EN KOMMUNS EKONOMISKA SATSNING PÅ RIDSPORTEN Hur skiljer sig Surahammars kommuns ekonomiska satsning på Surahammars RF och Surahammars IF?

Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 323 2007 EN KOMMUNS EKONOMISKA SATSNING PÅ RIDSPORTEN Hur skiljer sig Surahammars kommuns ekonomiska satsning på Surahammars RF och Surahammars IF? Karin Andersson & Nina Karlsson Strömsholm HANDLEDARE: Lars-Gösta Nauclér, Strömsholm Fördjupningsarbete omfattande 5 poäng ingår som en obligatorisk del i hippologutbildningen och syftar till att under handledning ge de studerande träning i att självständigt och på ett vetenskapligt sätt lösa en uppgift. Föreliggande uppsats är således ett elevarbete och dess innehåll, resultat och slutsatser bör bedömas mot denna bakgrund. ISSN 1402-2052

INNEHÅLL REFERAT... 3 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 Stödformer... 4 Kommunens formella krav för stöd... 5 Ansökan... 6 Avtal... 6 Uppföljning... 6 Tidigare studier... 7 MATERIAL OCH METOD... 7 Surahammars kommun... 7 RESULTAT... 7 Surahammars kommun... 7 Surahammars Ryttarförening... 8 Surahammars Idrottsförening... 8 Lokalt aktivitetsstöd i Surahammars kommun, vårterminen 2006... 9 Sammanställning... 9 DISKUSSION... 9 Slutsatser och hypotesprövning... 10 REFERENSER... 11 Litteratur... 11 Personliga meddelanden... 11 Internet... 11 BILAGOR... 12 Bilaga 1. Frågeunderlag... 12 Bilaga 2. Underhållskostnader... 15 2

REFERAT Som medlemmar i olika ridklubbar har vi upplevt att ridsporten fått mindre ekonomiskt stöd av kommunen i jämförelse med ishockeyn. Syftet med denna studie har varit att ta reda på om det är så att Surahammars kommun satsar mer på Surahammars Idrottsförening än på Surahammars Ryttarförening. Vår frågeställning är om Satsar Surahammars kommun lika mycket ekonomiskt på Surahammars Ryttarförening som på Surahammars Idrottsförening? Vår frågeställning har besvarats genom telefonintervju och e-mailkontakt med ekonomiansvariga på Surahammars kommun, Surahammars Ryttarförening och Surahammars Idrottsförening. Det går inte att dra en slutsats om Surahammars kommun ger ett större ekonomiskt stöd till någon av föreningarna. Det är svårt att värdera kostnaderna för snöröjning och sophämtning som Surahammars kommun sköter åt Surahammars IF. Om man räknar på föreningsstödet per antal medlemmar som föreningarna har, så har Surahammars RF ett större bidrag. Men däremot har Surahammars IF har ett större bidrag om man dividerar föreningsstödet med antalet aktiva medlemmar. Subventionerade underhållskostnader av ishallen i Surahammars kommun kan inte bara ses som ett bidrag till Surahammars IF eftersom anläggningen även används av andra. Det gör att det är svårt att jämföra subventionen av underhållet. Vår hypotes om att Surahammars kommun ger ett större ekonomiskt stöd till Surahammars Idrottsförening än till Surahammars Ryttarförening kan varken antas eller förkastas. INLEDNING Idén till undersökningen har vi fått genom att vi, som medlemmar i olika ridklubbar, upplevt att ridklubbar fått mindre ekonomiskt stöd av kommunen i jämförelse med andra sporter, så som ishockeyn. Vi har valt att göra undersökningen på Surahammars kommun, där ishockeyn och ridsporten ligger på ungefär samma prestationsnivå. Detta för att undersökningen skall bli så jämställd som möjligt och vi inte skall behöva ta hänsyn till vilken idrottslig nivå idrottsföreningarna befinner sig på. Studiens frågeställning är omsatsar Surahammars kommun ekonomiskt mer på Surahammars Idrottsförening som på Surahammars Ryttarförening? Syftet med arbetet är att vi vill ta reda på om det är så att Surahammars kommun satsar mer på Surahammars Idrottsförening än på Surahammars Ryttarförening. Vår hypotes är att Surahammars kommun ekonomiskt satsar mer på Surahammars Idrottsförening än på Surahammars Ryttarförening. Vi skall ta reda på hur det ekonomiska stödet skiljer sig från Surahammars kommun till Surahammars Ryttarförening och Surahammars Idrottsförening, som blivit utbetalat eller subventionerat (att man ej behöver betala den fullständiga kostnaden utan att någon annan, i detta fall Surahammars kommun, delbetalar) under år 2006. Till Surahammars kommun hör även andra tätorter. Vi har lämnat dem utanför vår undersökning även om vi är medvetna om att Virsbo har en ryttarförening. Vi har heller inte tagit med Baståsens Ridklubb i vår undersökning, utan har koncentrerat oss på Surahammars tätort. 3

