Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD. 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se



Relevanta dokument
Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

UTREDNING. Ocabs arbetsordernummer: H Beställare: Eva Norrgård Vartoftagatan Stockholm. Kund/beställares referensnummer: -

Utom husklim at i Säve baserat på m ånadsm edelvärden. -5 j f m a m j j a s o n d. M ånad

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

Tätskikt i våtrum. FoU-projekt vid SP Anders Jansson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

3 oktober 2016 Riskkonstruktioner i byggnader. Lars Hammarborg CondoConsult AB

Skador i utsatta konstruktioner

FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?

Fuktskador på vindar - kondensskador

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 2. Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar. Fuktbelastningen på våtrumskonstruktion med ytskikt av kakel

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 2

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

RF OK = RF KRIT - ΔRF OS

! Rapport Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Tilläggsisolera. Tillägsisolera och spara pengar!

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö FUKT, BYGGNADSTEKNIK OCH RISKKONSTRUKTIONER FÖR HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö

Storhet Året J F M A M J J A S O N D. Luleå T 1,5-11,5-10,7-6,1 0,0 6,3 12,9 15,5 13,5 8,3 2,9-4,1-9,0

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P April 2014

Byggnadsår: Sadeltak med takpannor Plåttak över entré. Grundkonstruktion: Mindre källare/krypgrund. Mekanisk frånluftsventilation

Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn

Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin

Aktuella fuktrelaterade skador och åtgärder. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Fukt. Diagram 1: Månadsmedelvärden över året för ånghalten i utomhusluften i Sturup, Bromma och Kiruna. Källa: Fukthandboken.

Checklista för fuktsäkerhetsprojektering

Om ett våtrum är byggt mot

Tentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl

Fukt. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH

KOMMUNFASTIGHETER I ÖREBRO MILJÖINVENTERING AV LUNDBYSKOLAN I ÖREBRO

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Fukt i fastighet och våtrum

Erfarenhet av torkmiljön under produktionen. Mattias Gunnarsson, Peab Teknik och Produktionsstöd

Torpargrund och krypgrund

Fuktsäkerhetsbeskrivning

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

Överlåtelsebesiktning Januari 2015

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Handledning. Mätning av fukt i putsade regelväggar. Anders Jansson Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Riskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat. Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Fukt inomhusmiljö FTF

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Stadsledningskontoret

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem

4.5 Fukt Fukt. Fuktig luft ...

Fuktsäkerhetsprojektering Yttervägg, tak och golv

Fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare?

Energieffektivitet och innemiljö, VBFF ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Lars-Erik Harderup (Kristina Mjörnell)

Icopal Lufttätt Hus. Det täta huset som andas trygghet!

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell

MANUAL. Avfuktare X-serien

Industriell ekonomi - affärsingenjör, 180 hp Bygg

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

Fuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen

Ombesiktning / Komplettering

Renovering och tilläggsisolering

årgång 12 maj 2007 FÖR ALLA sid 8 AF sid 24 Anläggning sid 38 HUS sid 56

Erfarenheter från Fuktsäkerhetsuppdrag Johan Tannfors, AK Konsult Uppsala

Krypgrundsisolering Monteringsanvisning

L ILLA S LÄSSBO 1:179 Östforavägen 9

Fuktsäkerhetsplan. [Projekt] FÖR ENTREPRENÖRER UPPRÄTTAD AV: XX DD-MÅNAD-ÅR 19 SIDOR

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet?

Ombesiktning / Komplettering

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Lars Olsson P (3) Hållbar Samhällsbyggnad

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering

Ombesiktning / Komplettering

Checklista för fuktsäkerhetsprojektering

3.2. Våtrum. Funktionsväggar. Gyproc Våtrumsväggar. Tätskikt. Glasroc GHI Hydro Våtrumsskiva. Träbaserade skivor och skruvinfästningar

Bilaga 1. Akademiska Hus generella krav för fuktsäkert byggande

Fukttillskott från uteluft. Entreprenörens egenkontroll.

MANUAL. Avfuktare DH4

villaägare med krypgrund riskerar att drabbas av fukt- och mögelskador ANTICIMEX RAPPORT OM SKADOR I KRYPGRUNDER SEPTEMBER 2008

Fuktsäkerhetsprojektering från ankommande virke till nyckelfärdigt hus

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

4 oktober Fukt och mögel - arbetssätt och rutiner för identifiering och tillsyn i skol och förskolelokaler. Lars Hammarborg CondoConsult AB

Transkript:

Eva Gustafsson Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se

Västervik 2015-11-12 Lite fuktteori Tilläggsisolering generellt Renovering och tilläggsisolering av ytterväggar

Lite fuktteori Fuktkällor Fukttranporter Kritiska nivåer

Fuktkällor Fukt i luft (Fukt i material) (Fukt i marken)

Fuktkällor - Fukt i luften Varm luft kan hålla mera vatten. Relativ fuktighet, RF +18 o C RF 50 % +15 o C RF 80 % +5 o C RF >100% Luftillustration

Fuktkällor - Fukt i luften Vi skapar fukt genom vårt boende och andra verksamheter, fukttillskott, FT.

