vem får nyttja 450 MHz? nya täckningskartor NYA HETA PRYLAR Sveriges Kommunikations-Elektronik Företagareförening SKEF NEWS Professionell trådlös kommunikation juli 2014 rakeldagen 2014 viking grace SKEFS nya medlemmar trygghetslarm Hur säkra är de egentligen? Rakel - räddaren i nöden? klarar du dig med bastäckning? skefs årsmöte 2014
Ordförande har ordet Trygghetslarm, kartor och gasande färjor Hur kan man lita på att trygghetslarm verkligen fungerar? Frågan ställdes på sin spets efter Uppdrag Gransknings tvprogram tidigare i våras. I detta nummer av SKEF News har vi djupdykt i varför trygghetslarm kanske inte alltid är så trygga som vi önskar att de borde vara. Vi tittar även på vilket arbete som pågår för att göra just dessa larm tryggare och resultat av försök med andra bärare än koppartråd. Vilken plats har fast bredband, mobilt bredband och Rakel? Vi reder ut begreppen och förklarar skillnaderna. I tidningen hittar du även en rapport från årets upplaga av Rakel-dagen, en krönika om varför vi konsumenter snart får jämförbara täckningskartor och ett reportage om hur säkerheten garanteras vid tankningen av Östersjöns senaste megafärja gasdrivna Viking Grace. Trevlig läsning och en skön sommar! Liza Biehl Liza Biehl, ordförande SKEF liza@skef.se Trygghetslarm kanske inte alltid är så trygga som vi önskar att de borde vara. SKEF News Utges av: SKEF, Sveriges Kommunikations Elektronik Företagareförening. Tel: 08-531 912 01, Fax: 08-534 720 73. Ansvarig utgivare: Liza Biehl, liza.biehl@skef.se Redaktion: Redaktör: Anders Ed ström Frejman, 070-589 83 80, skefnews@ skef.se, Arnold Jansson, Mikael Olsson, Mats Larsson, Tord Sjölund, Liza Biehl, Rune Tapper och Ulf Seijmer Produktion: Nyberg Förlag, www.nybergforlag.se Redigerare: Tomas Tirén Grafisk formgivning: Camilla Bas, DesignbyBas Ordförande: Liza Biehl, Zodiac 070-591 30 03 Vice ordförande: Mikael Olsson, Dialect Haninge, 0706-42 00 00 Sekreterare: Jan Lennström, FRO, 0738-18 39 65 Kassör: Sten Gustafsson Ledamöter: Thomas Källman, Telecom Örebro, 0705-23 27 00 Thomas Kuntze Dan Segerbjörk, Eltel, 076-100 73 62 Lars Melin, Melins Radio, 0708-15 51 10, Suppleant: Tore Lundgren Per Gabrielsson Revisor: Håkan Söderholm, Copab AB, 08-716 65 60 Revisorsuppleant: Roland Ehne, 08-364225 Kontaktpersoner Företagarna: Liza Biehl Upplaga: 5 300 Tryck: Hallvigs Styrelsen SKEF Omslagsbild: Katarina Averås, MSB Utgivningsplan: SKEF News utkommer mars, juni, september och november. Annonsbokning och tips: skefnews@skef.se Enskilda artikelförfattares åsikter och påståenden reflekterar inte nödvändigtvis redaktionens eller organisationens ståndpunkt i olika frågor. Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. SKEF förbehåller sig rätten att publicera levererat material elektroniskt. Utbildning: Mats Larsson, 070-650 80 30 Branschförb. repr: Liza Biehl, 070-591 30 03 Mikael Olsson, Batterigrossisten Webmaster: Ulf Seijmer, ulf@induo.com SKEF News: Anders Edström Frejman, 070-589 83 80 Valberedning: Ville Leonardsson, Länna Com Center AB, 08-771 55 40 Valb. ledamöter: Jan Gustafsson, Multicom Security AB, 070-580 12 08 Victor Castro, Teleteknik EC AB, 08-442 49 48 Medlem i: Företagarna Postadress: SKEF Kansli, Box 2026, 128 21 SKARPNÄCK, Tel: 08-531 912 01, Fax: 08-534 720 73 Hemsida: www.skef.se Fel adress? Eller känner du någon som vill ha en prenumeration på SKEF News? Maila till skefnews@skef.se Snabba bredband ökade mest 2013 Det finns en stark efterfrågan på de snabbaste fasta och mobila bredbandsabonnemangen, konstaterar Post- och Telestyrelsen, PTS, i sin rapport Svensk telemarknad 2013. Antalet bredbandsabonnemang med hastigheter på 100 Mbit/s eller mer ökade under 2013 till 975 000, eller 29 procent sedan 2012. Antalet abonnemang på bredband via fiber ökade under 2013 medan de via xdsl och kabel-tv minskade. Det är alltså fiberabonnemang som står för tillväxten av fast bredband. Under förra året nyttjade 1,5 miljoner svenskar 4G-tjänster. En lavinartad ökning jämfört med förra året (252 000), där nya 4G-mobiler är en förklaring. Den genomsnittlige smartmobilanvändaren förbrukade 1,3 GB data per månad per månad. 2 Skef News nummer 2 2014 www.skef.se
