EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för transport och turism 2009 20.12.2004 PE 350.189v01-01 ÄNDRINGSFÖRSLAG 69-217 Förslag till betänkande Mathieu Grosch Körkort (PE 349.893v01-01) Förslag till direktiv (KOM(2003)0621 C5-0610/2003 2003/0252(COD)) Kommissionens förslag Parlamentets ändringar Ändringsförslag från Markus Ferber Ändringsförslag 69 Skäl 3 (3) Eftersom körkortens giltighetstid enligt direktiv 91/439/EEG bestäms av de enskilda medlemsstaterna gäller olika staters körkort olika länge, och det finns över 80 olika typer av körkort i gemenskapen. Det är därför svårt för enskilda, för ordningsmakten och för körkortsförvaltningarna att förstå och få en överblick över bestämmelserna, och det finns förfalskade körkortshandlingar som varit i omlopp i decennier. Bestämmelserna om nya eller förnyade körkorts giltighetstid bör därför harmoniseras när detta direktiv börjar tillämpas. (3) Eftersom körkortens giltighetstid enligt direktiv 91/439/EEG bestäms av de enskilda medlemsstaterna gäller olika staters körkort olika länge, och det finns över 80 olika typer av körkort i gemenskapen. Det är därför svårt för enskilda, för ordningsmakten och för körkortsförvaltningarna att förstå och få en överblick över bestämmelserna, och det finns förfalskade körkortshandlingar som varit i omlopp i decennier. AM\549582.doc PE 350.189v01-01
Kommissionen utgår i sitt förslag själv från att statistiken visar att riskerna för mycket unga förare är mycket stora (se sidan 15). Olycksfallsstatistiken för nybörjare styrker att det föreligger betydligt större risker för dessa. Äldre personer med körkort är däremot en liten grupp i olycksfallsstatistiken. Om man inför en tidsbegränsning av giltigheten kommer detta således inte att leda till att det uttalade målet, att halvera antalet döda i trafiken, uppnås. Körkortets egentliga uppgift är inte att styrka förarens identitet, även om så är fallet i vissa medlemsstater, utan körkortet är ett bevis på att innehavaren får framföra fordon i allmän trafik. Att regelbundet förnya körkort innebär inte någon garanti mot bedrägerier. Ändringsförslag från Reinhard Rack Ändringsförslag 70 Skäl 3 (3) Eftersom körkortens giltighetstid enligt direktiv 91/439/EEG bestäms av de enskilda medlemsstaterna gäller olika staters körkort olika länge, och det finns över 80 olika typer av körkort i gemenskapen. Det är därför svårt för enskilda, för ordningsmakten och för körkortsförvaltningarna att förstå och få en överblick över bestämmelserna, och det finns förfalskade körkortshandlingar som varit i omlopp i decennier. Bestämmelserna om nya eller förnyade körkorts giltighetstid bör därför harmoniseras när detta direktiv börjar tillämpas. utgår Ändringsförslag från Margrete Auken Ändringsförslag 71 Skäl 3a (nytt) (3a) I samtliga medlemsstater skall de gamla körkorten bytas ut inom tio år för att förhindra att den enhetliga europeiska modellen inte enbart blir ytterligare en PE 350.189v01-01 2/93 AM\549582.doc
europeisk modell. Förenkling. Ändringsförslag från Jörg Leichtfried Ändringsförslag 72 Skäl 3a (nytt) (3a) I samtliga medlemsstater skall de gamla körkorten bytas ut för att säkra att det i stället för en enhetlig europeisk modell inte enbart finns ytterligare en europeisk modell. För de körkort som redan finns bör en tidsfrist på tjugo år införas. Direktivet syftar till att ersätta den stora mängden befintliga körkortsmodeller med ett enhetligt format. Därför måste man för konsekvensens skull ersätta de befintliga körkortsmodeller som inte är förenliga med detta direktiv, eftersom man annars bara skulle införa ytterligare en europeisk modell. Att byta ut körkorten skulle dessutom möjliggöra en inventering av de körkort som finns i varje enskild medlemsstat. Förfalskade körkort eller dubblettkörkort skulle dras in. Detta vore i sin tur mycket viktigt för det europeiska körkortsnätverket, som på så sätt bättre skulle kunna arbeta med färska, aktuella uppgifter och bekämpa körkortsturismen. Med tanke på den omfattande byråkratin bör tidsfrister fastställas för att byta ut körkorten. En tidsfrist på tjugo år verkar ändamålsenligt i detta fall. Ändringsförslag från Dieter-Lebrecht Koch Ändringsförslag 73 Skäl 3a (nytt) (3a) I samtliga medlemsstater skall de gamla körkorten bytas ut för att säkra att det i stället för en enhetlig europeisk modell AM\549582.doc 3/93 PE 350.189v01-01
inte enbart finns ytterligare en europeisk modell. För de gamla körkortsmodellerna bör en tidsfrist på tjugo år införas. För att inte skapa onödig förvirring bland allmänheten och minska byråkratin till ett minimum är det ändamålsenligt att införa en enda tidsfrist för att byta ut de gamla körkorten. Ändringsförslag från Christine De Veyrac och Dominique Vlasto Ändringsförslag 74 Skäl 3a (nytt) (3a) De gamla körkorten bör bytas ut i samtliga medlemsstater för att förhindra att den enhetliga europeiska modellen inte enbart blir ytterligare en europeisk modell. En tidsfrist införs i detta syfte på 20 år för samtliga körkortsmodeller, oavsett om de är i pappers- eller kreditkortsformat. Or. fr Direktivet syftar till att ersätta den stora mängden befintliga körkortsmodeller med en enhetlig modell. De befintliga körkortsmodeller som inte är förenliga med detta direktiv måste därför bytas ut eftersom man annars bara skulle införa ytterligare en europeisk modell. Att byta ut körkorten skulle dessutom möjliggöra en inventering av de körkort som finns i varje enskild medlemsstat. Förfalskade körkort eller dubblettkörkort skulle dras in. Detta vore i sin tur mycket viktigt för det europeiska körkortsnätverket, som på så sätt skulle kunna arbeta med aktuella uppgifter och bättre bekämpa körkortsturismen. Med tanke på det omfattande administrativa arbetet bör tidsfrister fastställas för utbytet av körkorten. Samma frist bör tillämpas för samtliga körkortsmodeller, oavsett om de är i pappers- eller kreditkortsformat, för att inte diskriminera de stater som endast utfärdar körkort i ett av de två formaten. PE 350.189v01-01 4/93 AM\549582.doc
