PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning Fastighet: Johanneshov 1:1 Hus 7 (f.d. Hus 29 Hudbod (senast livsmedelsindustri) Adress: Styckmästargatan 11-13 Stadsdel: Slakthusområdet, Johanneshov Ärendet avser Antikvarisk förundersökning med värdebeskrivning inför framtida förändring och inför rivning av sentida inredning och tillägg. Bakgrund Undertecknad har anlitats av Fastighetskontoret genom Lars Arne Roos som antikvarisk sakkunnig inför framtida ombyggnader av ovanstående fastighet. Genomgång på plats med fotodokumentation har genomförts. Undertecknad ingår i byggherrens egenkontroll, varsamhet och kulturhistoriska värden i samband med förändringsarbeten inom byggnadsbeståndet. Kulturhistorisk klassificering Byggnaden är kulturhistoriskt värdefull och blåklassad enligt Stadsmuseets klassificering vilket innebär; Fastighet med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Statliga byggnadsminnen. Kyrkobyggnader tillhörande svenska kyrkan. I stadsmuseets inventering; Värdefulla industrimiljöer i Stockholm, 1984. är f.d. Hus 29 Hudboden, Blåmarkerad som byggnad av byggnadsminnesklass. 1
Kulturhistorisk klassificering, Bilden hämtad ur; Värdefulla industrimiljöer i Stockholm SSM 1984. Kortfattad historik Anläggandet av ett kommunalägt slakthusområde tillkom till följd av en lag från 1897 angående köttbesiktning och slakthus. Tidigt knöts arkitekten Gustaf Wickman till projektet i tätt samarbete med medicinalrådet G. Kjerrulf. Planeringen av hela området startade 1906 byggnaderna uppfördes mellan åren 1908-12. Hela området planerades i olika avdelningar för olika verksamheter utefter hygieniska och produktionstekniska krav. Anläggningen försågs med tidens modernast tänkbara utrustning, bl.a. kylanläggningssystem med maskineri för ammoniak. För kylanläggningen användes en avancerad ångpanneanläggning. Konstruktionerna utfördes i armerad betong. Takkonstruktionen i bl.a. förbindelsehallen utfördes av järn liksom samtliga fönsterbågar i kreaturs- och slakthusavdelningarna, men även i träkonstruktioner. Taken täcktes med eternitplattor respektive plåt. Taklanterniner och med ljusinsläpp anordnades även. Fasaderna fick ljus kalksandstenstegel med strukna fogar. Byggnadernas gavlar utgör de mest framträdande arkitektoniska elementen med sparsmakade former och detaljer i närmast jugendform. De spröjsade järnfönstren har en enkel skifferavtäckning i smygarna i stället bleckplåt. Nischer eller blinderingsfält förekommer även. Det f.d. Ångpannehuset med skorsten, nuvarande hus 13 (tidigare 15) utgör en viktig och karakteristisk del av slakthusets huvudanläggning. Byggnadens interiörytskikt och tekniska utrustning har genom åren bytts ut och saknar idag kulturhistoriskt värde. Fasaden mot Skorstensgatan har under tidigare år delvis förvanskats med avseende på utbyte av ursprungliga fönster och okänsliga tillbyggnader. 2
Kulturhistoriskt värde Slakthusanläggningen var en av de största kommunala satsningarna som gjordes i Stockholm i början av 1900-talet, och för sin tid en oerhört modern och nyskapande anläggning till sin strukturella uppbyggnad, utifrån hygieniskt och produktionsanpassat tänkesätt. Även arkitektoniskt och byggnadstekniskt var anläggningen i många avseende nyskapande. Anläggningen har trots stora förändringar och krav på en alltmer produktionsintensiv och hygienisk utveckling genom åren mycket kvar av sin ursprungliga speciella enhetligt samlade miljö, trots att området stått under ständig förändring med interiöra anpassningar och med nytillkomna huskroppar. Anläggningens kvaliteter utgörs av att besläktade verksamheter fortlever i en bevarad bebyggelsestruktur där byggnaderna fortsättningsvis kan tas till vara, och utgöra en viktig tillgång vid kommande förändringar. Tidigare okänsliga utförda ändringar vid ombyggnader kan rättas till, som t.ex. okänsliga fasad- och fönsterförändringar. En viktig förutsättning till att behålla områdets speciella karaktär är att verksamheten med köttproduktion och förädling av dessa produkter fortsättningsvis kan vara kvar och utgöra huvudnäringen i området. Eller liknande matanknuten verksamhet. Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård och underhållsarbeten skall utföras på ett sådant sätt och sådant material att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Se fotodokumentation med bildtexter. Utifrån bifogade äldre fotografier och ritningar kan idag svårupptäckta/bortbyggda rumsliga och exteriöra kvalitéer återupptas och återställas vid framtida förändringar, vilket också under senare år fortlöpande har gjorts i fasader med fönster- och dörrar Värdebeskrivning Hus 7 (ursprunglig Hus 29 Hudbod) 1. Byggnadens exteriör med fönster- och portlägen och utkragande skärmtak bör återställas. I rapporten ingående originalritningar bör ligga som grund vid återställandet. 2. Sentida tillkomna tillbyggnader/utbyggnader etc. bör avlägsnas. Tak med lanternin och ingående takkonstruktioner bör återställas, liksom ljusföring. 3. Ursprungliga väggar i interiören bör behållas 4. Ursprungliga rester av ytmaterial på väggar såsom originalklinker i förekommande fall skall behållas (ej rivas) 6. Takinnerfönster i original (se fotodok.) skall demonteras och sparas som förlaga vid eventuella framtida återställningsarbeten. Stockholm 2009-10-17 Per Nelson Byggnadsantikvarie SPBA MEDLEM I SVERIGES PRAKTISERANDE BYGGNADSANTIKVARIER SPBA. Källor. Äldre foton och ritningar hämtade ur; Stockholms stads slakthus historik med årsberättelse 1906-1912. 3
Ritningar och äldre fotografier Perspektivskiss över slakthusområdet med Hus 7 markerad med pil 4
5
6
Kopia på ursprungsritning PL38; Fasader över Hudboden Kopia på ursprungsritning Gavelfasad plan och sektion. 7
Fotodokumentation oktober 2009. Fasadutseende idag Flera igensatta fönster och dörrlägen i fasaden. 8
Fasadens utseende idag med blinderingar i tidigare öppningar och befintliga stålglasfönster Fasaden mot spårområdet med sentida tillbyggnad 9
Detalj Blinderingar Detalj stålglasfönster 10
Detalj fasad med sentida fogkompletteringar. Hus 7 och 8. (f.d. Hudbod 29 och rensstuga 20) 11
Rum 819 Rum 813 sekundärt tillkommen trappa Rum 838 senare byggt entresolplan inrett till omklädning/wc mm 12
Ursprunglig takstolskonstruktion, delvis förvanskad/bortkapad för att kunna utnyttja rummet bättre, se pilar. Ursprunglig konstruktion skall bevaras och bör återställas vid framtida ombyggnad. 13
Överljus till vindsrummet plan 3 rum 842 med bevarad takkonstruktion. Ljusintaget i yttertaket i sinuprofilerad glasfiberplast. Originaltakfönstren borttagna, se äldre ritningar i denna PM. 14
Rum 807 med kaklade väggar förbyggda fönster utefter långväggen, se pil och Exteriörfoton Rum 807 15
Rum 806 Frysrum med infrysningsdel Rum 811 16
Utseende befintligt fönster med kaklade nischer (sentida Kakel) Rum 801 uthyrt till verkstad för filmrekvisita. 17
Rum 802, separat utrymme Detaljer i tak, Pärlspont globarmatur Original takfönster i trä. Troligen såg de flesta innertakfönstren till lanterninerna ut på detta sätt. Fönsterbågar skall demonteras och märkas upp Husnummer rum etc. och sparas som förlaga till eventuella rekonstruktioner för profiler och indelning etc. 18