Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2011

2011 12 17 Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2011 Erik Sjölander Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis Bg 423-6089 Tel & Fax 060-58 31 51 Pg 605 59 40-8 Mobiltel 070-62 82 110 www.fiskochvattenvard.se erik@fiskochvattenvard.se

Fisk o Vattenvård 2011 12 17 1 (9) 1 Sammanfattning Under 2011 genomfördes kontrollprogrammets tredje år efter Hennans kraftverks idrifttagande. Programmet har fullföljts enligt plan och kompletterande överenskommelser med tillsynsmyndigheten, bl.a. nätfiske vid kanalutloppet. I fiskspärren i Väljeån fångades endast en öringhona och vid nätfiskena i kraftverkets utlopps kanal fångades ingen fisk över huvud taget. Sjöarnas vattentemperaturer, syrgasförhållanden och vattenkemiska sammansättning har under detta tredje år inte avvikit från referensårens provtagningar. Elfisken har visat motsvarande förekomster och tätheter som tidigare år. Sedimentprovtagningen visar fortfarande på mycket små sedimentmängder. 2 Kontrollprogrammet I vattendomen (VA 48/97) för Hennans kraftverk i Ljusdals kommun 1998 06 15 beskrivs att "Kontrollprogrammet ska löpa under minst två år före arbetenas början och avslutas fyra år efter det att kraftverket tagits i drift." Vattendomstolen uttrycker kontrollprogrammets syfte som " undersökning av vilken effekt den ändrade vattenföringen till Bäckesjön/Storsjön har på vattenkemin i Storsjön/Bäckesjön och på öringens vandring i Väljeån,". Det gäller alltså inte några tillförda ämnen eller föreningar, utan endast vilka effekter som kan förorsakas av de ändrade vattenrytmikerna. Programmet har därför utformas för att studera: 1. effekterna av de ändrade flödena till Storsjön och Bäckesjön, där Hennasjön och Alsjön ska fungera som referenser 2. fiskvandring och reproduktion av öring i Väljeån, där Alsjöåns vänstra fåra fungerar som referens för fiskvandring. Figur 1. Placering av vattenprovpunkter (VP), elfiskelokaler, fiskfällor och sedimentprovtagningspunkter. De extra lokalerna vid vinterprovtagningen 2008 är de två vattenprovtagningslokalerna i Bäckesjön märkt med röda pilar och bokstäver N (=närmast) och NN (=näst närmast).

Fisk o Vattenvård 2011 12 17 2 (9) Kontrollprogrammet startades 1999, men avslutades 2001 efter de två referensåren eftersom inget beslut om att påbörja bygget hade tagits. 2006 togs beslut om byggstart under 2007 och genomförande av bygget som driftsattes 2008. Kontrollprogrammet genomfördes under 2007 och 08 för att skapa ett ytterligare referensår av provtagningar. Kontrollprogrammets utformning och utveckling har genomförts av samrådsgruppen för Hennans kraftverk och Länsstyrelsen Gävleborg. 2008 11 07 öppnades tunneln och provdriften startade, vilket innebär att vinterprovtagningen 2009 blev första provtagningsomgången att jämföra med referensprovtagningarna. Vattenkemiska provtagningar har genomförts i Alsjön och Hennasjön som referenser och Bäckesjön och två lokaler i Storsjön som effektpunkter. Vattenföringen ändrades genom att kraftverket började köras fr.o.m. november, varför 2009 i sin helhet utgör det första effektåret. Under 2011 genomfördes fyra provtagningsomgångar: vinter, vår, sommar och höst. 2.1 Syrgasförhållanden Profiler för syrgas och temperatur genomfördes vid samtliga vattenprovtagningstillfällen under 2011: vinter 8/3, vår 7/6, sommar 19/7 och höst 19/9. Detta är motsvarande tidpunkter som under referensprovtagningarna och hittillsvarande effektprovtagning. Samma lokaler som för vattenkemiprovtagning användes (Fig 1). Sommarprovtagningen visade på skiktade förhållanden och vinterprovtagningen visade på liknande temperaturförhållanden som tidigare år (Fig 2). Figur 2. Vattentemperaturerna 2011 vid vinterprovtagningen (till vänster) och sommarprovtagningen (till höger). X axeln i meter och y axeln i C, men inte samma skala. Vattentemperaturerna förhåller sig lika före och efter idrifttagandet av Hennans kraftverk. Det gäller inte bara under vinter och sommarprovtagningarna utan även vid vår och höstprovtagningarna. Provtagningar av syrgas visar generellt goda förhållanden, men där djupgropar kan hittas förekommer mycket låga syrgashalter vid botten (Fig 3). Storsjöns bägge lokaler visar generellt bäst syrgasförhållanden 2011.

