ARBETSMATERIAL 2010-01-28 KARLSKRONA KOMMUN Vattenförsörjningsanläggningen i Tving Förslag till skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter Kalmar 2010VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB
Innehållsförteckning 1 ALLMÄN ORIENTERING...1 1.1 ALLMÄNT...1 1.2 PLANBESTÄMMELSER...2 1.3 VATTENBEHOV...3 2 GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...4 2.1 TOPOGRAFI OCH OMGIVNING...4 2.2 GEOLOGI...4 2.3 HYDROLOGI...6 2.4 VATTENBALANS...8 2.5 YTVATTNETS KVALITET...9 2.6 YTVATTNETS VÄRDE...10 2.7 SÅRBARHET...11 3 RISKINVENTERING...12 3.1 ALLMÄNT...12 3.2 VATTENVERKSAMHET...12 3.3 SABOTAGESITUATIONER OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR...12 3.4 VERKSAMHETER I TILLRINNINGSOMRÅDET...12 4 AVGRÄNSNING VATTENSKYDDSOMRÅDE...15 4.1 ALLMÄNT...15 4.2 AVGRÄNSNING SKYDDSOMRÅDE...15 5 SKYDDSZONER...16 5.1 ALLMÄNT...16 5.2 FÖRESLAGNA SKYDDSZONER...16 6 TEKNISKA BARRIÄRER/SKYDDSÅTGÄRDER...17 6.1 PRAKTISKA ÅTGÄRDER...17 6.2 ADMINISTRATIVA ÅTGÄRDER...17 6.3 ÖVRIGA ÅTGÄRDER...18 7 SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER...19 7.1 FASTÄLLANDE AV SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER...19 7.2 ÄGANDERÄTTSFÖRHÅLLANDE INOM FÖRESLAGET SKYDDSOMRÅDE...19
Bilagor Bilaga A1 Kungörelse om lokala hälsoskyddsföreskrifter för Karlskrona kommun Ekolodning Skärsjön, SMHI Bilaga A2 Bilaga A3 Analysresultat på råvattnet för ett tillfälle per år, 2002-2008 Bilaga A4 Analysresultat på råvattnet år 2008 Bilaga A5 Förteckning över fastigheter med anmäld: -berg- alt. jordvärme, - cistern, hästverksamhet-gödselhantering Bilaga A6 Förteckning över markägare vilkas rätt berörs av upprättat förslag till skyddsområde Planscher Plansch 1 Föreslaget skyddsområde. Skala 1:10 000
1 ALLMÄN ORIENTERING 1.1 Allmänt Vattenförsörjningen i Tving samhälle baseras på råvattentäkten Skärsjön. Skärsjön är belägen norr om Tving samhälle. Råvatten leds in via en intagsledning och renas därefter i Tving vattenverk. Skärsjön och Tving samhälles lokalisering framgår av figur 1 och plansch 1. Figur 1: Översiktskarta, Tving vattentäkt med förslag på skyddsområde samt tolkad befintligt skyddsområde (streckat område). För råvattentäkten Skärsjön finns sedan 1986 hälsoskyddsföreskrifter, se bilaga 1. Från dessa hälsoskyddsföreskrifter framgår att ett skyddsområde finns upprättat för råvattentäkten Skärsjön som omfattar Skärsjön samt en i princip 100 m bred kantzon kring sjön, se figur 1. För Tving vattentäkt finns ingen gällande vattendom. För att förbättra skyddet av vattentillgången i den kommunala vattentäkten vid Tving har kommunen uppdragit Vatten och Samhällsteknik att upprätta ett förslag till skyddsområde för ytvattentäkten. 1
1.2 Planbestämmelser I Karlskrona kommun Översiktsplan 2002 omnämns att översyn av kommunala vattentäkter kommer att göras avseende skyddsföreskrifter och skyddsområde. Ingen fördjupad översiktsplan finns för Tving. I Tving finns det ett flertal detaljplaner både från 1950-, 60-, 70-, 80- och sent 90-tal. Detaljplanerna gäller främst för bostadsbebyggelse, allmänt ändamål, jordbruksändamål, småindustri samt bensinstation. Samtliga detaljplaner återfinns nordost om väg 122. I dagsläget (2008) finns inga nya planuppdrag i Tving. Inget detaljplanelagt område berör föreslaget vattenskyddsområde. Detaljplanelagt område redovisas i figur 2. Figur 2: Detaljplaner vid Tving (uppgift 2008). 2
