Granskning av bokslut och årsredovisning 2011 2 april 2012 Antal sidor: 12
Innehåll 1. Sammanfattning 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen 1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 2. Bakgrund och syfte 3. Avgränsning 4. Revisionskriterier 5. Ansvarig nämnd/styrelse 6. Metod 7. Årsredovisningen 7.1 Allmän bedömning 7.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer 7.3 Kommunens förvaltningsberättelse 7.3.1 Balanskravet 7.3.2 Driftredovisning 7.3.3 Investeringsredovisning 7.4 Nämndsuppföljning 8. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 8.1 Bakgrund 8.2 Finansiella mål 8.3 Verksamhetsmål 9. Resultaträkning 10. Kassaflödesanalys 11. Balansräkningen 11.1 Materiella anläggningstillgångar 11.2 Finansiella anläggningstillgångar 11.3 Exploateringsfastigheter 11.4 Kundfordringar 11.5 Avsättningar 11.6 Interimsskulder 1 1 1 2 2 2 3 3 3 3 3 4 4 4 5 5 5 5 5 6 6 7 7 7 8 8 8 8 9 Rapport Höör årsbokslut 2011 slutlig.doc
12. Noter 13. Den sammanställda redovisningen 9 9 Rapport Höör årsbokslut 2011 slutlig.doc
1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2011. Kommunens revisorer ska enligt 9 kap kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. 1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Enligt bestämmelser i KL ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. Finansiella mål För 2011 har fullmäktige fastställt tre finansiella mål. Årets resultat skall minst uppgå till 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta mål är inte uppfyllt då kommunen redovisar ett resultat på 6,2 mkr vilket motsvarar 0,9 %. Kommunen klassificerar dock målet som delvis uppfyllt eftersom man var så nära. Det andra målet innebär att nyinvesteringar i första hand skall finansieras av skattemedel och att låneskulden maximalt får uppgå till 20 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta mål är uppfyllt. Det tredje målet anger att inkomster från försäljning av anläggningstillgångar skall användas till återbetalning av lån, reinvesteringar eller avsättningar till pensionsåtagandet. Detta mål är också uppfyllt. Verksamhetsmål Utöver de finansiella målen har kommunfullmäktige fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Även dessa mål utvärderas i förvaltningsberättelsen där det framgår att ett av målen är uppfyllt, ett mål bedöms vara uppfyllt, ett mål bedöms delvis uppfyllt och ett mål går inte att bedöma. Rapport Höör årsbokslut 2011 slutlig.doc 1
Sammanfattande bedömning Sammantaget bedömer vi trots att alla mål ej anses fullt uppfyllda, att resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för god ekonomisk hushållning. 2. Bakgrund och syfte Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2011. Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen och syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 3. Avgränsning Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år 2011. Årsredovisningen som har granskats är den version som lades fram för kommunstyrelsen 2012-03-22. Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade). I vår granskning av årsredovisningen ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar. 4. Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer Kommunallag och kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Rapport Höör årsbokslut 2011 slutlig.doc 2
Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 5. Ansvarig nämnd/styrelse Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning och granskningsrapporten är saklighetsgranskad av ekonomichef Lars-Johan Rosvall. 6. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i revisionsberättelsen. Översiktlig analys av resultaträkningen 7. Årsredovisningen 7.1 Allmän bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. 7.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer Kommunen anger i årsredovisningen att redovisningen följer Lagen om kommunal redovisning. Därutöver beskrivs kortfattat för vissa områden vilka redovisningsprinciper som tillämpats. Vår bedömning är att kommunen tillämpar de angivna redovisningsprinciperna. Då det finns ett ökat fokus på kommunernas efterlevnad av Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer och vilka principer som tillämpas vid upprättande av årsbokslut anser vi att kommunen framöver bör utveckla beskrivningen av tillämpade redovisningsprinciper. Rapport Höör årsbokslut 2011 slutlig.doc 3