BAKGRUND Både ridsport och ishockey är dyra idrotter att hålla på med. Under 1990-talet gjordes kommunala nedskärningar som drabbade idrotten. Nedskärningarna från kommunerna gjorde att klubbarna var tvungna att höja medlemsavgifterna och detta i sin följd gick ut över ungdomarna som kanske inte hade råd att utöva sin sport längre. Alla idrottsutövare har inte råd att betala höga avgifter och dyr utrustning (www.svenskidrott.se/tidningen/t2.asp?p=82416, 2007-03-14). Det tyngsta inom tennis, ridsport och golf är avgifterna. Det är för att anläggningarna som dessa sporter håller till i vanligtvis inte subventioneras av kommunerna så som fotbollens och ishockeyns anläggningar gör. I samma artikel uttalade Tommy Sandlin, legendarisk ishockeytränare, sig om att bidragen från kommunerna borde öka, istället för att som det är nu, dras ner. Han tyckte att hockey är en sport som alla ska kunna hålla på med, det ska inte vara en klassfråga (www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp?d=304&a=272530&previousrendertype=6, 2007-03- 14). Riksidrottsförbundet har publicerat en artikel där Karin Mattsson, som är ordförande i Riksidrottsförbundet (RF), säger att det rent ekonomiskt, ser ljust ut för idrottsföreningarna just nu. Men enligt Mattsson (2007) finns det orosmoln. En del talar om en försämring i den kommunala ekonomin om bara några år och då finns det risk för att idrottsstödet drabbas. Då är lösningen för föreningarna att höja medlemsavgifterna ännu mer för att öka sina intäkter. RF har gjort en föreningsstudie som visar att avgiftsuttaget från medlemmarna nästan fördubblats jämfört med en liknande undersökning som gjorts för tio år sedan. Mattsson (2007) anser också att samhällets stöd till idrottsrörelsen inte är någon välgörenhet, därför att föreningarna utför ett samhällsnyttigt arbete och måste kunna fortsätta att göra det. Det ska vara möjligt för alla att kunna utföra den sport de är intresserade av. Därför måste idrottsföreningarna ges ekonomisk trygghet, grundad på ett långsiktigt löfte om stöd, oavsett hur det finansieras från samhällets sida (www.rf.se/t3.asp?p=79257&x=1&a=174759, 2007-03-14). Stödformer Avtalet mellan kommunen och föreningen skall ange vilka typer av stöd som beviljas och det ekonomiska värdet av stödet (Föreningsstöd i Surahammars kommun, 2006). Verksamhet Det grundläggande kontantstödet skall gå till direkta kostnader för verksamheten. Subventionerad uthyrning av kommunens lokaler Subventionsgraden kan variera mellan 0 och 100 %. Värdet av subventionen anges i kronor. Drift Särskilt stöd kan utgå i det fall föreningen har kostnader för driften av egna eller hyrda lokaler. Uppdateringsverksamhet/arrangemang Särskilt stöd kan beviljas till de föreningar som t ex tar på sig skötsel av kommunala anläggningar eller deltar i olika arrangemang. 4