1.3 Vattenbehov Tving vattenverk försörjer Tving samhälle. Under år 2008 var det ca 490 personer anslutna till vattenverket. Det årliga totala råvattenuttaget för åren 2002-2008 varierade mellan 37 658 m 3 och 43 734 m 3. Detta uttag motsvarar en medeldygnsförbrukning på 77-83 m 3 /dygn motsvarande 147-169 l/pe dygn, se tabell 1. Tabell 1: Råvattenuttag och dricksvattenproduktion vid Tving vattenverk åren 2002-2006. Råvattenuttag Dricksvattenmängd Förbrukning Årtal m 3 /år m 3 /år m 3 /dygn l/pe, dygn 2002 39 366 28 205 77 157 2003 37 584 28 580 78 159 2004 43 734 30 452 83 169 2005 41 057 28 026 77 157 2006 39 338 26 257 72 147 2007 39 084 26 768 73 150 2008 36 949 27 836 76 155 medel 39587 27932 77 156 Vattenverkets maximala produktionskapacitet är ca 10 m 3 /h. År 2008 var medelproduktionen 3,2 m 3 /h. Maximal medeldygnsproduktion under åren 2001-2008 var 180 m 3 dygn. Inom kommunen vill man ha expansionsmöjlighet för industrin och bostadsområden. Kommunens uppfattning är att den bör vara ca 20 % mer än aktuell maximal medeldygnsproduktion, vilket motsvarar ca 220 m 3 /dygn. 3
2 GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 2.1 Topografi och omgivning Skärsjön är beläget i ett skoglandskap. Sjöns medelvattenyta bedöms utifrån kartmaterial vara ca +65 möh. De högst belägna partierna inom sjöns tillrinningsområde är ca +95 möh. Vid Skärsjöns sydöstra del finns en badplats samt ett antal fritidshus. Söder om Skärsjön är vattenverket beläget samt delar av Tving samhälle. Foto 1: Skärsjön sett fån vattenverket vid sjöns sydöstra del. Foto taget 2008-02-19. Mindre skogsvägar i huvudsak lämpade för timmerbilar finns kring sjön. 2.2 Geologi Jordarterna i Skärsjöns avrinningsområde utgörs av morän med varierande mäktighet. I vissa partier är jordtäckets mäktighet mindre än 0,5 m. Jordarterna utbredning redovisas i figur 3. 4
Figur 3: Utdrag ur Karlskrona kommun Geokarta (VIAK 1982), med inlagt förslag till skyddsområde. Berggrunden i Skärsjöns avrinningsområde utgörs av gnejsgranit. Enligt den geohydrologiska kartan över Blekinge län (SGU 1983) redovisas inga större sprickzoner i berggrunden i Skärsjöns avrinningsområde. Närmast belägna större sprickzon löper söder om Tving utmed Nättrabyån. Geofysiskt och topografiskt indikerade sprickzoner är belägna i den östra delen av Skärsjön och dess avrinningsområde nord-sydlig riktning. Sprickzonerna redovisas på särskild tektonisk karta över Karlskrona kommun (VBB VIAK 1991), figur 4. 5
Figur 4: Föreslaget skyddsområde, tillrinningsområde - prickad linje samt av VBB VIAK (1991) redovisade geofysiska och topografiskt indikerade lineament. 2.3 Hydrologi Hydrologiska data för Skärsjön baserat på i huvudsak data från SMHI redovisas i tabell 2. Tabell 2: Karaktäristiska data för Skärsjön. Skärsjön Mängd Avrinningsområde 2,5 km 2 Sjöareal 0,58 km 2 Sjövolym 2,38 Mm 3 Medeldjup Maxdjup Omsättningstid 4,1 m 16 m 5,5 år SMHI utförde år 1993 en ekolodning av Skärsjön. Resultatet av ekolodningen redovisas i bilaga A2. Skärsjön utgör en s.k. källsjö vilket innebär att sjön saknar tillflöden i form av vattendrag. Tillrinningen består då i huvudsak av ytavrinning på mark, grundvatten samt nederbörd som faller på sjön. Den indikerade sprickzonen, se figur 4, som löper genom Skärsjön skulle kunna utgöra ett potentiellt tillflöde. Men då ekolodningen, se bilaga A2, studeras finner man inte något djupare parti som sammanfaller med den indikerade sprickzonen. Detta tyder på att där 6