Ändringsförslag från Markus Ferber Ändringsförslag 75 Skäl 4 (4) När giltighetstiden begränsas måste körkorten förnyas regelbundet; därmed får förvaltningarna möjlighet att använda sig av de senaste metoderna för att förhindra förfalskningar, och kan vid förnyandet ålägga sökanden att genomgå en läkarundersökning eller andra åtgärder som medlemsstaterna beslutar, t.ex. teorieller körprov. utgår Att regelbundet förnya körkort innebär inte någon garanti mot bedrägerier. Att regelbundet förnya körkort och koppla detta till regelbundna hälso- och färdighetskontroller innebär avsevärda finansiella belastningar som är olämpliga i förhållande till det avsedda målet och ger heller ingen garanti för ökad trafiksäkerhet. Ändringsförslag från Reinhard Rack Ändringsförslag 76 Skäl 4 (4) När giltighetstiden begränsas måste körkorten förnyas regelbundet; därmed får förvaltningarna möjlighet att använda sig av de senaste metoderna för att förhindra förfalskningar, och kan vid förnyandet ålägga sökanden att genomgå en läkarundersökning eller andra åtgärder som medlemsstaterna beslutar, t.ex. teorieller körprov. utgår AM\549582.doc 5/93 PE 350.189v01-01
Ändringsförslag från Reinhard Rack Ändringsförslag 77 Skäl 5 (5) Medlemsstaterna får ålägga den som ansöker om körkort att genomgå en äkarundersökning för att visa att han eller hon uppfyller minimikraven för fysisk och psykisk lämplighet att köra ett motorfordon. Periodiciteten för läkarundersökningarna bör av tydlighetsskäl vara den samma som körkortets giltighetstid, och undersökningen ifall en sådan åläggs bör alltså sammanfalla med förnyelsen av körkortet. (5) Medlemsstaterna får ålägga den som ansöker om körkort att genomgå en läkarundersökning för att visa att han eller hon uppfyller minimikraven för fysisk och psykisk lämplighet att köra ett motorfordon. Ändringsförslag från Mathieu Grosch Ändringsförslag 78 Skäl 5 (5) Medlemsstaterna får ålägga den som ansöker om körkort att genomgå en äkarundersökning för att visa att han eller hon uppfyller minimikraven för fysisk och psykisk lämplighet att köra ett motorfordon. Periodiciteten för läkarundersökningarna bör av tydlighetsskäl vara den samma som körkortets giltighetstid, och undersökningen ifall en sådan åläggs bör alltså sammanfalla med förnyelsen av körkortet. (5) Medlemsstaterna får ålägga den som ansöker om körkort att genomgå en läkarundersökning för att visa att han eller hon uppfyller minimikraven för fysisk och psykisk lämplighet att köra ett motorfordon. Bland annat kan syntest från och med 45 års ålder öka trafiksäkerheten. Periodiciteten för läkarundersökningarna bör av tydlighetsskäl vara den samma som körkortets giltighetstid, och undersökningen ifall en sådan åläggs bör alltså sammanfalla med förnyelsen av körkortet. Ändringsförslag från Markus Ferber Ändringsförslag 79 Skäl 5 PE 350.189v01-01 6/93 AM\549582.doc
(5) Medlemsstaterna får ålägga den som ansöker om körkort att genomgå en äkarundersökning för att visa att han eller hon uppfyller minimikraven för fysisk och psykisk lämplighet att köra ett motorfordon. Periodiciteten för läkarundersökningarna bör av tydlighetsskäl vara den samma som körkortets giltighetstid, och undersökningen ifall en sådan åläggs bör alltså sammanfalla med förnyelsen av körkortet. (5) Medlemsstaterna får ålägga den som ansöker om körkort att genomgå en läkarundersökning för att visa att han eller hon uppfyller minimikraven för fysisk och psykisk lämplighet att köra ett motorfordon. Periodiciteten för läkarundersökningarna borde av tydlighetsskäl vara den samma som körkortets giltighetstid, och undersökningen ifall en sådan åläggs bör sammanfalla med förnyelsen av körkortet i de medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet att införa bestämmelserna. Av subsidiaritetsskäl är denna inskränkning nödvändig. Ändringsförslag från Markus Ferber Ändringsförslag 80 Skäl 6 (6) Den som ansöker om körkort för vissa kategorier av fordon avsedda för personeller odstransport bör genomgå en läkarundersökning i enlighet med nationell lagstiftning när körkortet utfärdas och regelbundet därefter för att visa att han eller hon uppfyller minimikraven i fråga om fysisk och psykisk lämplighet att köra sådana fordon. Undersökningarnas periodicitet bör harmoniseras för att underlätta arbetskraftens fria rörlighet, undvika en snedvridning av konkurrensen och för att ta hänsyn till det ansvar som åvilar förarna av dessa fordon. (6) Den som ansöker om körkort för vissa kategorier av fordon avsedda för personeller godstransport bör genomgå en läkarundersökning i enlighet med nationell lagstiftning när körkortet utfärdas och kan därefter regelbundet göra det för att visa att han eller hon uppfyller minimikraven i fråga om fysisk och psykisk lämplighet att köra sådana fordon. Medlemsstaterna måste av subsidiaritetsskäl besluta, om och med vilken periodicitet nya hälsotest skall göras. AM\549582.doc 7/93 PE 350.189v01-01
Ändringsförslag från Gilles Savary Ändringsförslag 81 Skäl 6a (nytt) (6a) Kravet på förnyelse av körkorten eller regelbundna läkarundersökningar bör inte medföra några kostnader för körkortsinnehavarna. Rätten till rörlighet är en grundläggande rättighet, som inte får begränsas av ekonomiska hinder som skulle diskriminera de minst gynnade befolkningsgrupperna. Or. fr Det är legitimt med hänsyn till trafiksäkerhetsmålen att kräva regelbundna läkarundersökningar för att erhålla eller förnya ett körkort och det är också legitimt att gradvis införa en enhetlig körkortsmodell inom EU och att harmonisera kraven för att erhålla körkort. Dessa nya bestämmelser får dock inte medföra nya kostnader för användarna. I dag när en ständigt växande andel av befolkningen är arbetslösa eller lever i en mycket prekär ekonomisk situation, skulle införandet av nya hinder mot rörligheten, som är en grundläggande rättighet, strida mot målen om social och territoriell sammanhållning och full sysselsättning. Det förefaller rimligt att den offentliga sektorn bär kostnaderna för krav som rör trafiksäkerheten eller rättssäkerheten. Ändringsförslag från Mathieu Grosch Ändringsförslag 82 Skäl 8a (nytt) (8a) Det borde övervägas grundligt om principen om erfarenhetsbaserad behörighet inte bör utsträckas till hela personbilskategorin i framtiden. PE 350.189v01-01 8/93 AM\549582.doc