R&S CMA180: Radio test set revolution! Analog blir digital. CMA180 är en revolutionerande radiokommunikationstestare för radiosystem som arbetar inom frekvensområdet 100 khz till 3 GHz. Dess teknologi baseras till fullo på digital signalbehandling och avancerade beräkningar. Intuitiv användning och effektiva mätmöjligheter gör CMA180 till ett oumbärligt verktyg för radiomätningar. Frekvensområde från 100 khz till 3 GHz Analog modulation och demodulation (CW, AM, FM) Upp till 150 W toppeffekt och upp till 100 W kontinuerlig effekt Signalnivå för mottagarmätningar ner till 140 dbm Integrerade audiogeneratorer Audiomätningar (SINAD, THD, SNR) Spektrumanalysator med möjlighet till svep Arbitrary vågformsgenerator Funktionalitet för TETRA och DMR kommer att lanseras inom kort www.rohde-schwarz.com/ad/cma Tel: 08-605 19 00 info.sweden@rohde-schwarz.com www.skef.se Skef News nummer 2 2014 3 Rohde & Schwarz annons SKEF nr 2 2014.indd 1 2014-05-02 10:44:37
Innehåll juli 2014 8 Foto: Katarina Averås, MSB 6 22 Vem får nyttja 450 MHz? Vem ska få använda de hett eftertraktade frekvenserna i 450 MHz-bandet när tillstånden går ut år 2020? PTS pekar redan idag ut riktningen i en förstudie. Nästa nummer av SKEF News kommer i september 2014 8 16 Otrygga trygghetslarm Det har då och då kommit larmrapporter om trygghetslarm som inte fungerar. Under tidig vår sände till exempel SVT ett uppmärksammat program om detta. Har larmen börjat fungera sämre? Varför? Finns det några goda exempel på ny teknik som testats? Rakel - räddaren i nöden för trygghetslarmen? Hur gör man men trygghetslarmen i områden där Telia klipper koppartrådarna och mobiloperatörerna inte kan garantera täckning? Läs om hur Östersunds kommun tog saken i egna händer och kontaktade MSB. 25 Trådlös kontroll när färjan ska tankas Viking Lines nya flaggskepp i miljardklassen drivs på gas. Läs om hur trådlös kommunikation spelar en viktig roll för att effektivisera och säkerställa högsta tänkbara säkerhet vid tankningen i Stockholm. Tre nivåer av täckning Ulf Seijmer kommenterar överenskommelsen som gjorts mellan branschen och statliga verk gällande hur mobiltäckningskartor ska utformas, med tre nivåer av täckning. Krönikören frågar sig om det inte borde finnas en fjärde Cadex C5100 Rapid Battery Tester Cadex C7200 Battery Analyzers BatteriGrossisten AB Box 1194, 181 23 Lidingö phone +46 8 766 75 50, fax +46 8 766 57 25 www.batterigrossisten.com / info@batterigrossisten.com 4 Skef News nummer 2 2014 www.skef.se SKEF 2013-02.indd 1 2/6/2013 3:10:25 PM
ProHunt Advanced En ny kung i skogen Nu lanserar Icom ProHunt Advanced, en genomtänkt radio med helt unika funktioner och utvecklad med fokus på användaren. ProHunt Advanced är efterföljaren och ersättaren till den omåttligt populära Icomradion ProHunt F34 som under årens lopp sålts i mer än 40 000 exemplar. Icoms nya storsäljare är här! SmartScan Förbättrad scanningfunktion med TalkBack. Med TalkBack kan man svara på ett inkommande anrop när scanning pågår utan att manuellt byta kanal. WhisperMode Viska i radion och dina kamrater kommer att höra dig med normal volym i andra änden. SmartAlarm Säkert nödlarm där larm skickas till alla på samma frekvens/kanal oavsett vilket radiomärke de andra i jaktlaget använder. Radion växlar automatiskt mellan sändning och mottagning. IP67-klassad 100% vattentät och godkänd att klara 30 minuter på 1 meters vattendjup. Bluetooth Inbyggd Bluetooth med enkel parning till de flesta på marknaden förekommande headset. Interaktiv utbildning För att du enkelt skall komma igång med din radio finns det en interaktiv utbildning till radion. Utbildningen går du enkelt via internet. StealthMode StealthMode är en nyhet i Whisper- Mode funktionen. I detta läge stängs ljud- och ljusfunktioner av och radion övergår i WhisperMode. Finns i grön och orange färg För mer information om Icoms produktsortiment besök www.srsab.se eller kontakta närmaste återförsäljare. www.skef.se Skef News nummer 2 2014 5
Kalendarium 16-18 september FLISA Kongress 2014 Halland 17-18 Oktober SKEF:s höstmöte Birka Cruises PTS vill att de användningar som i dag finns i 450 Mhz-bandet ska få fortsatt utrymme efter år 2020. Foto: Freeimages.com 14-16 oktober SKYDD 2014 Stockholmsmässan 14-16 oktober Nordic Safety Expo Stockholmsmässan 12-13 november Sectec Denmark Scandic Kopenhagen, Danmark 22-25 januari Bilar som jobbar Stockholmsmässan Mars Critical Communications Europe 19-21 maj Critical Communications World Barcelona Tipsa oss gärna! Saknar du ditt evenemang i kalendariet? Mejla till skef@skefnews.se Fortsatta möjligheter för flera i 450 MHz-bandet. Post- och telestyrelsen, PTS, presenterade i juni sin förstudie om lämplig framtida användning för 450 MHz-bandet, där det blocktillstånd som finns löper ut år 2020. spts skriver i ett pressmeddelande att man i sin analys kommit fram till att de användningar som i dag finns i bandet 450-470 MHz bör få möjlighet till fortsatt utrymme. 