KÖR- OCH VILOTIDER SAMT VÄGARBETSTIDSLAGEN - 2006 -

KÖR- OCH VILOTIDER SAMT VÄGARBETSTIDSLAGEN - 2006 -

Kör- och vilotider samt vägarbetstidslagen För fordon eller fordonskombinationer med totalvikt över 3,5 ton, samt bussar oavsett vikt.» Kör- och vilobestämmelser» Vägarbetstidslagen» Användning av färdskrivare (analog och digital)» Ifyllning av diagramblad Denna broschyr ger endast kortfattade upplysningar. Den som behöver fullständig information om vad som gäller på det här området får ta del av gällande förordningar och föreskrifter, t.ex. SFS 2004:865, och Rådets förordningar (EEG) nr 3820/85, 3821/85 samt lag (SFS 2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete. Den 1 maj 2006 införs krav på digital färdskrivare i nya fordon. Den 11 april 2007 kommer nya kör- och vilotidsregler genom Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 561/2006 att träda i kraft. För lastfordon under 3,5 ton, taxibilar och mjölktransporter till och från mjölkproducenter gäller vilotidsförordningen SFS 1994:1297 samt Vägverkets föreskrift om användandet av personlig tidbok VVFS 1994:40. För mer information se sista sidan. Målgrupp Broschyren riktar sig till såväl förare som arbetsgivare och de som planlägger eller köper transporter, t.ex. speditörer, industrier och resebyråer. - 3 -

Kör- och vilotid i vägtransport Reglerna i Rådets förordning (EEG) nr 3820/85 gäller för fordon registrerade i ett EU-land vid körning inom EU eller i ett EES-land. Vid körning till, från eller igenom ett AETR-land gäller AETR-reglerna på hela turen. AETRreglerna är i stort sett samma regler som de som gäller i EU-länderna. AETR-överenskommelsen är en överenskommelse mellan enskilda stater på FN-nivå och som är belägna inom den Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet. Vid körning inom ett land som inte är med i EU, EES eller AETR (t.ex. Albanien), gäller det landets egna bestämmelser. På transporter till eller från ett sådant land gäller EG- eller AETR-reglerna. Förteckningen till höger avser tillståndet 2006-08-21. - 4 -

EU-länderna är: Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. EES-länderna är: Island, Lichtenstein och Norge. AETR-länderna är: Andorra, Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Kazakstan, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Serbien-Montenegro, Turkiet, Turkmenistan, Ukraina, Uzbekistan och Vitryssland. Nationella regler exempelvis i: Albanien och Georgien. - 5 -

Ingen ska någonsin behöva köra trött och därmed utgöra en trafikfara Kör- och vilotidsreglerna har tre huvudsyften. Regelverket ska säkerställa:» en sund konkurrens mellan aktörerna i vägtransportsektorn» en trafiksäker miljö på vägarna» en socialt acceptabel situation för vägtrafikpersonal. Det är företagens skyldighet att planera transporterna så att bestämmelserna kan följas. De ska kontrollera att bestämmelserna efterlevs och agera för att eventuella överträdelser inte upprepas. Givetvis har även föraren ansvar för att reglerna följs och såväl förare som arbetsgivare eller annan som har möjlighet att påverka transportupplägget kan ställas till ansvar. Körtider, raster och vilotider Körtid är den tid då föraren kör fordonet inklusive de kortare stopp som krävs av trafikskäl (trafiksignaler, köbildning etc.). Lämnar föraren sin plats bakom ratten räknas detta som uppehåll i körningen och kan registreras som rast/vila, annat arbete eller tillgänglighet. En rast måste vara minst 15 minuter sammanhängande tid för att kunna räknas som godkänd rast (jfr. artikel 7 punkt 2 i Rådets förordning (EEG) nr 3820/85). Om rasten varar längre än 60 minuter kan den dessutom betraktas som en del i en dygnsvila. Definitioner Vecka Måndag kl 00.00 - söndag kl 24.00 Förare Vila 1) den som kör fordonet eller 2) den som följer med för att vid behov kunna köra det. Är en oavbruten tidsperiod om minst 1 timme till fritt förfogande. Vilan får tillbringas i stillastående fordon med sovbritsar i erforderligt antal. 6