Lån Nya lån, eller förändring av villkoren i gamla lån till föreningar, beslutas av kommunfullmäktige, men anges i avtalet om stöd. Lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) De föreningar, som är medlemmar i specialidrottsförbundet (SF), t.ex Svenska Ridsportförbundet och Svenska Ishockeyförbundet, kan söka lokalt aktivitetsstöd. Föreningen skall redovisa genomförda sammankomster och deltagartillfällen fördelade på ålder och kön. Verksamheten måste drivas i egna föreningens regi. Deltagarna ska vara mellan sju och tjugo år och det ska vara minst tre och max trettio stycken deltagare per sammankomst. Verksamheten ska vara ledarledd och vara i minst 60 minuter och ledaren ska vara minst tretton år (www.skolidrott.se/t2.asp?p=118715, 2007-03-08). Kommunens formella krav för stöd Det finns olika sätt för kommuner att stödja idrottsföreningar. Det kan istället för pengar direkt till klubben vara tjänster, sänkt arrende, eller t ex att kommunen betalar en del av föreningens räkningar (Föreningsstöd i Surahammars kommun, 2006). Sedan år 1997 utgår föreningsstödet i Surahammars kommun till föreningar som har rätt till ett visst bidrag, dock under en del förutsättningar. För närvarande är det 16 kronor per aktivitetstimme. Vid sidan av föreningsstödet har vissa föreningar erhållit extra stöd, t ex till anläggningar. Beslut om detta fattas i budgetprocessen. Liksom tidigare prioriterar Surahammars kommun stöd till föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet (Föreningsstöd i Surahammars kommun, 2006). För att få föreningsstöd från kommunen i Surahammar finns det vissa grundläggande krav att ta hänsyn till (Föreningsstöd i Surahammars kommun, 2006): Föreningens verksamhet bidrar till ett allsidigt kultur- och fritidsutbud i Surahammars kommun. Föreningens verksamhet utvecklar individen positivt, såväl fysiskt och psykiskt, som socialt, demokratiskt och kulturellt. Föreningen har tydliga mål och planerar verksamheten med utgångspunkt i dessa. Det finns vissa grundvillkor som en förening skall uppfylla för att kunna få stöd (Föreningsstöd i Surahammars kommun, 2006): Föreningen skall ha minst 10 medlemmar som regelbundet deltar i verksamhet. Föreningen skall bedriva sin verksamhet och ha huvuddelen av sina medlemmar i kommunen. Föreningens medlemmar skall erlägga en skälig egeninsats till verksamhetens finansiering. Föreningen kan normalt inte påräkna stöd om den tillhör någon av följande kategorier, - ekonomisk förening - politisk vuxenförening - stödförening (supporterklubb m fl). 5

Om kommunen anser att en klubb, som inte helt uppfyller alla grundvillkor, är särskilt angelägen kan stöd ändå beviljas. Surahammars kommun har som krav att föreningen i sin verksamhet skall föra (Föreningsstöd i Surahammars kommun, 2006): Aktivt arbete för att flickors och pojkars behov ges lika stort utrymme. Aktivt ta ställning mot varje form av kränkande behandling (t.ex. mobbing, rasism och främlingsfientlighet). Ta avstånd från utslagning och specialisering inom barnverksamhet. Aktivt arbeta med att förebygga all användning av droger och doping bland barn och ungdomar. Låta deltagare vara med och bestämma och ta ansvar för verksamheten. Ansökan Föreningarna ansöker om stöd med en tydlig verksamhetsplan för kommande år som grund. Ansökan om stöd skall göras senast 31 mars, eller snarast möjligt efter föreningens årsmöte. Ansökan skall undertecknas av ordförande eller kassör och skall innehålla (Föreningsstöd i Surahammars kommun, 2006): - Mål och verksamhetsplan för kommande år - Verksamhetsberättelse - Bokslut med balans- och resultaträkning - Budget - Revisionsberättelse - Ledarförteckning - Medlemsmatrikel - Handlingsplan mot droger och doping. Avtal När föreningen och nämnden nått en överenskommelse dokumenteras denna med ett avtal. I avtalet framgår vilket stöd föreningen är beviljad, både i form av kontant föreningsstöd, lokalstöd och andra former. Avtalet skall undertecknas av både kommunen och föreningen. Avtalet kan skrivas på ett till tre år. Alla former av stöd skall dokumenteras för att ge en rättvis bild av stödets fördelning. Av avtalet skall det också framgå vilken verksamhet föreningen åtagit sig att bedriva för att få stödet. I avtalet skall också nämndens motiv för stödet anges (Föreningsstöd i Surahammars kommun, 2006). Uppföljning Vid en senare tidpunkt, vanligtvis när nästa års föreningsstöd skall sökas, följs överenskommelsen upp. Om det visar sig att föreningen inte kunnat genomföra all sin planerade verksamhet kan en viss del av det beviljade stödet avräknas från kommande stöd. Vid stora förändringar kan även återbetalning krävas (Föreningsstöd i Surahammars kommun, 2006). 6