450 MHz-bandet har av ITU pekats ut för framtida mobiltelefonioch bredbandstjänster då det lämpar sig väl för glesbygdstäckning Det rör sig om privat mobil radio (PMR), maritim radio samt ett blocktillstånd som i dag används för mobiltelefoni - och bredbandstjänster med god yttäckning. Det senare innehas idag av operatören Net1. PTS föreslår samma frekvensmängd som i dag för blocktillståndet, det vill säga 2x5 MHz, vilket ligger i linje med gällande internationell standardisering på området. Enligt rapporten har hela 450 MHzbandet inom Internationella teleunionen (ITU) pekats ut för framtida mobiltelefoni- och bredbandstjänster (IMT), och bandet erbjuder utomordentliga möjligheter när det gäller god vågutbredning och glesbygdstäckning. Blocktillståndet löper ut Detta sammantaget samt att blocktillståndet löper ut år 2020 gör att det finns ett behov av att det i ett så tidigt skede som möjligt blir klargjort hur PTS avser hantera 450 MHz-bandet. Därför har PTS låtit genomföra förstudien nu. Förstudien är en del av implementeringen av PTS spektrumstrategi och utgår från den metod som beskrivs där. Det vill säga att samhällsekonomisk analys ska vara vägledande för hur frekvensutrymmet ska användas. PTS har också genomfört en hearing och fått skriftliga synpunkter från externa intressenter.; Text: Ulf Seijmer 6 Skef News nummer 2 2014 www.skef.se
Överenskommelse ger nya täckningskartor Senast vid årsskiftet måste de operatörer som äger sina egna nät tillhandahålla enhetliga och mer rättvisa täckningskartor, vilket beskrivs mer ingående i en krönika på sidan 25. Net1 är dock först ur startblocken och presenterade redan i slutet av maj en ny och tydligare täckningskarta som skall göra det möjligt för konsumenter att skapa sig en tydlig och snabb överblick över skillnaderna mellan olika operatörer. Vi delar Post- och telestyrelsens och Konsumentverkets uppfattning att det skall vara enkelt och tydligt för konsumenten att förstå och jämföra täckningskartor, säger Linus Jönsson, vd för Net1 Sverige i ett pressmeddelande. 3G-täckningskartor från operatörernas hemsidor, oktober 2013, sammanställda av Net1. Den nya täckningskartan är ett led i detta arbete. Till skillnad från de större operatörerna har vi byggt vårt eget nät med en teknik som är anpassad för länder med stora ytor. ; Text: Ulf Seijmer Illustration: Net1 Affärsnytt MSB har valt leverantör för Rakel 4Teracom har tecknat ett sjuårigt avtal med MSB kring drift, underhåll och kundstöd av det nationella kommunikationsnätet Rakel. Teracom kommer att ansvara för drift, underhåll och kundstöd för Rakel. Avtalet är på sju år, med möjlighet till förlängning upp till tre år. Utöver detta finns möjlighet till tilläggstjänster i driften.; SCA moderniserar i Munksund 4Som ersättare till sitt analoga kommunikationsradiosystem har föpackningspapperstillverkaren SCA Munksund valt att införskaffa en ny digital lösning. Bytet sker främst för att framtidssäkra utrustningen, men också för att kunna dra nytta av den ökade funktionalitet som digital teknik medför. Systemet är baserat på Motorola Dimetra IP Micro, har dubbla basstationer för att uppnå redundans och levereras av Celab.; Ringhals byter ut analog komradio mot digital 4Celab har ingått avtal med Ringhals, Nordens största kärnkraftverk, om leverans av ett nytt kommunikationssystem. För att ytterligare öka säkerheten och effektiviteten på anläggningen uppdaterar de sitt nuvarande analoga system. Det planerade systemet avser en TETRA-baserad multi-site-lösning med full redundans. Hela nätet kommer att byggas kring infrastruktur från Motorola Solutions och i förlängningen även omfatta operatörsplatser med skräddarsydda programvaror. Systemets första etapp, utomhusnätet, planeras att vara klart under kvartal tre i år. Hela nätet inklusive inomhusnät beräknas vara klart under 2015.; Företagsnytt Procom köpte brittisk antenntillverkare 4Procom växer på nya marknader och nya marknadssegment. Som en del i detta har det Brittiska företaget Skymasts Antennas Ltd i Northhampton förvärvats. Skymasts Antennas är en antenntillverkare som tillhandahåller trådlösa basstationsprodukter och tillbehör på en global marknad och i ett brett spektrum av applikationer inom civilskydd, samhällsskydd och försvar.; inomhus MOBIL TÄCKNING! Multioperatörsnätet Tappar inte samtal Längre batteritid Garanterad samtalskvalitet Bättre arbetsmiljö Ditt eget antennät för GSM, 3G och 4G-kommunikation 08-22 23 20 www.absolutemobile.se www.skef.se Skef News nummer 2 2014 7
Foto: Katarina Averås MSB 8 Skef News nummer 2 2014 www.skef.se
Därför når hjälpen inte fram till de äldre Bristande rutiner och en olycksam blandning av digital och analog teknik. Det upptäcks allt fler svagheter i kommunernas trygghetslarm. Och det är de äldre som drabbas vid flera tillfällen har människor blivit liggande i timmar eftersom larmet inte fungerat. 8 www.skef.se Skef News nummer 2 2014 9