inte är en sprickzon, det bör även påpekas att denna sprickzon endast är indikerad och därmed behöver den inte finnas. Skärsjön har endast ett större utlopp, Krogbäcken i den sydöstra delen och ett mindre diffust utlopp i sjöns västra med begränsat utflöde, se figur 5. Figur 5: Föreslaget skyddsområde samt Skärsjöns tillrinningsområde prickad linje. Krogbäcken utgör recipient för spolvattnet som uppstår vid reningsprocessen vid Tving vattenverk. Rinntiden vid extrem högvattenföring och längsta avstånd (ca 1 km) mellan vattendelaren och sjön samt antagandet om att ett mindre dike finns mellan dessa är beräknad till endast 20 min. Vattenhastigheten i vattendrag bedöms vara hög pga. relativt branta lutningar mot sjön inom avrinningsområdet, >30 m/km. Inga kända ytliga vattendrag finns vid kännedom inom avrinningsområdet, inga hittades i heller vid fältobservation. Ytavrinning kan förekomma inom tillrinningsområdet då jordtäcket i vissa delar är tunt eller med berg i dagen, se figur 3. Transporttiden för en förorening i Skärsjön beror på var i sjön föroreningen befinner sig och vilka strömningsförhållanden som råder i sjön. Den teoretiska utbytestiden i Skärsjön är beräknad till 5-6 år vid ett antagande om ett medel- 7
djup av 4,1 m. I verkligheten medverkar aldrig hela sjöns volym i utbytet. I den något flikiga Skärsjön medverkar en mindre del i utbytet än i en sjö med jämnare form. Vinden driver ytströmmarna och kan skapa en cirkulation, som påverkas av sjöns morfologi och eventuell skiktning. Även bottentopografi, strandkonturer, olika friktionsförhållanden har betydelse. Strömmarna i Skärsjön är svåra att generalisera då det inte är en genomströmningssjö. Sannolikt är att den huvudsakliga strömningen är riktad mot Krogbäckens inlopp. Generellt kan antagas att strömningshastigheten nära ytan är ca 2 % eller mindre av vindhastigheten. Vid vindhastigheten 10 m/s, längsta avstånd i Skärsjön till uttagsområdet, ca 1-1,5 km, är transporttiden endast 1-2 timmar. Således kan transporttiderna för en förorening inom Skärsjöns avrinningsområde bli väldigt korta vid transport med ytvatten. Då tillrinningen till Skärsjön även utgörs av grundvatten är transporttiden för en förorening i grundvattnet av intresse. Vid antagandet att grundvattenytans lutning är densamma för markytan 30 m/km och att jordarten utgörs av grusig morän med hydrauliska konduktiviteten 1x10-5 m/s är transporttiden inom Skärsjöns avrinningsområde, från ytvattendelaren till strandkant, beräknad till 0,5-11 år. 2.4 Vattenbalans Vid antagandet att grundvattendelare sammanfaller med ytvattendelare och att allt bildat grundvattnet mynnar i Skärsjön kan en vattenbalans för Tving vattentäkt beskrivas enligt följande: Q in - Q råvatten - Q ut + (P-E) A sjö = A sjö dh/dt, parametrarna beskrivs i tabell 3. Tabell 3: Beskrivning av parametrar vid vattenbalans för Tving vattentäkt/skärsjön vid normalår. Parameter Förklaring Mängd Q in Tillflöde till sjön 334 000 m 3 /år Q råvatten Råvattenuttag (medelår) 39 587 m 3 /år Q ut Utflöde 396 000 m 3 /år P Nederbörd 1 624 mm E Avdunstning 450 mm A sjö Sjöareal 0,58 km 2 dh/dt Vattennivåförändning 0,0 m/år 1 Baserat på mätvärden från SMHI:s mätstation i Bredåkra. Ur tabell 3 framgår att råvattenuttaget under år 2006 utgör, ca 9 %, av nybildningen av vatten i Skärsjön. Vid en eventuell framtida ökning av 8
