Utbildningsprogram för yrkesgrupper som har ett särskilt behov av utbildning i brandskydd

samhällsskydd och beredskap UPPDRAGSREDOVISNING 1 (8) Avdelningen för risk och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för brandskydd och brandfarlig vara Patrik Perbeck 010-2405365 patrik.perbeck@msb.se Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsprogram för yrkesgrupper som har ett särskilt behov av utbildning i brandskydd Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska enligt regleringsbrevet för 2010 ta fram ett utbildningsprogram för yrkesgrupper som har ett särskilt behov av utbildning i brandskydd. I uppdraget ingår att ange mål och innehåll för en sådan utbildning, att utreda i vilken regi utbildningen kan bedrivas samt att ge exempel på mot vilka yrkesgrupper utbildningen bör riktas. Uppdraget redovisas härmed. Inledning Sedan 1999 har MSB (dåvarande Räddningsverket) årligen gett ut en rapport om vilka som omkommer i brand. Vidare finns också uppgifter från räddningstjänsternas insatsstatistik. Dessa sammanställningar visar att flera av dem som omkommer och skadas svårt till följd av bränder tillhör relativt väl definierade riskgrupper. Äldre personer är överrepresenterade i dödsbränder. Samma gäller de som har funktionsnedsättning på grund av bruk av mediciner, alkohol eller andra former av droger. Personer som bor ensamma, är rökare eller har funktionshinder är särskilt utsatta vid bränder. Vidare är äldre personer också överrepresenterade i andra olyckor såsom t.ex. fall-, förgiftnings- och kvävningsolyckor. Bedömningen är att det är de ovan definierade riskgrupperna som är mest utsatta vid bränder och andra olycksmekanismer och att det därmed också är den personal som kommer i kontakt med dessa som är i särskilt behov av ett utökat stöd och särskilda utbildningssatsningar. Det finns även andra grupper i samhället där det i vissa fall kan finnas behov av en ökad kompetens i brandoch andra säkerhetsfrågor, det kan t.ex. vara fastighetsskötare, förskolepersonal och barnskötare som är viktiga grupper för att säkerställa att det finns ett bra grundläggande brandskydd. I lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har ansvaret mellan den enskilde och det allmänna avseende brandskydd förtydligats. Räddningsverket har meddelat MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB-1.4 Postadress: 651 81 Karlstad Besöksadress: Stockholm: Kungsgatan 53 Karlstad: Norra Klaragatan 18 Sandö: Sandövägen 7 Revinge: Revingeby Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 registrator@msb.se www.msb.se Org nr. 202100-5984

samhällsskydd och beredskap UPPDRAGSREDOVISNING 2 (8) allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3). En grundläggande tanke med systematiskt brandskyddsarbete är att ägare och nyttjanderättshavare kontinuerligt ska arbeta med brandskyddet, vilket innebär att fortlöpande kontrollera och vidta åtgärder för att brandskyddet ska vara tillfredsställande. Ett systematiskt brandskyddsarbete innefattar både brandtekniska och organisatoriska åtgärder, vars omfattning hänger samman med typ av byggnad och den verksamhet som bedrivs. Det organisatoriska brandskyddet innebär att genom en egenkontroll säkerställa att brandskyddet hålls på en bra nivå och att det finns förutsättningar att agera i händelse av brand. Signifikativt för de grupper som är särskilt utsatta för att skadas genom brand eller andra olyckor är att de av olika anledningar inte har kunskap, vilja eller förmåga att förebygga brand eller genomföra de åtgärder som behövs då ett brandtillbud inträffar. De personer som tillhör de identifierade riskgrupperna, kan antingen bo i eget boende eller inom någon form av vårdverksamhet som samhället tillhandahåller i egen regi eller genom avtal med en entreprenör. Dock finns det en stor andel äldre och även andra personer som tillhör de särskilt riskutsatta grupperna som bor kvar i eget hem. Denna andel kommer i framtiden att öka då strävan i samhället är att fler äldre ska kunna bo kvar längre i sina hem. I de fall särskilt utsatta bor i någon form av vårdverksamhet som samhället ansvarar för, tillgodoses en del av säkerheten genom att det kan finnas personal på plats dygnet runt. Inom dessa verksamheter bedrivs idag ett systematiskt brandskyddsarbete. Det innebär att personalen ska vara utbildad och övad för att kunna ingripa i händelse av brand hos någon av vårdtagarna. Bland de som bor kvar hemma och i varierande mån saknar förmåga att agera i händelse av brand, finns ingen som kan hjälpa dem vid ett brandtillbud. Här bedrivs heller inte det systematiska brandskyddsarbetet på samma sätt. Detta arbete som individen själv borde utföra, behöver kompletteras av samhället t.ex. via de stödpersoner som finns i personens omgivning. Flera av de personer det är fråga om, har regelbunden kontakt med samhällets instanser som t.ex. vårdplanerare, socialtjänstpersonal, biståndshandläggare och hemtjänstpersonal. En utökad kompetens i brandskydd och andra olyckstyper inom dessa personalkategorier bör innebära att såväl brandskyddet som skyddet mot andra risker stärks för dessa utsatta personer. I det följande redovisas förslag på vilka särskilda yrkesgrupper som bör omfattas av ett utökat utbildningsbehov i brandskydd. Vidare redovisas förslag på övergripande mål och innehåll i ett sådant utbildningsprogram och slutligen förs en diskussion om vilka aktörer som kan bedriva en sådan utbildning.

