Staben LUNDS KOMMUN Kommunkontoret 2004-09-17 Staben Bengt-Åke Leijon Daniel Svärd Gustav Tinghög Studenter i Lunds kommun 2002-2003 Adress Telefon E-post KOMMUNKONTORET +46 46 35 50 00 kommunkontoret@lund.se Staben Telefax Internet Box 41 S-221 00 LUND +46 46 35 52 03 http:// www.lund.se/statististik
Statistik över högskolestudenter i Lunds kommun 1. Inledning Följande rapport är framtagen av Kommunkontorets stab. Det huvudsakliga syftet är att på ett överskådligt sätt sammanställa statistiska uppgifter om högskolestuderande i Lunds kommun i ett och samma dokument. Tanken är att föreliggande material ska förbättra det kommunala planeringsunderlaget beträffande studentbefolkningen i Lunds kommun. Vid jämförelser av statistiska uppgifter gällande högskolestuderande förekommer ofta stora skillnader i antalet. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) Statistisk årsbok för Sverige fanns det 35 555 högskolestuderande vid Lunds universitet läsåret 2002/03. I Lunds kommuns egen sammanställning Statistisk årsbok för Lunds kommun var antalet högskolestudenter 28 708 för höstterminen 2002. Sistnämnda siffra baseras på antalet registrerade studenter vid Lunds universitet under höstterminen, vilket innebär att de studenter som enbart läser på vårterminen inte inberäknas. Följaktligen blir siffran något lägre än motsvarande i Statistisk årsbok för Sverige eftersom den upptar registrerade högskolestudenter under hela läsåret. Ytterligare en siffra finns. Det är antalet folkbokförda studenter i Lunds kommun 2002-12-31, som enligt högskoleregistret uppgick till 14 966 studenter. I ett försök att och undvika förvirring följer här en kort och jämförande sammanställning av de olika definitioner av högskolestudenter som förekommer och används i statistiskt material. Med studenter åsyftas i rapporten genomgående enbart högskolestuderande. 2. Definitioner Definition 1. Som högskolestuderande räknas förstgångsregistrerade på en kurs samt de som är fortsättningsregistrerade på kurs som löper över flera terminer. En studerande räknas endast en gång vid varje summeringsnivå. Många studerande är under läsåret registrerade på mer än en högskola, vilket medför att rikets totala summa inte stämmer vid summering av antalet studenter på de enskilda högskolorna. Statistiska uppgifter enligt denna definition hämtas från universitets- och högskoleregistret som är ett "levande" register, vilket innebär att registret fortlöpande uppdateras och att uttag vid olika tidpunkter därmed kan skilja sig åt. Denna definition används i Statistiska centralbyråns (SCB) Statistisk årsbok för Sverige. Definition 2. Som registrerade högskolestudenter räknas till skillnad från definition 1 enbart de som är registrerade under höstterminen. Denna siffra blir följaktligen något lägre än vad motsvarande siffra med definition 1 blir. (Denna definition används i Statistisk årsbok för Lunds kommun). Definition 3. Som registrerade högskolestudenter räknas enbart de studenter som är folkbokförda i den aktuella kommunen. Eftersom det uppskattningsvis finns ett antal högskolestudenter i Lunds kommun som inte är folkbokförda i kommunen utgör dessa ett bortfall i statistiken. Denna siffra torde uppgå till lite mer än 1 000 personer. Definition 3 används fr.o.m. avsnitt 4 och framåt i föreliggande rapport. - 2