råvattenuttaget motsvarande 20 % så utgör råvattenuttaget ca 11 % av nybildningen under ett normalår. Vid extrema torrår kan råvattenuttaget utgöra en betydande del av nybildningen av vatten till Skärsjön. Baserat på SMHI:s mätstation i Bredåkra är den lägst uppmätta nederbörden sedan år 1901 380 mm/år. Vid denna nederbörd beräknas avdunstningen vara från land 295 mm och från sjön 450 mm. Råvattenuttaget under ett medelår utgör då 32 % av nybildningen och vid eventuell framtida ökning av råvattenuttaget med 20 % så utgör råvattenuttaget 39 % av nybildningen. Ur tabell 3 framgår även att utflödet från sjön som i princip motsvarar medelvattenföring i Krogbäcken vid sjöns utlopp är 396 000 m 3 /år eller motsvarande 13 l/s vid ett normalår. 2.5 Ytvattnets kvalitet Vid den kontinuerliga driften av vattenförsörjningsanläggningen uttas prov på intaget råvattnen. Analyser av råvattenprover, uttagna under åren 2002-2008, visar att det generellt är problem med något för höga halter av mikroorganismer samt högt färgtal och turbiditet, se förenklad sammanställning i tabell 4. Under ovan angivna tidsperiod kan inga trender avseende råvattenkvaliten utläsas, se även bilaga A3 där medel för varje år redovisas. I bilaga A4 redovisas samtliga analysresultat av råvattnet utförda under 2008. Inget bekämpningsmedel är funnet vid de utökade analyserna. Tabell 4: Skärsjön Råvatten Ämnen i råvattnet där gränsvärde för dricksvatten överskrids, SLFVS 2001:30. Tjänligt med anm / otjänligt alltid mikroorganismer, färg, turb, ph Råvattnet måste behandlas på olika sätt för att erhålla en god dricksvattenkvalitet. Råvatten tas från intagsledning via kommunicerande brunn vid vattenverket utrustad med frekvensstyrd pump. I vattenverket doseras lut för att uppnå ett önskat fällnings-ph. Därefter leds vattnet in i en oxidationstank där oxidation samt avdrivning av flyktiga lukt- och smakämnen sker. I utloppet av oxidationstanken doseras fällningskemikalien ekoflock. Möjlighet finns även att dosera polymer för att förbättra flockbildningen. Bildade flockar avskiljs sedan via ett dynasandfilter. Det fällda vattnet passerar sedan ett kolfilter för lukt- och smakreduktion. Vattnet rinner sedan vidare till ett alkaliefilter med hydrokarbonatmassa, före vilket koldioxid doseras. Filtret justerar vattnets hårdhet och alkalinitet. Som mikrobiologisk barriär används UV-ljus och natriumhypoklorit doseras. Processchema för Tving vattenverk redovisas i figur 6. 9
Figur 6: Processchema Tving vattenverk. 2.6 Ytvattnets värde Bedömning av ytvattnets värde är vansklig och beroende av vilka värderingar man lägger in i ordet värde. Ytvattnet har både ett utvinningsvärde som går att omsätta i reda pengar och ett in-situvärde som mer handlar om naturvärde och hydraulisk funktion. Vid upprättande av vattenskyddsområde är det främst utvinningsvärdet som skyddas. Ytvatten som är värdefullt för naturen kan i svensk lagstiftning skyddas på annat sätt. Med värde menas här därför det rent ekonomiska värdet av en vattentäkt om den skulle bli långsiktigt förstörd genom en olycka eller annan påverkan så att en ny vattentäkt måste sökas. Vid bedömning av värdet på en ytvattentäkt kan man ansätta kostnaden för att ersätta vattentäkten med en ny om den nuvarande vattentäkten skulle bli obrukbar exempelvis genom en förorening. Alternativt till att beräkna ersättningsvärden är att göra en kvalitativ indelning i värdeklass enligt handbok 1. En bedömning enligt dessa grunder medför att Tving ytvattentäkt bör klassas som en vattentäkt med mycket högt skyddsvärde. I denna kategori ingår bl.a. allmänna huvudvattentäkter vilket motsvarar Tving vattentäkt. 1 Naturvårdsverkets Handbok 2003:6, Vattenskyddsområde med allmänna råd, sep 2003 10