Körtid Dagligen som längst Körpass Körtidsbegränsning 14-dagarsperiod Rast 9 timmar 10 timmar (högst två gånger per vecka) Ett körpass kan som längst innebära en körtid på sammanlagt 4 timmar och 30 minuter. Efter rast om sammanlagt minst 45 minuter påbörjas ett nytt körpass på som längst 4 timmar och 30 minuter. Efter 6 perioder av daglig körtid i följd måste föraren inleda en veckovila. Veckovilan får skjutas upp till slutet av sjätte dagen om den sammanlagda körtiden under de sex dagarna inte överstiger den maximalt tillåtna körtiden under sex perioder av daglig körtid. Under en 14-dagarsperiod får den sammanlagda körtiden inte överskrida 90 timmar. Minst 45 minuters rast måste tas under och/eller efter varje körpass. Rasten får delas upp i perioder om vardera minst 15 minuter. Efter en sammanlagd rasttid om minst 45 minuter påbörjas alltid en ny 4,5 timmars körperiod även om den föregående perioden inte utnyttjats till fullo. Vilotid Dygnsvila under en 24-timmarsperiod 11 timmar 9 timmar reducerad vila får tas 3 gånger per vecka. Den reducerade tiden ska kompenseras före nästa veckas slut. 12 timmar. Dygnsvilan får delas upp i som mest 3 perioder, ingen kortare än en timma och den sista på minst 8. Summan av perioderna ska vara minst 12 timmar. En ny 24-timmarsperiod påbörjas alltid efter dygnsviloperiod på minst 8 timmar. VID TVÅFÖRARSYSTEM Dygnsvilan får reduceras till 8 timmars sammanhängande vila per 30-timmarsperiod utan kompensation. (Se definition av vila.) Veckovila 45 timmar 36 timmar reducerad vila på förarens hemort 24 timmar reducerad vila på annan ort Reducerad veckovila ska kompenseras. Se nästa stycke. 7

Veckovila Efter maximalt 6 perioder av daglig körtid ska föraren ha en godkänd veckovila, normalt på 45 timmar sammanhängande. Veckovilan kan förkortas till 36 timmar om vilan tas ut på den ort där fordonet normalt är stationerat eller på förarens hemort. Om vilan tas ut på annan ort kan den förkortas till 24 timmar. Varje minskning ska kompenseras med motsvarande vilotid, senast tredje veckan efter avkortning. Denna kompensation ska läggas i en följd tillsammans med en annan viloperiod om minst 8 timmar. Sovplats Dygnsvila och veckovila kan hållas i fordonet om detta står stilla och är utrustat med erforderligt antal sovbritsar. Internationell persontransport Vid internationella persontransporter som inte är linjetrafik får veckovilan hållas efter 12 dagliga körperioder. Det innebär att två veckovilor då måste tas direkt i en följd. 8

Brukande av inmonterad färdskrivare Hur färdskrivare ska vara beskaffad m.m. anges i Rådets förordning (EEG) nr 3821/85. Datum Firmanamn L = mm W = varv/km imp/km EG-godkännandenummer ska finnas på färdskrivarens typskylt. Exempel e 1 81 där e 1 står för det typgodkännande landet (i det här fallet Tyskland). OBS! Färdskrivarutrustning ska besiktigas senast två år från föregående besiktning. Denna besiktning ska utföras av en akrediterad verkstad. 10

Sedan en akrediterad verkstad har kontrollerat färdskrivarutrustningen efter installation, och vid behov aktiverat den, ska en installationsskylt anbringas lätt synlig i fordonet omedelbart bredvid, på eller i färdskrivaren. Skylten ska bytas varje gång en godkänd montör eller verkstad har gjort en besiktning som medfört krav på ändring av några inställningar. Skylten ska även bytas vid den återkommande tvåårsbesiktningen. I en digital färdskrivare finns skyltens uppgifter dessutom lagrade digitalt. Om färdskrivaren inte genomgått föreskriven besiktning i tid får fordonet bara användas vid 1. provkörning i omedelbart samband med reparation av färdskrivaren 2. för färd kortaste lämpliga väg till en godkänd verkstad för reparation eller besiktning 3. vid transporter där färdskrivare inte krävs. På de flesta färdskrivare blir symbolen (körning) automatiskt inställd när du kör. Vid uppehåll i färden gäller att symbolen (annat arbete) ska användas då föraren utfört annat arbete än körning. Den digitala färdskrivaren väljer automatiskt (annat arbete) när föraren stannar. Symbolen (rast/vila) ska användas vid rast eller viloperiod och (tillgänglighet) ska användas då föraren väntar på uppdrag eller åker med för att senare kunna köra fordonet. Tid registrerad som (tillgänglighet) kvalificerar som rast. Kom ihåg att alltid använda tidsgruppsväljaren aktivt. 11