Beroende på vilken definition som används varierar det totala antalet högskolestudenter kraftigt, vilket syns i tabell 1 nedan. I avsnitt 3, där antalet studenter jämförs med andra större universitet, kommer definition 1 och 2 att användas. I de efterföljande kapitlen kommer definition 3 att ligga till grund för statistiken. Tabell 1 Antal högskolestudenter beroende på definition 2002 Antal Tidpunkt Definition 1 35 555 Läsår 2002/03 Definition 2 28 708 HT 2002 Definition 3 14 275 2001-12-13 3. Hur många är studenterna? Lunds universitet var under en följd av år på 1990-talet det universitet med flest antal studenter. I samband med utbyggnaden av Malmö högskola avtog ökningstakten något jämfört med flera andra större universitet. Flest studenter läsåret 2002/03 hade Göteborgs universitet tätt följt av Stockholms- och Lunds universitet (enligt definition 1). Tabell 2 Antal registrerade i grundutbildning läsåret 2002/03 vid större universitet 1 Lärosäten med Totalt Därav kvinnor % examensrätt - forskarutbildning 02/03 Göteborgs universitet 36 802 66 Stockholms universitet 36 102 61 Lunds universitet 35 555 55 Uppsala universitet 28 496 61 Linköpings universitet 21 700 54 Umeå universitet 21 404 62 Totalt netto 385 323 61 1/ Definition 1 Figur 1 visar utvecklingen av antalet studerande vid Lunds universitet under höstterminerna 1956-2002. (Definition 2). Antalet studenter vid Lunds universitet har ökat från 6 700 höstterminen 1960 till 28 700 år 2002. Under samma tidsperiod har andelen kvinnliga studenter ökat från 42% till 55%. Flest registrerade studenter uppmättes 1997, de efterföljande åren skedde en viss minskning men på de senaste åren har antalet åter ökat. - 3
Figur 1. Registrerade studerande vid Lunds universitet höstterminen 1956-2002 3 Antal 30000 25000 Samtliga 20000 15000 10000 Kvinnor 5000 1/ 2/ 0 År 56 61 66 71 76 81 86 91 96 01 Förklaring: 1/Uppgifter saknas för kvinnor åren 1962-66, 2/Högskolereformen trädde i kraft 1 juli 1977 3/ Definition 2 Tabell 3 visar mer detaljerat de senaste årens utveckling av antalet studerande vid Lunds universitet beräknat på hela läsåret. Detta medför att siffrorna i tabell 3 är högre än motsvarande siffror i figur 1, eftersom en icke obetydlig mängd studenter enbart studerar under den ena av läsårets bägge terminer. Tabell 3. Registrerade studenter vid Lunds universitet läsåren 1994/95-2002/03 1 Läsåret Högskolenybörjare 1 Nybörjare vid en Registrerade Examina viss högskola 2 Därav kv, % Därav kv, % Totalt Därav kv, % Totalt Förklaring: 1/ Definition 1 2/ Högskolenybörjare definieras som student som för första gången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning vid en viss högskola. Därav kv, % Totalt Totalt 1994/95 6 347 52 8 760 53 32 356 52 3 886 52 1995/96 6 877 52 9 533 53 34 018 52 3 698 52 1996/97 6 768 54 9 530 55 35 301 53 4 071 55 1997/98 6 771 55 9 948 57 35 963 54 4 352 56 1998/99 6 059 54 9 595 59 32 595 53 3 710 51 1999/2000 5 650 55 8 632 57 31 014 54 3 641 53 2000/2001 6 131 55 9 124 58 30 502 54 3 380 53 2001/2002 6 685 55 9 985 57 32 509 55 3 479 53 2002/2003 7 316 54 11 450 57 35 555 55 3 693 53 Lunds universitet har sju fakulteter samt forskningscentrum och specialhögskolor. Detta gör Lunds universitet till en av de största enheterna för forskning och högre utbildning i Sverige. I tabell 4 och 5 redovisas antalet examinerade, registrerade och nyregistrerade studenter efter programområde och kön läsåret 2002/03. - 4