2.7 Sårbarhet Riskbedömning görs utifrån tillrinningsområdets sårbarhet, med begreppet sårbarhet beskrivs motståndskraften inom ett mark- och vattenområde mot föroreningar. För klassificering av sårbarheten för ett ytvatten finns två föroreningsscenarier: förorening direkt på vattnet samt förorening på omgivande mark. Vid utsläpp direkt på vattenytan är sårbarheten extremt hög. Den omgivande marken kring Skärsjön utgörs av i huvudsak morän. Marken är bevuxen med skog samt inga vattendrag mynnar i sjön vilket medför måttlig sårbarhet för ytvatten. Områden med ytligt förekommande berg medför hög sårbarhet. Sårbarheten beror i stor utsträckning var i tillrinningsområdet en eventuell förorening sker. 11
3 RISKINVENTERING 3.1 Allmänt Inom det aktuella området för vattentäkten förekommer verksamheter, vilka vid olyckor eller ovarsamhet kan åstadkomma allvarliga skador på vattnet. Riskobjekt kan delas upp i de olika kategorierna: vattenverksamhet sabotage, krig, kris och klimatförändringar verksamheter i tillrinningsområdet 3.2 Vattenverksamhet Vattenverksamheten i sig kan bl.a. medföra risker genom Entreprenadarbeten nära vattentäkt Vattenbrist eller kvalitetsförsämring Arbete pågår inom kommunen för att utvärdera och påverka rutiner avseende dokumentation och instruktioner för samtliga vattentäkter. 3.3 Sabotagesituationer och klimatförändringar Åtgärder inom ramen för sabotage och krigssituationer behandlas i samband med upprättandet av beredskaps- och saneringsplan. Vissa scenarion tyder på att vi förväntas få större variationer mellan torra och våta perioder. Tänkbara problem som kan komma ifråga då det är mer vatten i omlopp är att föroreningar lättare (snabbare) kan sprida sig till yt- och grundvatten. Dag- och spillvattensystem kan bli överbelastade. 3.4 Verksamheter i tillrinningsområdet De risker som man kan regleras genom skyddsföreskrifterna, se bilaga B, är verksamheter och markanvändning inom tillrinningsområdet. En inventering baserad på genomgång med Tekniska kontoret, Karlskrona kommun samt miljökontoret kompletterad med studie i fält ger att åtminstone följande verksamheter / anläggningar kan utgöra presumtiva risker: Vägar Bebyggelse (enskilda avlopp, uppvärmning, cisterner, trädgårdsskötsel mm) 12
Kommunala avloppsledningar Skogsbruk I detta sammanhang har inga besök vid exempelvis lantbruk eller dylikt skett varför inventeringen inte kan betraktas som fullständig. Den kan dock utgöra utgångspunkt för framtida kontakter med genomgång av respektive verksamhet. En utförligare beskrivning av de allvarligaste presumtiva föroreningsriskerna i tillrinningsområdet beskrivs nedan. Vägar Inom Skärsjöns tillrinningsområde finns inga större vägar. En del mindre grusvägar finns kring sjön avsedda i huvudsak för transport av timmerbilar samt transport till och från fritidshus och badplatser. Vägdagvatten avleds inte till några särskilda diken som mynnar i Skärsjön. Bebyggelse Vid Skärsjöns nordöstra område finns ett fritidshus med enskilt avlopp. Enskilt avlopp finns endast anmält för fastighet Tving 3:23, se bilaga A5. Det finns troligen fler icke anmälda enskilda avlopp inom Skärsjöns tillrinningsområde. En del av bostadsområdet Tving