Tidtabell och tjänstgöringslista Artikel 14.7 i Rådets förordning (EEG) nr 3820/85 ger en valmöjlighet att köra en buss i linjetrafik antingen med stöd av färdskrivare eller, under vissa förutsättningar, tidtabell och tjänstgöringslista. En tjänstgöringslista måste omfatta innevarande, föregående och nästkommande vecka och vara påskriven i original av trafikledare. Om beställningsuppdrag utförs under den tid då man åberopar en tjänstgöringslista ska färdskrivare användas och uppdraget framgå av tjänstgöringslistan. Om färdskrivaren används utan att körningen på förhand förts in i tjänstgöringslistan faller möjligheten att åberopa specialregeln om att ersätta bruk av färdskrivaren med tidtabell och tjänstgöringslista. Färdskrivare måste då användas HELA TIDEN. 12

Analog färdskrivare Vid användning av en äldre, manuell färdskrivare måste symbolen (körning) vara inställd när du kör. Om en förare kör flera fordon under samma dag ska samma färdskrivardiagramblad användas i samtliga fordon (om bladet är godkänt för färdskrivaren i fråga). Diagrambladen ska förvaras i ett år. Företaget man kör som mest åt ska förvara originalet/originalen och kopior ska lämnas till övriga företag. Om flera blad måste användas ska de förvaras tillsammans (sammanfogas med t.ex. häftklammer eller ett gem). Diagrambladen ska förvaras i ett år. Under tecknet registreras a) körtid (registreras vanligtvis automatiskt när man börjar köra) b) annat arbete (= aktivt arbete) c) tillgänglighet d.v.s. all annan tid då man är tillgänglig men inte utför arbete, nämligen: väntetid den tid som tillbringas bredvid föraren när fordonet är i rörelse d) rast/vila Det är numera INTE tillåtet att registrera annat arbete under tecknet. Samtliga tidsgrupper ska användas i enlighet med grundregeln. Det finns inget krav på att färdskrivaren ska användas vid körningar som inte kräver sådan, även om en färdskrivare är inmonterad. 13

Anteckningar på färdskrivardiagramblad Dygnsviloperioder och annat arbete som omger körperiod ska antecknas på färdskrivardiagrambladet om det inte registreras automatiskt. Ange manuellt de dagar efter föregående körning som du varit ledig eller haft annan verksamhet. I Sverige finns en praxis att det räcker om anteckningarna görs på det första diagrambladet som används efter ledighet eller annan verksamhet, detta godkänns normalt inte utomlands. Vid internationella uppdrag ska ett intyg från arbetsgivaren/företaget medföras. Detta intyg ska förklara varför diagramblad saknas (för en veckovila, semester m.m.). Arkets godkännandeland Exempel e18 = Danmark Diagrambladet ska kunna användas i färdskrivare med dessa godkännandenummer Även om godkännandenummret och godkännandelandet är godkänt för en viss färdskrivare måste man kontrollera att hastighetsområdet är korrekt. I exemplet ovan registerar färdskrivaren hastigheter upp till 125 km/h. 14