Tabell 4. Antal examinerade efter programområde vid Lunds Universitet 02/03 Programområde Totalt Andel Kv % Humaniora och teologi 315 64 Juridik och samhällsvetenskap 1 503 54 Undervisning 33 48 Naturvetenskap 250 49 Teknik 897 30 Medicin och odontologi 190 62 Konstnärliga utbildningar 76 53 Vård och omsorg 423 89 Övrigt 6 67 Summa 3 693 53 Tabell 5. Antal registrerade studerande och nybörjare fördelade efter studieinriktning vid Lunds universitet ht 2002 1 Yrkesutbildningsprogram 2002 Totalt därav kvinn Kvinnor % Nybörjare Program mot yrkesexamen 10 978 5 465 50 1 972 Humaniora och teologi 173 102 59 29 Juridik och samhällsvetenskap 2 377 1 664 70 260 Undervisning 585 357 61 48 Teknik 5 223 1 503 29 1 225 Medicin och odontologi 908 505 56 70 Vård och omsorg 1 330 1 137 85 244 Konstnärliga utbildningar 386 199 52 96 Studier mot generell examen 3 17 730 10 086 57 5 835 Humaniora och teologi 2 5 836 3 567 61 1 879 Juridik och samhällsvetenskap 2 9 210 4 991 54 2 942 Naturvetenskap 2 2 189 1 066 49 753 Teknik 2 586 256 44 222 Medicin och odontologi 2 258 179 69 70 Vård och omsorg 2 320 295 92 87 Konstnärliga utbildningar 2 248 155 63 87 Övrigt 2 599 446 74 209 Lunds Universitet totalt 3 28 708 15 551 54 7 807 1 Definition 2 2 Bruttoredovisning d.v.s. samma individ kan förekomma inom mer än en sektor 3 Nettoredovisning d.v.s. en individ förekommer endast en gång - 5
4. Var och hur bor studenterna? Bostadssituationen i tätorten Lund har under en längre period präglats av ett utbud som inte motsvarat den höga efterfrågan. Integrationsprocessen som Öresundsbron inneburit har bidragit till ett fortsatt ökat tryck på nya bostäder. Högskolestudenternas bostadssituation utgör inget undantag från denna situation, utan är ett svårlösligt problem för många studenter. Med anledning av detta är det viktigt att försöka kartlägga hur och var studenterna bor för att kunna vidta rätt åtgärder i syfte att anpassa utbudet efter efterfrågan. För att kunna åstadkomma denna kartläggning används statistik över folkbokförda studenter (definition 3). Det är endast bland dessa studenter som det finns lättillgänglig statistik angående boendeform och andra socioekonomiska variabler. På grund av att det tar en viss tid att framställa statistiska uppgifter av detta slag så existerar en viss eftersläpning i statistiken. De siffror som finns tillgängliga är därför från 2002-12-31, men några större förändringar som gör statistiken inaktuell torde inte ha uppkommit. AF Bostäder är ett av Sveriges största studentbostadsföretag med nästan 5 600 bostäder, alla placerade i centrala Lund 2. Utbudet innehåller alltifrån korridorrum till 1-4 rumslägenheter (2 900 korridorrum, 1 500 pentryrum och 1 200 familjelägenheter). Tabell 6 visar hur dessa är fördelade på de olika studentområdena. Även studentnationerna erbjuder studentbostäder. Knappt 1 400 bostäder av skiftande karaktär finns i nationernas regi. Tabell 6. Antal studentbostäder fördelat på AF:s studentområden 2004 Studentområde (AF) Antal studentbostäder Delphi 1 344 Gylleholm 48 Kämnärsrätten 1 313 Magasinet 81 Parentesen 306 Sparta 555 Studentlyckan 184 Tomegapsgården 51 Ulrikedal 651 Vildanden 1 066 Totalt: 5 599 Det största antalet folkbokförda studenter (3 454 st) finns i stadsdelen Centrala staden, där högskolestudenterna utgör 27% av den faktiska befolkningen, se tabell 7. Den största andelen studenter (31%) finns i stadsdelen Tuna. I detta område finns de renodlade studentbostadsområdena Sparta och Michael Hansens kollegium. Dessutom ligger flera nationsbostäder inom området (se karta i bilaga). Andra stadsdelar med stort antal folkbokförda studenter är Norra Fäladen med 2 981 st och Väster med 2 304 st. Minst antal studenter finns i områdena utanför tätorten Lund. 2 http://www.afb.lu.se/studentbostader_11/ 2004-03-03-6