Ändringsförslag från Dieter-Lebrecht Koch Ändringsförslag 83 Skäl 8a (nytt) (8a) Medlemsstaterna bör uteslutande i det egna landet kunna ändra minimiåldern för bil- och motorcykelkategorierna för att förbättra säkerheten och rörligheten på vägarna. I detta sammanhang skall dock principen om erfarenhetsbaserad behörighet bibehållas för motorcykelkategorierna. Om minimiåldern för att få ett bil- och motorcykelkörkort sänks i en medlemsstat får det inte leda till att körkortet automatiskt bör godkännas i en annan medlemsstat. Ändringsförslag från Francesco Musotto Ändringsförslag 84 Skäl 11a (nytt) (11a) Erhållande av körkort bör i princip inte belasta de offentliga finanserna eller strukturerna, särskilt inte om dessa fyller grundläggande funktioner eller utför tjänster av allmänt intresse. Körkort är nyttigt i arbetssammanhang och bra för ökad rörlighet, men det är och förblir något som ur teknisk och behörighetsmässig synvinkel kräver stora teoretiska och praktiska kunskaper. Att ta körkort kan därför inte vara något som belastar den offentliga förvaltningen, det vill säga samhället. Or. it AM\549582.doc 9/93 PE 350.189v01-01
Ändringsförslag från Markus Ferber Ändringsförslag 85 Skäl 15 (15) Genom att det nya körkortet i kreditkortsformat förses med en valfri mikroprocessor kan medlemsstaterna lättare förhindra förfalskningar. Kommissionen kommer att utarbeta mikroprocessorernas tekniska specifikationer tillsammans med körkortskommittén. utgår Om man utgår från att mikroprocessorn, som i kommissionens förslag (se artikel 1.2 tredje meningen), endast får innehålla de uppgifter som redan finns i körkortet medför mikroprocessorn inte det ringaste mervärde. Det skulle bara uppstå extrakostnader som skattebetalarna i gemenskapen skulle behöva stå för. Om man däremot utgår från att det i ett längre perspektiv även kunde tas med ytterligare uppgifter och funktioner finns det, även om de mest noggranna motåtgärderna vidtas, en stor risk för bedrägerier. Därmed skulle det strida mot kommissionens mål om man införde mikroprocessorer på körkorten. Ändringsförslag från Jörg Leichtfried Ändringsförslag 86 Skäl 15a (nytt) (15a) För att förhindra att en utomstående missbrukar personuppgifterna och för att garantera att personuppgifterna skyddas borde medlemsstaterna inte kunna lagra ytterligare uppgifter på mikroprocessorn. PE 350.189v01-01 10/93 AM\549582.doc
Rädslan för att personuppgifterna skall missbrukas minskar befolkningens förtroende för den nya körkortsmodellen. Ytterligare uppgifter och funktioner skulle dessutom förlora sitt värde och inte längre gå att använda om körkortet dras in, tas ifrån eller fråndöms föraren. Ändringsförslag från Dieter-Lebrecht Koch Ändringsförslag 87 Skäl 15a (nytt) (15a) Medlemsstaterna borde kunna lagra ytterligare uppgifter på mikroprocessorn såvida detta inte påverkar den egentliga användningen. I sådana fall måste de bestämmelser om skydd av personuppgifter som gäller i landet respekteras. Av subsidiaritetsskäl borde medlemsstaterna själva få bestämma vilka uppgifter om sina medborgare de anser att måste finnas med eller skall tillåtas på mikroprocessorn. Ändringsförslag från Francesco Musotto Ändringsförslag 88 Skäl 16 (16) Minimikrav för förarprövare bör fastställas i syfte att höja förarprövarnas kompetens och lämplighet, för att få en mera objektiv bedömning av körkortsaspiranterna och mera likvärdiga uppkörningsprov, och för att lägga grunden till ett ömsesidigt erkännande av körkort. (16) Minimikrav för förarprövare och vidareutbildning bör fastställas i syfte att höja förarprövarnas kompetens och lämplighet, för att få en mera objektiv bedömning av körkortsaspiranterna och mera likvärdiga uppkörningsprov, och för att lägga grunden till ett ömsesidigt erkännande av körkort. Det bör dessutom, åtminstone på nationell nivå, införas obligatoriska praktiska kurser och repetitionskurser för förare. AM\549582.doc 11/93 PE 350.189v01-01
Or. it Tyngdpunkten bör läggas på principen om att redan verksamma förarprövare också skall fortbildas kontinuerligt. Subsidiaritetsprincipen innebär dessutom att medlemsstaterna, särskilt de medlemsstater där kvaliteten på bilskolornas tjänster garanteras genom föreskrifter, måste få möjlighet att fastställa de närmare villkoren för erhållande av körkort och för anordnande av repetitionskurser för förare. Ändringsförslag från Markus Ferber Ändringsförslag 89 Artikel 1, punkt 2 2. Medlemsstaterna får förse de körkort de utfärdar med en mikroprocessor från den dag då kommissionen fastställer tekniska föreskrifter för detta i enlighet med förfarandet i artikel 10. Kommissionen skall se till att de tekniska föreskrifterna innehåller bestämmelser om CE-märkning av mikroprocessorer som skall monteras i körkort; en mikroprocessor skall CE-märkas endast om det kan visas att den inte kan manipuleras och att det inte går att ändra de uppgifter som lagrats i den. Mikroprocessorn får bara innehålla uppgifter om körkortet i fråga och får bara ha funktioner som är direkt förknippade med det körkortet. utgår Om man utgår från att mikroprocessorn, som i kommissionens förslag (se artikel 1.2 tredje meningen), endast får innehålla de uppgifter som redan finns i körkortet medför mikroprocessorn inte det ringaste mervärde. Det skulle bara uppstå extrakostnader som skattebetalarna i gemenskapen skulle behöva stå för. Om man däremot utgår från att det i ett längre perspektiv även kunde tas med ytterligare uppgifter och funktioner finns det, även om de mest noggranna motåtgärderna vidtas, en stor risk för bedrägerier. Därmed skulle det strida mot kommissionens mål om man införde mikroprocessorer på körkorten. PE 350.189v01-01 12/93 AM\549582.doc
Ändringsförslag från Dieter-Lebrecht Koch Ändringsförslag 90 Artikel 3, punkt 2a (ny) 2a. Inom 20 år från det att detta direktiv börjat tillämpas skall samtliga körkort som inte motsvarar bilaga I till detta direktiv ersättas enligt modellen i bilaga I. Ett körkort som utfärdats för en viss kategori innan detta direktiv börjat tillämpas skall inte dras in eller begränsas på något sätt på grundval av bestämmelserna i detta direktiv. Direktivet syftar till att ersätta den stora mängden befintliga körkortsmodeller med ett enhetligt format. Därför måste man för konsekvensens skull ersätta de befintliga körkortsmodeller som inte är förenliga med detta direktiv. Med tanke på den omfattande byråkratin bör tidsfrister fastställas för att byta ut körkorten. Ändringsförslag från Christine De Veyrac och Dominique Vlasto Ändringsförslag 91 Artikel 3, punkt 2a (ny) 2a. Inom 20 år från det att detta direktiv börjat tillämpas skall samtliga körkort ersättas med modellen i bilaga I. Ett körkort som utfärdats för en viss fordonskategori innan detta direktiv börjat tillämpas skall inte dras in eller begränsas på något sätt på grundval av bestämmelserna i detta direktiv. Direktivet syftar till att ersätta den stora mängden befintliga körkortsmodeller med en Or. fr AM\549582.doc 13/93 PE 350.189v01-01