Fisk o Vattenvård 2011 12 17 3 (9) Figur 3. Syrgashalter i % för de fem olika lokalerna under vinterprovtagningen (till vänster) och sommarprovtagningen (till höger). X axeln i meter och y axeln i syrgasmättnad i %, men inte samma skala Obs att det är olika skalor på y axeln. Totalt finns det nu 14 omgångar med syrgas och temperaturprofiler före kraftverkets idrifttagande, vilket innebär att materialet väl innefattar vattendomens två referensår. Dessutom finns nu tre fulla provtagningsår efter kraftverkets idrifttagande. 2.2 Vattenkemi - medelvärden Under 2011 genomfördes 4 omgångar med det omfattande programmet: vinter, vår, sommar och höst. Man kan konstatera att de flesta parametrarna hade mycket små variationer. I Figur 4 7 har samtliga provtillfällen och djup lagts ihop för respektive lokal. Det är 21 29 analyser före 2009 och 24 27 analyser därefter. Variationen mellan lokaler, dess olika djup och årstider är liten. Figur 4. Till vänster ph med den faktiska variationen för samtliga provtagningar i de olika lokalerna. Till höger visas alkaliniteten (mekv/l) med faktisk variation för de olika lokalerna. För bägge figurerna gäller gröna staplar före 2009 och blå för analyser därefter. Både ph och alkalinitet har relativt små variationer och ingen egentlig skillnad mellan de olika perioderna, i synnerhet inte i förhållande till referenspunkterna (Fig 4).

Fisk o Vattenvård 2011 12 17 4 (9) Figur 5. Den faktiska variationen för samtliga provtagningar i de olika lokalerna med konduktiviteten (ms/m) till vänster och Totalt organiskt kol (mg/l) till höger. För bägge figurerna gäller gröna staplar före 2009 och blå för analyser därefter. Vare sig konduktivitet eller totalt organiskt kol (TOC) visar nämnvärt stora variationer eller skillnader mellan perioderna när det gäller effektpunkterna (Fig 5). Den enda provpunkt som verkar visa skillnader före och efter kraftverkets idrifttagande är Alsjön, men denna påverkas inte av kraftverket utan är en referenspunkt. Figur 6. Den faktiska variationen för samtliga provtagningar i de olika lokalerna med turbiditet (FNU) till vänster och färgtal (mg Pt/l) till höger. För bägge figurerna gäller gröna staplar före 2009 och blå för analyser därefter. För turbiditet och vattnets färgtal är skillnaderna före jämfört med efter idrifttagandet av Hennans kraftverk små, förutom möjligtvis för referensen Alsjön (Fig 6). Den svaga trenden för effektpunkterna, Storsjön 1 och Bäckesjön, är att turbiditeten sjunker, vilket inte kan förväntas för i vart fall Bäckesjön. Färgtalet är däremot helt lika förändring för all provpunkter (förutom Alsjön). Figur 7. Den faktiska variationen för samtliga provtagningar i de olika lokalerna med totalfosfor (mg/l) till vänster och totalkväve (mg(l) till höger. För bägge figurerna gäller gröna staplar före 2009 och blå för analyser därefter. Både fosfor och kväve, mätt som totala koncentrationer, visar ökande trend för alla provpunkter när före och efter Hennans kraftverk jämförs (Fig /). Några skillnader mellan referens och provpunkter kan inte sägas föreligga.

Fisk o Vattenvård 2011 12 17 5 (9) 2.3 Vattenkemi - stabila perioder För att kunna göra absoluta jämförelser har värden från 5 m djup jämförts för stabila vinterrespektive sommarperiod för de olika åren. Samtliga prov för ett år är tagna vid samma tidpunkt och behandlade och analyserade på samma vis. Figur 8. Totalkväve i mg/l för vinterprovtagningar till vänster och sommarprovtagning till höger. Vare sig vinter eller sommarprover år 2011 av totalkväve visar några skillnader mellan referensoch effektpunkterna (Fig 8). Figur 9. Vattnets färgtal (mg Pt/l) under stabila vinterförhållanden till vänster och stabila sommarförhållanden till höger. För Bäckesjön visar vinterprovtagningen ett ganska högt värde på turbiditet 2010, även om det inte är några extrema nivåer och inte heller återspeglas vid vinterprovtagningen 2011 eller sommarprovtagningen 2010 och 11, eller i färgtal vid dessa provtagningar. Bäckesjöns turbiditet vintern 2010 i förhållande till övriga provpunkter avviker inte vid jämförelse med vinterprovtagningen 2001 (Fig 10 vänster). Färgtal är ett mått på vattnets innehåll av multnande växtdelar och/eller av järnförekomst. Turbiditet är ett mått på vattnets grumlighet, vilket kan bero på både organisk och oorganisk material. Figur 10. Turbiditet i FNU för vinterprovtagning till vänster och sommarprovtagning till höger.