Tabell 7. Antal/Andel studenter i olika stadsdelar i Lunds kommun 2002-12-31 Stadsdel Totalbefolkning Högskolestuderande Andel studenter % Centrala staden 13 000 3 454 26,6 Möllevången 1 973 352 17,8 N Fäladen 10 641 2 981 28,0 Tuna 3 889 1 225 31,5 Ö Torn/M Fälad 7 989 655 8,2 Linero 4 996 392 7,8 Järnåkra/Nilstop 5 277 1 239 23,5 Klostergården 4 691 522 11,1 Väster 10 581 2 304 21,8 Värpinge 2 220 129 5,8 Kobjer 1 678 194 11,6 Gunnesbo 4 097 271 6,6 Nöbbelöv 3 457 306 8,9 Vallkärra/Stångby 1 095 62 5,7 Torns glesbygd 1 407 64 4,5 På församl skrivna 240 11 4,6 S Sandby 7 414 285 3,8 Dalby 7 132 275 3,9 Veberöd 5 039 141 2,8 Genarp 3 585 104 2,9 Uppgift saknas 1 -.. Kommun 100 402 14 966 14,9 Då man undersöker hur stor andel studenterna utgör av den folkbokförda befolkningen i de största studentbostadsområdena framkommer något anmärkningsvärt, att andelen studenter endast uppgår till 72% sammantaget. Andelen är högst i området med stiftelsen Michael Hansens kollegium med 90%. Även områdena med nationsbostäder uppvisar hög andel folkbokförda, Västgöta-Halland med 80% och Helsingkrona, Kristianstad och Sydskånska med 79% Även studentområdet Sparta har en högre andel än genomsnittet, nämligen 74%. I de största studentområdena Vildanden och Delphi/Kämnärsrätten är endast 71% av den folkbokförda befolkningen registrerade studenter. Här måste dock noteras att det inom de flesta områdena med studentbostäder också finns (i varierande utsträckning) andra icke studentinriktade bostäder som påverkar andelen studenter i statistiken. I de områden vi har valt ut i tabell 8 uppgår andelen studenter till 53%. De största av dessa ligger i stadsdelen Centrala staden. Det finns flera olika möjliga förklaringsfaktorer till den låga andelen registrerade studenter i studentbostadsområdena. Trenden har på senare år varit att färre studenter väljer att läsa sin utbildning i ett sträck. Avbrott i studierna utan studieuppehåll blir ett allt vanligare inslag. Därför utgörs troligtvis en del av de boende av personer med tillfälligt studieuppehåll. Den problematiska bostadssituationen i och omkring Lund bidrar också till olika typer av felkällor. Många studenter vet redan vid inflyttningen till den nya (tillfälliga) bostaden, att vistelsen kommer att bli så kortvarig, att man struntar i att folkbokföra sig på fastigheten. En annan felkälla är att många färdigexaminerade studenter väljer att på kvar i sina studentbostäder så länge som möjligt eftersom det saknas andra bostadsalternativ. Även barn och samboende med studenter i lägenheter upptas i statistiken och bidrar till att delvis förklara den låga andelen. - 7
Tabell 8. Andel studenter av den folkbokförda befolkningen i områden med studenttbostäder 2002 Statistikområde 4- och 6- siffer Områden med studentbostäder (större ägare) Ej högskolestuderande Högskolestuderande Totalt Andel studenter % Enbart studentbostäder 1144 Delphi, Kämnärsrätten (AF) 901 2 175 3 076 70,7 1223 Kristianstad, Sydskånska, 50 183 233 78,5 Helsingkrona nationer 1224 Sparta (AF) 113 331 444 74,5 132105 Västgöta o Hallands nationer 37 145 182 79,7 132140 Michael Hansens kollegium 20 188 208 90,4 1412 Ulrikedal (AF) 199 506 705 71,8 1434 Studentlyckan (AF) 96 199 295 67,5 1642 Vildanden (AF), Blekinge nation 411 1 006 1 417 71,0 Summa studentbostäder 1827 4733 6560 72,1 Student- + övriga