Kartläggning och analys av bostadsinbrott i Tullinge & Norsborg samt bilbrott i Alby

2014 Kartläggning och analys av bostadsinbrott i Tullinge & Norsborg samt bilbrott i Alby Praktikant: Cagdas Polat Handledare: Beyron Ahxner Trygghetssamordnare Beyron.Ahxner@botkyrka.se 2014-05-27

Sammanfattning Syftet med denna rapport är att kartlägga och analysera områden i Botkyrka som haft en ökning av bostadsinbrott och bilbrott under 2013 jämfört med föregående år. I samband med kartläggningen analyseras även de tidigare utförda insatserna för att vidareutveckla och även fundera på riktade insatser. Kartläggningens framställningssätt utgås efter 2011, 2012 och 2013. Detta beror på att vid utförande av statistik och prognoser behöver man ha tre år för att kunna peka på trender och prognoser. Botkyrka kommun har enligt samverkanmotbrott Sveriges mest framgångsrika grannsamverkan. Det är av betydelse värt att nämna att Botkyrka även har Nordens mest framgångsrika grannsamverkan. Detta visades efter att trygghetssamordnare för Botkyrka kommun medverkade på en Nordisk konferens på BRÅ:s uppdrag om bl.a. civilsamhällets insatser. Resultatet med min studie visar att bostadsinbrotten i Tullinge under år 2013 har en ökning med totalt 15 brott i jämförelse med föregående år. Det utfördes totalt 22 brott under år 2011, 38 brott under år 2012 och 53 brott under år 2013. När det gäller bostadsinbrott i Norsborg finns det en ökning kontra året innan med totalt 22 brott. Det utfördes totalt 31 brott under år 2011, totalt 27 brott under år 2012 och totalt 45 brott under år 2013. Generellt sett är mars den månad då det anmäldes mest bostadsinbrott. Denna trend var även i tätt följd av februari och april. Dock så ingår även januari när det gäller i Norsborg. Vidare var Tullinge även lika mycket drabbad under juli. I Alby har det visat sig en ökning på totalt 18 brott. Det utfördes totalt 136 bilbrott under år 2011, 135 under år 2012 och 153 under år 2013. Enligt rutinaktivitetsteori krävs det förutsättningar till tre element för att ett brott ska begås. Dessa är motiverad förövare, lämpligt objekt samt avsaknad av kapabla väktare. Denna teori stämmer väl med resultatet från min studie då det har visats sig handla om motiverad förövare och lämpligt objekt. För att brottet inte skall kunna begås är det tillräckligt med att en av dessa förutsättningar förebyggs. Av denna anledning är det därför relevant att arbeta med social och situationell brottsprevention. 1

Innehållsförteckning 1. Inledning s.3 1.1. Bostadsinbrott 1.2. Bilbrott 1.3. Botkyrka kommun 2. Syfte s.5 3. Frågeställningar s.5 4. Insatser s.6 4.1. Grannsamverkan 4.2. Grannstöd 4.3. Styrgruppen för grannsamverkan/grannstöd 5. Statistik s.10 6. Metod s.11 7. Resultat s.12 7.1. Bostadsinbrott och Bilbrott 7.2. Vad beror ökningen av bostadsinbrott i Tullinge och Norsborg på? 7.3. Vilka insatser har man gjort för att motverka brotten samt hur har det fungerat och vilka insatser planerar man att utföra inför framtiden? 8. Analys s.20 8.1. Analys av bostadsinbrott samt bilbrott 8.1.1. Tullinge och Norsborg 8.2. Alby 9. Avslutande diskussion s.24 9.1. Förslag till vidare undersökning 10. Trygghetssamordnaren har ordet s.27 Referenser s.28 2

1. Inledning 1.1. Bostadsinbrott Bostadsinbrott avser i synnerhet inbrott i villor, radhus och lägenheter. Det är ett relativt ovanligt brott eftersom det står för en procent av alla anmälda brott. Dock så handlar det om ett brott som framkallar mycket oro. Detta eftersom det uppfattas som mer kränkande än andra stöldbrott. Bostadsinbrott räknas även som grov stöld eftersom det bedöms vara en allvarlig förolämpning av individers privatliv 1. Risken att utsättas för inbrott ser varierande ut i Sverige. Nästan hälften av alla inbrott inträffar i storstäder och det är frekventare med inbrott i villor än i lägenheter. När det gäller glesbygd är det få inbrott som begås. De flesta inbrott utförs av missbrukare för att bekosta missbruket. Dock så har Polisen på senare tid märkt en skarp riktning mot att inbrott begås allt oftare av organiserade ligor. Dessa organiserade ligor kan vara från andra länder som åker runt till varierande platser i landet för att utföra brott 2. Utifrån den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) var 0.9 procent av alla hushåll utsatta för bostadsinbrott under år 2012. Denna procent andel handlar ungefär om 36 000 hushåll i landet. Det anmäldes 85 200 inbrottsstölder under år 2013 vilket innebär en minskning med tre procent i jämförelse med år 2012. Med avseende på antalet anmälda inbrott i villa samt radhus minskades brottet med två procent fram till 13 700 inbrott. Vidare när det gäller lägenhetsinbrotten ökade det under år 2013 oväsentligt till 7400 inbrott 3. 1.2. Bilbrott Brottsförebyggande rådet konstaterar att bilrelaterade brott står för ungefär en femtedel av alla anmälda brott i Sverige. Bilrelaterat brott avser bilstölder samt stölder ur och från bil. När det gäller rättsväsendets kostnader för att bara hantera bilstölderna handlar det om 300 miljoner kronor. Vidare är försäkringskostnader mycket större där kostnaden ligger på minst en miljard kronor per år. Det tillkommer även bilägarnas kostnader för självrisk 4. Bilstölder kan karakteriseras som ett typiskt ungdomsbrott. Bilbrott betyder inom straffrätten för tillgrepp av fortskaffningsmedel 5. 1 http://www.brottsrummet.se/sv/bostadsinbrott 2 http://polisen.se/lagar-och-regler/om-olika-brott/stold-och-grov-stold/bostadsinbrott/ 3 http://bra.se/bra/brott-och-statistik/bostadsinbrott.html 4 http://www.bilsport.se/artikel/sa-forebygger-du-bilbrott/ 5 http://www.brottsrummet.se/sv/bilbrott 3