ligger inom tillrinningsområdet. Olycksrisk vid exempelvis oljepåfyllning i enskilda tankar är stor. Hos kommunens samhällsbyggnadskontor finns i dag inga anmälda cisterner inom skyddsområdet. Det finns troligen icke anmälda cisterner. Berg- och jordvärme är anläggningar vilka också kan påverka vattenkvaliteten. Inom tillrinningsområdet finns 2 kända jord- eller bergvärmeanläggningar, aktuella fastigheter är uppräknade i bilaga A5. Även olämplig hantering av kemikalier i privata hushåll kan vålla skada. Kommunala avloppsledningar Tving samhälle är anslutet till kommunalt vatten- och avlopp, se figur 6. Inom föreslaget skyddsområde finns en fastighet har anmält sitt enskilda avlopp till kommunen, se bilaga A5. De flesta bebyggda fastigheter inom föreslaget skyddsområde omfattas inte av kommunalt avlopp och har troligen någon form av enskilda avlopp. Vissa av dessa ligger nära det kommunala verksamhetsområdet. 13
Figur 6: Fastigheter anslutna till kommunalt avlopp samt förslag till skyddsområde. Skogsbruk I Skärsjöns tillrinningsområde förekommer aktivt skogsbruk. Risk för föroreningsspridning i form av petroleumprodukter föreligger vid användning av olika slags motordrivna skogsmaskiner. Risk för föroreningsspridning förekommer också vid användning av bekämpningsmedel och gödningsmedel. Tillfälliga upplag för timmer, bark massaved, eller flis bedöms också kunna förekomma vid avverkningar. 14
4 AVGRÄNSNING VATTENSKYDDSOMRÅDE 4.1 Allmänt Huvudprincipen är att skyddsområdet skall omfatta hela tillrinningsområdet. Om ett mindre område avgränsas måste riskerna utanför vattenskyddsområdet vara acceptabla. Avgränsningen bör då baseras på en bedömning av naturliga och tekniska barriärer samt potentiella riskobjekt i tillrinningsområdet. Avgränsning av ett skyddsområde för en ytvattentäkt bör baseras på en kombination av flera principer såsom: Topografisk avgränsning vattendelare, se kap 2.3 Buffertzoner kring vattendrag Fasta rinntider i vattensystemet, se kap 2.3 Sårbarhetsbedömningar och klassificering, se kap 2.7 Empiriska erfarenheter Risker/riskacceptans, se kap. 3 I följande kapitel redovisas motiveringar för föreslagen avgränsning av vattenskyddsområde för Tving ytvattentäkt. Avgränsningen har gjorts utifrån resultaten av utförda undersökningar samt baserat på nuvarande och planerade råvattenuttag från Skärsjön. Avgränsat område framgår av plansch 1. 4.2 Avgränsning Skyddsområde Då rinntiderna inom Skärsjöns avrinningsområde bedöms blir relativt långa då inga vattendrag till Skärsjön förekommer föreslås skyddsområdet endast omfatta en del av avrinningsområdet. Likväl bedöms föroreningsriskerna inom avrinningsområdet vara få och av mindre betydelse. Utifrån ekolodningen av sjön bedöms den indikerade sprickzonen som går under sjön i nord-sydlig riktning inte utgöra en potentiellt vattenförande sprickzon, utan är således endast indikerad. Skyddsområdet omfattar därför inte denna indikerade sprickzon. Föreslaget skyddsområde omfattar en yta av knappt 1,0 km 2. Skärsjöns avrinningsområde inklusive Skärsjön omfattar 2,5 km 2. 15