M ed trygghetslarm menas i detta sammanhang larm som främst används av äldre eller sjuka i hemmet. Många känner säkert igen dem som gummiarmband i kommunalgrå färg med en stor orangeröd knapp en anordning som, tillsammans med dosan som är ansluten till telefonjacket, utgör livlinan till omvärlden för den som ramlat och inte kommer upp, eller av någon annan anledning är i starkt behov av akut hjälp i hemmet. Larmen kan även vara kompletterade med sensorer för dörrar eller fönster. Svenska kommuner är mycket stora användare av denna typ av trygghetslarm, som funnits ända sedan 70-talet. Bruket av trygghetslarm är betydande, allt fler äldre får bo hemma och det finns uppskattningsvis 200 000 larm av denna typ, i allt från storstadshem till små stugor långt ut i glesbygden. Larmen är anslutna till en larmcentral i kommunal regi eller någon kommersiell aktör, där CareTech och Tunstall tillsammans har ungefär häften av marknaden. Det fasta telenätet idag är väsensskilt från hur det var på 70-talet. Stora brister hos kommunerna Men stora problem med trygghetslarm har aktualiserats under senare år. SVT:s Uppdrag Granskning sände under våren ett uppmärksammat inslag om brister i kommuners hantering av dessa larm. Mycket förenklat kan man säga att problemen som speglas har två bottnar: Dels en teknisk som beskrivs mer i detalj längre ned i denna text och även i en separat artikel. Dels en organisatorisk som har att göra med många kommuners bristande rutiner gällande såväl ansvarsfrågor som exempelvis löpande funktionskontroll av hela larmkedjor. En del kommuner kan helt enkelt inte svara på frågan om de vet ifall trygghetslarmen fungerar. Det finns även brister i uppföljning och åtgärder för att undvika återupprepning av allvarliga incidenter som de facto uppstått. Den organisatoriska delen är i grunden förstås oberoende av vilken teknik som används och ligger utanför syftet med denna artikel. Tekniska lösningar kommer alltid att utgöra bara en del av det som i slutändan gör att användare känner sig trygga med sina larm. Vad har då hänt på tekniksidan som gör att så många befintliga trygghetslarm har börjat drabbas av problem som inte verkar funnits tidigare i samma omfattning? Grundorsaken är att lejonparten av de trygghetslarm som idag finns ute hos slutanvändarna är avsedda för ett telefonnät som använder den gamla analoga tekniken med mekaniska eller elektromekaniska telefonväxlar. De analoga trygghetslarmen är helt beroende av att telefonnätet fortfarande kan hantera så kallad tonvalssignallering. Problemet är att detta inte prioriterats i den moderna teleinfrastrukturen som sedan länge är digitaliserad. Det fasta telenätet idag är väsensskilt från hur det var på 70-talet. En helt ny värld Om man ska spetsa till det kan man säga att dagens fasta telefoni bara har utseendet på telefonjacket gemensamt med hur det var så sent som för några decennier sedan. Avregleringen av telemarknaden har dessutom fört med sig fler aktörer som erbjuder kopparburen telefoni mot slutkund. Utöver detta erbjuds dessutom fast telefoni över trådbundet bredband i olika former. Till exempel IP-telefoni via telefonjacket (ADSL), via kabelteveleverantören eller olika former av abonnemang som körs i det man brukar kalla stadsnät. Förutom att den tekniska miljön som befintliga analoga larm förväntas fungera i med tiden fått allt fler lager så har samtidigt antalet inblandade parter ökat. Ansvarsfördelningen blir om inte oklar så alla fall komplex. Det är idag många gånger omöjligt att i efterhand förklara varför ett larm från en analog enhet inte gått fram vid en given tidpunkt. Detta även om funktionstester som utförts i efterhand pekar på fungerande larm. Ett problem för kommunerna är att de inte styr över vilken typ av abonnemang för fast telefoni som användaren tillhandahåller i sitt hem. Det vill säga det jack som larmet ansluts till. För att göra bilden än mer komplex har Telia flaggat för att kopparburen fast telefoni kommer att fasas ut på ställen med få brukare. Enligt Telia gäller detta inte enbart i glesbygd, utan i alla kommuner. 10 Skef News nummer 2 2014 www.skef.se
Endast ett fåtal kommuner använder digitala trygghetslarm. Foto: Freeimages.com www.skef.se Skef News nummer 2 2014 11