enhetlig modell. De befintliga körkortsmodeller som inte är förenliga med detta direktiv måste därför bytas ut eftersom man annars bara skulle införa ytterligare en europeisk modell. Ett sådant utbyte av körkorten skulle dessutom möjliggöra en inventering av de körkort som finns i varje enskild medlemsstat. Förfalskade körkort eller dubblettkörkort skulle dras in. Detta vore i sin tur mycket viktigt för det europeiska körkortsnätverket, som på så sätt skulle kunna arbeta med aktuella uppgifter och bättre bekämpa körkortsturismen. Med tanke på det omfattande administrativa arbetet bör tidsfrister fastställas för utbytet av körkorten. Samma frist bör tillämpas för samtliga körkortsmodeller, oavsett om de är i pappers- eller kreditkortsformat, för att inte diskriminera de stater som endast utfärdar körkort i ett av de två formaten. Då de gamla körkorten byts ut får det under inga omständigheter leda till förlust eller begränsning av förvärvade rättigheter när det gäller körkort för olika fordonskategorier. Ändringsförslag från Gary Titley Ändringsförslag 92 Artikel 4, punkt 1, kategori AM - mopeder, dvs. två- eller trehjuliga fordon som är konstruerade för en högsta hastighet av minst 6 och högst 45 km/h samt, om det drivs av en förbränningsmotor, har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller, om det drivs av en elektrisk motor, har en högsta kontinuerlig märkeffekt på 4 kw, eller, i fråga om trehjuliga mopeder, drivs av en annan motor än förbränningsmotor med en nettoeffekt av högst 4 kw. - mopeder, dvs. tvåhjuliga fordon som är konstruerade för en högsta hastighet av minst 6 och högst 45 km/h samt, om det drivs av en förbränningsmotor, har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller, om det drivs av en elektrisk motor, har en högsta kontinuerlig märkeffekt på 4 kw. Trehjuliga fordon bör tillhöra en annan kategori än tvåhjuliga. Ändringsförslag från Willi Piecyk Ändringsförslag 93 Artikel 4, punkt 1, kategori A2 - motorcyklar med eller utan sidvagn, vars motor har en effekt av högst 35 kw och ett - motorcyklar med eller utan sidvagn, vars motor har en effekt av högst 25 kw och ett PE 350.189v01-01 14/93 AM\549582.doc
effekt/viktförhållande under 0,2 kw/kg, dock inte modeller som skapats med utgångspunkt i modeller med mer än dubbelt så hög maxeffekt, även med sidvagn. effekt/viktförhållande under 0,2 kw/kg, dock inte modeller som skapats med utgångspunkt i modeller med mer än dubbelt så hög maxeffekt, även med sidvagn. Att höja effektgränsen för motorcyklar för nybörjare med 10 kw kan kritiseras och betraktas som kontraproduktivt för trafiksäkerheten. Den tidigare gränsen på 25 kw bör därför vara kvar. Ändringsförslag från Gary Titley Ändringsförslag 94 Artikel 4, punkt 1, kategori A2 - motorcyklar med eller utan sidvagn, vars motor har en effekt av högst 35 kw och ett effekt/viktförhållande under 0,2 kw/kg, dock inte modeller som skapats med utgångspunkt i modeller med mer än dubbelt så hög maxeffekt, även med sidvagn. - motorcyklar med eller utan sidvagn, vars motor har en effekt av högst 25 kw och ett effekt/viktförhållande under 0,2 kw/kg, dock inte modeller som skapats med utgångspunkt i modeller med mer än dubbelt så hög maxeffekt, även med sidvagn. Ändringsförslaget sänker maxeffekten för kategori A2. Denna gräns ger en bättre skillnad mellan normala och tunga motorcyklar än en gräns på 35 kw. Ändringsförslag från Mathieu Grosch Ändringsförslag 95 Artikel 4, punkt 1, kategori B1 - tre- och fyrhjuliga motordrivna cyklar. - trehjuliga motordrivna cyklar med en effekt av högst 15 kw och fyrhjuliga motordrivna cyklar, som inte hör till de lätta fyrhjulingarna i kategori AM, andra strecksatsen, och som har en tjänstevikt på högst 400 kg (550 kg för transportfordon), exklusive batteriernas vikt i elfordon, som har en nyttoeffekt av högst 15 kw och som AM\549582.doc 15/93 PE 350.189v01-01
är konstruerade för en maximihastighet av högst 80 km/h. Trehjuliga motordrivna cyklar under 15kW skall kunna köras av personer som har ett körkort i kategori A1 (se ändringsförslag 14) och kategori B1. Detta skulle också innebära att man i de medlemsstater som väljer att inte införa den frivilliga kategorin B1 skulle kunna köra sådana fordon från och med sexton års ålder (jämför även ändringsförslag 13 om kategori AM, andra strecksatsen). Ändringsförslag från Mathieu Grosch Ändringsförslag 96 Artikel 4, punkt 1, kategori B - bilar med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg som kan ta åtta passagerare. Till en bil i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg. 1. bilar - med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg, - som är konstruerade och planerade att ta högst åtta passagerare utöver föraren, - till vilka en släpvagn får kopplas, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om typgodkännande av de berörda fordonen, såvida fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 3 500 kg, - till vilka en släpvagn får kopplas utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om typgodkännande av de berörda fordonen, såvida föraren har deltagit i förarutbildning enligt bilaga VIa, fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 4 250 kg, släpvagnens nyttolast är högst 1 000 kg och fordonskombinationen inte används för kommersiella syften, - vilkas tillåtna totalvikt får uppgå till PE 350.189v01-01 16/93 AM\549582.doc