5 SKYDDSZONER 5.1 Allmänt Vattenskyddsområden kan avgränsas i olika skyddszoner, då det behövs olika restriktioner inom olika delar av vattenskyddsområdet. Följande generella indelningsgrunder gäller för de olika skyddszonerna: Vattentäktszon - att säkra ett effektivt närskydd för en vattentäkt. Principen ska vara att området ska vara otillgängligt för andra än verksamhetsutövaren. Primär skyddzon - att skapa rådrum i händelse av en akut förorening. Sekundär skyddszon - att bibehålla en hög yt- och grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Tertiär skyddszon - att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. 5.2 Föreslagna skyddszoner Vattentäktszon Vattentäktszon föreslås att inte tillämpas vid Tving vattentäkt.. Enligt Karlskrona kommuns bedömning föreligger det större risker för sabotage om markering eller dylikt av råvattenintaget förekommer. Primär skyddszon Området för den primära zonen föreslås omfatta Skärsjön och en 50 m bred strandzon kring Skärsjön. Sekundär skyddszon Sekundär skyddszon föreslås gälla för övriga delar inom skyddsområdet som inte omfattas av primär skyddszon och omfattar i princip ett 50 m brett markområde utanför primär skyddszon, se plansch 1. Tertiär skyddszon Tillämpas inte, men i aktuellt område skulle det kunna innefatta resterande del av avrinningsområdet. 16
6 TEKNISKA BARRIÄRER/SKYDDSÅTGÄRDER 6.1 Praktiska åtgärder För den framtida planeringen bör vidare undersökningar göras för vad kommunen kan behöva titta närmare på. Tänkbara åtgärder som kan behövas är: - Översyn av fastigheter med enskilda avlopp vid Skärsjön. - Vid mindre skogsvägarna som vid passage av gränsen till skyddsområde i form av en blå/gul skylt med texten: Tving vattenskyddsområde, Water protection area, Vid olycka ring 112 - Vid strategiska platser längs vägar/stigar inom skyddsområdet placeras informationsskyltar enligt Naturvårdsverkets standard - Informationsskyltar skall placeras vid tankar för förvaring av petroleumprodukter och andra kemiska ämnen - Tillsyn av vattenskyddsområdet bör utföras regelbundet 6.2 Administrativa åtgärder Fastställande av skyddsområde Med hänsyn till att det aktuella området har stor betydelse för vattenförsörjningen i Tving är det nödvändigt att Skärsjön vid Tving skyddas på ett sådant sätt att utnyttjandet för vattenförsörjningsändamål ej äventyras. Genom fastställelse av skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter ges möjlighet till ett förbättrat vattenskydd för aktuell ytvattentäkt. Upprättande av åtgärdsplan Vid alla tillbud är möjligheterna att förhindra skador på vattnet bättre ju tidigare man är med åtgärd. Det är därför av yttersta vikt att eventuella olyckor, där vattenförekomsten riskerar att komma till skada, snarast kommer till kännedom hos räddningsverk/driftspersonal/berörd myndighet. Samtliga boende och verksamma inom skyddsområdet bör därför vara införstådda med skyddsföreskrifterna och vart de ska vända sig i händelse av föroreningssituationer. Informationsskyltar bör även sättas upp vid genomfartsvägar. Vid trafikolyckor, läckage från förvaringstankar för petroleumprodukter, kemiska ämnen m m finns risk för att eventuella föroreningar når grundvattnet och transporteras vidare till vattentäkten. Situationen är särskilt känslig i partier där föroreningar snabbt kan nå grundvattnet. Sådana partier kännetecknas främst av tunna och/eller genomsläppliga jordlager och partier med berg-idagen. Vid sådana händelser krävs omedelbara åtgärder. 17