8 Varningar redan för sju år sedan Problemen som följer av allt det som beskrivs ovan har gjort att Socialstyrelsen för sju år sedan gick ut med varningar om att analoga larm bör bytas ut mot modernare digitala dito. Man har även tydligt avrått från att Fakta DTLS-U Digitala TrygghetsLarm i Sjuhärad Utveckling, DTLS-U, är en fortsättning av DTLS som nämns i artikeln. Borås är ansvarig värdkommun för projektet och tar tillsammans med Ulricehamn, Svenljunga och Tranemo fram material som skall underlätta och påskynda för övriga kommuner inom Västra Götalandsregionen att införa digitala trygghetslarm. Projektet beräknas pågå tom 2015 och är ett av fem projekt inom ramen för e-hälsa, som finansieras med stimulansmedel från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Källa: Borås kommun ansluta analoga trygghetslam till IP-telefoni på grund av bristande tillgänglighet. Kommunernas övergång till digitala larm har dock gått långsamt. Mindre än tio procent av Sveriges kommuner har idag digitala trygghetslarm. Det finns flera förklaringar till att kommunerna skyndar långsamt. Kanske har man från statsmaktens sida inte pekat tillräckligt tydligt? Mot detta står det starka svenska kommunala självstyret. Mindre än tio procent av kommunerna har digitala trygghetslarm. Flera förklaringar En annan förklaring är krasst ekonomisk. Hårdvara i form av trygghetslarm kostar pengar och kan återanvändas hos nya brukare. Ytterligare en förklaring kan vara vilken teknisk kompetens som finns i kommunerna, hur man prioriterar trygghetslarm i verksamheten och vilken del av förvaltningen som har driftansvaret. Lennart Levinsson, säkerhetschef i Borås, medverkade i Uppdrag Granskning. Hans kommun är ganska unik i Sverige, eftersom ansvaret för trygghetslarmens funktion ligger i just hans organisation. Vanligtvis ligger det på verksamhetschefer inom vård och omsorg. Den kanske enskilt viktigaste förklaringen är dock att det inte funnits några riktigt drift- och idiotsäkra alternativ och arbetssätt för digitala trygghetslarm, som man från statsmakten tydligt kunnat peka ut. Ett uttryck för detta är det tekniska projekt som regeringen för dryga tre år sedan initierade, och som finansierades genom Hjälpmedelsinstitutet (HI). Just Borås kommun sökte och fick bli huvudman för att genom storskaliga praktiska försök i den egna och samarbetskommunerna Ulricehamn och Tranemo utvärdera hur kommuner skulle kunna förbättra säkerheten med anledning av skiftet mot digital teknik. Orimlig prioritering I programmet konstaterar Lennart Levinsson det orimliga i att man i hans kommun varit bättre rustade för larm på fastigheter än på trygghetslarm för de svaga. I inom ramen för försöksverksamheten Digitala TrygghetsLarm i Sjuhärad (DTLS), som startade i september 2010 och avslutades i mars 2013, inhandlades och testades digitala trygghetslarm Tillförlitliga trygghetslarm är en viktig livlina för äldre och sjuka som bor kvar i hemmet. I Sverige finns cirka 200 000 trygghetslarm. Foto: Katarina Averås MSB 12 Skef News nummer 2 2014 www.skef.se
CASSIDIAN DWS för samarbete mellan flera operatörer CASSIDIAN DWS för samarbete mellan flera operatörer Zodiac är den enda svenska distributören för KC-utrustning. Zodiac är den enda svenska distributören för KC-utrustning. CASSIDIAN Dispatcher DWS stationer tillhandahåller en unik kombination av kraftfulla funktioner CASSIDIAN Dispatcher DWS stationer tillhandahåller en unik kombination av kraftfulla funktioner för att öka operatörens effektivitet i ledningscentralen samt anslutningen till Rakel. för att öka operatörens effektivitet i ledningscentralen samt anslutningen till Rakel. Kräver bara en E1 för att ansluta sig till Rakelnätet och är anpassad för effektiv ledning i Kräver bara en E1 för att ansluta sig till Rakelnätet och är anpassad för effektiv ledning i kontrollrummet där flera operatörer arbetar tillsammans. kontrollrummet där flera operatörer arbetar tillsammans. Med den inbyggda XGEAR 16 är operatörsrummet förberett för hantering av end-to-end-kryptering Med den inbyggda XGEAR 16 är operatörsrummet förberett för hantering av end-to-end-kryptering mellan operatör och resurs på fält. mellan operatör och resurs på fält. Ha kontroll på rökdykarna Ha kontroll på rökdykarna med Zodiac Proline+ med Zodiac Proline+ ZODIAC ZODIAC RAKELTERMINALER RAKELTERMINALER Kan användas som komplett Trygghetslarm eller bara som ersättare Jobbar för du telefonjack på miljöer som där kräver befintlig höga krav trygghetslarm mottagare vill användas. Larmen skickas då Jobbar via Rakel du på miljöer som kräver höga krav på säkerheten istället för av telenätet. inomhuspositionering? på säkerheten av inomhuspositionering? Snabb och smidig installation. Säkerhetsspärr med larm om Säkerhetsspärr med larm om Stödjer SCAIP CASSIDIAN protokollet CASSIDIAN som TH1n gör produkten TH1n till ett självklart val någon