Till punkt 1: Se motiveringen till ändringsförslag 18. 4 250 kg såvida föraren har deltagit i förarutbildning enligt bilaga VIb och om det gäller en campingbil enligt definitionen i bilaga II.A.5.1 till direktiv 2001/116/EG som har en nyttolast av högst 1 000 kg och som inte används för kommersiella syften. 2. trehjuliga motordrivna cyklar med en effekt av högst 35 kw, 3. motordrivna trehjulingar med en effekt som överstiger 35 kw under förutsättning att körkortsinnehavaren är minst 21 år. Till punkt 2 och 3: Trehjuliga motordrivna cyklar skall dessutom kunna köras med körkort för kategori B förutsatt att principen om erfarenhetsbaserad behörighet respekteras. Ändringsförslag från Dieter-Lebrecht Koch Ändringsförslag 97 Artikel 4, punkt 1, kategori B - bilar med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg som kan ta åtta passagerare. Till en bil i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg. - bilar - med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg, - som är konstruerade och planerade att ta högst åtta passagerare utöver föraren, - till vilka en släpvagn får kopplas, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om typgodkännande av de berörda fordonen, såvida fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 3 500 kg, - till vilka en släpvagn får kopplas, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om typgodkännande av de AM\549582.doc 17/93 PE 350.189v01-01
berörda fordonen, såvida föraren har deltagit i förarutbildning enligt bilaga VIa, fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 4 250 kg, nyttolasten är högst 1 000 kg och fordonskombinationen inte används för kommersiella syften, - s.k. trikes. Trikes (som har tre symmetriska hjul) bör räknas till kategori B eftersom deras köregenskaper snarare påminner om fyrhjuliga än tvåhjuliga fordons köregenskaper. Ändringsförslag från Philip Bradbourn Ändringsförslag 98 Artikel 4, punkt 1, kategori B - bilar med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg som kan ta åtta passagerare. Till en bil i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg. - utan att detta inverkar på bestämmelserna om typgodkännande av de berörda fordonen, får en släpvagn kopplas till motorfordon i denna kategori förutsatt att kombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 4 250 kg. Endast en parameter bör fastställas och det bör anges en tillåten totalvikt. Ändringsförslag från Corien Wortmann-Kool Ändringsförslag 99 Artikel 4, punkt 1, kategori B - bilar med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg som kan ta åtta passagerare. Till en bil i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg. - bilar PE 350.189v01-01 18/93 AM\549582.doc
- med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg, - som är konstruerade och planerade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren, - till vilka en släpvagn får kopplas, utan att detta inverkar på tillämpningen av bestämmelserna om typgodkännande av de berörda fordonen, förutsatt att fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 3 500 kg, - till vilka en släpvagn får kopplas, utan att detta inverkar på tillämpningen av bestämmelserna om typgodkännande av de berörda fordonen, förutsatt att föraren har deltagit i förarutbildning enligt bilaga VIa, att fordonets tillåtna totalvikt inte överstiger 4 250 kg och att fordonskombinationen inte används för kommersiella syften, - vars tillåtna totalvikt inte överstiger 4 250 kg, förutsatt att föraren har deltagit i förarutbildning enligt bilaga VIb och att det gäller en campingbil enligt definitionen i bilaga II.A.5.1 till direktiv 2001/116/EG som har en nyttolast av högst 1 000 kg och som inte används för kommersiella syften. Genom att införa en nyttolast på högst 1000 kg gör man det mycket svårare för vissa släpvagnar, t.ex. för båtar samt hästtransportvagnar, att närma sig den högsta lastkapaciteten för fordonskombinationer, som inte får överstiga 4 250 kg. Genom att stryka orden en nyttolast av högst 1 000 kg i ändringsförslag 18 i föredragandens förslag till betänkande undviker man problemet. Ändringsförslag från Ari Vatanen Ändringsförslag 100 Artikel 4, punkt 1, kategori B - bilar med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg som kan ta åtta passagerare. Till en bil i denna kategori får - med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg AM\549582.doc 19/93 PE 350.189v01-01
kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg. - som är konstruerade och planerade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren, - till vilka en släpvagn får kopplas, utan att detta inverkar på tillämpningen av bestämmelserna om typgodkännande av de berörda fordonen, förutsatt att fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 3 500 kg, - till vilka en släpvagn får kopplas, utan att detta inverkar på tillämpningen av bestämmelserna om typgodkännande av de berörda fordonen, förutsatt att föraren har deltagit i förarutbildning enligt bilaga VIa, att fordonets tillåtna totalvikt inte överstiger 4 250 kg, att nyttolasten inte överstiger 1000 kg och att fordonskombinationen inte används för kommersiella syften, - vars tillåtna totalvikt inte överstiger 4 250 kg, förutsatt att föraren har deltagit i förarutbildning enligt bilaga VIb och att det gäller en campingbil enligt definitionen i bilaga II.A.5.1 till direktiv 2001/116/EG, som har en nyttolast av högst 1 000 kg och som inte används för kommersiella syften, Den kompletterande förarutbildningen är inte obligatorisk om släpvagnens totalvikt inte överstiger 750 kg. När det gäller släpvagnar är kommissionens förslag alltför snävt och skulle påverka den nuvarande situationen t.ex. inom idrotts- eller campingområdet alltför mycket. Man gör det möjligt för innehavare av ett körkort i kategori B att genom utbildning utan extra prov köra en fordonskombination eller en campingbil på högst 4 250 kg. I detta sammanhang är det ytterst viktigt att denna möjlighet inte får utnyttjas för kommersiella ändamål, eftersom det i så fall skulle kunna uppstå orättvis konkurrens med yrkeschaufförer i kategorierna C1 och C. Formuleringen som kan ta passagerare preciseras. Det betonas också att den kompletterande förarutbildningen inte är obligatorisk om släpvagnens totalvikt inte överstiger 750 kg. PE 350.189v01-01 20/93 AM\549582.doc