Det anmäldes totalt 15 300 bilstölder under år 2013. Dessa brott som nästan alltid anmäls har de senaste tio åren minskat med 68 procent. När det gäller stölder ur och från fordon anmäldes det ungefär 52 100 sådana brott. Här minskades brottet med 62 procent. Risken att utsättas för bilstöld ligger på en låg standard nu gentemot 1970-talet då brottsstatistiken infördes. Däremot finns risken att få sin bil stulen idag beroende på vilken bil man äger samt på vart man bor. Det resterar en del att göra vad gäller brottsförebyggande arbetet även om bilbrottsligheten har minskat de tio senaste åren. Det är fortfarande frekvent med stölder ur och från fordon och de flesta bilbrotten utförs både på privata samt allmänna parkeringsplatser 6. Anledningen till att bilbrottsligheten har minskat varaktigt sedan 1990-talet beror på att bilarna då började utrustas med elektroniska stöldskydd. Detta i sin tur gör det svårt att tjuvkoppla bilen 7. Dock så hittar gärningspersonerna nya angreppssätt för att stjäla bilar. Till exempel själs det bilnycklar vid bostadsinbrott eller tilltvingas under hot 8. 1.3. Botkyrka kommun Inledningsvis kan man nämna att Botkyrka kommun består av en ung befolkning jämfört med andra kommuner i länet och även med landet i stort. Det bor ca 87 000 invånare med ursprung från olika nationaliteter. Mer än hälften är antingen själva födda i ett annat land eller har båda sina föräldrar födda utomlands. Det talas även 100 olika språk i Botkyrka och majoriteten av ungdomarna under 25 år talar tre olika språk 9. Botkyrka består av fem kommundelar och dessa är Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tullinge och Tumba-Grödinge. Botkyrka består av höghusbebyggelse från miljonprogramsprojektet. Det byggdes även områden med bland annat villa/radhus, bondgårdar samt glesbygd 10. Det finns omkring 33 100 bostäder totalt, varav ca 21 000 är flerbostadshus och ca 12 000 i villa/radhus. Vidare kan det även vara intressant och nämna att kommunen innehar en geografisk totalareal på 197 km 11. Botkyrka kommun driver med hjälp av engagemang från bostadsföretagen/botkyrkabyggen, privatpersoner och polis ett omfattande grannsamverkansarbete. Grannsamverkan och grannstöd är en assimilerad del av Botkyrka kommuns trygghetsfrämjande arbete 12. 6 https://www.bra.se/bra/forebygga-brott/forebygg-bilbrott.html 7 http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/bilbrott.html 8 http://polisen.se/lagar-och-regler/om-olika-brott/stold-och-grov-stold/bilbrott/ 9 http://www.botkyrka.se/kommunochpolitik/ombotkyrka/kommunfakta 10 Årsrapport, Trygghet och Säkerhet, Botkyrka kommun 11 http://www.botkyrka.se/kommunochpolitik/ombotkyrka/kommunfakta 12 Årsrapport, Trygghet och Säkerhet, Botkyrka kommun 4

2. Syfte Rapportens syfte är att kartlägga och analysera områden i Botkyrka som haft en ökning av bostadsinbrott och bilbrott under 2013 jämfört med föregående år. Områden som ska kartläggas och analyseras är Tullinge och Norsborg för bostadsinbrott och Alby för bilbrott. 3. Frågeställningar 1. Hur ser situationen ut för bostadsinbrott i Tullinge och Norsborg samt bilbrott i Alby? 2. Vad beror brottsökningen på respektive område? 3. Vilka insatser har man gjort för att motverka brotten samt hur har det fungerat och vilka insatser planerar man att utföra inför framtiden? 5

4. Insatser Botkyrka kommuns trygghetsfrämjande arbete består bland annat av grannsamverkan som bedrivs sedan år 2002. Kommunen har även tillämpat bilpatrullering med hjälp av grannstöd i samverkan med polisen sedan år 2009. Botkyrka satsar även på insatser med hjälp av grannstöd vad gäller att minska bilinbrotten genom att i diskussion med markägare sätta upp skylten Töm bilen själv på både parkeringsplatser och parkeringshus i kommunen. Dessa insatser implementerades i syfte med att öka tryggheten samt att förbättra säkerhetsmedvetandet hos invånare, bostadsföretag, bostadsrätts och villa/radhusföreningar. I samband med detta rekommenderas även säkerhetshöjande åtgärder som brytskenor och andra mekaniska skydd 13. Detta är ett aktivt arbete som främjar kommunen, polisen och boende. Kommunen och polisen får hjälp av grannstödjare med till exempel besök hos hushåll efter ett medgivande av berörd boende som har utsatts för bostadsinbrott eller brända bilar. Detta i syfte med att ge praktiskt hjälp och samtidigt införa ett stödsamtal med de drabbade. Sedan följs det upp med ett nytt besök vid ett senare tillfälle ut av samma grannstödjare. Denna typ av insats kallas för brottsofferstöd och det skapas mycket förtroende bland berörda. Sedan år 2009 har det genomförts omkring 650 uppskattade hembesök. Grannstödjare får information och stöd av kommunen, polisen och brottsofferjouren. Grannstödjarna ansvarar för det operativa arbetet sedan år 2010. Det handlar om kartläggningen av grannsamverkanområden samt etableringen av nya områden. I samband med att starta nya grannsamverkanområden har alla bostadsområden i kommunen besökts under dessa fyra år. Detta medförde i sin tur många personliga kontakter 14. Resultatet av insatsen har orsakat ungefär 215 nya områden (boende föreningar). Områdena finns markerade på kommunens GIS-kartor som bidrar till att snabbt ge information till grannstödjare om var grannsamverkansområdena finns. Detta görs i samarbete med kommunens kart och mätenhet samt trygghetssamordnaren. Resultatet av att komma i kontakt med boende har framkallat insatser som drivs tillsammans av fem samverkande funktioner. Dessa är kommun, närpolis, grannstödjare, kontaktombud och bostadsföretag/bovärdar. Vidare ingår alla slag av boendeformer i grannsamverkan som till exempel villor/radhus, bostadsrätter samt hyresrätter. AB Botkyrkabyggen som är ett kommunalt bostadsföretag äger ungefär 55 procent av lägenheter i flerbostadshus i kommunen. Botkyrkabyggen högprioriterar grannsamverkan och har under år 2013 ökat sina insatser 15. 13 Årsrapport, Trygghet och Säkerhet, Botkyrka kommun 14 Årsrapport, Trygghet och Säkerhet, Botkyrka kommun 15 Årsrapport, Trygghet och Säkerhet, Botkyrka kommun 6