samhällsskydd och beredskap UPPDRAGSREDOVISNING 3 (8) Koppling till andra pågående uppdrag m.m. MSB har för närvarande ett flertal uppdrag som ska slutredovisas med början i oktober innevarande år som tangerar till problemställningen i detta uppdrag. Ett uppdrag är att MSB i samverkan med berörda myndigheter och organisationer, ska ta fram en nationell strategi för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till enskilda. MSB ska bland annat pröva och stödja lämpliga arbetsformer för en förbättrad kommunikation med grupper som kan ha särskilda behov av riktade informationsinsatser. I rapporten kommer MSB också att peka på behovet av särskilda insatser för de som drabbas av bränder och som är handlingsbegränsade, exempelvis äldre som vårdas i hemmet. För denna grupp räcker inte den egna kunskapen, eller tidig varseblivning, istället måste andra insatser övervägas, som till exempel utbildad omsorgspersonal som kan reagera på brandrisker och riskfyllda beteenden samt ha kännedom om lämpliga åtgärder för att stärka brandskyddet i den boendes hemmiljö. I ett annat uppdrag ska MSB i samråd med Socialstyrelsen och Boverket med utgångspunkt från utformade definitioner av nya boendeformer för äldre föreslå lämpliga krav på brandskydd för dessa. Även i detta uppdrag handlar det om äldres boendemiljö, och utgångspunkten i detta arbete är att brandskyddet bör utformas med hänsyn tagen till de boendes förväntade förmåga att hantera en brand och genomföra en utrymning. Ett tredje uppdrag innefattar att MSB med beaktande av principen om den enskildes eget ansvar och med utgångspunkt från den enskildes förutsättningar och behov, ska redovisa hur ett rimligt brandskydd i boendemiljöer och andra liknande miljöer kan tillgodoses. Även i detta uppdrag finns en koppling till hemmiljön och kvarboende och här kommer en diskussion kring olika tekniska lösningar att ingå. MSB ska även ta fram en strategi för hur kompetensen för kommunala tillsynsförrättare inom området skydd mot olyckor kan stärkas och utvecklas och därmed bidra till en effektiv, likvärdig och rättssäker tillsyn över hela landet. Vidare har MSB lämnat synpunkter till Skolverket på förslag till ämnesplaner GY2011. Bland annat menar MSB att brandskydd bör ingå som baskunskaper i flera yrkesprogram, specifikt program som har med installation, design, konstruktion och byggnadsteknik att göra, då kunskap om grundläggande brandskydd kan vara en viktig komponent för byggnadens eller installationens tekniska brandskydd. MSB har också lämnat synpunkter på de yrkesprogram som är inriktade på vård och omsorg samt hotell och turism. Gemensamt för dessa program är att det finns ett inslag av ansvar för andra människors säkerhet. För vård och omsorgsyrkena utvecklas detta vidare i denna rapport.