Ändringsförslag från Jörg Leichtfried Ändringsförslag 101 Artikel 4, punkt 1, kategori B - bilar med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg som kan ta åtta passagerare. Till en bil i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg. - bilar - med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg, - som är konstruerade och planerade att ta högst åtta passagerare utöver föraren, - till vilka en släpvagn får kopplas, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om typgodkännande av de berörda fordonen, såvida fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 4 250 kg, - till vilka en släpvagn får kopplas utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om typgodkännande av de berörda fordonen, såvida föraren har deltagit i förarutbildning enligt bilaga VIa, släpvagnens tillåtna totalvikt inte överstiger 1 750 kg och fordonskombinationen inte används för kommersiella syften, - vilkas tillåtna totalvikt får uppgå till 4 500 kg såvida föraren har deltagit i förarutbildning enligt bilaga VIb och om det gäller en campingbil enligt definitionen i bilaga II.A.5.1 till direktiv 2001/116/EG som inte används för kommersiella syften. En begränsning av den tillåtna totalvikten till 3 500 kg för en fordonskombination i kategori B samt släpvagnar skulle innebära en allvarlig begränsning och ett ingrepp i gällande rättigheter. Samtliga förare, som i åratal helt lagligen kört omkring med lätta släpvagnar eller tyngre husvagnar skulle nu vara tvungna att skaffa ett körkort i kategori E. AM\549582.doc 21/93 PE 350.189v01-01
Däremot skulle jag vilja föreslå att man utan ytterligare krav håller kvar den tillåtna släpvagnsvikten på 750 kg. Om förarna får tilläggsutbildning borde det vara möjligt att öka släpvagnsvikten till 1750 kg. På så sätt kan innehavare av körkortskategori B, som fram tills nu helt lagligen kört omkring med sina släp vara säkra på att de även i fortsättningen kan använda sitt körkort under likadana förutsättningar i hela EU. Ändringsförslag från Markus Ferber Ändringsförslag 102 Artikel 4, punkt 1, kategori B - bilar med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg som kan ta åtta passagerare. Till en bil i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg. - bilar med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg som kan ta åtta passagerare. Till en bil i denna kategori får kopplas en släpvagn om släpvagnens tillåtna totalvikt inte överstiger 750 kg, eller släpvagnens tillåtna totalvikt inte överstiger 2 000 kg, om föraren kan styrka genomgången förarutbildning enligt bilaga IIa, det är fråga om motorfordon för privat bruk i enlighet med bilaga 2 i direktiv 70/156/EEG, det är fråga om motorfordon som har en tillåten totalvikt mellan 3 500 och maximalt 4 500 kg och inte har fler än åtta sittplatser utöver förarsätet, lasten inte överstiger 1 000 kg och fordonet uppfyller definitionen i bilaga 2 till direktiv 70/156/EEG och föraren är äldre än 21 år. Styrkt förarutbildning är rimlig i förhållande till det avsedda målet och uppfyller kraven på säkerhetsbehovet. I jämförelse med körkort för kategorierna E eller C1 är det rimligt med säkerhetsutbildning. PE 350.189v01-01 22/93 AM\549582.doc
Campingbilar är fordon som används privat för transport av i genomsnitt tre personer. Utan denna ändring skulle endast fordon med en totalvikt över 3 500 kg som används i kommersiellt syfte för person- eller godstransport omfattas. Det är inte motiverat att behandla campingbilar med en totalvikt på upp till 4 500 kg på samma sätt som lastfordon. En effektiv avgränsning mellan campingbilar för privat bruk och sådana för kommersiellt bruk sker genom begränsning av lastvikten och hänvisning till direktiv 70/156/EEG. Ändringsförslag från Francesco Musotto Ändringsförslag 103 Artikel 4, punkt 1, kategori B - bilar med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg som kan ta åtta passagerare. Till en bil i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg. - bilar - med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg, - som är konstruerade och planerade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren, - till vilka en släpvagn får kopplas, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om typgodkännande av de berörda fordonen, förutsatt att fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 3 500 kg, - till vilka en släpvagn får kopplas utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om typgodkännande av de berörda fordonen, förutsatt att föraren har deltagit i förarutbildning enligt bilaga VIa, fordonets tillåtna totalvikt inte överstiger 4 250 kg, nyttolasten är högst 1 000 kg och fordonskombinationen inte används för kommersiella syften, - vilkas tillåtna totalvikt får uppgå till 4 250 kg förutsatt att föraren har deltagit i förarutbildning enligt bilaga VIb och om det gäller en campingbil enligt definitionen i bilaga II.A.5.1 till direktiv 2001/116/EG som har en nyttolast av högst 1 000 kg och som inte används för kommersiella syften. AM\549582.doc 23/93 PE 350.189v01-01
Or. it När det gäller släpvagnar är kommissionens förslag alltför snävt och skulle påverka den nuvarande situationen t.ex. inom idrotts- eller campingområdet alltför mycket. Man gör det möjligt för innehavare av ett körkort i kategori B att genom utbildning utan extra prov köra en fordonskombination eller en campingbil på högst 4 250 kg. I detta sammanhang är det ytterst viktigt att denna möjlighet inte får utnyttjas för kommersiella ändamål, eftersom det i så fall skulle kunna uppstå orättvis konkurrens med yrkeschaufförer i kategorierna C1 och C. De nya bilagorna VIa och VIb införs därför för att reglera utbildningen. Formuleringen som kan ta passagerare preciseras. Ändringsförslag från Gary Titley Ändringsförslag 104 Artikel 4, punkt 1, kategori B - bilar med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg som kan ta åtta passagerare utöver föraren. Till en bil i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg. - bilar med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg som är konstruerade och planerade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren. Till en bil i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg. - fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och en släpvagn, förutsatt att kombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 3 500 kg och att släpvagnens totalvikt inte är högre än dragfordonets tjänstevikt. Definitionen i det nuvarande direktivet ändras inte, enbart definitionen av antalet passagerare preciseras. Eventuella orealistiska skillnader mellan privat och kommersiellt bruk av fordon undviks genom att den högsta viktgränsen motsvarar den lägsta gränsen för kategori C1. Bestämmelsen om att ett fordon med en tillåten totalvikt på 3 500 kg får dra en släpvagn med en tillåten totalvikt på 750 kg (vilket i praktiken ökar gränsen för kombinationer i kategori B till 4 250 kg, dock endast för kombinationer bestående av stora dragfordon och mycket små släpvagnar) är viktig för kommersiella användare av lätta skåpbilar, som ofta måste dra en PE 350.189v01-01 24/93 AM\549582.doc