Fisk o Vattenvård 2011 12 17 6 (9) 3 Fiskvandring I enlighet med överenskommelse 2009 11 12 användes fiskspärr under 2011 endast i Väljeån. Sedan tidigare överenskommelse sker spärrfisket bara under hösten vid öringens förväntade lekvandring. Vid 2011 års spärrfiske var fällan i Väljeån i drift under hela perioden 1 september 1 november med vattentemperatur i Väljeån från 16 till 6 C (Fig 11). Jämfört med tidigare år, då främst 2007 och 09, var fångsten i Väljeåns fiskspärr mycket begränsad (Tab 1). Tabell 1. Resultat av fiskspärrsfisketunder höstar i Väljeån. Redan 1998 genomfördes ett första försök, men detta avbröts p.g.a. höga flöden. År Antal hanar Vikt (kg) hanar Antal honor Vikt (kg) honor Period 1999 7 15,0 5 16,3 2/9 18/12 2000 3 11,0 0 0,0 3/9 1/11 2002 2 7,5 3 11,2 5/9 30/11 2007 5 13,0 7 26,3 1/9 2/11 2009 4 13,4 2 7,0 1/9 8/11 2010 2 8,8 0 0,0 1/9 1/11 2011 0 0,0 1 4,7 1/9 1/11 Att i allmänhet en betydande andel av det mycket lilla lekbeståndet är omlekare visar ännu tydligare hur viktig reglering av fisket på vuxen öring i Storsjön Bäckesjön är. Även honan som fångades 2011 var fångad i spärren vid tidigare tillfälle. Figur 11. Vattentemperatur och fångst av lekvandrande öring i Väljeån 2011. Inte heller vid årets spärrfiske togs någon rom eller mjölke från de fångade öringarna. Det var endast vid spärrfisket 2008 som Ljusdals FVOF tog rom och mjölke från de fångade öringarna i Väljeåns fiskspärr. 3.1 Kontroll i utloppskanalen I samråd med Länsstyrelsen i Gävleborg utvecklades en metodik för att kunna kontrollera eventuell förekomst av leköring i hennans kraftverks utlopp Bäckesjön. Två stycken 6 m djupa och 30 m långa nät med 50 respektive 60 mm maska per tillfälle användes, vid 4 omgångar hösten 2011. Näten låg i en natt per tillfälle och lades 19/9, 27/9, 5/10 och 16/10. Näten lades parallellt med strömriktningen på vattendjup 4,5 5,5 m. Vid samtliga 4 fiskeomgångar var Hennans kraftverk i drift, vilket innebar 4 m 3 /s flöde i kanalen. Vattentemperaturen var 8 11 C. Ingen fisk fångades eller observerades.

Fisk o Vattenvård 2011 12 17 7 (9) 4 Elfisken De kvantitativa elfiskena utfördes 2011 08 10, vid jämförbar vattenföring som tidigare år. Identiska lokaler som 2002, 07, 08, 09 och 10 fiskades, men vid övriga år låg lokalerna så nära som möjligt. Under vintern 2008 09, vilket var det första året med inmätt vattenföring på 1,0 m 3 /s, befarades att t.ex. Tvättstugekanalen skulle bottenfrysa. Även vid årets elfiske kunde en del stensimpa 0+ (23 26 mm) fångas, vilket indikerar att åtminstone ingen total bottenfrysning förelegat. Figur 12. Täthetsberäkningar av 0+ öring (årsungar) i antal/100 m 2 på de fyra elfiskelokalerna i Väljeån 1997 11. De inte angivna åren genomfördes inga elfisken. Lokalen Bron är den näst nedersta lokalen. Förutom 12 st öring 0+, 8 st öring >0+ och 36 st stensimpor fångades ett bäcknejonöga, 3 gäddor och en lake i Tvättstugekanalen. Ingen harr fångades 2011. I den Näst nedersta lokalen fångade endast 3 st öring 0+, 15 st öring >0+, 7 st stensimpor och 2 smågäddor. Klart färre öring 0+ och stensimpor, men fler öring >0+ och gäddor i den Näst nedersta lokalen ( Bron ). I lokalen Bergmansdammen fångade bara 23 st öring 0+, 3 st öring >0+och 21 st stensimpor. Detta var fler öring 0+ än 2010. I den Övre lokalen fångade 114 st öring 0+, 9 st öring >0+, 49 st stensimpor, 2 lakar och en abborre. Det är flest öring 0+ per 100 m 2 som fångats i Väljeån under hela kontrollprogrammet. Figur13. Tätheter av öring >0+ i antal/100 m 2 på de fyra elfiskelokalerna i Väljeån 1997 11. De inte angivna åren genomfördes inga elfisken.