samhällsskydd och beredskap UPPDRAGSREDOVISNING 4 (8) Metod För att identifiera vilka yrkesgrupper som avses, ta fram förslag till övergripande mål och innehåll i en utbildning samt att pröva vilka aktörer som kan komma ifråga för att bedriva sådan utbildning som avses, har djupintervjuer genomförts med personer som dels arbetar inom området säkerhet och trygghet, dels personer som arbetar med individer inom särskilda riskgrupper. Syftet har varit att skapa en grundläggande kunskapsbas om problemområdet och olika organisationers roller och möjligheter. Vid intervjuerna har uppdragets innehåll diskuterats utifrån att intervjupersonerna har fått ange sin syn på problem, behov och möjligheter. Med utgångspunkt från intervjuerna har ett diskussionsunderlag tagits fram som sedan har processats. Målgrupper Ett syfte med de genomförda intervjuerna har varit att utifrån fastställda frågeställningar bekräfta de bedömningar som gjorts avseende vilka yrkesgrupper som bäst kan höja säkerhetsnivån för de identifierade riskgrupperna genom en ökad kunskapsnivå inom området. Det har, bland de intervjuade, funnits en stark samstämmighet om att det i första hand är personer som kommer i direkt kontakt med riskgrupper som behöver fördjupad kunskap. Det finns också en stor samstämmighet om att äldre, ensamboende, rökare, funktionshindrade och de som har funktionsnedsättning på grund av bruk av mediciner, alkohol eller andra former av droger är särskilt utsatta vid brand och andra olyckor. Det primära särskilda utbildningsbehovet finns alltså hos personer som direkt har ett omvårdnadsansvar för äldre och/eller funktionshindrade som inte själva kan förväntas bedöma risker på individnivå eller vidta adekvata skyddsåtgärder. De personer som arbetar inom olika former av institutionaliserad vård och omsorg förutsätts via ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete kunna uppnå de mål som formulerats. Fokus läggs därför på de grupper som idag har samma kunskapsbehov, men som verkar i miljöer där det inte kan förutsättas finnas ett systematiskt brandskyddsarbete, t.ex.: Biståndshandläggare Bostadsanpassningshandläggare Vårdplanerare Hemtjänstpersonal Personliga assistenter Distriktssköterskor inom hemsjukvården Socialtjänstpersonal inom uppsökande verksamhet Utöver dessa har behovet av att utbilda andra yrkesgrupper också penetrerats. Det finns ett behov av olika former av brandskyddsutbildning i samhället, men de grupper som i enlighet med detta uppdrag bedöms ha särskilda behov är de som har nämnts ovan.

samhällsskydd och beredskap UPPDRAGSREDOVISNING 5 (8) Den undersökning som genomförts bekräftar den bild som myndigheten har sedan tidigare av inom vilka yrkeskategorier det finns särskilda behov av en kunskapsuppbyggnad inom området brandsäkerhet. Dessa yrkesgrupper är också de som har störst möjlighet att påverka andra risker i dessa personers hem. Mål och innehåll Övergripande inriktning Det finns ett särskilt behov av en riktad utbildningsinsats för de grupper som har en direktkontakt med tydliga riskgrupper. Utifrån den dialog som har förts med verksamhetsföreträdare framgår att en sådan insats bör ta sin ansats i att vara anpassad för målgruppen, det vill säga personal inom vård- och omsorgsorganisationer som kommunerna ansvarar för. Vad gäller utformning av utbildningen är det av största vikt att utbildningen på ett tydligt sätt knyter an till den verklighet som personalen verkar inom. Det innebär, att den måste vara grundläggande, tydligt kopplad till yrkesrollen och vad den innebär avseende ansvar och möjligheter. Den bör även vara väl förankrad i den egna organisationen. Utbildningen behöver vara enkel att ta till sig och bör kunna vara ett frekvent inslag i personalens kompetensutveckling. För att uppnå den avsedda effekten i ökat brandskydd som eftersträvas utifrån det identifierade utbildningsbehovet, bör uppdraget delas in i två delar; dels en direkt del med fokus på den personal som redan idag finns i verksamheten, dels en mer långsiktig del som tar sikte på den personal som kommer att komma in i verksamheten i framtiden. Den långsiktiga delen bör inriktas på att säkerhetsfrågor ingår som en naturlig del i de gymnasiala och eftergymnasiala utbildningsprogrammen som leder fram till de yrken där man förväntas ha ett utökat ansvar för andra individers hälsa och säkerhet. Exempel på sådana utbildningar är utbildningar inom socialtjänsten och utbildningar inom vård- och omsorg. I den långsiktiga delen bör därför frågan tas upp med de olika utbildningshuvudmännen. Brandskyddsfrågorna bör på ett naturligt sätt integreras i utbildningsplanerna. Detta behöver dock arbetas vidare med i särskild ordning då området är omfattande och då det till stor del är fråga om samverkan med ett stort antal olika utbildningsaktörer. MSB har, som nämnts ovan, lämnat synpunkter på detta till Skolverket avseende förslagen till ämnesplaner i gymnasieprogrammen, GY2011. Syfte, mål och inriktning När det gäller den personal som redan finns i verksamheten föreslås följande syfte, mål och inriktning. Det övergripande syftet med en utökad brandskyddsutbildning för de ovan definierade yrkesgrupperna bör vara att:

samhällsskydd och beredskap UPPDRAGSREDOVISNING 6 (8) Skapa medvetenhet om risker och riskbeteenden samt att skapa förmåga att kunna ta initiativ till att korrekta åtgärder vidtas med utgångspunkt från den enskilde individens behov. Syftet kan konkretiseras i ett antal mål som anger vad kursdeltagarna ska kunna efter att ha genomgått en utbildning. 1) Deltagare ska kunna identifiera och reflektera över de risker och riskbeteenden som kan förekomma hos de personer som deltagaren har ett ansvar för. Deltagaren ska övergripande kunna bedöma behovet av brandskyddsåtgärder och ha förmåga att ta initiativ till fördjupade analyser eller att föreslagna åtgärder genomförs. Exempelvis kan detta innebära att tillägna sig kunskap om olika risker som finns för olika riskgrupper avseende brandskador liksom om olika indikatorer för riskbeteenden. Här bör även ingå vilka åtgärder som kan vidtas i en bostad för att öka skyddet för den boende. Slutligen bör också en grundläggande kunskap om brandförlopp med fokus på brandorsaker och spridningsförlopp, ingå. 2) Deltagare ska ha kunskap om och kunna hantera de olika tekniska brandskyddsinstallationer som finns i den bostad där den är bosatt som kursdeltagaren har ansvar för. Exempelvis kan detta innebära att tillägna kunskap om brandtekniska installationers syfte och utformning i normala bostadsmiljöer. Exempel på sådana installationer är brandvarnare, spisvakt och lätt monterbara automatiska släcksystem. 3) Deltagare ska kunna agera i en akut situation genom att föra den boende till en säker plats, använda den brandsläckningsutrustning som normalt finns i en bostad och larma om hjälp. Exempelvis kan detta innebära att tillägna sig kunskap och förmåga att hantera en utrymningssituation, hantera grundläggande släckutrustning samt larma räddningstjänst eller prehospital sjukvård. Den ovan beskrivna strukturen utgår ifrån utbildning som bedrivs i form av kompetensutveckling utanför det ordinarie utbildningssystemet. För den utbildning som skall bedrivas inom den ordinarie gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningsstrukturen bör andra mer anpassade mål för respektive yrkeskategori finnas. Erfarenheter från intervjuerna understryker vikten av att så långt som möjligt anpassa och anknyta mål och innehåll i utbildningen till den vardagliga verksamheten för de grupper som ska utbildas och ge dessa ett mervärde. Personal inom de aktuella yrkesområdena har idag ofta ansträngda arbetssituationer med stark tidspress och för att en utbildning skall få genomslag har ett antal

samhällsskydd och beredskap UPPDRAGSREDOVISNING 7 (8) nyckelfrågor identifierats vid intervjuerna. För det första så behöver utbildningen genomföras på en konkret och relativt grundläggande nivå där kopplingen till de dagliga arbetsuppgifterna betonas. Vidare behöver vikten av utbildning understrykas internt inom organisationen, dels genom att den prioriteras av ledningen, dels genom att utbildningen är av repetitiv art och frekvent återkommande. Aktörer I dagsläget genomförs utbildningar som liknar den ovan beskrivna av ett antal olika aktörer. Med en tydlig mål- och innehållsbeskrivning och ett fungerande system för kvalitetssäkring bör ett stort antal olika aktörer ha möjlighet att genomföra utbildningen. Även den metodik och pedagogik som normalt används bör kunna anpassas till de aktuella yrkesgrupperna. Fokus bör läggas på att anpassa utbildningens genomförande till de behov som brukaren har, inte till vilka utbildningsinstitutioner som finns tillgängliga idag. Det finns idag flera aktörer inom området, bland annat de organisationer som erhåller ersättning för främjande av den enskilda människans förmåga, så kallade självskyddsmedel, och konsultfirmor inom brand och säkerhet. Utöver dessa bör även utbildning kunna bedrivas av andra utbildningsaktörer som idag genomför andra typer av utbildningar för de aktuella yrkesgrupperna. Exempel på sådana utbildningsaktörer kan vara de som idag arbetar med utbildning inom frågor om vård- och omsorgskvalitet eller arbetsmiljö. Avslutande kommentarer De frågor som belysts i denna redovisning är en naturlig del i MSB:s fortsatta arbete med att förbättra äldres säkerhet. Det kan också noteras att kommunerna enligt 3 kap. 1 LSO ska se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Detta arbete ska redovisas i kommunens handlingsprogram för förebyggande verksamhet. MSB kommer att verka för att kommunerna uppmärksammar behovet av utbildning i brandskydd och andra olyckstyper för de nämnda yrkesgrupperna.

samhällsskydd och beredskap UPPDRAGSREDOVISNING 8 (8) I detta ärende har generaldirektör Helena Lindberg beslutat. Enhetschef Patrik Perbeck har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också chefsjurist Key Hedström, avdelningschef Cecilia Nyström, t.f. avdelningschef Pia Holmstrand, samt t.f. enhetschef Monica Edsgård deltagit. Helena Lindberg Patrik Perbeck Referenser Säkerhetens bestämningsfaktorer. NCO 2006:6. Dödsbränder 2008. MSB 0085-09 Bo bra hela livet SOU 2008:113 samt MSB remissvar dnr 2009-1580