för en tar framtidssäker radion ifrån digutveckling. någon tar radion ifrån dig Stora och tydliga menyer och knappar Marknadens minsta Rakel Tetraterminal ALITIS Larmcentral Stora och tydliga menyer och knappar Marknadens - mjukvara minsta Rakel för övervakning Tetraterminal av alla trygghetslarm Vatten-och som är Integrerad dammtålig enligt med IP65 Tunstall larmcentral. Stor QVGA färgskärm Vatten-och dammtålig enligt IP65 Stor QVGA färgskärm microsd- and crypto-cards ALITIS Webbaserad Vatten-och larmövervakning dammtålig möjliggör enligt IP65att hemtjänst microsd- eller and andra crypto-cards organisationer kan ha direkt kommunikation och Vatten-och ha överblick dammtålig av alla enligt pågående IP65 4 olika modeller där 2 st är EX-klassade Utökade radiotäckningsområden larm tack samt se på 4 olika kartan modeller live var där alla 2 st patrullerande är EX-klassade enheter befinner sig för att kunna Utökade snabbt radiotäckningsområden och effektivt hantera tack vare klass 3L uteffekt och DMO repeater inkommande Inomhuspositioneringsmjukvara larm. Inomhuspositioneringsmjukvara vare klass 3L uteffekt och DMO repeater Java MIDP 2.0 plattform för Zodiacs Care Java är den MIDP 2.0 plattform för applikationer självklara valet när trygghetslarm ska användas TELTRONIC i Rakel. applikationer Följ oss på facebook Följ oss www.facebook.com/zodiac.sverige.ab på www.facebook.com/zodiac.sverige.ab ALITIS NAVI ALITIS NAVI Mobilt IT-ledningssystem för Mobilt IT-ledningssystem för utryckningsenheter utryckningsenheter Alecom ALITIS NAVI är ett navigationssystem utöver det vanliga där Alecom ALITIS NAVI är ett navigationssystem utöver det vanliga där utryckningsenheterna kan ha med sig alla viktiga handlingar under hela utryckningsenheterna kan ha med sig alla viktiga handlingar under hela utlarmningen. Digitala framkörningskort, digitala kartlager, larminformation, statusrapportering till larmcentral, positionering av andra larmande utlarmningen. Digitala framkörningskort, digitala kartlager, larminformation, statusrapportering till larmcentral, positionering av andra larmande enheter. enheter. Zodiac CARE Trygghetslarm för Rakel. FUNKWERK FUNKWERK Helt digital enhet som fungerar med befintliga tryckknappar & tillbehör som användaren redan har. TELTRONIC Handenhet Handenhet 3 watt uteffekt 3 watt uteffekt Enkel meny Enkel meny Kraftfull högtalare Kraftfull högtalare Kontakta oss för demo ute hos er! Tel.: 08-556 156 90 E-mail: info@zodiac.se Zodiac Sverige AB Flygfältsgatan 15 128 30 SKARPNÄCK Tel 08-556 156 90 Fax 08-556 156 91 Epost: info@zodiac.se www.zodiac.se Zodiac www.skef.se Sverige AB Flygfältsgatan 15 128 30 SKARPNÄCK Tel 08-556 156 90 Fax 08-556 156 91 Epost: info@zodiac.se Skef News nummer www.zodiac.se 2 2014 13
Socialstyrelsen rekommenderar att analoga larm byts ut mot modernare, digitala varianter. Foto: Freeimages.com som kommunicerade via mobilt bredband. DTLS var en del av regeringsprogrammet Uppdrag om trygghetslarm Nya tekniker i nya infrastrukturer. Om brukaren hade tillgång till fast bredband i hemmet så anslöts den digitala larmdosan även till detta om det fanns en ledig port i brukarens utrustning. På mottagarsidan hos kommunen satte man upp en larmmottagning som var heldigital och som per automatik utförde frekvent driftövervakning på hela larmkedjan. Sopbilar kollade kopplingen Den för funktionen kritiska mobiltäckningen kartlades med hjälp av sopbilar och kommunen upphandlade telematik abonnemang från mobiloperatörerna. I det fall mobiltäckningen var otillräcklig monterades externa antenner på brukarens bostad. I korthet visade projektets egen utvärdering av flera hundra digitala trygghetslarm i skarp drift att det går att bygga en heldigital larmkedja i detta fall primärt baserad på mobilt bredband. Man har mycket god kontroll på om hela systemet med alla larm är uppe i drift. En av slutsatserna var vikten av att huvudmannen antingen själv eller via avtal har kontroll på leveransen i alla led. Ett exempel på Antenner & kablar! Är du i behov av professionella antenner, filter, kablar & kontakter? Då skall du kontakta Intensa! Vi är generalagenter i Sverige, Finland och Danmark för Kathrein- Werke KG, världsledande inom antennsystem och antennelektronik. Kathrein har ett brett program när det gäller antenner och tillbehör för de flesta radiosystem, däribland LTE. Vi på Intensa har det mesta som behövs till era installationer. Antenner med tillbehör, kablar från Eupen samt kontakter. Allt som krävs till er site-installation. Tack vare vår långa erfarenhet och stora lagerkapacitet, kan vi garantera en hög servicegrad och säker leveransprecision. ab Intensa Box 1253, 181 24 LIDINGÖ, Telefon 08-767 01 95. Fax 08-765 22 56 E-Post: intensa@intensa.se, www.intensa.se 14 Skef News nummer 2 2014 www.skef.se