Som ett led i arbetet med miljöledningssystemet arbetar kommunen kontinuerligt med riskinventering. Detta för att möjliggöra snabba åtgärder i anslutning till tänkbara olyckor med olika typer av kemikalier eller andra föroreningar inblandade, så att skador på vattnet kan undvikas eller minimeras. Vid nyetablering av verksamheter och vägar inom skyddsområdet bör alltid klarläggas vilka förebyggande åtgärder som kan vidtas till skydd för den kommunala vattentäkten. Effektivast är om det går att hindra föroreningar från att nå yt- och grundvatten. Detta kan ske genom olika former av tätningar eller snabba schaktningsinsatser. Tätningar fungerar oftast bäst om de byggs i förebyggande syfte innan någon olycka skett. Snabba schaktningsinsatser underlättas om en beredskapsplanering finns. Om grundvattnet som rinner till Skärsjön hinner förorenas, kan anläggandet av pumpningsställe m m nedströms föroreningsplatsen vara den lämpligaste åtgärden. Ju snabbare pumpningen påbörjas och ju närmare föroreningskällan en effektiv pumpning kan anordnas, desto bättre förutsättningar att begränsa omfattningen av skadan. Föroreningar i ytvatten kan ibland begränsas med länsar. Tillsyn av skyddsområdet bör ske regelbundet. Området bör kontrolleras så att inga otillåtna verksamheter eller presumtiva föroreningsrisker förekommer. Vad som skall ingå i tillsynen kan förslagsvis ingå i driftinstruktioner eller liknande för vattenförsörjningen i Tving. Tillsyn av skyddsområdet bör genomföras minst 1 gång per år. Om vattentäkten blir förorenad eller på grund av andra anledningar inte kan användas är det viktigt att det finns tillgång till reservvatten. I beredskapsplanen bör det stå beskrivet var och hur reservvatten kan ersätta vattentäkten. Tving vattentäkt kan tillfälligt ersättas med vattentankar från Karlskrona vattentäkt. 6.3 Övriga åtgärder Förutom tidigare nämnda åtgärder bör även rutiner fortsättningsvis ses över avseende - hantering och lagring av petroleumprodukter och andra kemiska produkter på industrier, bondgårdar, i bostadsfastigheter och andra fastigheter, - transport av farligt gods m m på vägar i området, - hantering, lagring och kvittblivning av avlopp och gödsel - kontakter med industri - kontakter med föreningar och allmänhet 18
7 SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 7.1 Fastställande av skyddsområde och skyddsföreskrifter Enligt Miljöbalken som trädde i kraft den l januari l999 kan med giltighet inom avgränsade områden länsstyrelsen fastställa särskilda föreskrifter. Normalt utgör dessa föreskrifter sådant intrång som måste tålas utan ersättning. De föreslagna skyddsföreskrifterna är "normala" enligt ovan och bör sålunda ej innebära så stort intrång att ersättning måste utges. Kommunen föreslås därför, efter samråd med kommunens miljö- och planavdelning, ansöka hos Länsstyrelsen i Blekinges län om fastställelse av nytt skyddsområde och skyddsföreskrifter för aktuell ytvattentillgång, med hänvisning till miljöbalken 7 kapitlet. Innan föreslaget lämnas in måste ett formellt politiskt beslut vara taget. Det äldre skyddsområdet måste naturligtvis samtidigt upphävas. Avgränsning av de skyddsområden som föreslås för Tving vattentäkt redovisas på plansch 1. Områdena är indelade i primär och sekundär skyddszon. 7.2 Äganderättsförhållande inom föreslaget skyddsområde Aktuell vattentäkt, Skärsjön, är belägen på olika fastigheter. Fastigheten där råvattenintaget sker, ägs av Karlskrona kommun. En förteckning över ägarna samt kända nyttjanderättshavare av de fastigheter, som helt eller delvis ingår i det här beskrivna nya skyddsområdet, återfinns i bilaga A6. Kalmar 2010- VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Katarina Elfverson Åsa Blixte 19