Botkyrka har som mål att ta ett stort steg genom utmaning att få boende att hälsa på varandra samt att bry sig om grannarna oavsett etnisk ursprung i ett mångkulturellt trapphus. Denna typ av insats är så kallad interkulturell strategi och utmaningen berör trapphus i såväl hyresrätter som bostadsrätter. Det har inletts en speciell insats så kallad brytskenorprojektet som grannstödjarna uppfann. Projektet genomfördes i samband med Biltemas slutförsäljning av brytskenor under november och december år 2013. Det monterades ungefär 50 brytskenor i Slagsta, Norsborg och Alby. Tanken var att bryta ökningen av bostadsinbrottet som Slagsta området var utsatt. Många kontakter med boende genomfördes och resultatet av kontaktinsatsen visade sig att bostadsinbrotten minskades 16. 4.1. Grannsamverkan Ur pressmeddelandet: Botkyrka utsågs för andra året i rad till årets grannsamverkanskommun Utdrag: Föreningen Samverkan mot brott delar årligen ut utmärkelsen Årets grannsamverkan-kommun. Botkyrka har under 2012 varit den mest framgångsrika kommunen i arbetet med att ansluta fler hushåll till grannsamverkan 17. Grannsamverkan handlar om gemensamma nätverk bestående av boende i ett område som samverkar, stödjer och hjälper varandra för att öka tryggheten och minska brottsligheten med att förhindra bil och bostadsinbrott i sitt bostadsområde. Målet med detta är att öka samhörigheten samt trivseln i bostadsområden. Detta uppnås genom ökad uppmärksamhet på iakttagelser samt kunskap om hur man skyddar sig för att i sin tur avskräcka och göra svårare för tjuven till att begå brott. Grannsamverkan ger den möjligheten till ökad kunskap angående risker och även på hur man förebygger skador samt skyddar sin boendemiljö emot brott 18. 16 Årsrapport, Trygghet och Säkerhet, Botkyrka kommun 17 Årsrapport, Trygghet och Säkerhet, Botkyrka kommun 18 http://www.samverkanmotbrott.se/grannsamverkannew.asp 7

4.2. Grannstöd I Botkyrka finns det ca 50 volontärer/grannstödjare som gemensamt med grannsamverkan arbetar emot inbrott, bilbrott och skadegörelse. Detta för att i samarbete skapa en trygg och trivsam boendemiljö i kommunens bostadsområden. Grannstödjarnas bidragande handlar framför allt om att synas, observera och rapportera sina iakttagelser. Däremot inte göra några egna ingripanden 19. Grannstöd arbetar brotts och skadeförebyggande som en frivillig organisation som går ut på att patrullera till fots eller bil i bostadsområden. Verksamheten leds av en lokal polis och arbetet sker framför allt under vardagar på dagtid 20. Grannstödsbil Foto: Kerstin Björkegren 19 Årsrapport, Trygghet och Säkerhet, Botkyrka kommun 20 http://www.samverkanmotbrott.se/grannsamverkannew.asp 8

4.3. Styrgruppen för grannsamverkan/grannstöd Personerna på bilden är aktiva medverkande i styrgruppen för grannsamverkan/grannstöd. Foto: Kerstin Björkegren Namn avser start från höger på bilden Alvaro Fuentes Botkyrkabyggen Jan Karlsson Ordförande Beyron Ahxner Trygghetssamordnare, ansvarig för grannsamverkan och sekreterare Jan Aderö Operativt ansvarig för säker p-plats och bilansvarig Harald Sarebjörk Operativt ansvarig för säker p-plats Mats Backström Polisen, ansvarig för bemanning/utsättning av grannstödsbilen Sture Nilsson Operativt ansvarig för grannsamverkan Kurt Hassel Operativt ansvarig för grannsamverkan Stig Sandström Ansvarig för kontakt med Senior Net och högväxande häckar De som saknas är Katja Kotka Kjell Sand Lars Engström Botkyrka kommuns kontaktcenter kommunvägledare, ansvarig för felanmälan Operativt ansvarig för säker p-plats Operativt ansvarig för säker p-plats 9

5. Statistik Grannsamverkans påverkan har bidragit till att trivseln och tryggheten har ökat bland boende som är med i grannsamverkans arbete. Via en enkätundersökning under år 2012 där ca 100 kontaktombud deltog visade sig att 45 procent svarade att tryggheten genom grannsamverkan samt granstöd ökade. Statistik utifrån kommunens medborgarundersökning för 2013 visar att tryggheten i hela kommunen ökar. Jämför man statistiken med förra årets granskning är det en ökning med sex procent. Det har visats sig att allt fler anser att Botkyrka är en bra kommun att bosätta sig samt leva i. Grannsamverkan/grannstöd bedöms av kommun och polis vara en ut av de insatser som påverkar den upplevda tryggheten väldigt positivt. Genom att kontakta många boende via grannsamverkan samt grannstöd blir det känt för alltfler om hur kommunen och polisen arbetar. Detta i sin tur gör också att många tips kommer in till polisen som gör att polisen kan gripa gärningsmän. Polisen grep 22 gärningsmän under år 2012 i Botkyrka och under år 2013 lyckades polisen gripa 9 gärningsmän Förutom dessa har några gripits för hälerier kopplat till bostadsinbrotten 21. Botkyrka hade vid årsskiftet 2013/2014 totalt 330 gransamverkansområden. Detta innebär en tillväxt sedan årsskiftet 2013 med 28 st. områden. Statistik angående antal hushåll som ingår i grannsamverkan består av sammanlagt 23 844 hushåll. 8 500 hushåll av dessa består av villor/radhus och 15 000 består av lägenheter i flerfamiljshus. Vidare kan jag nämna att kommunen består av totalt 119 grannsamverkansområden i flerfamiljshusen och 209 st. i villa/radhusföreningar. Under år 2014 förstärks insatsen med att stödja kontaktombuden genom att grannstödjarna kontaktar alla 460-470 kontaktombud två gånger/år. På så sätt fångar grannstöd snabbt upp läget. Grannstödsbilen har varit ute ca 160-170 pass de senaste åren. Dessa pass har körts vardagar mellan cirka 9.00 och 14.30. Jag kan även nämna att grannstöd har totalt redovisat ca 750 observationer och lika många åtgärder per år de senaste åren. När det gäller hembesök/brottsoffer samtal genomförs ca 150 st. per år 22. När det handlar om kartläggning av bilbrotten i södra Botkyrka kan jag konstatera att resultatet utifrån statistiken visar att insatsen har varit framgångsrikt då bilbrotten minskades med ungefär 56 st. Botkyrka fortsätter med arbetet med att sätta upp Töm bilen själv skyltarna för att öka tryggheten och minska brottet även i norra Botkyrka 23. 21 Årsrapport, Trygghet och Säkerhet, Botkyrka kommun 22 Årsrapport, Trygghet och Säkerhet, Botkyrka kommun 23 Årsrapport, Trygghet och Säkerhet, Botkyrka kommun 10

