Instruktion för att ansöka om informationsinsats

Relevanta dokument
Åtgärden ska vara slutförd senast

Vägledning för stödberättigande kostnader inom Klimatklivet

Att ansöka om medel för informationsinsatser ur Batterifonden

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Ansökan om jakt efter grå- och vikaresäl i utbildningssyfte. Beslut Du får eller får låta jaga sammanlagt fyra stycken gråsälar i utbildningssyfte.

Ökad takt behövs för att nå målen

Klimatklivet - vägledning om vilka kostnader som berättigar till stöd

Svensk författningssamling

Beställargruppens uppgifter kan delas in i fyra olika kategorier;

Batterifonden - inkomster, utgifter och kassabehållningen för budgetåret 2014

Åsa Eklund Öberg Klimat- och energisamordnare

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Bilaga till mejl den 18 december 2015 med information om kommande ändringar i miljörapportföreskrift och SMP

Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten

Hjälp vid använding av Miljödataportalen - UTKAST

Sammanställning av medel för biologisk mångfald

Information om stödet till laddinfrastruktur inom Klimatklivet

Vägledning 1 Basdokument för att kartlägga landskapets kvalitéer i arbetet med grön infrastruktur

Använding av Miljödataportalen

Anmälan om nedläggning av verksamhet

Bidrag till länsstyrelserna för utredningar inom förorenade områden (anslag 1:4)

SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y

YTTRANDE Ärendenr: NV Näringsdepartementet Stockholm

Tillstånd att samla in material av sillgrissla samt ägg från storskarv i forskningssyfte

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

VILTFÖ RVALTARKÖNFERENS 2018

Beslut om godkännande av arten Phytoseiulus persimilis för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

Ansökan om tillstånd för fångst av vilda fåglar för insamling av blod- och fjäderprover

Klimatsmarta investeringar 2017

Delegering av rätten att fatta beslut om licensjakt efter lo till länsstyrelserna i Norra rovdjursförvaltningsområdet

Beslut Naturvårdsverket beslutar att ge dig tillstånd till skyddsjakt efter fem (5) vikare inom Norrbottens län.

YTTRANDE Ärendenr: NV Näringsdepartementet. med e-post Näringsdepartementet

Strategiskt viktiga åtgärder för att skapa en mer likvärdig, effektiv och rättssäker operativ tillsyn

Verifiering av tilldelningsansökningar

Information om klimatklivet Naturvårdsverket

Ansökan, tillstånd och dispenser vid bekämpning av översvämningsmygg

Instruktion till sökande inom Klimatklivet

Instruktion till sökande inom Klimatklivet

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län

Beslut om godkännande av arten Macrolophus pygmaeus för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

Beslut om godkännande av arten Amblyseius swirskii för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

Beslut om godkännande av arten Neoseiulus cucumeris för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 700 MILJONER SKA INVESTERAS VARJE ÅR fram till år 2020

VÄGLEDNING FÖR ANSÖKAN TILL KLIMATKLIVET

SKRIVELSE Ärendenr: NV

Beslut om godkännande av arten Steinernema feltiae för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

I detta dokument beskrivs riktlinjerna för utformning av jakttider vid Naturvårdsverkets översyn 2019/2020.

YTTRANDE Dnr Nh. Länsstyrelsen i Hallands län AnnaKarin Sandholm Halmstad

Beslut om godkännande av arten Steinernema carpocapsae för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

Tillstånd att för vetenskapliga ändamål fånga fladdermöss

Sammanfattning Naturvårdsverket tillstyrker förslaget om att skattenedsättningarna för diesel i gruvindustriell verksamhet tas bort.

Vägledning för ansökan i E-kanalen

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö Ku2015/02481/KL

Beslut om godkännande av arten Aphidius colemani för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

Beslut Naturvårdsverket avskriver ärendena från vidare handläggning.

Klimatinvesteringsstöd 9/9 Lycksele. Tina Holmlund Samordnare klimat, energi och klimatanpassning

Naturvårdsverket medger att jakten får bedrivas på annans jaktområde.