Fuktkällor - Fukttillskott exempel I en bostad kan det se ut enligt följande: Människor avger 20 g/h och person: Ett hushåll med 2,5 person ger 1,2 kg/dygn. Blomvattning: 1 kg/dygn Mat+ tvätt: 1-4 kg/dygn Dusch+ bad: 1-2 kg/dygn ~ 4-8 kg/dygn (=4-8 liter vatten) avges till rumsluften varje dag.

Fukttransporter Diffusion (Konvektion) (Kapillärkrafter) (Tyngdlagen)

Fukttransporter Diffusion i hus utan ångspärr v i = 7,5 g/m³ FT = 3,5 g/m³ v u = 4 g/m³

Fukttransporter Diffusion i hus med ångspärr v i = 7,5 g/m³ FT = 3,5 g/m³ v u = 4 g/m³

Fukttransporter Ångmotstånd i konstruktion Material Z (*10³ s/m) Gipsskiva 2-4 Spånskiva, 10 mm 20-25 Asfaboard 5-15 Träfiberskiva, porös 12 mm 3 Träfiberskiva hård, 3,5 mm 15-50 Vindpapp < 20 Plastfolie, 0,2 mm > 2 000 HD-matta, 0,5 mm >10 000 Linoleummatta 70-700 PVC, 2 mm 500-10 000 Textilmatta 5-10 Papperstapet 1 Vinyltapet 10 Uppgifterna är hämtade ur Fukthandboken

Fuktkritiska nivåer För att det ska bildas mikrobiell påväxt, såsom mögel och bakterier är gränserna en fuktkvot, FK, i trä på 17 % och en relativ fuktighet, RF, på 75 %. Krav i BBR. Rötskador uppstår när ett material är vattenmättat, dvs FK >28 %. (25-30 %).

Tilläggsisoleringar generellt Görs ofta för att spara energi och öka komforten. Förändrar temperaturförhållandena i en konstruktion. Mängden isolering och placeringen av densamma kan utgöra risker för fuktproblem. Andra faktorer exempelvis allmänventilation är också viktiga.

Tilläggsisoleringar generellt Vindar Bottenbjälklag Ytterväggar

Tilläggsisoleringar exempel vindar T=20 C Vinden: Exempel 1, 100 mm isolering: T= -1,9 C, 74 % RF Exempel 2, 500 mm isolering: T= -4,3 C, 90 % RF Utomhus: T= -5 C, 95 % RF

Tilläggsisoleringar exempel krypgrund v u = 13 g/m³ T= 20 C RF= 75 % v grund = 13 g/m³ FT= 0 T= 16 C, RF = 95 %

Renovering och tilläggsisolering av ytterväggar Ur ett fuktperspektiv Ytterväggens funktioner. Vad händer vid invändig tilläggsisolering? Vad händer vid utvändig tilläggsisolering? Vad ska man tänka på mera? Exempel på byte av yttervägg/utfackning.

Ytterväggens funktioner Fukt Hållfasthet Värme/täthet Ljud Brand Mm

Ytterväggens funktioner - Fukt Ska tåla hög en fuktbelastning pga nederbörd. Ska ha möjlighet att torka ut utan att fuktkänsliga detaljer hinner ta skada eller frysskador uppstår. Ska vara lufttät både inifrån och utifrån för att undvika konvektionsskador. Ska vara diffusionstät på rätt ställe för att undvika skador i klimatskalets yttre delar.

Invändig tilläggsisolering Stommen hamnar i ett kallare klimat. RF > 75 % på insida stomme, med risk för mikrobiella skador, extra kritiskt vid bjälklagsanslutningar. Gäller även tunga stommar. Gamla fasadskikt såsom reveteringar och putsskikt riskerar att frysa sönder då värmeläckagen är en förutsättning för att det ska fungera.

Utvändig tilläggsisolering Betydligt mindre risk då stommen blir varmare. Risk för konstruktionsdelar som utsätts för fukttillskott, då förutsättningarna för uttorkning minskar. Kan jämföras med nybyggda hus med högisolerade klimatskal. Risk för dåliga montage vid anslutningar, typ fönster och balkonger.

Vad ska man tänka på mera? Hur ser statusen ut på befintliga konstruktioner? Inventering krävs! Fuktskador. Impregnerade material. Finns det måste orsakerna och omfattningen utredas.

Vad ska man tänka på mera? Hur ser statusen ut på befintliga konstruktioner?

Vad ska man tänka på mera? Bedömning måste göras om det finns risk för negativ påverkan på inomhusmiljön. Fuktsäkerhetsprojektering måste göras av tänkt tilläggsisolering och/eller fasadåtgärder. Gärna innehållande fuktberäkning på befintlig och ny konstruktion. Vid bygglovspliktig renovering ska dessutom kraven enligt BBR, kap 6:5, uppfyllas.

Exempel på byte av yttervägg/utfackning Problembyggnad i många år. Tegelfasad med omfattande skador, sprickor mm. Stora otätheter i vindskyddet. Impregnerade syllar. Fuktskadat virke.

Befintlig konstruktion

Befintlig konstruktion

Befintlig konstruktion

Ny konstruktion

Ny konstruk- tion Förbättringar: - Lufttäthet, både invändigt och utvändigt. - Klimatskivan ger en varmare regelstomme. - Sekundära tätningar runt fönster.

Ny konstruktion

Ny konstruktion

Tack för mig!