6. Metod När det gäller att sammanställa denna rapport har jag använt mig av fler olika metoder. Jag har använt mig av material och information från trygghetssamordnaren för Botkyrka kommun. Kartläggningens framställningssätt utgått från inbrottsstatistik 2011, 2012 och 2013. Anledningen till detta beror på att vid utförande av statistik och prognoser behöver man ha tre år för att kunna peka på trender och prognoser 24. Utöver det har jag fått möjligheten att få åka med grannstödsbilen vid två tillfällen för att få en inblick i hur deras dagliga arbete ser ut. Vidare kan jag nämna att polisen i Botkyrka med dess statistik/undersökning har varit en huvudkälla för denna rapport då det gett möjligheten att specifikt kunna hitta statistik som just gäller områden i Botkyrka kommun. Jag har intervjuat tre grannstödjare, polisen i Botkyrka och trygghetssamordnaren. Syftet med detta var att få personlig hjälp av personer som har ett verklighetsperspektiv samt specifik profession kring ämnet. 24 Beyron Ahxner, Polisen Botkyrka 11

7. Resultat 7.1. Resultat för bostadsinbrott i Tullinge och Norsborg Det är av stor betydelse att ha kännedom om att bostadsinbrott i hela kommunen generellt sett antingen har minskat eller är oförändrat. Däremot förekommer det en ökning på två områden. Dessa är Tullinge och Norsborg. Analys gällande bostadsinbrott utifrån polisens statistik avser både försök till inbrott samt inbrott i villa eller lägenhet. Som tidigare nämnt är all statistik från polisen baserad på de senaste tre åren. Jag ska, i enlighet med rapportens syfte, lägga mer vikt vid år 2012 och 2013. 7.1.1. Bostadsinbrott i Tullinge Tullinge 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2011 1 2 1 1 0 5 3 2 2 0 4 1 2012 0 7 8 5 3 1 5 2 1 0 3 3 2013 2 4 6 3 3 3 7 4 2 4 6 9 Diagrammet visar en månadsvis översikt över antal bostadsinbrott för år 2011,2012 och 2013. Totalt 60 50 40 30 20 10 0 2011 2012 2013 Antal brott 22 38 53 Diagrammet visar en översikt över totalt antal bostadsinbrott för år 2011,2012 och 2013. Utifrån de resultat som jag fått fram gällande Tullinge kan jag konstatera att statistik för antal anmälda bostadsinbrott visar en ökning från år 2011 till 2013 med sammanlagt 31 brott. Om vi utgår från år 2012 till 2013 handlar det om totalt 15 brott. De brottsutsatta områdena i hela Tullinge består sammanlagt av 58 gator. 12

År 2011 utfördes det totalt 22 brott. Under denna period utfördes det 18 inbrott i villa/radhus, ett inbrott i lägenhet, två försök till inbrott i villa/radhus samt ett försök till inbrott i lägenhet. Dessa brott utfördes på sammanlagt 20 gator. När det gäller år 2012 utfördes det totalt 38 brott vilket innebär en ökning med 16 brott. Under denna period utfördes det 26 inbrott i villa/radhus, fem inbrott i lägenhet, 4 försök till inbrott i villa/radhus samt tre försök till inbrott i lägenhet. När det gäller antal utsatta gator handlar det om sammanlagt 26 gator. Under år 2013 utfördes det totalt 53 brott. Det innebär en ökning med 15 brott i jämförelse med år 2012. Under denna period utfördes det 39 inbrott i villa/radhus, 5 fullbordade inbrott i lägenhet samt 9 försök till inbrott i lägenhet. Dessa brott utfördes på sammanlagt 38 gator. 7.1.2. Bostadsinbrott i Norsborg Norsborg 7 6 5 4 3 2 1 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2011 0 2 6 4 1 0 2 1 3 2 4 6 2012 4 6 4 0 1 1 2 2 0 5 1 1 2013 4 6 5 6 0 2 1 3 4 5 5 4 Diagrammet visar en månadsvis översikt över antal bostadsinbrott för år 2011,2012 och 2013. Totalt 50 40 30 20 10 0 2011 2012 2013 Antal brott 31 27 45 Diagrammet visar en översikt över totalt antal bostadsinbrott för år 2011,2012 och 2013. När det gäller bostadsinbrott i Norsborg kan jag konstatera att resultatet rörande statistik för antal anmälda bostadsinbrott visar en minskning med totalt fyra brott från år 2011 och 2012. 13

Vidare visar resultatet en ökning med totalt 22 brott från år 2012 till 2013. De brottsutsatta områdena i hela Norsborg består sammanlagt av 32 gator. Det utfördes totalt 31 brott under år 2011. Under denna period utfördes det 10 inbrott i villa/radhus, 17 inbrott i lägenhet, två försök till inbrott i villa/radhus samt två försök till inbrott i lägenhet. Dessa brott genomfördes på sammanlagt 19 gator. Under år 2012 utfördes det totalt 27 brott vilket innebär en minskning med fyra brott. Det handlar om 15 inbrott i villa/radhus, sex inbrott i lägenhet, fem försök till inbrott i villa/radhus samt ett försök till inbrott i lägenhet. Dessa brott genomfördes på sammanlagt 16 gator. När det gäller resultat för år 2013 ser vi att det utfördes totalt 45 brott. Det innebär en ökning kontra året innan med totalt 22 brott. Det utfördes 17 inbrott i villa/radhus, 23 inbrott i lägenhet, fyra försök till inbrott i villa/radhus samt ett försök till inbrott i lägenhet. Dessa brott genomfördes på sammanlagt 23 gator. 7.1.3. Grannsamverkan Tullinge består totalt av 47 grannsamverkans områden. Det handlar om 31 gator i norra och 16 gator i södra Tullinge. Utifrån resultatet kan jag konstatera att 27 grannsamverkan områden var utsatta för brott under år 2011,2012 samt 2013. Det utfördes totalt 47 brott i norra Tullinge på sammanlagt 21 gator och det utfördes totalt 16 brott i södra Tullinge på sammanlagt sex gator. Det handlar totalt om 63 utförda brott under de senaste tre åren. Vidare visar resultatet även de kvarstående 20 grannsamverkan områden. Resultatet konstaterar att dessa områden inte var utsatta för något brott. Hälften av dessa gator ligger i norra och respektive södra Tullinge. Jag vill även nämna ett resultat som brottsförebyggande rådet konstaterar allmänt om att gärningspersonerna faktiskt undviker områden som har ett aktiv grannsamverkan 25. När det gäller områden utan grannsamverkan kan jag konstatera utifrån resultatet att statistiken pekar på sammanlagt 31 gator. På dessa områden utfördes det totalt 50 brott under år 2011, 2012 samt 2013. Norsborg består totalt av 31 grannsamverkan områden men tre av dessa områden inte helt klara än. Det utfördes totalt 102 brott de senaste tre åren. 37 ut av dessa brott utfördes på de områden där grannsamverkan inte helt var klara än. Vidare finns det bara en gata som saknar grannsamverkan och på den gatan finns det ett anmält inbrott som utfördes under år 2013. 25 https://www.bra.se/bra/forebygga-brott/grannsamverkan.html 14