mindre pump eller kompressor. Ändringsförslag från Philip Bradbourn Ändringsförslag 105 Artikel 4, punkt 1, kategori B, strecksats 1a (ny) - fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och en släpvagn, förutsatt att kombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 3 500 kg och att släpvagnens totalvikt inte är högre än dragfordonets tjänstevikt. För närvarande får innehavare av körkort för kategori B dra en släpvagn vars totalvikt överstiger 750 kg förutsatt att kombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 3 500 kg och att släpvagnens tillåtna totalvikt inte överstiger dragfordonets tjänstevikt. Kommissionen anser att denna bestämmelse är förvirrande och föreslår därför att det införs en begränsning för den tillåtna totalvikten för släpvagnen på 750 kg för innehavare av körkort för kategori B. Kommersiella och offentliga organisationer är dock vana vid begreppen tillåten totalvikt och tjänstevikt. Att ta bort den nuvarande flexibiliteten beträffande rätten för innehavare av körkort för kategori B att dra släpvagnar skulle medföra ytterligare kostnader, framför allt för leverantörer av allmännyttiga tjänster. Ändringsförslag från Gary Titley Ändringsförslag 106 Artikel 4, punkt 1, kategori B + E fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och en släpvagn med en tillåten totalvikt över 750 kg. fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och en påhängseller släpvagn, förutsatt att påhängs- eller släpvagnens tillåtna totalvikt inte överstiger 3 500 kg och inte är högre än dragfordonets tjänstevikt. AM\549582.doc 25/93 PE 350.189v01-01
Ändringsförslaget avhjälper ett missförhållande i det nuvarande direktivet, som gör att det för närvarande inte finns någon gräns för storleken på en släpvagn som får dras av innehavare av körkort för kategori B + E. Detta kryphål i lagstiftningen främjar mycket originella fordon. Ändringsförslaget skulle begränsa både släpvagnens totalvikt och dess totalvikt i förhållande till dragfordonet. De föreslagna kriterierna är enkla och man undviker hänvisningar till bestämmelser för typgodkännande. Det skulle till exempel bli möjligt med ett körkort i kategori B + E att låta en stor terrängbil dra en hästtransportvagn avsedd för två hästar. Större kombinationer skulle kräva ett C1 + E-körkort. Ändringsförslag från Markus Ferber Ändringsförslag 107 Artikel 4, punkt 1, kategori B + E fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och en släpvagn med en tillåten totalvikt över 750 kg. fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och en släpvagn med en tillåten totalvikt över 2 000 kg. Styrkt förarutbildning är rimlig i förhållande till det avsedda målet och uppfyller kraven på säkerhetsbehovet. I jämförelse med körkort för kategorierna E eller C1 är det rimligt med säkerhetsutbildning. Campingbilar är fordon som används privat för transport av i genomsnitt tre personer. Utan denna ändring skulle endast fordon med en totalvikt över 3 500 kg som används i kommersiellt syfte för person- eller godstransport omfattas. Det är inte motiverat att behandla campingbilar med en totalvikt på upp till 4 500 kg på samma sätt som lastfordon. En effektiv avgränsning mellan campingbilar för privat bruk och sådana för kommersiellt bruk sker genom begränsning av lastvikten och hänvisning till direktiv 70/156/EEG. Ändringsförslag från Philip Bradbourn Ändringsförslag 108 Artikel 4, punkt 1, kategori C1 - transportbilar med en tillåten totalvikt mellan 3 500 kg och 6 000 kg som kan ta - transportbilar med en tillåten totalvikt mellan 3 500 kg och 7 500 kg som kan ta PE 350.189v01-01 26/93 AM\549582.doc
högst åtta passagerare. Till bilar som får köras med ett C1-körkort får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg. högst åtta passagerare. Till bilar som får köras med ett C1-körkort får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg. Detta förslag om att sänka gränsen för kategori C från 7,5 till 6 ton baseras på antagandet att fordon på upp till 6 ton ofta är byggda på förlängda personbils- eller skåpbilschassin, och att fordon som väger mer än 6 ton är byggda på chassin avsedda för större fordon. De största fordonstillverkarna har emellertid bekräftat att de bygger fordon på upp till 6,7 och 7,5 ton på personbils- eller skåpbilschassin, vilket ger vid handen att det är lämpligt att behålla gränsen på 7,5 ton. 7,5 ton är en viktig rättslig och operationell gräns. I EU:s bestämmelser för körtider och färdskrivare görs det för närvarande undantag till exempel för fordon som inte överstiger 7,5 ton. Av miljöskäl är genomresa med fordon över 7,5 ton förbjuden i många stads- och landsbygdsområden, och vissa medlemsstater (till exempel Österrike och Tyskland) har infört restriktioner för transporter med fordon som är tyngre än 7,5 ton. Det är därför inte förvånande att över 30 procent av nyttofordonen (över 3,5 ton) i exempelvis Förenade kungariket väger mellan 7 och 7,5 ton. Enligt detta förslag skulle transportföretagen tvingas vidareutbilda sina förare så att de får behörighet för kategori C för att få köra fordon som väger 7,5 ton, vilket innebär en extra kostnad. Men mot bakgrund av den växande bristen på förare skulle transportföretagen även tvingas höja lönerna för att kunna tävla med företag med större fordon (och större nyttolaster). Detta skulle kunna leda till att företagen införskaffar större fordon, vilket i sin tur kommer att öka transporternas inverkan på miljön. Ändringsförslag från Dieter-Lebrecht Koch Ändringsförslag 109 Artikel 4, punkt 1, kategori D1 - bilar med en största längd av sju meter avsedda för persontransport av högst 16 passagerare. Till en bil som får köras med ett D1-körkort får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg. - bilar med en största längd av åtta meter som är konstruerade och planerade för transport av högst 16 passagerare i enlighet med bilaga II. Till en bil som får köras med ett D1-körkort får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg. AM\549582.doc 27/93 PE 350.189v01-01