bostäder 105101 Tomegapsgården (AF), 122 111 233 47,6 Thomanders stift. Kalmar nation 105106 Malmö, Lunds, Göteborgs 255 323 578 55,9 nationer 107103 Värmlands nation (AF) 78 50 128 39,1 111106 International Students House 258 90 348 25,9 111210 Studentskegården 32 41 73 56,2 1422 Parentesen (AF), Smålands 170 363 533 68,1 nation 144519 Laurentiistiftelsen 38 106 144 73,6 172316 Frikyrkliga studenthemmet 78 92 170 54,1 Micklagård S:a Student- + övriga bostäder 1031 1176 2207 53,3 I de undersökta områdena i tabell 8 bor det totalt nästan 8 800 personer d.v.s. 58% av alla folkbokförda studenter. I tabell 9 redovisas samtliga folkbokförda studenters bostadsform efter typ av fastighet. De flesta studenterna bor i flerbostadshus, 84% medan 15% bor i småhus, huvudsakligen i Lunds tätort. Tabell 9. Folkbokförda studenter i Lunds kommun efter fastighetstyp 2002 Fastighetstyp Antal Procent Småhus på lantbruksfastighet 74 0,5 Småhus på övriga fastigheter 2 273 15,2 Flerbostadshus 12 600 84,2 Uppgift saknas 19 0,1 Totalt 14 966 100,0-8
I tabell 10 redovisas folkbokförda studenters bostadsform efter fastighetens juridiska form dvs. fastighetens ägandeförhållande. Med övriga ägare avses främst AF och de olika studentnationerna. Intressant att notera är att om man bortser från de studenter som bor i de avsedda studentbostäderna, så bor dubbelt så många folkbokförda studenter i bostadsrätter, 21%, än i bostäder tillhandahållna av det kommunala bostadsbolaget LKF. Tabell 10. Folkbokförda studenter i Lunds kommun efter fastighetens juridiska form 2002 Fastighetens juridiska form Antal Procent Staten, kyrkan, kommun, landsting 71 0,5 Svenskt aktiebolag 1 246 8,3 Bostadsrättsförening 3 158 21,1 Kommunalt bostadsföretag 1 486 9,9 Fysisk person 2 953 19,7 Övriga ägare 5 469 36,5 Uppgift saknas 583 3,9 Totalt 14 966 100,0 5. Hur gamla är studenterna? Vilka nationaliteter? Vid kartläggning av åldersfördelningen bland de folkbokförda studenterna i figur 2 framkommer att de flesta studenterna finns i åldrarna 21-24 år, med mer än 1 200 individer per åldersklass. Det finns en tydlig topp vid 22 års ålder och att studiedeltagandet därefter avtar stadigt. Figur 2. Antal folkbokförda studenter enligt efter ålder 2002-12-31 Antal 2000 Antal folkbokförda studenter efter ålder 2002-12-31 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57-9
Figur 3 redovisar studenterna efter utländskt medborgarskap respektive om de är födda utrikes. De flesta utbytesstudenter är dock inte folkbokförda i Lund och omfattas därför inte av statistiken. 66% av de studenter vid Lunds universitet som är utländska medborgare kommer från Europa, 18% från Asien och 5% från vardera Nord- resp. Central/Sydamerika. Även från Afrika är andelen 5%. De utrikes födda studenterna visar upp en helt annan fördelning. 51% kommer från Europa, 30% från Asien och 10% från Central/Sydamerika. Andelen från Afrika är densamma 5% medan andelen från Nordamerika endast är 3%. Tabell 2 i bilagan framställer fördelningen bland folkbokförda studenter med utländsk härkomst. Figur 3. Antal folkbokförda studenter med utländskt medborgarskap samt utrikes födda 2002-12-31 600 500 442 527 Antal studenter 400 300 241224 225 200 183 135 150 100 86 44 0 Övr Norden Övr EU+Schweiz Övriga Europa Afrika Nationalitet Utländska medborgare Utrikes födda Asien Nordamerika 174 40 53 43 Central+Sydamerika 6. Hur är studenternas civilstånd? Av samtliga folkbokförda studenter i Lund är 11% gifta och 87% ogifta, vilket framgår av tabell 11. Det är en något högre andel kvinnor, 13%, än män, 8,5%, som är gifta. Tabell 11 Civilstånd för Högskolestuderande enligt högskoleregistret 2002-12-31 Antal studerande Civilstånd Män Kvinnor Totalt Andel % Ogift 6 604 6 394 12 998 86,9 Gift 624 993 1 617 10,8 Skild, övrigt 83 268 351 2,3 Total 7 311 7 655 14 966 100,0-10