7.2. Vad beror ökningen av bostadsinbrott i Tullinge och Norsborg på? Polisen i Botkyrka berättar att anledningen till detta är att det är få individer som ägnar sig åt vilket gör att vissa områden ökar markant och sen månaden efter ingenting. De verkar koncentrera sig på ett område för att sedan gå vidare. Polisen väljer sedan att konkretisera detta faktum med ett exempel från verkligheten. Polisen har lyckats gripa en person i Tullinge under perioden februari-mars år 2012 då det faktiskt förekom många inbrott. Gripandet av denna person ledde till att antalet brott minskades. Sådana exempel som har en stark påverkan på statistiken gör att Polisen får en uppfattning som går ut på att det inte handlar om någon så kallad liga som är aktiv inom kommunen. En annan faktor som förstärker detta faktum är också att inbrotten utfört på fler olika sätt. Man har inte sett något likartat mönster eller tillvägagångssätt när det gäller sättet att ta sig in i bostäder. Polisen uppger vidare att det var främst ungdomar som utförde de flesta bostadsinbrotten under år 2012 och 2013. Det händer att ungdomar utför dessa brott under skolraster. Drivkraften som ligger bakom den typen av brott hos ungdomar är att till exempel kunna komma åt snabba pengar, smycken, cigaretter, alkohol samt annat som de anser har med status att göra. Polisen anser även att straffet för dessa brott inte är så avskräckande vilket kan vara en förklaring till att det blir svårare att motverka dessa. Trygghetssamordnaren kompletterar att bostadsinbrott utförs även av andra som till exempel unga vuxna och av organiserade brottslighet. 7.3. Vilka insatser har man gjort för att motverka brotten samt hur har det fungerat och vilka insatser planerar man att utföra inför framtiden? Grannstödjare 1 nämner att det inte genomfördes några specifika insatser i Tullinge under senaste åren utan man har fullföljt en ökning av grannsamverkans område i större omfattningar. Grannstödjare 2 talar om att det likaså gäller i Norsborg där man har implementerat riktade insatser på nya grannsamverkansområden. Man har även genomfört utbildning av kontaktombud. Grannstödjare 2 nämner även att man har försökt att få med flerfamiljshusen i grannsamverkan. Grannstödjare 1 uppger att bildandet av grannsamverkan i två flerfamiljshus i Tullinge centrum inte fungerat. Grannstödjare 1 uppger vidare att bildandet av grannsamverkan på flerfamiljshus inte fungerar lika väl jämfört med villa/radhus områden. Detta på grund av att ingen är intresserade. I mina intervjuer framkom det även att det kan finnas svårigheter vad gäller att etablera grannsamverkan. Grannstödjare 2 uppger till exempel att två bostadsområden i Norsborg har avböjt tillfrågan om att starta upp grannsamverkan på Tomtbergavägen. Detta med motiveringen att det inte är nödvändigt. Dessa områden har varit utsatta för 4 inbrott de 15

senaste 3 åren och det har tagit alltför lång tid att få bostadsföretagen bli intresserade av grannsamverkan. Grannstödjare 1 och 2 beskriver att man i dagsläget arbetar framförallt med att använda all information med nyhetsbrev och statistik över inbrott med tillvägagångssätt. Eftersom på så sätt påverka de boende att förbättra skalskyddet, bättre låsning av dörrar samt fönster, installera larm med video för att försvåra inbrott. Grannstödjare 2 säger att det pågår ett projekt i Slagsta men också i andra delar av Norsborg som går ut på att förhindra snabba inbrott genom att man bryter upp entrédörrar eller altandörrar med en skruvmejsel eller ett enkelt brytverktyg. Projektet handlar om att montera hellånga brytskenor på dörrar där det går att föra in en enkrona i dörrspringan. Vidare anser grannstödjare 2 att framtidsplanerna handlar om att grannsamverkan måste finnas i alla bostadsområden. Det måste rekryteras och utbildas flera kontaktombud. Sedan handlar det om att det är viktigt att alla kommuner i Stor-Stockholm satsar på grannsamverkan. Detta innebär i sin tur att politikerna måste börja inse värdet. Grannstödjare 1 talar om att insatserna även handlar om att komma kontakt med alla kontaktombud för och få dem att sprida informationen till så många som möjligt i sina områden. Grannstödjare 2 betonar att man även försöker få igång grannsamverkan med samverkande mellan grannområden och följa upp så att den fungerar bra. Information om när brott begås sprids till närliggande grannsamverkansområden och till polisen med till exempel signalement på misstänkta personer. Polisen i Botkyrka uppger att de främst jobbar med att bryta anonymiteten bland boende i hyreslägenheter samt att bygga förtroende för polisen, myndighet och kommun, vilket ska bidra till att få de boende att våga ringa polisen. Denna anonymitet har sina konsekvenser och jag vill utifrån en analys som brottsförebyggande rådet har gjort nämna att brott oftast genomförs i skydd av anonymitet 26. Polisen uppger även att det är svårt att få de boende bli motiverade genom att samarbeta och att kontakta polisen när något brott sker. Man vill helst inte blanda sig i. Detta arbete sker genom samarbete med Botkyrkabyggen. Sedan är tanken att bovärdarna ska vara kontaktombud. Målet är att få ett kontaktombud i varje port/uppgång. Polisen i Botkyrka håller med om att inte bara starta grannsamverkansområden. Det gäller även att hålla de vid liv genom stöd o kontakter främst genom grannstödsbilen. Den så kallade kvalitetsuppföljningen ska pågå med andra ord hela tiden genom att kontakta kontaktombuden två gånger per år för att uppdatera på vad som händer i kommunen kontinuerligt. Det är lika angeläget att informera och underhålla kontaktombuden även om det inte händer något inbrott på områden för att områden på så vis hålla en aktiv kommunikation med varandra. 26 http://www.bra.se/bra/forebygga-brott/grannsamverkan.html 16