Tidigare studier En tidigare studie har gjorts av L. Ask (pers.medd.,2007) under åren 1997 och 1998, om fördelningen av bidrag till anläggningar i Kungälvs Kommun. I studien jämfördes endast direkta bidrag från kommunen. Kongahälla Ridsällskap fick minst bidrag tilldelat under båda åren, medan Ishallen Oasen fick näst mest bidrag under samma period. I studien deltog 13 föreningar. Man måste dock se till hur stora nettokostnader de olika anläggningarna har samt hur många procent föreningen nyttjar anläggningen. MATERIAL OCH METOD För att få våra frågor besvarade har ett antal telefonintervjuer gjorts. Frågor till samtliga telefonsamtal bifogas i bilaga 1. Personer som kontaktats är: Ekonomiansvarig i Surahammars kommun. Ordförande i Surahammars IF, Ekonomiansvarig i Surahammars RF. En del frågor har också kompletterats med e-mail eller ytterligare telefonsamtal för att få svar på alla frågor eller ytterligare frågor som dykt upp efterhand. Surahammars kommun Surahammars kommun ligger centralt i mellansverige, i gränslandet mellan Mälaren och Bergslagen. Kommunen har idag ca 10 200 st invånare. Kommunen satsar tydligt på deras barn och ungdomar med pedagogiska verksamheter som håller hög kvalité (www.surahammar.se/kommunalt, 2007-03-15). RESULTAT Surahammars kommun Kommunen i Surahammar ger alla föreningar föreningsbidrag, som är olika stort beroende på antal medlemmar i föreningen. Kommunen äger både ryttarföreningens anläggning och idrottsföreningens anläggning. Föreningarna hyr anläggningarna av kommunen och betalar en hyra. Surahammars Ryttarförening (RF) betalar en klumpsumma varje år, medan Surahammars Idrottsförening (IF) betalar för varje timme de hyr anläggningen. Föreningsbidragen är de enda som kommunen betalar ut, men om en förening skulle få stora ekonomiska problem hjälper de till och kan gå i borgen för ett lån. Petri Luttinen, som är ekonomichef på Surahammars kommun, svarade på vår fråga om han trodde att Ryttarföreningen hade lika stort ekonomiskt stöd från kommunen som Idrottsföreningen, och han svarade att eftersom kommunen utgår från antalet medlemmar borde det vara jämnt fördelat mellan de två föreningarna. Han anser att det är viktigt att både ryttarföreningen och idrottsföreningen får finnas kvar men tycker att föreningarna ekonomiskt kan klara sig själva. Eftersom han är ekonomichef vill han använda pengarna till mycket annat i kommunen men säger sig dock inte vara rätt person att ställa just den frågan till. 7

