvor. Under 2014 har dock majoriteten av katalogiseringarna i denna kategori gällt befintlig litteratur i KB:s samlingar, som katalogiserats i samband med pågående inventeringsprojekt. 2012 tillkom kategorin Poster till bibliografin Suecana extranea utan förvärv. I anslutning till förvärvet av suecana, producerar KB sedan många år bibliografin Suecana extranea, tillgänglig via Libris Webbsök. I detta sammanhang infördes 2012 som policy att KB endast förvärvar en utgåva av en och samma översättning av ett visst verk från svenska till ett främmande språk. Ytterligare utgåvor av samma översättning (till exempel pocketutgåva, bokklubbsutgåva etc.) kan istället endast bibliograferas utan att KB förvärvar dem. Från forskarhåll omvittnas att Suecana extranea är ett, även vid internationella jämförelser, kraftfullt verktyg som underlag för analys av till exempel översättningar och även bibliografering utan förvärv är då av stort värde. Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 25 av 75
Kartor, bilder och musiktryck Under 2014 har antalet poster i Libris avseende kartor, bilder och musiktryck mer än fördubblats. Majoriteten av dessa poster är kartor och bilder. Bilder har även katalogiserats av Föremålsvården i Kiruna i samband med digitalisering. Suecia-projektet har arbetat med förbättrade sökingångar i befintliga under 2013-2014 upprättade katalogposter för Erik Dahlberghs handteckningar, Suecia antiqua et hodierna och relaterade dokument. Detta arbete rör 500-600 poster. Audiovisuellt material Under året har 290 ljudinspelningar och 140 videoinspelningar katalogiserats ur donerade samlingar. I detta ingår bland annat inspelning från Erik Nordgren, kompositör som tonsatte 17 av Ingmar Bergmans filmer, samt Filmcentrum. KB har 1 041 poster katalogiserat i Svensk mediedatabas (SMDB), av dessa är merparten privatfilmer. Under året har KB deltagit i arbetet med att ta fram genreformämnesord rörande film, vilka började användas i katalogiseringen under 2014. Nya katalogiseringsregler och ny plattform för katalogiseringsstöd Inom KB pågår arbetet med bland annat övergång till nya katalogiseringsregler och den nya plattformen för katalogiseringsstöd som har bäring på avsnittet Beskriva. Det arbetet och dess kostnader redovisas dock under avsnittet Nationell bibliotekssamverkan och utveckling. Tabell 8 Dokumentation av pliktexemplar 2014 2013 2012 2011 2010 Monografier 18 280 18 373 18 378 21 701 21 647 Tidskriftshuvudposter 1 Kartor/bilder/musiktryck Affischer och vardagstryck Dagstidningar/annonsblad Film/video Fonogram 291 296 366 428 415 4 568 2 214 2 345 1 453 2 057 1 546 1 147 1 849 2 876 2 544 3 8 17 33 18 1 787 1 447 1 474 1 763 806 2 273 2 245 1 695 2 529 7 305 Radio/TV 2 486 635 506 183 466 494 468 715 323 879 1)T.o.m. halvårsskiftet 2008 katalogiserades även serier. 2)Mäts i antal timmar Kungl. bibliotekets årsredovisning 2014 Dnr 1.2.2-2015-86 Sida 26 av 75