På detta sätt preciseras formuleringen av de tillåtna bilarna i kategori D1. Ändringsförslag från Dieter-Lebrecht Koch Ändringsförslag 110 Artikel 4, punkt 1, kategori D + E - fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori D och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg. - fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori D och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg. Släpvagnar får, med undantag för linjetrafik i städer, inte användas för persontransport. Just inom linjetrafiken pågår med stor framgång pilotprojekt med släpvagnar som används för persontransport. Ändringsförslag från Gary Titley Ändringsförslag 111 Artikel 4, punkt 2, led b b) moped: omfattar inte lätta fyrhjulingar eller elcyklar. b) moped: omfattar inte elcyklar. Lätta fyrhjulingar definieras inte i förslaget. Oavsett definitionen bör de ingå i kategori B1 (eller, om B1 inte finns i den berörda medlemsstaten, i kategori B) eftersom de snarare manövreras som en personbil eller en skåpbil än som ett tvåhjuligt fordon. Ändringsförslag från Gary Titley Ändringsförslag 112 Artikel 4, punkt 2, led c PE 350.189v01-01 28/93 AM\549582.doc
c) trehjuling: fordon med tre symmetriskt placerade hjul som är konstruerat för en hastighet överstigande 45 km/h eller, om det drivs av en förbränningsmotor, har en slagvolym överstigande 50 kubikcentimeter. c) trehjuling med motor: fordon vars tjänstevikt inte överstiger 550 kg, med tre symmetriskt placerade hjul, i enlighet med artikel 1.2 a) ii) i direktiv 2002/24/EG. Ändringsförslaget tar bort den skillnad som görs mellan de trehjuliga fordon som kommissionen föreslog att integrera i kategori AM och andra trehjuliga fordon. Definitionen anpassas till det relevanta direktivet om typgodkännande. Ett bättre alternativ vore att uttryckligen återge definitionen i direktivet om typgodkännande för att förhindra automatiska ändringar i bestämmelserna om körkort till följd av ändringar i bestämmelserna för typgodkännande. Ändringsförslag från Gary Titley Ändringsförslag 113 Artikel 4, punkt 2, led d d) fyrhjuling: fordon på fyra hjul som inte är lätta fyrhjulingar och som har en tjänstevikt av högst 400 kg eller 550 kg för transportfordon, och vars maximala nettomotoreffekt inte överstiger 15 kw; vid beräkningen av ett eldrivet fordons tjänstevikt skall batterierna inte räknas in. d) fyrhjuling: fordon på fyra hjul som har en tjänstevikt av högst 550 kg och vars maximala nettomotoreffekt inte överstiger 15 kw; vid beräkningen av ett eldrivet fordons tjänstevikt skall batterierna inte räknas in. Med detta ändringsförslag försvinner hänvisningen till lätta fyrhjulingar, för vilka det inte finns någon definition och viktkriteriet förenklas till ett enda värde. I förbindelse med körkort är det meningslöst att göra skillnad mellan fordon för transport av gods och andra fordon i denna storleksordning. Ändringsförslag från Philip Bradbourn Ändringsförslag 114 Artikel 4a (ny) AM\549582.doc 29/93 PE 350.189v01-01
Artikel 4a husbilar för privat bruk enligt definitionen i bilaga II till direktiv 70/156/EEG, vars totalvikt inte överstiger 4 250 kg och som inte är avsedda för mer än 8 passagerare utöver föraren, förutsatt att nyttolasten inte överstiger 1 000 kg. lägsta ålder för att framföra husbilar vars vikt överstiger 3 500 kg skall fastställas i enlighet med artikel 7.1 c. Endast en parameter bör fastställas, t.ex. totalvikt. I direktiv 92/21/EEG och 2001/116/EG om typgodkännande säkerställs det att inga osäkra kombinationer kan föras in på marknaden. Ändringsförslag från Jörg Leichtfried Ändringsförslag 115 Artikel 6, punkt 2, led c c) Körkort för kategori C1 eller C1 + E gäller även för kategori D1 eller D1 + E om innehavaren har fyllt 21 år. c) Körkort för kategori A, B, C eller D gäller även för kategori A1 och A2, B1, C1 eller D1. Körkort för kategori A2 gäller även för kategori A1. Körkort för kategori C + E och D + E gäller även för fordonskombinationer i kategori C1 + E och D1 + E. Körkort för kategori C1 eller C1 + E gäller även för kategori D1 eller D1 + E om innehavaren har fyllt 21 år. Eftersom den tillåtna totalvikten för körkortskategori C1 förblir 7 500 kg måste ekvivalensen mellan D1 och C1 bibehållas. Ändringsförslag från Helmuth Markov, Luca Romagnoli, Armando Dionisi, Francesco PE 350.189v01-01 30/93 AM\549582.doc
Musotto, Marta Vincenzi, Paolo Costa, Patrick Louis och Luís Queiró Ändringsförslag 116 Artikel 6, punkt 3, inledningen 3. För körning inom eget territorium får medlemsstaterna dessutom tillåta följande: 3. Medlemsstaterna skall dessutom tillåta följande: Likvärdigheten bör vara en integrerad och obligatorisk del av körkortsförslaget. A 1-fordon är rörliga produkter som erbjuder ett alternativ till bilen till ett överkomligt pris och ger tillgång till sociala möjligheter och sysselsättning. Dessa fordon (framför allt skotrar avsedda för många olika ändamål) tar endast en tredjedel av en bils utrymme i trafiken och en femtedel när de står parkerade. De bidrar med andra ord till ökad rörlighet i trafikerade stadsområden. Den körerfarenhet som de som redan fått sitt bilkörkort har bör erkännas genom ett A1-körkort. Statistiska uppgifter visar att likvärdigheten inte påverkar vägsäkerheten negativt, och det är något som medborgarna ställer sig positiva till. I de länder där man tillämpat alternativet har antalet olyckor i förhållande till antalet fordon minskat, trots den enorma marknadsutvecklingen. Motorcyklar med lägre motorstyrka kompletterar därför vid sidan av bilarna den individuella rörligheten på ett säkert sätt. Samtidigt ökar det bilförarnas förståelse för sårbara användares, såsom motorcykelförares, beteende. Ändringsförslag från Gilles Savary Ändringsförslag 117 Artikel 6, punkt 3, inledningen 3. För körning inom eget territorium får medlemsstaterna dessutom tillåta följande: 3. För körning inom eget territorium skall medlemsstaterna dessutom tillåta följande: Or. fr För att inte antalet prov skall ökas i onödan, förefaller det motiverat att innehavarna av ett bilkörkort (kategori B) även skall ha rätt att köra moped och lätt motorcykel. Det skulle gynna användning av moped och lätt motorcykel, bland annat vespa, i stället för bil, vilket kan få positiva följder för rörlighet och miljö, inte minst i stadstrafiken. Statistiken visar att en sådan likvärdighet inte går ut över trafiksäkerheten i stort och att AM\549582.doc 31/93 PE 350.189v01-01