Fisk o Vattenvård 2011 12 17 8 (9) Figur 14. Längdfördelningen för fångade öring 2011. X axeln visar längdintervall i 5 mm och y axeln antal. Man kan konstatera att fortfarande finns ett stort underskott av öringungar i Väljeån, vilket inte är konstigt med tanke på den begränsade mängden presumtiva föräldrarfiskar som fångas i fiskfällan i Väljeån. (Kommer leköringen från Hennasjön?) Den mycket magra förekomsten av årsungar öring i lokalen Bron 2011 visar att det finns stort utrymme för fler lekpar av öring i ån, men att hösten 2010 inga öringar lekte på det anlagda lekområdet uppströms bron. Av figurerna 13 och 14 framgår att det förekommer generellt få öring >0+ i Väljeån. De flesta fångade öring >0+ utgörs av tvåsomriga ungar, vilka har mycket god tillväxt. Man kan även konstatera att det förekommer relativt stora mellanårsvariationer mellan de olika lokalernas tätheter av öringungar, både 0+ och äldre, i Väljeån. 4.1 Glochidielarver Vid elfisket 2011 kontrollerades samtliga gälar på fångad öring >0+ efter de typiska ärr på gälfilamenten som angrepp av flodpärlmusslans glochidielarver skapar. Motivet till att inte 0+ kontrollerades är att flodpärlmusslan släpper sina larver på senhösten och glochidielarverna i sin tur släpper gälarna från lax och öring på våren, varför ensomrig fisk inte kan ha varit utsatt för parasiten. Ingen öringgäle visade spår på dessa ärr.

Fisk o Vattenvård 2011 12 17 9 (9) 5 Sedimentprovtagning I gällande vattendom för Hennans kraftverk (VA 48/97) anges att En vårflodsliknande genomspolning av lekbottnarna i Väljeån ska utföras i minst tre dygn under våren (april) och under hösten (september). Detta får anses vara en lapsus i domen då vattenhushållningen i Hennasjön inte hanteras av Ljusdal Energi AB eller finns med i målet om Hennans kraftverk. Det kan dessutom vara negativt för kontrollprogrammet med vattenföringshöjningar eftersom det förekommer bäver i området och vid några tillfällen har fiskspärren blivit rammad och ramponerad av stockar som förts med ån. Eftersom Hennasjön är så stor och klar så kan man misstänka att sedimentationen i första hand sker i Hennasjön och inte i Väljeån. För att studera eventuella effekter av sedimentation i Väljeån placeras fyra stycken sedimentationsbehållare av typ Rubin ut på två områden i Väljeån. Varje behållare är fylld med i medeltal 520 g tvättat lekgrus. Dessa byts ut och analyseras två gånger per år. Figur 15. Diagrammet visar medelmängden sediment i de fyra behållarna överst respektive nederst i Väljeån, och de hade legat i ån halvårsvis. Av figur 15 kan man i diagrammet se att det är mycket små mängder sediment i behållarna. Ökade mängder sediment i de övre behållarna vintern 2008 09 (ljusblå staplar) berodde på att det utfördes smärre grävningsarbeten för installation av pegel strax uppströms provtagningslokalen. Påverkan var mycket lokal, vilket kan ses på de nedre behållarna under samma period. För sommarhalvåret 2009 (gröna staplar) blev sedimentmängderna för höga p.g.a. att flödet var nästan 10 m 3 /s i Väljeån vid utplaceringen, vilket medförde att behållarna placerades något för grunt i områden som under sommarhalvårets lägre flöden närmast blev lugnvatten. Trots dessa händelser är mängderna sediment fortfarande mycket små. För provtagningen 2010 11 visar vinterproverna (gula staplar i Fig 15) och sommarproverna 2011 (gula staplar i Fig 15) på mycket låga sedimentationsförekomster.