Surahammars Ryttarförening Surahammars RF är en äldre förening som startade på 50-talet. Surahammars RF har idag ca 230 medlemmar, varav ca 200 aktiva. Av dessa medlemmar är ca ett tiotal pojkar/män och resterande flickor/kvinnor. Surahammars RF har 2,25 heltidstjänster fördelat på fem anställda. Surahammars kommun äger anläggningen och Surahammars RF hyr och driver den som en ideell förening. Underhållet sköts till en viss del av föreningen, mestadels inre underhåll. Kommunen står för det yttre underhållet av anläggningen, så som målning och utbyte av ridhusbotten. Städning av lokaler, snöröjning samt sandning står ryttarföreningen för själva. Ryttarföreningen fick ekonomiskt bidrag av kommunen såsom LOK-stöd och föreningsbidrag på 205 000 kr under 2006. De totala underhållskostnaderna för Surahammars ridanläggning som kommunen betalat under 2006 var 708 000 kr. Detaljerade underhållskostnader för anläggningen bifogas i bilaga 2. För att räkna ut hur mycket föreningsbidraget täcker per medlem, delade vi föreningsbidraget på antalet medlemmar och fick då fram resultatet 891 kr per medlem samt 1025 kr per aktiv medlem. Tidigare hade föreningen stora ekonomiska problem, men idag är ekonomin bättre. De skulle gärna önska ett större bidrag från kommunen. Lind, som är ridinstruktör och ekonomiansvarig på Surahammars RF, svarade på vår fråga om hon trodde att ryttarföreningen hade lika stort ekonomiskt stöd från kommunen som idrottsföreningen, och hon svarade med ett bestämt nej, det trodde hon inte. Surahammars Idrottsförening Surahammars Idrottsförening startade 1914. Det är en hockeyklubb med ca 500 medlemmar varav 20 stycken aktiva tjejer och 238 aktiva killar. På Surahammars IF arbetar en vaktmästare och en kanslist, vilka är anställda av idrottsföreningen. Det är kommunen som äger anläggningen och Idrottsföreningen hyr den. Allt underhåll av anläggningen står kommunen för. Städning av anläggningen delas mellan Idrottsföreningen och Surahammars kommun. Däremot ansvarar Surahammars kommun för snöröjning och sandning, eftersom det är kommunal mark. Föreningen fick ekonomiskt bidrag av kommunen såsom LOK-stöd och föreningsbidrag på 325 000 kr under 2006. De totala underhållskostnaderna för Surahammars idrottsförening som kommunen betalat under 2006 var 2 005 300 kr. Detaljerade underhållskostnader för anläggningen bifogas i bilaga 2. För att räkna ut hur mycket föreningsbidraget täcker per medlem, delade vi föreningsbidraget på antalet medlemmar och fick då fram resultatet 650 kr per medlem samt 1259 kr per aktiv medlem. Surahammars IF har tidigare haft ekonomiska problem men de är nöjda med det ekonomiska stöd som de har av kommunen idag. Sten Ira Olofsson, som är ordförande i Surahammars IF, tror att Surahammars IF har större ekonomiskt stöd från kommunen än vad Surahammars RF har. Men vid närmare eftertanke ändrade han sig till att det var tveksamt, i så fall var det med små marginaler. 8