Skyldigheter och ansvar vid användning av analog färdskrivare Kontrollera: Rätt tid, rätt diagramblad, rätt plats i färdskrivaren. Fungerar färdskrivaren och är vredet för tidsgruppsväljaren rätt inställt (rast/vila, tillgänglighet eller annat arbete). Förarens skyldigheter och ansvar 1. Diagrambladen ska vara korrekt ifyllda. 2. Smutsiga eller skadade diagramblad får inte användas. 3. Ett diagramblad får inte användas längre än avsedd tid (24 tim). 4. Färdskrivaren ska fungera tillfredsställande, vara besiktad i tid, handhas med aktsamhet och användas på rätt sätt. 5. Om en analog färdskrivare inte fungerar eller om föraren måste lämna fordonet ska tidsredovisningen (körning tillgänglighet annat arbete vila/rast) göras manuellt på diagrambladets baksida. 6. Diagrambladen för innevarande vecka samt för de föregående 15 dagarna ska medföras och kunna visas upp vid kontroll. Om föraren innehar ett förarkort ska detta medföras. 7. Förare ska använda tidsgruppsväljaren aktivt så att de olika tidskategorierna (se sid 13) registreras tydligt var för sig. Företagets/Arbetsgivarens skyldigheter 1. Färdskrivare ska fungera tillfredsställande och vara besiktad i tid. 2. Diagramblad av rätt typ och i lämpligt antal ska lämnas ut till föraren. 3. Använda diagramblad ska arkiveras i god ordning under minst 1 år. 4. Kopior av diagramblad ska tillhandahållas de förare som begär detta. 5. Verksamheten ska planeras så att föraren kan följa gällande regler. 6. Förarens verksamhet ska kontrolleras regelbundet och ev brister ska åtgärdas. Färdskrivarens användning Föraren ska se till att den på bladet registrerade tiden överensstämmer med den officiella tiden i fordonets registreringsland använda tidsgruppsväljaren aktivt så att de olika tidskategorierna (se sid 13) registreras tydligt var för sig. 15

Ifyllning av diagramblad Vid arbetstidens start eller innan körning påbörjas. 1 2 3 4 5 o Efternamn och förnamn (ej signatur eller tjänstenummer) Plats där körningen börjar (startort) Dagens datum när diagrambladet sätts i Fordonets registreringsnummer Vägmätarställning vid start Efter körning. 6 7 8 19 Plats för avslutad körning Dagens datum när diagrambladet tas ut även om det är samma dag som det sätts i Vägmätarställning vid avslutad körning Om du kör flera fordon under dagen ska detta antecknas på diagrambladets baksida enligt följande. Högst tre fordonsbyten på samma blad. 1 2 3 4 Tidpunkt för skifte av fordon Fordonets registreringsnummer Vägmätarställning vid start Vägmätarställning vid avslutad körning 16

1 2 6 3 7 4 8 5 1 2 4 3 17

Digital färdskrivare Förarens skyldigheter och ansvar 1. Färdskrivaren och korten ska handhas med aktsamhet och användas på rätt sätt. Färdskrivaren ska fungera tillfredsställande och vara besiktad i tid. Kortet ska förvaras så att det inte utsätts för tryck, böjning eller annan påverkan som gör att det skadas. 2. Om föraren måste lämna fordonet, och av någon anledning måste ta ut förarkortet ur färdskrivaren, ska tidsredovisningen (tillgänglighet annat arbete rast/vila) matas in på förarkortet manuellt. Detta sker via färdskrivarens funktion för manuell inmatning och görs nästa gång du sätter in förarkortet. 3. Om färdskrivaren inte fungerar ska tidsredovisningen göras manuellt på baksidan av utskriftspapperet, på ett diagramblad eller annat papper. Eftersom detta ersätter de manuellt inmatade uppgifterna ska föraren här göra alla anteckningar som krävs för analoga färdskrivare samt ange sitt namn, förarkorts- eller körkortsnummer och skriva under dokumentet. Denna handling ska sparas av företaget i minst ett år. 4. Om kortet blir stulet eller tappas bort ska det anmälas till Vägverket. Det gäller även om kortet är felaktigt. Tidsredovisningen ska då göras manuellt. Föraren gör en utskrift som heter 24 timmar fordon innan denne börjar att köra. På den skriver föraren sin namnteckning och förarkorts- eller körkortsnummer. Sedan registrerar färdskrivaren allt som vanligt under körningen. När kördagen är slut görs en ny utskrift 24 timmar fordon med namnteckning och förarkorts- eller körkortsnummer. På baksidan av remsan förs för hand in information som saknas, såsom annat arbete och pauser som inte registrerats automatiskt. Det är viktigt att hela 24-timmarsperioden beskrivs på remsorna. Utskrifterna ska bevaras i minst ett år. 5. Informationen som lagras på ett förarkort ska kopieras av företaget/arbetsgivaren med sådan frekvens att inga data går förlorade. Vägverket rekommenderar att detta sker senast var tredje vecka. Om företaget har en verksamhet som genererar väldigt många aktiviteter på en dag kan ännu tätare kopiering behövas. 6. Förarkort ska alltid användas och om föraren kört fordon utrustat med analog färdskrivare under innevarande vecka eller någon av de föregående 15 dagarna ska dessutom diagramblad för dessa uppdrag medföras. 7. Ett färdskrivarkort som är utgånget eller ogiltigt får inte användas. Man får inte heller använda en annan förares kort. 18