Av tabell 12 framgår att 14% av de folkbokförda studenterna i Lund har ett eller fler barn under 18 år. Förklaringen till denna låga siffra är ganska självklar eftersom de studerande i många fall väntar med att skaffa barn tills efter avslutad utbildning. Tabell 12. Folkbokförda högskolestuderande med barn i Lunds kommun 2002-12-31 Studerande med barn under 18 år Antal barn Antal studerande med barn Andel % studer. med barn 0 12 897 86,2 1 1 048 7,0 2 765 5,1 3 227 1,5 4+ 29 0,2 Total 14 966 100,0 7. Övrigt Bilinnehav Majoriteten, 87%, av de folkbokförda studenterna har ingen bil, vilket knappast kan ses som någon överraskning. Knappt 2 000 av studenterna har dock en eller flera registrerade bilar. Något fler män än kvinnor har bil, männens bilandel, 15%, mot kvinnornas, 12%. Tabell 13. Antal folkbokförda högskolestuderande med bil 2002-12-31 Bil i trafik Män Kvinnor Totalt Procent Har 1 personbil 1 020 850 1 870 12,5 Har 2 personbilar 69 43 112 0,7 Har 3+ personbilar 5 2 7 0,0 Har ej personbil 6 217 6 760 12 977 86,7 Totalt 7 311 7 655 14 966 100,0 Har personbil 1 094 895 1 989 13,3 Körkortsinnehav Trots det låga bilinnehavet har majoriteten av studenterna, 76%, körkort. Även här har männen en något högre andel, 78%, än kvinnorna, 75%. Tabell 14. Antal folkbokförda högskolestuderande med körkort 2002-12-31 Körkortsinnehav Män Kvinnor Totalt Procent Finns i körkortsregistret 5689 5751 11440 76,4 Finns ej i körkortsregistret 1622 1904 3526 23,6 Totalt 7 311 7 655 14 966 100,0-11
Förvärvsarbete Nästan 5 000 av studenterna har haft något förvärvsarbete under 2002. Det innebär att 33% av studenterna har arbetat antingen på lovet eller bredvid studierna. Något överraskande så är det en högre andel kvinnor, 34%, som har haft förvärvsarbete än män, 32%. Bland hela befolkningen i Lund är det något fler män än kvinnor som förvärvsarbetar. I åldrarna 20-64 är männens förvärvsfrekvens, 67,8%, mot kvinnornas 67,3. Tabell 15. Antal folkbokförda högskolestuderande med förvärvsarbete 2002-12-31 Förvärvsarbete Män Kvinnor Totalt Andel % Förvärvsarbete 2 329 2 630 4 959 33,1 Ej Förvärvsarbete 4 982 5 025 10 007 66,9 Total 7 311 7 655 14 966 100,0 De allra flesta studenterna arbetar inom aktiebolag eller övriga företag, 37%. Därefter är det statlig förvaltning som är det vanligaste arbetsstället med 27%. Endast 3% arbetade inom statliga eller kommunala företag. Tabell 16. Antal förvärvsarbetande studerande efter arbetssektor 2002-12-31 Sektor Män Kvinnor Totalt Andel % Statlig förvaltning 797 533 1 330 26,8 Kommunal förvaltning 249 605 854 17,2 Landstingsförvaltning 155 385 540 10,9 Aktiebolag + övr företag 958 895 1 853 37,4 Statliga + Komm. företag 75 74 149 3,0 Övr organisationer 95 138 233 4,7 Total 2 329 2 630 4 959 100,0 Socialbidrag Av studenterna var det 1,3% som fått socialbidrag under 2002. I huvudsak har detta varit under sommarmånaderna, då de flesta fått bidrag under 1-3 månader. Tabell 17. Antal förvärvsarbetande studerande efter socialbidrag 2002-12-31 Socialbidrag Antal studerande Antal månader Män Kvinnor Totalt Andel % 1-3 mån 83 59 142 0,9 4-6 mån 10 14 24 0,2 7-12 mån 19 12 31 0,2 Ej fått bidrag 7 199 7 570 14 769 98,7 Total 7 311 7 655 14 966 100,0-12