Lokalt aktivitetsstöd i Surahammars kommun, vårterminen 2006 I tabellen (tabell 1) nedan kan man se att Surahammars RF har flest antal sammankomster, medan Surahammars IF har flest antal deltagare. Tabell 1. Antalet sammankomster och deltagare (pojkar respektive flickor) som är underlag för lokalt aktivitetsstöd i Surahammars kommun, under vårterminen 2006 Antal sammankomster Antal deltagare Antal pojkar Antal flickor Surahammars RF 1056 st 5829 st 0 st 5829 st Surahammars IF 420 st 7346 st 6941 st 405 st (www.rf.se/t3.asp?p=703131, 2007-03-08). Sammanställning I tabellen (tabell 2) nedan kan man se att det som skiljer de två föreningarna åt, är att Surahammars RF får ansvara för städning och snöröjning på anläggningen själva, medan detta sköts av Surahammars kommun hos Surahammars IF. Tabell 2. En sammanställning över vilka stödformer kommunen ger till de två föreningarna Stödformer Surahammars RF Surahammars IF Föreningsbidrag X X LOK-stöd X X Underhåll X X Städning/Snöröjning - X X = Kommunalt stöd DISKUSSION I denna studie har vi undersökt hur mycket Surahammars kommun satsar ekonomiskt på Surahammars RF jämfört med Surahammars IF. Vi har kunnat se att de kommunala bidragen ofta är de största stöden till föreningarnas verksamhet. Därför är bidragen viktiga för att föreningarna ska kunna fortsätta att driva sin verksamhet. Innan vi påbörjade vårt arbete trodde vi att det fanns olika typer av bidrag att söka för föreningarna, så var det dock inte i detta fall. Det föreningarna kan utnyttja från Surahammars kommun är främst föreningsbidrag, subventionerad hyra och eventuellt underhåll på anläggningarna. Det är inte möjligt för föreningen att anpassa sin verksamhet för att kunna få fler bidrag från kommunen. Vi anser att Surahammars kommun har tydliga riktlinjer och bestämmelser för att föreningarna i kommunen skall kunna söka bidrag. I häftet Föreningsstöd i Surahammars kommun framgår det vad som krävs av föreningen för att vara berättigad att söka bidrag. Storleken på föreningsbidraget delas ut efter hur många medlemmar föreningen har. Därför räknade vi på hur mycket föreningsbidrag klubbarna fick per medlem och per aktiv medlem, under år 2006. Det vi inte har tagit hänsyn till är hur stora medlemskostnaderna är hos föreningarna samt om det är möjligt med familjemedlemsskap. Eftersom det totala 9

antalet medlemmar avgör hur stort föreningsbidraget från Surahammars kommun blir, spelar det mindre roll hur många i föreningen som är aktiva. Det bör tilläggas att ridanläggningen i Surahammars kommun endast utnyttjas av Surahammars RF, medan ishallen i kommunen används till andra aktiviteter än de som Surahammars IF anordnar. Båda föreningarna ägs av Surahammars kommun och föreningarna får hyra anläggningarna av kommunen. Surahammars RF hyr anläggningen 100 % medan Surahammars IF hyr anläggningen per timme. Underhållet på anläggningarna sköts till en viss del av kommunen. Man kan dock se en stor skillnad på det yttre underhållet såsom snöröjning och sandning vintertid. På Surahammars IF sköts detta av kommunen, medan Surahammars RF sköter det själva. Det går inte att dra en slutsats om Surahammars kommun ger ett större ekonomiskt stöd till någon av föreningarna. Det är svårt att värdera kostnaderna för snöröjning och sophämtning som Surahammars kommun sköter åt Surahammars IF. Om man räknar på föreningsstödet per antal medlemmar som föreningarna har, så har Surahammars RF ett större bidrag. Men däremot har Surahammars IF har ett större bidrag om man dividerar föreningsstödet med antalet aktiva medlemmar. Subventionerade underhållskostnader av ishallen i Surahammars kommun kan inte bara ses som ett bidrag till Surahammars IF eftersom anläggningen även används av andra. Det gör att det är svårt att jämföra subventionen av underhållet. I Föreningsstöd i Surahammars kommun (2006) finns olika krav som föreningarna måste uppfylla för att kunna få bidrag. Vissa undantag kan dock göras. Ett av kraven är att föreningen måste ta avstånd från utslagning och specialisering inom sin barnverksamhet. Vi har inte gjort någon undersökning om detta förekommer hos de två föreningarna. Vi har upplevt att detta ofta förekommer på ridskolor runt om i landet. Det är inte ovanligt med grupper där eleverna specialiserat sig på hoppning eller dressyr. Om vi hade gjort om arbetet skulle vi, i stället för telefonsamtal och e-mail, boka in möten och träffat de som vi gjorde telefonintervjuer med. Vi tror då att vi skulle få bättre kontakt och ett större engagemang från kommunen och föreningarna. Vi har dock förståelse för att detta är ett känsligt ämne för alla tre parter. Vi skulle också vilja göra undersökningen på fler kommuner, för att då kunna dra fler och tydligare slutsatser. Det var meningen från början att vi skulle jämföra hur den ekonomiska satsningen från kommunerna till de två idrotterna skiljer sig åt, i olika delar av Sverige. Men med eftertanke insåg vi att det skulle ta för lång tid, men detta är dock något vi skulle vilja fördjupa oss i framtiden. Precis som Mattsson (2007) anser även vi att idrottsrörelsen är viktig för samhället. Vi tycker inte att familjers privata ekonomi skall hindra barn och ungdomar från att utöva de sporter de är mest intresserade av. Därför är det viktigt med de kommunala ekonomiska stöden, för att kunna hålla nere kostnaderna för att utöva idrotten. Samtidigt har vi förståelse för kommunernas andra stora kostnader, men detta är ändå en otroligt viktig del i samhället. Slutsatser och hypotesprövning Att vi endast gjort undersökningen i en kommun gör att vi inte kan dra en generell slutsats om hur det är i övriga kommuner. 10