7.1. Resultat för bilbrott i Alby 7.1.1. Bilbrott i Alby Analys gällande bilbrott utifrån polisens statistik avser både inbrott samt försök till inbrott och även skadegörelse. Bilbrottet har på motsvarande sätt som bostadsinbrottet generellt sett minskat i Botkyrka. Däremot finns det en ökning i Alby. All statistik från polisen är baserad på de senaste tre åren. Jag ska i enlighet med rapportens syfte, lägga mer vikt vid år 2012 och 2013. 25 20 15 10 5 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2011 15 6 14 14 9 6 12 12 20 11 4 13 2012 16 8 7 8 20 10 12 13 6 9 16 10 2013 15 8 17 13 9 13 21 15 11 13 9 9 Diagrammet visar en månadsvis översikt över antal bilbrott i Alby från januari december 155 150 145 140 135 130 125 Diagrammet visar en översikt över antal bilbrott i Alby Totalt 2011 2012 2013 Antal brott 136 135 153 Utifrån resultatet kan jag konstatera att de brottsutsatta områdena i Alby består sammanlagt av 29 gator. Det utfördes totalt 136 bilbrott år 2011. Vidare utfördes det 135 bilbrott år 2012 och 153 bilbrott år 2013. Vid jämförelse av år 2012 med 2013 har bilbrottet både minskats och ökats beroende på vilka gator det handlar om. Beträffande brottsminskningar från år 2012 till 2013 handlar det om 17

totalt 41 bilbrott på sammanlagt 12 gator. Vidare var brottet oförändrat på en gata. Alltså gäller det sammanlagt 13 gator. Gällande brottsökningen från år 2012 till 2013 handlar det om totalt 59 bilbrott på sammanlagt 16 gator. Enligt resultatet har det visat sig att det har skett en ökning på totalt 18 brott. Det här är differensen mellan ökningen samt minskningen från år 2012 till 2013. 7.2. Vad beror ökningen av bilbrott i Alby på? Polisen i Botkyrka nämner att det är svårt och veta vad ökningarna kan bero på. Detta eftersom det räcker bara med att ett antal brottsfrekventa individer begår dessa brott. Trygghetssamordnaren i Botkyrka kommun talar om att en del av brotten handlar om tillfällesbrott och andra är mer planerade. Bilbrott räknas till ungdomsbrotten men brotten utförs även av andra som till exempel unga vuxna och av organiserade brottslighet. Man kan utifrån detta motiv utgå efter resultatet som Brå konstaterar att ungdomar som tidigt döms för brott befinner sig i riskzonen för fortsatt kriminalitet 27. Trygghetssamordnare uppger att när det gäller planerade brott handlar det bland annat om försäkringsbedrägeriförsök. Det är även viktigt och nämna att Brå konstaterar att det är svårt och bevisa vilka de misstänkta gärningspersonerna är på grund av att de flesta bilstölderna inte klaras upp 28. Brå nämner även att bilstölder däremot anmäls mer än många andra brott 29 vilket stämmer med resultatet från min studie tanke på hur brottsanmälningarna ser ut i Alby. Sedan kan de bakomliggande orsakerna till varför brottet sker variera 30. När det gäller frågan om brottsskillnader mellan vissa gator konstaterar polisen att dessa skillnader uppstår när man jämför gator med hyresbostäder och gator med radhusbostäder. Exempel på sådana gator är Alhagsvägen och Enskiftesvägen. Till exempel är Alhagsvägen ett område som innehar mest hyresbostäder med stora parkeringar. Detta kan innebära att man har mindre tillsyn på vad som händer över området. Enskiftesvägen är ett exempel på ett mindre område med radhusbostäder. Det innebär att det finns mindre att ha tillsyn över. Detta medför i sin tur större observationer över området. Grannstödjare 3 uppger att Enskiftesvägen är en annan typ av bostadsområde, ett radhusområde. Området är bättre bevakad utan att bevaka. Det handlar om bilar som är parkerade i carport, alltså inomhus. Detta har en betydelse till att det inte sker brott eftersom gärningspersonerna väljer oftast den enklaste vägen, att det ska vara enkelt och fort att begå brott. Det är sällan bilar som är parkerade utomhus förutom på besöksparkeringar. 27 https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/ungdomsbrottslighet.html 28 http://www.brottsrummet.se/sv/bilbrott 29 http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/bilbrott.html 30 http://www.brottsrummet.se/sv/ungdomar-och-brott 18

7.3. Vilka insatser har man gjort för att motverka brotten samt hur har det fungerat och vilka insatser planerar man att utföra inför framtiden? Polisen i Botkyrka nämner att när det handlar om år 2011 och 2012 utfördes det inga direkta satsningar eftersom insatserna riktades efter statistik. Bilbrotten utfördes då mest på områden som köpcentrum, större parkeringar samt golfbanor. Under våren år 2013 startades kampanjen med insatsen Töm bilen själv skyltar. Detta eftersom det utfördes 14 inbrott på kort tid utanför förskolorna i södra Botkyrka, Tumba och Tullinge. Det blev en kontinuerlig insats vilket senare blev en tacksam uppgift eftersom resultatet visades på en gång att brottet totalt minskades. Detta ökade i sin tur då drivkraften till att fortsätta med det kontinuerliga arbetet. Vidare nämner polisen att planerna inför framtiden för att förebygga bilbrott framförallt handlar om att fortsätta med Töm bilen själv satsningen i likhet med grannsamverkan. Det är angeläget att medvetengöra allmänheten om att ha uppsikt på sina värdesaker i bilen. Sedan handlar det även om att underhålla arbetet genom att kontrollera skyltarna avseende skadegörelse. Målet är även att satsa på stora parkeringar. Grannstödjare 3 nämner att de områdena med avklarade uppsättningar av Töm bilen själv skyltar gäller Alby centrum, Albyvägen, Lagman Lekares väg, Alhagsvägen och Lagfartsvägen. Grannstödjare 3 uppger att i början när han och kollegan började åka runt på områden i Alby var miljön väldigt bedrövligt. Det var mycket skräp på parkeringarna, det låg däck lite överallt, dåliga belysningar och allting var allmänt ofräscht. Det såg ut som ett typiskt område där man enkelt kunde utföra brott. Däremot har saker och ting förbättrats de senaste åren. Grannstödjare 3 uppger även att de försöker tala om för befolkningen när de är ute och sätter upp Töm bilen skyltarna att inte lämna kvar sina värdesaker i bilen. De försöker även tala om att våga berätta när man ser vilka som begår dessa brott. Detta eftersom när det sker ett inbrott är de boende försiktiga med att berätta. Detta på grund av att själva senare inte bli drabbade. Det är utan tvekan miljön som har påverkat. Miljön på området är därför väldigt viktigt att det är fräscht, då blir de boende mer alerta. Grannstödjare 3 berättar att när det handlar om förebyggande åtgärder skulle punktbelysningar med sensor på öppna parkeringsplatser vara en angelägen åtgärd. Detta eftersom när man går in i dessa parkeringsområden öppnas strålbelysningen vilket i sin tur medför bättre översyn på vilka personer som rör sig. Detta skulle ogillas bland gärningspersonerna, speciellt under mörker eftersom man lättare uppmärksammas bland boende. Detta skulle även medföra att de boende lättare skulle kunna uppmärksamma på vilka som rör sig på deras parkeringar. Denna typ av åtgärd ligger på ett annat plan. Den är radikal, enkel, okomplicerat och medför inga stora kostnader. Det skulle påverka ganska mycket till brottsminskningen. 19