7.3 Kommunens förvaltningsberättelse Vi bedömer i stort att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning ur flera olika perspektiv. 7.3.1 Balanskravet 7.3.1.1 Gällande regler I KL finns de fr o m år 2000 gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar. 7.3.1.2 Balanskravet i årsredovisningen På grund av tidigare års underskott redovisar ett utgående justerat resultat enligt balanskravsutredningen på -11,6 mkr. Detta skall återställas senast 2013. 7.3.2 Driftredovisning Kommunstyrelsens och nämndernas resultat avviker från budget enligt nedan. Som jämförelse visas budgetavvikelsen 2008-2010 samt avvikelsen enligt helårsprognosen inlämnad i samband med delårsbokslutet 2011-08-31. Utfall Prognos Utfall Utfall Utfall mkr dec-11 aug -11 dec-10 dec-09 dec-08 Kommunstyrelsen 0,3-1,0-1,3 0,1 0,3 Revision 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 Teknisk nämnd-skattefinans -1,1-0,3 1,5 0,7 2,4 Teknisk nämnd-avgiftsfinans -0,5-0,8 1,1-2,3-0,1 Kultur- och Fritidsnämnd 0,4-0,1-0,8 0,2-0,2 Barn- och utbildningsnämnd -2,2-2,1-10,4-8,8-9,4 Socialnämnden -12,8-6,3-6,0-0,3-1,1 Miljönämnden -0,4-0,3 0,2 0,5-0,1 Summa nämnder -16,3-10,9-15,6-9,9-8,2 Totalt redovisar kommunens nämnder en negativ budgetavvikelse på 16,3 mkr. I tabellen ovan framgår att den största avvikelsen återfinns inom Socialnämnden. Enligt årsredovisningen beror den negativa avvikelsen huvudsakligen på lägre intäkter från Försäkringskassan för personlig assistans, ökade placeringskostnader samt högre lokalkostnader än förväntat. Socialnämndens Rapport Höör årsbokslut 2011 slutlig.doc 4
negativa budgetavvikelse utgör knappt 6 % av driftsnettot. Det kan även noteras att avvikelsen mer än fördubblades jämfört med prognosen i delårsrapporten vilket är anmärkningsvärt. Barn- och utbildningsnämnden redovisar efter flera år med relativt stora budgetöverskridanden endast en negativ avvikelse mot budget på 2,2 mkr eller 0,6 % av driftsnettot. I avvikelsen ingår ett sanktionerat underskott avseende Norra Rörums skola på 0,8 mkr. 7.3.3 Investeringsredovisning Kommunen hade för 2011 en investeringsbudget på 129,1 mkr. Under året verkställdes dock endast investeringar om 67,7 mkr eller 52 %. Avvikelser återfinns i princip hos alla de större nämnderna eller förvaltningarna fördelade på flera olika investeringsprojekt. Upplysningarna om orsakerna till avvikelserna samt vilka projekt det gäller har avsevärt förbättrats jämfört med tidigare år. Vi rekommenderar fortsatt kommunen att arbeta med planering, kontroll, styrning och uppföljning av investeringsprojekten för att kunna utnyttja investeringsutrymmet maximalt samt underlätta kapitalanskaffning till investeringarna. 7.4 Nämndsuppföljning Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse. Dessa är därför endast mycket översiktligt granskade. 8. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 8.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. 8.2 Finansiella mål För 2011 har fullmäktige fastställt tre finansiella mål. Årets resultat skall minst uppgå till 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta mål är inte uppfyllt då kommunen redovisar ett resultat på 6,2 mkr vilket motsvarar 0,9 %. Kommunen klassificerar dock målet som delvis uppfyllt eftersom man var så nära. Det andra målet innebär att nyinvesteringar i första hand skall finansieras av skattemedel och att låneskulden maximalt får uppgå till 20 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta mål är uppfyllt. Det tredje målet anger att inkomster från försäljning av anläggningstillgångar skall användas till återbetalning av lån, reinvesteringar eller avsättningar till pensionsåtagandet. Detta mål är också uppfyllt. Rapport Höör årsbokslut 2011 slutlig.doc 5