Vi vill poängtera att vi anser att kommunen bör basera storleken på föreningsbidragen efter hur många aktiva medlemmar föreningarna har. Detta eftersom vi såg en tydlig storleksskillnad på antalet medlemmar och aktiva medlemmar hos de två föreningarna. Vår hypotes om att Surahammars kommun ger ett större ekonomiskt stöd till Surahammars IF än till Surahammars RF kan varken antas eller förkastas. Detta beror på mätsvårigheter och att några tydliga nyckeltal inte finns. Å ena sidan får Surahammars IF större bidrag per aktiv medlem men å andra sidan få Surahammars RF mer stöd per medlem. Subventionerade underhållskostnader av ishallen kan inte bara ses som ett bidrag till Ishockeyklubben då även andra använder hallen. Det gör att det är svårt att jämföra subventionen av underhållet. Det extra stöd som ishockeyklubben får för snöröjning och sophämtning är svårt att värdera ekonomiskt. REFERENSER Litteratur Föreningsstöd i Surahammars kommun, Anonym (2006), övriga uppgifter saknas. Personliga meddelanden Anläggningsansvarig på Kongahälla Ridsällskap L. Ask, 2007-03-15 Ekonomiansvarig Surahammars RF A. Lind, 2007-03-16 Ekonomichef Surahammars kommun P. Luttinen, 2007-03-14 Ordförande Surahammars IF S-I. Olofsson, 2007-03-14 Internet Dagens nyheter, www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp?d=304&a=272530&previousrendertype=6, 2007-03-14 Riksidrottsförbundet, www.rf.se/t3.asp?p=703131, 2007-03-08 Riksidrottsförbundet, www.rf.se/t3.asp?p=79257&x=1&a=174759, 2007-03-14 Skolidrott, www.skolidrott.se/t2.asp?p=118715, 2007-03-08 Skolidrott, www.surahammar.se/kommunalt/ 2007-03-15 Svensk idrott, www.svenskidrott.se/tidningen/t2.asp?p=82416, 2007-03-14 11

BILAGOR Bilaga 1. Frågeunderlag Frågor till ekonomiansvarig på Surahammars kommun Ger ni ekonomiskt stöd till Surahammars RF? Om ja, på vilket sätt och hur mycket under år 2006? Ger ni ekonomiskt stöd till Surahammars IF? Om ja, på vilket sätt och hur mycket under år 2006? Bestämmer ni vad de eventuella ekonomiska stöden skall gå till, eller söker föreningen till ett visst ändamål? Vad eller vem bestämmer hur stort det ekonomiska stödet blir? Vad skedde det för underhåll på anläggningarna (Surahammars RF & Surahammars IF) under 2006? Kan dessa värderas? Tillkommer något övrigt subventionerat arbete? Tycker ni att ni stödjer ridsporten i eran kommun lika mycket som ni stödjer ishockeyn? Om det är någon förening som har ekonomiska problem i kommunen, stödjer då Ni dem extra mycket? Tycker ni att det är viktigt för kommunen att behålla Surahammars RF och Surahammars IF? Frågor till ekonomiansvarig på Surahammars RF När startade Surahammars RF? Hur många medlemmar har Surahammars RF? Hur många av dem är aktiva? Antalet tjejer respektive killar? Vem äger Er anläggning? Vem sköter underhållet av Er anläggning? 12