detta är valet av tekniken för bärare och abonnemang. Det kan givetvis finnas invändningar mot bruket av vanligt bredband som bärare. Trygghetslarm går i samma nät som används för både privata ändamål och av företag och driftsäkerheten på detta kan förstås ifrågasättas. Kontroll på hela kedjan Det man bör hålla i minnet är att när DTLS initierades 2010 var fast bredband och telematikabonnemang över mobilt bredband de enda alternativen på digitala bärare för trygghetslarm som kunde användas. Jämfört med dagens utbredda användning av analoga larm erbjuder lösningen som testats inom ramen för DTLS en milsvitt bättre funktionskontroll. Framförallt en helt automatiserad kontroll av hela larmkedjan på minutnivå. Men hur gör man i kommuner där täckningen för mobil telefoni otillräcklig eller tillgängligheten även på andra sätt bedöms vara för låg för trygghetslarm? Kan det nationella kommunikationssystemet Rakel vara ett alternativ? Mer om detta i en annan artikel i denna tidning. Text: Anders Edström Frejman Kontakta Procom om du behöver skyddsfilter Procom har lång erfarehet av att utveckla och leverera skyddsfilter för olika applikationer. Skyddsfilter skyddar mottagaren från störande frekvenser. Alternativt placeras filtret efter sändaren för att eliminera att interferensfrekvenser sänds ut. Exempel på nya skyddsfilter filter från Procom: Band-Pass Duplex filter för GSM-R eller TETRA med extrema prestanda. LPZ lågpassfilter med absolut stop-band upp till 6 GHz. Procom Antennas AB Box 6027 58006 Linköping Tel.: 013 12 62 00 E-mail: info@procom.se Web: www.procom.se 8 HELHETSLÖSNINGAR FÖR INOMHUSTÄCKNING förstudie, design, projektering, leverans, driftsättning samt drift och underhåll Leverantör av FM, RAKEL, GPS, 2G, 3G, 4G 08-23 97 00 www.micnordic.se www.skef.se Skef News nummer 2 2014 15
Foto: Katarina Averås, MSB Så kan Rakel användas som bärare för trygghetslarm 16 Skef News nummer 2 2014 www.skef.se
Åsa Trolle och Kjell Thuné två drivande krafter när Östersunds kommun nu börjat rulla ut Rakel-modem. 8 Rakel får allt fler tillämpningar. Östersunds kommun är först i landet med att använda systemet som bärare för trygghetslarm. www.skef.se Skef News nummer 2 2014 17
Kjell Thuné vid ett Rakel-modem som använts vid testning. Östersunds kommun har börjat ansluta trygghetslarm till Rakel. Foto: Katarina Averås, MSB 18 Skef News nummer 2 2014 www.skef.se
P å Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, har man fått många frågor från kommuner gällande Rakel som bärare av trygghetslarm. Vi har fått allt fler frågor. Mycket med anledning av att kopparnätet på sina håll ska avvecklas. Dessutom konstaterar man i kommunerna att mobilnäten ibland blir överbelastade, har bristande täckning och inte har tillräcklig tillgänglighet vid störningar i form av till exempel strömavbrott, säger Urban Rönnqvist, funktionsansvarig på MSB. Enligt de som hör av sig till honom är det en tillförlitlig bärare av trygghetslarmen som kommunerna ser som det väsentligaste. Det vill säga den absolut mest basala funktionen inte vilka övriga funktioner som kan användas. De han pratat med konstaterar till exempel att det blir trångt i etern i skärgårdskommuner sommartid och att batteribackuperna i trygghetslarmets centralenhet räcker många gånger längre än mobilmasterna som normalt ligger på runt 2-4 timmar. Om de ens har någon reservkraft vill säga. Ett naturligt steg Den första uttalade idéen att använda Rakel som bärare för trygghetslarm kom från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, redan 2010. Kommuner använder Rakel på allt fler områden i sina verksamheter och för många skulle en övergång till Rakel som bärare för trygghetslarm vara ett naturligt steg, säger Urban Rönnqvist. Enligt honom har MSB fått kritik för att man inte varit mer drivande gällande trygghetslarm. Samtidigt ingår det inte i vårt uppdrag. Sedan ett och ett halvt år tillbaka erbjuder dock MSB fyra typer av så kallade telematikabonnemang i Rakel. De har anpassats i dialog med våra användare utifrån olika slags behov av trafik och applikationer. Ett exempel är larmöverföring, där trygghetslarm kan vara en tillämpning. Från MSB:s håll är vi tydliga med att vår roll i detta är att tillhandahålla en robust kommunikationslösning och abonnemangsformer som passar våra kunder och behov. Sedan är det upp till marknaden att ta fram produkter och tjänster som använder infrastrukturen Rakel. Samtalskvaliteten i trygghetslarm över Rakel