8. Analys 8.1. Analys av bostadsinbrott i Tullinge och Norsborg samt bilbrott i Alby Enligt rutinaktivitetsteori krävs det förutsättningar till tre element för att ett brott ska begås. Dessa är motiverad förövare, lämpligt objekt samt avsaknad av kapabla väktare 31. Denna teori stämmer väl med resultatet från min studie både gällande bostadsinbrott samt bilbrott. Detta på grund av att om vi utgår efter polisens berättelse när det handlar om att det bara räcker med att ett antal brottsfrekventa individer begår dessa brott anser jag att det passar väl med en motiverad förövare. Av den orsaken gällande dessa få individer verkar koncentrera sig på ett område för att sedan gå vidare anser jag att detta beror på genomsökande av lämpliga objekt. Detta kan i sin tur medföra att vissa områden ökar markant och sedan månaden efter ingenting. För att brottet inte skall kunna begås är det tillräckligt att ett av dessa tre element inte finns. 8.1.1. Bostadsinbrott i Tullinge och Norsborg Generellt sett visar resultatet från min studie att mars var den månad då det anmäldes mest bostadsinbrott. Denna trend var även i tätt följd av februari och april. Dock så ingår även januari när det gäller bostadsinbrott i Norsborg. Vidare var Tullinge även lika mycket drabbad under juli. När det specifikt handlar om inbrott i villa/radhus vill jag uppge en analys som brottsförebyggande rådet har gjort och som visar att brott sker mest på vissa perioder. De anmälda villainbrotten har under de senaste tio åren fått en alltmer säsongsbetonad prägel. Vid mer detaljerade analyser framträder november som den månad då det anmäls flest villainbrott, tätt följd av oktober och december 32. Denna analys skiljs särskilt inte mycket utifrån mina resultat då det framförallt gäller i Tullinge. Resultatet generellt sett visar även tydligt att Tullinge drabbats väldigt mycket av inbrott i villa/radhus områden. Det utfördes totalt 83 inbrott de senaste tre åren. Detta resultat motsvarar cirka 73 procent. När det handlar om Norsborg visar resultatet nästan en jämn fördelning. Detta då det utfördes totalt 42 inbrott i villa/radhus och totalt 46 inbrott i lägenhet de senaste tre åren. Med andra ord motsvarar detta resultat cirka 41 procent i villa/radhus och cirka 44.5 procent i lägenhet. Resultatet visar att det utfördes mer bostadsinbrott på områden med grannsamverkan kontra områden utan grannsamverkan de senaste tre åren. De utsatta områdena i Tullinge består totalt av 78 gator. Av dessa ingår 47 gator i grannsamverkan och de kvarstående 31 gatorna utan grannsamverkan. Det handlar totalt om 63 utförda brott på sammanlagt 27 grannsamverkan områden och totalt 50 utförda brott när det gäller områden utan grannsamverkan. 31 Sarnecki, Jerzy 2009. Introduktion till kriminologi, s.245 32 http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/bostadsinbrott.html 20

Vidare är norra Tullinge mer drabbad än södra och detta kan bero på att norra Tullinge består av mer gator än södra. Enligt trygghetssamordnaren är norra Tullinge/trädgårdsstad relativt nyinflyttade vilket innebär att det kanske behövs fler kontaktombud. Dock, så behöver inte detta betyda att grannsamverkan inte fungerar. Detta kan ha flera varierande faktorer. I jämförelse med Norsborg så ingår alla gator i grannsamverkan förutom en gata samt tre gator som inte helt var klara än. Totalt utfördes det 102 brott de senaste tre åren i Norsborg. Brottsförebyggande rådet konstaterar allmänt att gärningspersonerna undviker områden som har ett aktiv grannsamverkan. Detta efter en intervjuundersökning med de gärningspersonerna som har begått inbrott. Resultatet visade sig att 19 av 20 svarade att de var mer aktsamma eller helst avstod från att utföra inbrott på områden med grannsamverkan. Detta uppmärksammades bland annat genom att grannsamverkanskyltar var uppsatta. Däremot så är detta inte tillräckligt utan det krävs även att de boende är observanta i området. Det är även av stor betydelse att nämna att 20 grannsamverkan områden i Tullinge inte utsattes för något brott de senaste tre åren. Detta bevisar att grannsamverkan fungerar bra och enligt BRÅ:s undersökningar visar resultatet generellt att brottsligheten har minskat mellan 16 och 26 procent beroende på vilken mätmetod man väljer att använda. Det har även i flera undersökningar visats att det finns en viss risk att upprepning av brott sker. Dessa risker är särskilt stora att utsättas i nära samband till tidigare brott. Upprepad utsatthet är också synnerligen förekommande på vissa områden och detta faktum är allmänt känt eftersom vissa områden är mera utsatta för brott i jämförelse med andra 33. Vidare kan jag nämna att dessa undersökningar visar på samma resultat som min studie då resultatet visar att det faktiskt förekommer upprepning av utsatthet på flera områden i Tullinge och respektive Norsborg. Detta oavsett om grannsamverkan ingår eller inte. Ett annat enkelt och frekvent sätt att beskriva brottsligheten i ett område är genom att se över antalet brott per invånare 34. Detta med ett exempel från en analys av grannstödjare 2, jämför man antalet invånare i Norsborg med antalet inbrott är det inte så avskräckande som siffrorna ser ut. Det är många som bor i området, speciellt i flerfamiljshusen. Det är en blandad bebyggelse med villor, radhus och flerfamiljshus. Vidare uppger grannstödjare 2 ett område som har utsatts för många inbrott de senaste åren vilket konstateras genom att dra slutsatsen att grannsamverkan inte har fungerat. Däremot kan man säga att vissa gator som till exempel Skarpbrunnavägen är hårt belastade av inbrott och man kan direkt konstatera att grannsamverkan inte har fungerat. 33 Lindgren, Utsatta och sårbara offer, s72 34 Lindgren, Utsatta och sårbara offer, s73 21