Ansökan om tillstånd respektive undantag enligt vissa bestämmelser i jaktlagstiftningen för jakt för forskningsändamål

@fores_sverige #fores

Överklagande av Länsstyrelsens i Blekinge län beslut om skyddsjakt efter skarv, länsstyrelsens dnr

Tillstånd att fånga sjöfågel för märkning med GPS-loggar

Anvisningar för ansökan

Anvisningar för ansökan

Svensk författningssamling

Naturvårdsverkets ställningstaganden och skäl

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg

VILTFÖ RVALTARKÖNFERENS 2017

Yttrande över remiss Vägen till självkörande fordon introduktion från Näringsdepartementet (SOU 2018:16) (N2018/01630/MRT)

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012

Information till dig som ska ansöka om stöd ur det nationella honungsprogrammet

Klimatklivet - instruktion om lönsamhetskalkylen i ansökan

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter järv till vissa länsstyrelser

Goda exempel på miljöledning

Frågor & Svar vid webbinariet 9 december om rapporteringen av 2015 års miljöledningsarbete inklusive redovisning enligt inköpsförordningen

Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014

, NV yttrande utställningsversion RUFS2050.rtf

Vilka stöd går att söka inom lokalt ledd utveckling

Remiss av förslag till nationella förvaltningsplaner för björn, järv, lodjur och kungsörn

REMISS Ärendenr: NV Se sändlista

Information om. stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden. Bild

Informations- och samverkansmöte om invasiva främmande arter. Anteckningar från diskussionsgrupper

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige

Uppgifter som behövs i ansökan till Klimatklivet

Europeiska integrationsfonden

Naturvårdsverket medger att jakten får bedrivas på annans jaktområde.

Beslut Naturvårdsverket ger er tillstånd att jaga fåglar och däggdjur för forskningsändamål. Jakten får bedrivas även då arterna är fredade.

Naturvårdsverkets författningssamling

Delredovisning av uppdrag om kommunikationssatsning om ekosystemtjänster (M2014/1903/Nm)

Hur söker man? Anvisningar för ansökan i e-kanalen

Överklagande av Länsstyrelsens i Gävleborgs län beslut om skyddsjakt efter varg, länsstyrelsens dnr , och

Redovisning av Uppföljning av strandskyddet 2016

Hur jobbar vi med paraplyprojekt?

Fixa laddplats steg för steg. Länk till filmen på youtube

Information om. stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden. Bild

Naturvårdsverket anser att en ökad samordning med tillsyn enligt miljöbalken är önskvärd.

Undersökningen. Naturvårdsverkets kunder/intressenter. Se respektive leverans. Steg 1: E-postutskick innehållandes länk till enkät.

Transkript:

1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2018-06-21 Instruktion för att ansöka om informationsinsats Klimatklivet ger investeringsstöd till lokala klimatsmarta projekt för att minska utsläppen av koldioxid i Sverige. För att uppnå denna samhällsomställning behövs förändringar i våra dagliga beteenden och vanor för att vi ska kunna agera mer miljövänligt. Klimatklivet stödjer projekt som ämnar sprida information och skapa beteendeprogram som positivt påverkar människors vanor miljömässigt och leder till minskade koldioxidutsläpp. Dessa åtgärder går under kategorin informationsinsatser. Vad är en informationsinsats? Informationsinsatser syftar till att introducera och öka människors miljövänliga beteenden inom det län där åtgärden implementeras. Insatsen ska leda till minskade koldioxidutsläpp. Det kan bland annat vara att förändra beteenden hos människor genom beteendeprogram, informationsprogram och information som kopplar till fysiska miljöåtgärder. Exempel på tidigare informationsinsatser som fått stöd från Klimatklivet: Ett kommunalt projekt som ger människor möjlighet att testa hur det är att arbetspendla med elbil och elcykel för en mer miljövänlig arbetspendling Ett beteendeprogram som guidar människor till en mer miljövänlig livsstil Ett projekt som hjälper familjer att ställa om till en mer klimatsmart kost Vad är inte en informationsinsats? Stöd får inte ges till marknadsföringsåtgärder. Marknadsföring definieras i enlighet med 3 Marknadsföringslagen (2008:486), enligt Förordning om ändring i förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar (SFS 2017:815). Klimatklivet är ett lokalt stöd. Den utsläppsminskning som tillägnas informationsinsatsen ska endast omfatta koldioxidminskningen i det län där åtgärden genomförs. Det betyder att även om informationen finns online och människor i andra län kan påverkas, räknas endast utsläppsminskningen i länet för ansökan. Om en insats sträcker sig över flera län är det möjligt att lämna in en ansökan per län med en uträkning av utsläppsminskning per län. B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: 106 48 ST O C K HO LM TEL: 010-698 10 00 F AX: 010-698 16 00 E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