8.3 Verksamhetsmål Utöver de finansiella målen har kommunfullmäktige fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Även dessa mål utvärderas i förvaltningsberättelsen där det framgår att ett av målen är uppfyllt, ett mål bedöms vara uppfyllt, ett mål bedöms delvis uppfyllt och ett mål går inte att bedöma. Förvaltningsberättelsen innehåller även en sammanställning av nämndernas måluppfyllelse där en översiktlig redovisning av måluppfyllelsen i tabellform ges. Redovisningen anger att av de totalt 37 målen är 12 eller 32 % helt uppfyllda, 35 % bedöms vara uppfyllda, 22 % bedöms delvis vara uppfyllda och 11 % är inte uppfyllda. 9. Resultaträkning Utfall Utfall Budget Prognos Utfall- Utfall- Utveckl mkr 2011 2010 2011 fr aug -11 Budget Prognos 2010-2011 a b c d a-c a-d a-b Verksamhetens intäkter 122,0 209,7 123,7 119,0-1,7 3,0-87,7 Verksamhetens kostnader -777,9-756,0-764,2-775,5-13,7-2,4-21,9 Avskrivningar -13,3-18,4-15,8-15,8 2,5 2,5 5,1 Verksamhetens nettokostnader -669,2-564,7-656,3-672,3-12,9 3,1-104,5 Skatteintäkter 532,0 496,2 528,5 528,5 3,5 3,5 35,8 Generella statsbidrag 138,8 145,7 131,7 139,2 7,1-0,4-6,9 Finansiella intäkter 6,6 6,7 2,2 5,6 4,4 1,0-0,1 Finansiella kostnader -2,0-0,2 0,0-0,2-2,0-1,8-1,8 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 6,2 83,7 6,1 0,8 0,1 5,4-77,5 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Periodens resultat 6,2 83,7 6,1 0,8 0,1 5,4-77,5 redovisar ett positivt resultat på 6,2 mkr vilket är i nivå med budget. Det framgår dock ovan att verksamheterna sammanlagt överskridit budget men att detta uppvägs av en positiv avvikelse på Finans på 16,4 mkr beroende på högre skatteintäkter och statsbidrag. Till skillnad från tidigare år finns det för 2011 inga jämförelsestörande poster eller reavinster som skall beaktas vid analys av årets resultat. Sammantaget kan konstateras att trots nämndernas stora negativa budgetavvikelser har nettokostnadsutvecklingen relaterat till utvecklingen av skatteintäkter och statsbidrag förbättrats något jämfört med fg år. Rapport Höör årsbokslut 2011 slutlig.doc 6
10. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är översiktligt granskad och vi har inga väsentliga synpunkter på denna. Det negativa kassaflödet beror huvudsakligen på de stora investeringarna och inbetalning av jämkningsmomsen till Skatteverket. Beaktar man både 2009, 2010 och 2011 redovisar kommunen ett stort positivt kassaflöde. 11. Balansräkningen 11.1 Materiella anläggningstillgångar Införandet av ett anläggningsregister för något år sedan har inneburit att avskrivningarna nu kan beräknas med tillfredsställande precision. Kommunen har även infört rutiner som innebär att de som är ansvariga för ett investeringsprojekt skall rapportera in och avsluta detta så fort projektet avslutas och tillgången tas i bruk. Avskrivningar beräknas från och med månaden efter registreringen i anläggningsregistret. Vår granskning har dock visat att det förekommer fördröjningar innan projekten avslutas i anläggningsregistret trots att tillgången har tagits i bruk och används. Detta medför att avskrivningar inte påbörjas trots att tillgången har tagits i bruk och avskrivningskostnaderna blir därmed för låga det första året. Vi rekommenderar kommunen att fortsätta arbeta med denna rutin för att säkerställa att avskrivningar påbörjas direkt när en tillgång tas i bruk, större investeringsprojekt kan t ex delavslutas. Vi har stickprovsvis granskat några investeringar mot underlag. Vår granskning indikerar att det precis som tidigare finns vissa brister när det gäller gränsdragningen mellan vad som bör aktiveras som investeringar och vad som skall kostnadsföras i driften. Aktivering får endast ske av nyinvesteringar som är avsedda att stadigvarande brukas i verksamheten samt tillkommande utgifter om de är värdehöjande jämfört med ursprunget. Vi vill återigen betona vikten av att kommunen gör noggranna genomgångar av de aktiverade utgifterna vid avslutandet av investeringsprojekt. Detta för att undvika att driftskostnader och då särskilt kostnader för reparationer och underhåll aktiveras vilka enligt god redovisningssed istället skall kostnadsföras och belasta resultatet. Mark är en tillgång som redovisningsmässigt har ett bestående värde och inte skall skrivas av. Vi har i vår granskning noterat att kommunen bearbetat mark och tillfört t ex fiberduk och dränering. Trots denna bearbetning sker ingen avskrivning utan detta betraktas som tillkommande utgifter på mark vilka i något avseende tillkommit för att återställa sönderkörd mark. Vi anser att detta torde vara markanläggning som om det aktiveras bör vara föremål för avskrivning och att det inte är korrekt att det har ett bestående värde. Kommunen har under året aktiverat utgifter avseende ett nytt schemaläggningssystem. Utöver själva anskaffandet av systemet med tillhörande konsultkostnader har även utbildningskostnader aktiverats vilket inte är förenligt med god redovisningssed. har under 2011 korrekt omrubricerat medfinansieringen av en ny Pågatågsplattform i enlighet med det kommunala redovisningsrådets rekommendation så att det redovisas på en rad benämnd Bidrag till infrastrukturell investering. Rapport Höör årsbokslut 2011 slutlig.doc 7