Företagets/Arbetsgivarens skyldigheter 1. Färdskrivare ska fungera tillfredsställande och vara besiktad i tid. 2. Information lagrad i fordonsenheter ska kopieras så ofta att inga data går förlorade. Vägverket rekommenderar att detta sker regelbundet och senast efter en till en och en halv månad. 3. Se till att lagrad information på förarnas förarkort kopieras tillräckligt ofta för att inga data ska gå förlorade. Vägverket rekommenderar att detta sker regelbundet och senast var tredje vecka. Om företaget har en verksamhet som genererar väldigt många aktiviteter på en dag kan ännu tätare kopiering behövas. 4. Kopierad data från fordonsenheter och förarkort samt ev. anteckningar ska arkiveras på ett säkert sätt, i god ordning, i oförändrat och sökbart skick under minst 12 månader. 5. Kopior av lagrad förarkortsdata ska tillhandahållas de förare som begär detta. 6. Verksamheten ska planeras så att föraren kan följa gällande regler. 7. Förarens verksamhet ska kontrolleras regelbundet. Färdskrivarens användning Föraren ska se till att färdskrivarpapper finns i tillräcklig mängd. använda tidsgruppsväljaren aktivt så att de olika tidskategorierna (se sid 13) registreras tydligt var för sig. 19

Information från Arbetsmiljöverket vägarbetstidslagen Från och med den 1 juli 2005 gäller lag (SFS 2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete (vägarbetstidslagen) för alla anställda som deltar i de vägtransporter som omfattas av kör- och vilotidsreglerna. I vägarbetstidslagen regleras bl.a. hur mycket en anställd får arbeta och när man ska ta rast. Vägarbetstidslagen gäller när en svensk förare kör i Sverige och i utlandet. Lagen gäller även för utländska förare som kör i Sverige. Egenföretagare omfattas inte av lagen. För tillsynen svarar Arbetsmiljöverket. Nedan finner du uppgifter om några av vägarbetstidslagens grundförhållanden. Lagen kan till viss del ändras genom kollektivavtal. Följande kan dock aldrig ändras:» sammanlagd genomsnittlig arbetstid» lärlingars och praktikanters viloperiod» raster» krav på att registrera arbetstiden» nattperiodens absoluta gränser. Vad menas med arbete enligt vägarbetstidslagen? Med arbete menas hela tidsperioden mellan arbetets början och dess slut, då de anställda som omfattas av vägarbetstidslagen utför bl.a.:» körning» lastning och lossning» hjälp till passagerare som stiger av eller på fordonet» rengöring och tekniskt underhåll,» arbete för att uppfylla de bestämmelser i lagar och andra författningar som direkt hänger samman med transporten i fråga, däribland övervakning av lastning och lossning.» administrativa formaliteter med polis, tull och invandrarmyndigheter.» allt annat arbete som handlar om att säkerställa fordonet, lastens och passagerarnas säkerhet. 20

Observera att väntetid, d.v.s. den tid som en anställd inte fritt kan disponera över utan måste befinna sig på sitt arbetsställe beredd att utföra arbete, också räknas som arbete. Ordinarie arbetstid och övertid/mertid Veckan räknas från och med måndag om inte annat gäller på arbetsstället. Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan. Utöver detta får maximalt 200 övertids- /mertidstimmar tas ut under ett kalenderår. Begränsning av den sammanlagda arbetstiden En anställd får arbeta högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en beräkningsperiod. Beräkningsperioden är 4 månader. Den sammanlagda arbetstiden får som huvudregel inte under någon enskild vecka överstiga 60 timmar. Det finns dock särskilda undantag för andra internationella persontransporter än linjetrafik. Allt arbete hos en och samma arbetsgivare ska räknas ihop Om en anställd för samma arbetsgivare utför arbete som både omfattas av vägarbetstidslagen och av arbetstidslagen (t.ex. arbetar halvtid som chaufför och halvtid på lagret), ska all arbetstid räknas ihop och får då inte överstiga de maximala 48 timmarna per vecka under beräkningsperioden och de maximala 60 timmarna för en enskild vecka. Maximala antalet timmar gäller oavsett antal arbetsgivare Har en anställd flera arbetsgivare där denne utför arbete som omfattas av vägarbetstidslagen, får arbetsgivarna dela på de maximala 48 timmarna per vecka under beräkningsperioden och de maximala 60 timmarna för en enskild vecka. Arbetsgivaren ska undersöka om de anställda har fler arbetsgivare Eftersom vägarbetstidslagen gäller, oavsett antal arbetsgivare, behöver arbetsgivaren ta reda på om det finns 21