Bilaga 1. Antal folkbokförda högskolestuderande efter ålder (1-årsklasser) i Lunds kommun 2002-12-31 Ålder Ej stud. Studerande Totalt % stud. Ålder Ej stud. Studerande Totalt % stud. 0 1 138-1 138-56 1 292 36 1 328 2,7 1 1 044-1 044-57 1 271 20 1 291 1,5 2 962-962 - 58 1 224 16 1 240 1,3 3 926-926 - 59 1 214 14 1 228 1,1 4 955-955 - 60 1 151 11 1 162 0,9 5 970-970 - 61 914 14 928 1,5 6 975-975 - 62 827 7 834 0,8 7 1 013-1 013-63 768 8 776 1,0 8 1 103-1 103-64 753 6 759 0,8 9 1 123-1 123-65 708 3 711 0,4 10 1 180-1 180-66 700 4 704 0,6 11 1 282-1 282-67 606 3 609 0,5 12 1 296-1 296-68 594 5 599 0,8 13 1 248-1 248-69 584 2 586 0,3 14 1 233-1 233-70 570 1 571 0,2 15 1 148-1 148-71 592 3 595 0,5 16 1 256-1 256-72 584 1 585 0,2 17 1 133-1 133-73 565 2 567 0,4 18 1 122 15 1 137 1,3 74 567 2 569 0,4 19 832 428 1 260 34,0 75 500-500 - 20 719 1 032 1 751 58,9 76 523-523 - 21 638 1 532 2 170 70,6 77 544-544 - 22 664 1 745 2 409 72,4 78 493-493 - 23 747 1 904 2 651 71,8 79 514-514 - 24 859 1 554 2 413 64,4 80 485-485 - 25 1 013 1 298 2 311 56,2 81 479-479 - 26 1 104 959 2 063 46,5 82 466-466 - 27 1 248 662 1 910 34,7 83 369-369 - 28 1 234 504 1 738 29,0 84 316-316 - 29 1 276 412 1 688 24,4 85 287-287 - 30 1 222 312 1 534 20,3 86 253-253 - 31 1 262 244 1 506 16,2 87 252-252 - 32 1 157 230 1 387 16,6 88 198-198 - 33 1 173 170 1 343 12,7 89 175-175 - 34 1 213 187 1 400 13,4 90 161-161 - 35 1 302 150 1 452 10,3 91 144-144 - 36 1 286 141 1 427 9,9 92 108-108 - 37 1 293 143 1 436 10,0 93 93-93 - 38 1 280 126 1 406 9,0 94 73-73 - 39 1 211 96 1 307 7,3 95 55-55 - 40 1 144 87 1 231 7,1 96 35-35 - 41 1 152 85 1 237 6,9 97 22-22 - 42 1 140 76 1 216 6,3 98 9-9 - 43 1 146 75 1 221 6,1 99 13-13 - 44 1 175 81 1 256 6,4 100 3-3 - 45 1 177 76 1 253 6,1 101 1-1 - 46 1 183 65 1 248 5,2 102 2-2 - 47 1 221 58 1 279 4,5 103 1-1 - 48 1 210 70 1 280 5,5 104-110 - - - - 49 1 277 50 1 327 3,8 111 1-1 - 50 1 284 50 1 334 3,7 Total 85 436 14 966 100 402 14,9 51 1 360 45 1 405 3,2 52 1 250 43 1 293 3,3 53 1 246 42 1 288 3,3 54 1 322 32 1 354 2,4 55 1 250 29 1 279 2,3-13
Bilaga 2. Antal folkbokförda högskolestuderande efter medborgarskapsland i Lunds kommun 2002 Land Studerande Sverige 14 121 Danmark 72 Norge 44 Island 40 Finland 85 Baltiska staterna 28 Bosnien-Hercegovina 7 Frankrike, Belgien m fl 30 Grekland 14 Italien 19 Jugoslavien, Kroatien, Makedonien 9 Polen 18 Rumänien 23 Ryssland, Ukraina m fl 34 Schweiz 4 Slovakien, Tjeckien 3 Spanien, Portugal 23 Storbritannien och Irland 22 Tyskland, Nederländerna, Österrike 69 Ungern 6 Övr södra Europa, ej EU-medl 7 Övr södra Europa, EU-medl 2 Afganistan 3 F d Sovjetunionen, asiatiska delen 7 Indien 10 Irak 10 Iran 12 Kina 55 Libanon 1 Thailand 2 Turkiet 9 Vietnam 2 Övr Asien 32 Övr Mellanöstern 7 USA, Kanada 40 Övr Nord- och Mellanamerika 11 Chile 5 Övr Sydamerika 27 Somalia 3 Nordafrika 7 Övr Afrika 34 Australien, Oceanien 3 Uppgift saknas 6 Total 14 966-14
1792 Antal folkbokförda studenter i Lunds stad 2002-12-31 1102 Delphi/Kämnärsvägen Vildanden Sjukhusområdet Sparta Ulrikedal Teckenförklaring Antal högskolestuderande 0-68 69-250 251-900 901-1989 990 Meters Lunds kommun, kommunkontoret, Staben, DS
1792 Andel folkbokförda studenter i Lunds stad 2002-12-31 1102 Delphi/Kämnärsvägen Vildanden Sjukhusområdet Sparta Ulrikedal Teckenförklaring Andel studenter 0-7% 8-17% 18-41% 42-80 % 990 Meters Lunds kommun, kommunkontoret, Staben, DS