11.2 Finansiella anläggningstillgångar Fordran på HFAB avseende jämkningsmomsen har minskat i den takt som HFAB-bolagen återsökt och erhållit återbetalning av momsen. 11.3 Exploateringsfastigheter Kommunen har inte fastställt eller beräknat några anskaffningsvärde för de olika tomterna inom exploateringsverksamheten. När man säljer en tomt bokar man därför bort hela försäljningsbeloppet från det sammanlagda värdet på exploateringsmarken. Det föreligger därför viss osäkerhet kring huruvida det bokförda värdet korrekt återspeglar anskaffningsvärdena på kvarvarande tomter. Kommunen har dessutom fortfarande inte gjort någon utvärdering enligt lägsta värdets princip avseende exploateringsfastigheterna. En omsättningstillgång skall enligt god redovisningssed värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde i form av nettoförsäljningsvärde. Kommunen anställde i mars 2009 en exploateringschef vars arbetsuppgifter inkluderade att bedöma värdet på exploateringsmarken. Denna person har under 2011 slutat och en ny exploateringschef är tillsatt i augusti. Vi har inte funnit någon indikation på att kommunens exploateringsfastigheter borde ha värderats lägre men vi fortsätter att uppmana kommunen att vid varje bokslutstillfälle framöver göra och dokumentera denna prövning. 11.4 Kundfordringar Kommunen sköter numera all kundfakturering själv. Kommunen reserverar alla fordringar äldre än ett år som osäkra kundfordringar. Vår bedömning är att denna princip för reservering av osäkra kundfordringar är rimlig. 11.5 Avsättningar Kommunens totala pensionsåtagande per 2011-12-31 uppgår till: Belopp i mkr 2011-12-31 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Kortfristig pensionsskuld inkl löneskatt 15,1 15,0 14,5 15,8 Bokförd avsättning inkl löneskatt 10,1 2,6 3,3 2,7 Ej bokförd pensionsskuld inkl 72,8 62,2 266,1 267,1 löneskatt Summa pensionsåtaganden 98,0 79,8 283,9 285,6 Som framgår i tabellen ovan har den bokförda pensionsavsättningen ökat med 7,5 mkr inklusive löneskatt. Normalt borde avsättningen efter föregående års förtida pensionsinlösen ha minskat. Ökningen är hänförlig till att föregående kommunalråd passerat 65 år vilket har belastat resultaträkningen med ca 7,5 mkr inklusive löneskatt. Den ej bokförda pensionsskulden inklusive särskild löneskatt uppgår till 72,8 mkr. Denna har ökat med 10,6 mkr vilket dels förklaras av sänkningen av diskonteringsräntan och dels av Rapport Höör årsbokslut 2011 slutlig.doc 8
bromsen i pensionssystemet. Som framgår i årsredovisningen har kommunen finansiella placeringar med ett marknadsvärde per 2011-12-31 på 63,5 mkr som är avsedda för pensionsändamål. 11.6 Interimsskulder Balansposten består beloppsmässigt till största delen av upplupna personalrelaterade kostnader såsom semesterlöneskuld, timlöneskuld, upplupna pensionskostnader, upplupna arbetsgivaravgifter etc. Balansposten innehåller även en skatteskuld avseende taxeringen 2011 på ca 34 mkr vilken huvudsakligen består av särskild löneskatt från pensionsinlösen 2010. Föregående år fanns här även en skuld till Skatteverket avseende jämkningsmoms på 27,2 mkr, denna reglerades dock i januari 2011. Vår bedömning är att bokslutet är välperiodiserat och periodiseringsposterna föredömligt dokumenterade. 12. Noter Noterna är i allt väsentligt granskade utan anmärkning. Kommunen har fortsatt förbättringsarbetet med årsredovisningen och utvecklat noterna. 13. Den sammanställda redovisningen Kommunens utlämnade bokslutsanvisningar beträffande årsbokslutet har i allt väsentligt följts. Den sammanställda redovisningen har tack vare personalförändringar inom HFAB-koncernen kunnat upprättas i tid och utifrån korrekta underlag. HFAB:s bokslut har även granskats av bolagets revisor. Vår bedömning är alltså att den sammanställda redovisningen är upprättad enligt god redovisningssed och ger en i allt väsentligt rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Kristianstad dag som ovan Jesper Sturesson Auktoriserad revisor Rapport Höör årsbokslut 2011 slutlig.doc 9