NATURVÅRDSVERKET 2(5) Hur gör Naturvårdsverket en bedömning av informationsinsatser i Klimatklivet? Liksom övriga ansökningar till Klimatklivet bedöms informationsinsatser utifrån en beräknad utsläppsminskning per investeringskrona. Det är svårt att göra de beräkningar av klimatnytta som behövs för prövningen av klimatklivsansökningar för denna typ av informations- och kommunikationsåtgärder. Därför har Naturvårdsverket tagit stöd av en modell där rimligheten i de uppgifter sökande ger bedöms i ett antal steg. Granskningen av en informationsinsats görs ofta av två handläggare för att den ska vara så riktig och objektiv som möjligt. Bedömningsmodellen som Naturvårdsverket använder för informationsansökningar grundas bl.a. på följande frågor: Hur realistiskt är det att insatsen når det antalet människor som uppges i ansökan? insatsen leder till ändrat beteende i den utsträckning som uppges i ansökan? siffrorna som används i uträkningarna är trovärdiga? Viktig information och frågor att besvara i ansökan Nedan listas 10 punkter som är viktiga att ta med när man skriver en ansökan om bidrag för informationsåtgärd. Att besvara dessa förfrågningar ger konkret information om åtgärden och underlättar bedömningen. 1. Beskriv åtgärden klart och tydligt med en bestämd tidsplan. 2. Vilken målgrupp riktas åtgärden till? Varför har ni valt denna målgrupp? 3. Hur många människor inom målgruppen kommer insatsen att nå ut till? Hur har ni kommit fram till ert antagande? 4. Vilka medel och kanaler använder ni för att nå ut till målgruppen? (sociala medier, personliga möten etc.) 5. Av alla ni når ut till inom målgruppen, hur många förväntas förändra sitt beteende/vana/livsstil? I vilken grad förändras det (t.ex. i procent)? 6. Beskriv innehållet i åtgärden, dvs. de olika aktiviteterna, och hur de leder till att människor ändrar sitt beteende i den utsträckning som uppges. 7. Finns det några risker som gör att ni kanske inte når det antal människor som förutses eller inte når tillräcklig grad av beteendeförändring? 8. Hur tänker ni följa upp effekten av åtgärden hos målgruppen? 9. Har ni samarbetspartners eller relevanta kanaler i kommunen/länet? Beskriv i så fall dessa. 10. Redogör gärna för projektets spridningseffekter, som en fördel för ansökan, däremot ska spridningseffekter inte tas med i uträkningen för koldioxidminskningen då det antagandet är mer osäkert.

NATURVÅRDSVERKET 3(5) Exempel på spridningseffekt: en familjemedlem börjar cykla till jobbet vilket kan leda till att andra familjemedlemmar eller grannar påverkas av detta och även de börjar cykla oftare. Uträkning av koldioxidminskning Alla ansökningar till klimatklivet behöver en fullständig matematisk uträkning av koldioxidminskningen som sker till följd av en åtgärd. Det kan vara svårt att räkna ut en minskning av koldioxid (CO2) genom ändrat beteende, men en sådan uträkning behöver likväl så riktiga siffror som möjligt. Se nedan för exempel: Använd gärna statistik som är framtagen i länen, över t.ex. antal personer i en viss ålder. Använd siffror från trovärdiga informationskällor för att räkna ut koldioxidminskningen av åtgärden. Om åtgärden till exempel avser att minska bilismen kan siffror för koldioxidutsläpp per liter bensin användas i uträkningen. På Klimatklivets hemsida hittar du viss information om hur man beräknar utsläppsminskningar i vägledningen Beräkna utsläppsminskning under rubriken Hjälp till dig som ska ansöka. Information om utsläpp från produkter, transport, matproduktion eller avfall kan ofta hittas i artiklar eller publicerade rapporter online. 5 års livslängd Inom Klimatklivet används ordet livslängd för att beskriva hur lång tid en investerad åtgärd minskar koldioxidutsläppen. För fysiska åtgärder kan det till exempel vara hur länge en maskin fungerar innan den behöver bytas ut. Det går inte att göra samma uträkning för informationsinsatser eftersom människors beteenden påverkas av många olika faktorer över tid. Då det är svårt att säkerställa livslängden för vanor och beteenden har Klimatklivet satt en generell maximal livslängd på 5 år för informationsinsatser. För att en informationsinsats ska tillägnas en längre livslängd än 5 år ska det finnas tydliga kopplingar mellan informationsinsatsen och en fysisk åtgärd som ger en varaktig minskning av koldioxidutsläpp. Det kan till exempel vara genom att upprätta avtal med företag eller att åtgärden genomförs med en långvarig plan som gör att människor faktiskt fortsätter det miljövänliga beteendet längre än den förutsatta 5-åriga livslängden. Vilka kostnader är stödberättigade för informationsinsatser? Det varierar beroende på projekt vilka kostnader som är stödberättigande. Se följande exempel på utgifter som kan vara stödberättigande för informationsinsatser: Göra en hemsida. Konferenser, workshops. Broschyrer/info-material. Löner för de som jobbar med åtgärden. Kostnader för uppföljningar och utvärderingar som syftar till att följa upp resultatet av åtgärden i förhållande till syfte och mål enligt i ansökan.