är utmärkt, menar Åsa Trolle på Östersunds kommun. Foto: Katarina Averås, MSB Östersund först Men än så länge har det inte funnits några kommuner som testat att använda Rakel som bärare för trygghetslarm. Fram tills nu. Det började med att vi fick veta att vissa områden av vår kommun skulle bli av med kopparnätet och att Telia menade att kunderna kunde använda mobiltelefon istället. Då började vi från kommunen fråga oss vad som skulle hända med de personer som har trygghetslarm, säger Kjell Thuné, tekniker inom vård- och omsorgsförvaltningen på Östersunds Kommun. Tog över projektet Kommunen fick klart besked från Telias informationsansvarige Björn Berg att företaget inte kunde garantera tillgänglighet på GSM-nätet i de problemområden som kommunen pekat ut. Dessutom känner vi att mobilnätet inte är den bästa tekniska lösningen för trygghetslam även i de centrala delarna av Östersund då detta tidvis är hårt belastat, till exempel under evenemang som Storsjöyran. Och han fortsätter: I samband med att vår tidigare leverantör SOS Alarm lade ned sin verksamhet rörande trygghetslarm fick vi veta att de drivit ett projekt tillsammans med MSB om trygghetslarm över Rakel. Efter en kontakt med MSB fick vi ta över projektet 2012. Sedan dessa har mycket vatten runnit under broarna. Teknikern Kjell Fakta SCAIP Social Care Alarm Internet Protocol, SCAIP, är ett digitalt protokoll för överföring av trygghetslarm till larmcentral. Protokollet är framtaget av en svensk branschorganisation tillsammans med hjälpmedelsinstitutet. SKL Kommentus Inköpscentral tog under 2013 fram ett ramavtal för att underlätta för beställarna att köpa in produkter som stödjer det nya SCAIP-protokollet. Källa: trygghetslarm.nu Mobilnätet blir ofta hårt belastat och är därför ingen bra lösning för trygghetslam. Foto: Freeimages.com www.skef.se Skef News nummer 2 2014 19
Thuné och Åsa Trolle, som är enhetschef på teknik och service inom vård- och omsorgsförvaltningen på Östersunds kommun, har båda varit drivande i projektet som syftar till att ta fram en lösning för Rakel som bärare till befintliga larm. För vår kommun rör det sig om 10-20 procent av trygghetslarmen som i det första skedet behöver lyftas över till Rakel, vilket i vårt fall motsvarar hundratals personer, säger Åsa Trolle. Östersunds kommun har tillsammans med leverantören TC Connect gjort omfattande tester med befintliga trygghetslarm kopplade till ett Rakel modem. I dessa används SDS (ungefär som ett SMS) i kombination med talkvittens. Ett tryck på larmknappen hos brukaren genererar ett SDS- meddelande som skickas till larmoperatören via närmaste Rakel-mast. Vi har hittills inte hittat något område i kommunen där det inte finns Rakel-täckning och samtalskvalitén är utmärkt. En framtidssäker lösning I Östersunds kommun har man under juli börjat rulla ut de första Rakel modemen som anslutis till befintliga trygghetslarm. TC Connect har i samarbete med lamcentraloperatören CareTech tagit fram produkten TC Safe, inklusive koncept, protokoll och övrig programvara som behövs för att ansluta trygghetslarm via Rakel till larmcentralen. Stöd finns för det standardiserade SCAIP-protokollet vilket innebär att TC Safe är en framtidssäker lösning. Förutom fördelen med att larmen går över det redundanta Rakel-nätet klarar modemen av våra befintliga analoga larm. I och med detta så tillkommer endast investering för modemen, säger Kjell Thuné. Larmen skickas som vanligt till ordinarie larmcentral eller direkt till vårdpersonal användaren av trygg- I Östersund behöver 10-20 procent av trygghetslarmen flyttas över till Rakel. Foto: Freeimages.com hetslarmet kommer inte att märka någon skillnad. Samtidigt drar man nytta av den utökade och bättre funktionaliteten i Rakel-nätet. Helt digital lösning Utöver TC Connect har leverantören Zodiac tagit fram produkten Zodiac Care. Till denna kopplas det digitala trygghetslarmet ute hos brukaren. Hårdvaran Zodiac Care levereras tillsammans med Alitis Ledningssystem för larmoperatör, ansvarig kontaktperson, hemtjänstpersonal, gruppboende eller liknande. Lösningen är rakt igenom digital, vilket gör att alla typer av trygghetsknappar på larmet kan hanteras av systemet. Ledningsstödet Alitis är en plattform som kan ersätta eller komplettera larmmjukvaran för mottaga- ren av larmen. Alitis ansluts direkt i Rakels infrastruktur, vilket har den fördelen att nätet som har tal som prioritet avlastas, säger Vasilios Toutouzoglou, affärsområdesansvarig för TETRA/Rakel på Zodiac. Text: Anders Edström Frejman Användaren av trygghetslarmet kommer inte att märka någon skillnad. 20 Skef News nummer 2 2014 www.skef.se