anställda som har fler än en arbetsgivare. Arbetsgivaren ska därför skriftligen begära in uppgifter från sina anställda om de utfört arbete som omfattas av vägarbetstidslagen för någon annan arbetsgivare. De anställda är skyldiga att svara sin arbetsgivare skriftligt. Nattarbete Med nattarbete menas arbete som utförs under någon del av perioden mellan 01:00 och 05:00. Arbetet behöver inte vara förlagt till hela den tid som utgör natt, utan det räcker att arbetstiden åtminstone till någon del är förlagd till mellan 01:00 och 05:00. Om man utför arbete någon gång inom denna tidsram får arbetstiden inte överstiga 10 timmar under en 24-timmarsperiod. Raster En anställd får aldrig arbeta mer än 6 timmar i följd utan rast. Arbetar den anställde upp till 9 timmar ska rasten vara minst 30 minuter. Överstiger arbetstiden 9 timmar ska rasten vara minst 45 minuter. Rasterna får delas upp i perioder om 15 minuter. Detsamma gäller enligt kör- och vilotidsreglerna. Det innebär att välja mellan att ta raster i 15-minutersperioder under 6-timmarsperioden eller förlägga hela rasten direkt efter 6 timmars arbete. Observera att rasterna alltid ska läggas så att kör- och vilotidsreglerna följs. Registrering av arbetstid Arbetsgivaren ska registrera all arbetstid för alla anställda som, helt eller delvis, omfattas av vägarbetstidslagen. Registret är till för att kontrollera att vägarbetstidslagen följs och ska bevaras hos arbetsgivaren i minst två år. Hur ska registret se ut? Det finns inget krav på hur ett register ska se ut. Det kan t.ex. finnas på papper eller digitalt. Det är dock viktigt att tänka på att registret bör vara sammanhållet och bestå av lätt kontrollerbara uppgifter. 22

Det är också viktigt att tänka på att registret ska omfatta alla de arbetstidsbegrepp som finns i lagen; dvs.» ordinarie arbetstid» övertid» mertid» sammanlagd arbetstid» nattarbete» arbetstidens förläggning» viloperiod för lärlingar och praktikanter» raster och pauser. Observera dock att uppgifter från färdskrivare och tjänstgöringslistor kopplade till turlistor normalt behöver kompletteras för att uppfylla kravet på registrering av arbetstid. Det beror på att uppgifterna som går att läsa ut ur dessa normalt inte omfattar alla arbetstidsbegrepp. Om vägarbetstidslagen hamnar i konflikt med kör- och vilotidsreglerna tar de sistnämnda över därför att en Rådsförordning väger tyngre än ett Rådsdirektiv. 23

Ytterligare information om kör- och vilotidsreglerna får du hos Polismyndighetens trafikavdelning i varje län. Adress och telefonnummer finns i telefonkatalogen (rosa sidorna). Vägverkets regionkontor tillhandahåller upplysningar om kör- och vilotidsreglerna. Regionkontoren når du genom vårt gemensamma telefonnummer 0771-119 119. Mer information finns på www.vv.se under rubriken Lagar och Regler och därefter Yrkestrafik. Där finner du även ett beräkningshjälpmedel för att kontrollera om ett körschema överensstämmer med reglerna. För ytterligare information om vägarbetstidslagen kontakta Arbetsmiljöverket. Adress och telefonnummer till huvudkontoret och distrikten hittar du på www.av.se Denna broschyr kan beställas från Vägverkets butik, telefax 0243-755 50, telefon 0243-755 00 eller e-post vagverket.butiken@vv.se Vägverket 781 87 Borlänge www.vv.se vagverket@vv.se Telefon: 0771-119 119. Texttelefon: 0243-750 90. Fax: 0243-758 25. VÄGVERKET. BEST.NR 88126. UTGÅVA 9. SEPT. 2006. PRODUKTION: BOLT ANNONSBYRÅ. FOTO: HENRIK HANSSON OCH KERSTIN ERICSSON. TRYCK: STROKIRK-LANDSTRÖMS