NATURVÅRDSVERKET 4(5) Ingår inte: Kostnader som inte är nödvändiga för att uppnå åtgärdens mål. Tid som spenderas på ett projekt utan lön räknas inte som projektkostnader. Hur mycket finansiellt stöd kan man söka? Stödnivåerna varierar efter typ av aktör (t.ex. mellan offentliga och privata aktörer). Mer information finns på Naturvårdsverkets hemsida för Klimatklivet: Stödnivåer. Medfinansiering för informationsinsatser från extern organisation Informationsinsatser kan medfinansieras av externa organisationer på två sätt. Observera att hela investeringskostnaden, även extern finansiering räknas med i kriteriet utsläppsminskning per investerad krona. 1. Medfinansiering med pengar från den externa organisationen. Det är den vanligaste formen av medfinansiering och gäller för alla Klimatklivsåtgärder. 2. Medfinansiering genom betald arbetstid från extern organisation Gäller enbart för informationsinsatser. En informationsinsats kan inkludera kostnader för betald arbetstid från externa organisationer om kostnaderna är nödvändiga för att genomföra åtgärden. Arbetstiden från de externa organisationerna utgör en medfinansiering i form av arbetsinsats istället för finansiering. Exempel Åtgärdens totala kostnad är 500 000kr. Stödmottagaren beviljas 250 000kr (50%). Samarbetsorganisationen medfinansierar resterande 250 000kr (50%) i form av betald arbetstid för sina egna medarbetare som ska lägga ner arbetstid på åtgärden. Sammanlagt täcker Klimatklivsstödet då 100% av stödmottagarens faktiska kostnad, men uppgår till 50% av investeringskostnaden. Förutsättningar som ska vara uppfyllda: Den sökande organisationen planerar ett projekt i samarbete med en eller flera externa organisationer, och den arbetstid som externa parter bidrar med är nödvändig för att åtgärden ska kunna genomföras. Samarbetspartnerna kan intyga sin medverkan och specificera hur mycket tid respektive organisation ska bidra med. Kostnaderna för den externa arbetstiden ska kunna styrkas vid uppföljning genom system för tidrapportering eller liknande. Det slutliga stödet kan aldrig överstiga stödmottagarens upparbetade kostnader. Obetald arbetstid kan inte räknas som medfinansiering. Stödmottagaren blir skyldig att redovisa alla kostnader när åtgärden är slutförd, även de kostnader som är upparbetade av den medfinansierande externa

NATURVÅRDSVERKET 5(5) organisationen. Den sökande ska kunna beskriva hur dessa kostnader kommer att redovisas.. Extra tips! Utgå ifrån realistiska antaganden Klimatklivets granskning av informationsinsatser baseras delvis på en bedömning av hur realistiska antagandena för insatsen är. Det är därmed inte fördelaktigt att gravt överdriva siffror och antaganden i sin ansökan. Samarbete med andra aktörer Om projektet bygger på ett samarbete med andra aktörer ska de andra parterna vara positiva till åtgärden. Som sökande behöver man inte tillhandage ett avtal men man ska beskriva i ansökan att intresse för samarbetet finns. Information och hjälp till dig som ska ansöka För ansökan, ansökningstider, samt användbara verktyg inför ansökningen, besök vår webbplats: http://www.naturvardsverket.se/klimatklivet För specifika frågor vänligen kontakta länsstyrelsen i det län ni avser att ansöka om klimatinvesteringsstöd.