Utifrån mina intervjuer kan man tydligt se att insatserna gällande implementeringen av nya grannsamverkanområden har fungerat väl och även när det gäller utbildning av kontaktombud. Däremot har det inte fungerat lika väl när det gäller att etablera grannsamverkan i flerfamiljhus. Detta på grund av att ingen är intresserade av att samverka. Man vill helst vara anonym och förtroende för polisen verkar inte särskild vara bra. Brottsförebyggande rådet i sin analys uppger att brott oftast utförs i skydd av anonymitet. Brå uppger även att denna anonymitet kan motverkas genom att skapa engagemang bland grannarna och få de ökad kunskap. Detta av anledningen att sedan tillsammans samverka för att minska brottsligheten i bostadsområden. De aktörer som har medverkat i intervjun har som mål inför framtiden att utöka insatserna. Detta med de metoder som krävs för att bland annat upprätthålla ett aktiv grannsamverkan och även informera och framkalla idéer för att försvåra samt minska bostadsinbrott. 8.2. Bilbrott i Alby Enligt trygghetssamordnaren i Botkyrka kommun handlar en del av bilbrotten om tillfällesbrott och andra mer planerade. Brå konstaterar att det är svårt och bevisa vilka de misstänkta gärningspersonerna är på grund av att de flesta bilstölderna inte klaras upp. Detta orsakar även i sin tur svårigheter att motverka bland annat försäkringsbedrägeriförsök där trygghetssamordnaren anger sådana brott som mer planerade. Brå nämner även att bilstölder däremot anmäls mer än många andra brott. Detta kan motiveras genom att konstatera att bilar är dyrbara och försäkringsbolagen kräver en anmälan. Dock så visar äldre undersökningar att det finns olika karaktärer av gärningspersoner. Vissa stjäl bilar för att transportera sig och andra för underhållning. Sedan finns det vissa som vill sälja bilen vidare eller bara rensa av delar för att sedan använda till försäljning. Trygghetssamordnaren nämner även att bilbrott räknas till ungdomsbrotten men att brotten utförs även av andra som tillexempel unga vuxna och av organiserade brottslighet. Denna motivering kan jag sammanställa med resultatet som brottsförebyggande rådet har gjort. Brå påvisar att ungdomar som begår brott har förhållandevis ofta problem i skolan och även hemma. Dessa ungdomar umgås oftast med andra som begår brott och uppvisar en tillåtande inställning till att göra sig skyldig till brott. Brå konstaterar att ungdomar som tidigt döms för brott befinner sig i riskzonen för fortsatt kriminalitet. Jag anser att detta i sin tur kan innebära att dessa ungdomar blir unga vuxna och sannolikheten kan bli stor till att de hamnar i riskzonen vad gäller att ansluta sig till någon ut av de organiserade brottsliga verksamheterna. När det handlar om vilka särskilda områden bilbrott sker så visar resultatet att många av brotten har utförts både på privata samt allmänna parkeringsplatser. Speciellt när det handlar om hyresbostäder med stora parkeringar och parkeringar runt varuhus. Enligt respondenterna är de mindre områden med radhusområde bättre att hålla uppsikt över. Detta eftersom det är mindre att bevaka och att de flesta bilarna är bl.a. parkerade inomhus, i garage. De brottsförebyggande åtgärderna kan handla om ganska enkla åtgärder som till exempel bättre belysning under särskilda omständigheter. Detta av anledning att trygghetssanordnaren 22

nämner att en väl upplyst parkering särskilt under natten inte skulle avskräcka gärningspersonerna till att utföra brott utan tvärtom. Detta skulle förenkla deras arbete. Man borde istället fokusera sig på att använda sig av en sådan metod som strålkastare, att det tänds på när någon rör sig på parkeringsplatsen 35. Detta uppger även grannstödjare 3, att det vore angeläget att införa följande typ av åtgärd eftersom det skulle påverka brottsminskningen ganska mycket och att det även inte skulle medföra stora kostnader. När det handlar om brottsförebyggande planer inför framtiden nämner både polisen i Botkyrka samt grannstödjare 3 att fortsätta med insatsen Töm bilen själv skyltar i likhet med grannsamverkan. Det är av betydelse att medvetengöra allmänheten om att ha uppsikt på sina värdesaker i bilen och få boende runt om kring området att bli observanta. Utifrån detta resultat kan jag anse att en viktig del av förebyggandet av den typen av brott är beroende av vilket individuellt ansvar invånarna i dessa områden tar. Detta kräver nämligen att de ovan nämnda aktörer lägger stor vikt vid att marknadsföra den information som invånarna måste ta del av, som man gjort med skyltar i det här fallet. 35 Rapport om Grannsamverkan och Grannstöd i Botkyrka Kommun, Grannstöds insats mot bilinbrott/ Töm bilen själv, februari 2014 23

9. Avslutande diskussion Syftet med denna rapport var att kartlägga och analysera områden i Botkyrka som haft en ökning av bostadsinbrott och bilbrott. I samband med kartläggningen analyserades även de tidigare utförda insatserna. Detta för att vidareutveckla insatserna och även fundera på riktade insatser. Enligt rutinaktivitetsteori krävs det förutsättningar till tre element för att ett brott ska begås. Dessa är motiverad förövare, lämpligt objekt samt avsaknad av kapabla väktare. Denna teori stämmer väl med resultatet från min studie då det har visats sig handla om motiverad förövare och lämpligt objekt. För att brottet inte skall kunna begås är det tillräckligt med att en av dessa förutsättningar förebyggs. Det är därför relevant att utgå efter social och situationell brottsprevention. Utifrån resultatet med min studie kan jag poängtera att det var främst ungdomar som utförde de flesta av bostadsinbrott. Även bilbrott anses vara en del av ungdomsbrotten. Med den sociala brottspreventionen skulle man kunna förebygga och reducera ungdomsbrottsligheten. Det gäller framförallt att kunna lyckas stödja och påverka de ungdomar som befinner sig i riskzonen av att välja bort en kriminell livsstil. Det här kan göras bl.a. med åtgärder som utbildning, behandling, arbete och så vidare. Med den situationella brottspreventionen kan man använda sig av olika brottsförebyggande åtgärder. Grannsamverkan är ett viktigt exempel på en effektiv förebyggande åtgärd för att öka tryggheten och minska brottsligheten med att förhindra bil och bostadsinbrott i sitt bostadsområde. Botkyrka kommun har vunnit pris både under år 2011 samt 2012 som den mest framgångsrika kommun i hela Sverige gällande arbete med att anknyta fler hushåll till grannsamverkan. Grannsamverkans påverkan har även bidragit till att trivseln och tryggheten har ökat bland boende som är med i grannsamverkans arbete. Den uppsatta grannsamverkan skyltar som tydliggör samverkan mot brott har en effektiv påverkan eftersom det uppmärksammas och bidrar till att gärningspersoner faktiskt är mer aktsamma eller helt avstår ifrån att begå brott. Däremot är detta inte tillräckligt eftersom det är samtidigt enkelt att uppmärksamma huruvida områden med grannsamverkan är aktiv eller inte. För att upprätthålla ett aktiv grannsamverkan krävs det då ett starkt engagemang bland boende som samverkar, stödjer varandra och observerar oavsett om det gäller områden med villa/radhus eller områden med flerfamiljshus. Jag anser även att det är av betydelse att samtliga aktörer påbörjar insatser vad gäller att ta kontakt med de utsatta områdena som inte ingår i grannsamverkan. På så sätt kan man motivera de brottsutsatta personerna genom att få de att starta ett aktiv grannsamverkan. När det gäller brottsofferstöd anser jag att grannstödjarnas funktion i detta arbete är betydelsefullt och samtidigt en imponerande insats. Detta av anledning att grannstödjarna åker till de brottsdrabbade ägarna så fort polisen får en anmälan. Grannstödjarna försöker även i 24