Hur många är anställda på Surahammars RF? Bidrar kommunen med lön till någon av de anställda? Får Ni ekonomiskt stöd av Surahammars kommun? Om ja, på vilket sätt (bidrag, sponsring, lokstöd, tjänster, sänkt arrende m.m.) och hur mycket under år 2006? Vem står för städning, snöröjning samt sandning på anläggningen? Anser Ni att Ni har/har haft problem ekonomiskt? Vem sköter det ekonomiska på Surahammars RF, finns det någon anställd? Tycker Ni att Ni har ett tryggt ekonomiskt stöd från Surahammars kommun, eller önskas ett större ekonomiskt stöd? Tror Ni att Ni har lika stort ekonomiskt stöd som Surahammars IF, från Surahammars kommun? Frågor till ekonomiansvarig på Surahammars IF När startade Surahammars IF? Hur många medlemmar har Surahammars IF? Hur många av dem är aktiva? Antalet tjejer respektive killar? Vem äger Er anläggning? Vem sköter underhållet av Er anläggning? Hur många är anställda på Surahammars IF? Bidrar kommunen med lön till någon av de anställda? Får Ni ekonomiskt stöd av Surahammars kommun? Om ja, på vilket sätt (bidrag, sponsring, lok-stöd, tjänster, sänkt arrende m.m.) och hur mycket under år 2006? Vem står för städning, snöröjning samt sandning på anläggningen? Anser Ni att Ni har/har haft problem ekonomiskt? Vem sköter det ekonomiska på Surahammars IF, finns det någon anställd? 13

Tycker Ni att Ni har ett tryggt ekonomiskt stöd från Surahammars kommun, eller önskas ett större ekonomiskt stöd? Tror Ni att Ni har lika stort ekonomiskt stöd som Surahammars RK, från Surahammars kommun? 14

Bilaga 2. Underhållskostnader Underhållskostnader för ishallen i Surahammar under år 2006 Arbetsmöten 0,1 Hyra av arbetsmaskiner 3,1 Drivmedel (bensin, olja) 1,0 Lab.mtr,läkem. Sjukv.art 1,3 Förbrukningsmaterial 21,5 Rep o underh mask o inv 15,4 Serviceavtal 0,0 Telekommunikation 2,0 Datakommunikation 5,0 Sophämtning 13,9 Akut underhåll (ny växlare, kondensator, byte värmeväxlare) 575,0 Funktionskontroll 34,2 Sotning 2,8 Anläggning/Underhållsmtr 9,8 El 639,9 Fjärrvärme 408,8 Vatten och avlopp 70,0 Larm och bevakning 14,3 Brandskydd 6,7 Förbrukningsinventarie (3 st dubbeldörrar) 100,9 Städning 79,6 Redovisat under 2006 2005,3 Underhållskostnader för ridhuset i Surahammar under år 2006 Hyra av arbetsmaskiner 3,5 Förbrukningsmaterial 2,2 Serviceavtal 0,7 Sophämtning 5,3 Akut underhåll 17,8 Funktionskontroll 0,9 Sotning 36,7 Anläggning/Underhållsmtr 3,3 El 98,4 Fjärrvärme 154,0 Vatten och avlopp 21,9 Brandskydd 1,8 Anl. & reparationsentr (målning) 361,5 Redovisat under 2006 708,0 15

DISTRIBUTION: Sveriges Lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Department of Equine Studies Box 7046 750 07 UPPSALA Hippologenheten Box 7046 750 07 UPPSALA Tel: 018-67 21 43 Tel: +46-18 67 21 43 Fax: 018-67 21 99 Fax: +46-18 67 21 99 16